Swedish courts

Patent and Market Court of Appeal — leading judgments 2016–2026

205 rulings from Patent and Market Court of Appeal, 2016–2026, with the statutes applied. Every ruling links to its own page and to Swedish Courts case law search.

• PMÖD 2026:3

  Ett läkemedel som ett bolag avsett att lansera innehöll samma verksamma substans som ett patenterat läkemedel för ADHD-behandling, men i en annan saltform än den som angavs i patentkraven. Bolagets läkemedel har genom ekvivalenstolkning ansetts göra patentintrång och den negativa fastställelsetalan som bolaget väckt har därför ogillats. I målet har bl.a. prövats frågan om möjligheten till ekvivalenstolkning när patentkraven har ändrats på grund av bristande stöd i grundhandlingarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att domen får överklagas till Högsta domstolen.

  2026-03-06

• PMOD mål nr PMÄ 6106-24

  Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, upprätthållit Konsumentombudsmannens beslut i vilket ett bolag har förbjudits att i sociala mediekanaler marknadsföra alkoholdryck gentemot konsument genom att visa bilder på drycken tillsammans med maträtter eller matingredienser. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöverdomstolen även upprätthållit Konsumentombudsmannens beslut att förbjuda bolaget att i sådan marknadsföring visa bilder på en förpackning med öl monterad på en tunna. Patent- och marknadsöverdomstolen har härutöver upphävt underinstansens beslut om ersättning av allmänna medel. Beslutet får överklagas. En ledamot var skiljaktig.

  2026-02-19

• PMÖD 2026:2

  Konsumentombudsmannen yrkade förbud mot dels utskick av erbjudande om fordonsförsäkring till konsumenter vars nybilsgaranti löpt ut, dels efterföljande fakturor och påminnelser. Enligt Konsumentombudsmannen kunde utskicken uppfattas komma från en etablerad avtalspart. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte bedömt att utskicken strider mot den så kallade svarta listan eller annars utgör otillbörlig marknadsföring. Inte heller de efterföljande fakturorna eller påminnelserna var oförenliga med marknadsföringslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför ogillat Konsumentombudsmannens talan. Domen får inte överklagas.

  2026-02-11

• PMÖD 2026:1

  Konkurrensverket har med stöd av 5 kap. 1 § konkurrenslagen beslutat att ålägga två företag inom livsmedelsbranschen att inkomma med upplysningar och handlingar beträffande bl.a. prissättningsstrategier. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att motiveringen i åläggandet inte har varit tillräckligt utvecklad för att domstolen ska kunna bedöma behovet av samtliga upplysningar och handlingar som begärts. Åläggandet har därför delvis upphävts. I ärendet har även uppkommit frågor om rätt till ersättning av allmänna medel för rättegångskostnader vid överklagande av sådant åläggande enligt konkurrenslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet överklagas till Högsta domstolen.

  2026-02-09

• PMÖD 2025:9

  Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att varumärket DOGGY förvärvat särskiljningsförmåga för djurfoder. Talan om att häva registreringen har inte vunnit bifall. Användning av DOGGIE för försäljning av bl.a. hundfoder har ansetts utgöra intrång i varumärket DOGGY. I målet var också fråga om det korsvisa skyddet och bestämmande av skälig ersättning. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.

  2025-12-22

• PMÖD 2025:10

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett ärende om upphävande av patent, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att uppfinningen enligt hjälpyrkande II, som avser användning av ett lödmaterial, har stöd i grundhandlingarna och att den har uppfinningshöjd i förhållande till i ärendet anförd teknik. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen ansett att det är den nya patentlagen som trädde i kraft den 1 januari 2025 som är tillämplig i detta ärende. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.

  2025-12-16

• PMÖD 2025:2

  I mål om ifrågasatt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet enligt 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) i Skinnskattebergs kommun ogillade Patent- och marknadsdomstolen en talan av en enskild näringsidkare om att kommunen hade tillämpat underprissättning vid uthyrning av bostäder till studenter i kommunen och tillämpat diskriminerande prissättning av avgifter för vatten och avlopp. Efter överklagande av näringsidkaren har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt Patent- och marknads-domstolens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att utgångspunkten för prissättningen är den kommunala självkostnadsprincipen och att den berörda näringsidkaren inte hade styrkt att kommunens hyror hade understigit denna kostnad. Det hade inte heller styrkts att det förekommit diskriminering avseende avgifterna för vatten och avlopp.

  2025-05-27

• PMOD mål nr PMT 4906-22

  I mål om förbud för marknadsföringsåtgärder i samband med företaget Guldbrevs erbjudande om värdering av och köp av guld från konsument uppkom frågan om förfarandet omfattades av EU:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder (direktiv 2005/29 av den 11 maj 2005) och därmed också av marknadsföringslagen (2008:486). Med anledning härav begärde Patent- och marknadsöverdomstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen som i dom slog fast att direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska tolkas så att när en näringsidkare tillhandahåller en konsument en tjänst bestående i värdering av en vara innan näringsidkaren köper varan av konsumenten och köpet är villkorat av att konsumenten accepterar det pris som fastställs vid värderingen, så utgör denna tjänst, tillsammans med detta köp, en produkt i den mening som avses i direktivets bestämmelser, vilket innebär att åtgärder som står i direkt relation till marknadsföringen av denna produkt gentemot konsumenterna omfattas av direktivets tillämpningsområde. Med beaktande av EU-domstolens besked angav Patent- och marknads-överdomstolen att den kombinationstjänst som var aktuell i målet utgör en produkt i direktivets mening och att de marknadsföringsåtgärder Guldbrev vidtagit i direkt relation till denna produkt utgör affärsmetoder i den mening som avses i direktivet om otillbörliga affärsmetoder. Marknadsföringslagen var därmed tillämplig. I likhet med underinstansen och med hänvisning till praxis bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att kombinationstjänsten utgör ett köperbjudande i marknadsföringslagens mening och att marknadsföringen därför ska innehålla den information som anges i 12 § marknadsföringslagen om bl.a. prisangivelser. I fråga om de påtalade marknadsföringsåtgärderna förtydligade Patent- och marknadsöverdomstolen i domen ett förbud i underinstansen dom om bristande s.k. sändarangivelse och upphävde i övrigt domen i överklagade delar. I dessa delar bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att för genomsnittskonsumenten av tjänsten var villkoren tillräckligt tydligt angivna, bl.a. genom länkar på Guldbrevs webbsida till allmänna villkor. I ej överklagade delar innebär underinstansen dom bl.a. att Guldbrev förbjuds att göra vissa påståenden om prisgarantier och om att tjänsten är gratis. Domen får inte överklagas.

  2025-05-22

• PMÖD 2025:3

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMÖD 2025:4

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMÖD 2025:5

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMÖD 2025:6

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMÖD 2025:7

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMÖD 2025:8

  8761-24, 8762-24, 8765-24, 8767-24, 8769-24, 8770-24 Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret att det måste finnas ett giltigt godkännande att saluföra en produkt som läkemedel, för att tilläggsskydd ska kunna meddelas, inte är uppfyllt. I detta fall avsåg ansökan om tilläggsskydd en kombinationsprodukt, dvs. en produkt bestående av mer än en aktiv ingrediens, medan produkten som ingick i läkemedlet enligt försäljningsgodkännandet bestod av endast en aktiv ingrediens. Enligt försäljningsgodkännandet kunde läkemedlet kombineras med andra läkemedel/substanser och därmed utgöra så kallade "lösa kombinationer". Patent-och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-03-24

• PMOD mål nr PMÄ 16560-24

  Patent- och marknadsöverdomstolen har, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens beslut, upphävt Konkurrensverkets förbud mot en företagskoncentration mellan två av de bolag som sedan apoteksmonopolet avskaffades tillhandahåller dosdispen¬serings¬tjänster till öppenvården i Sverige. Tjänsten innebär att läkemedel förpackas i dospåsar som sedan leve¬reras till vårdboenden och diverse olika utlämningsställen som t.ex. apotek. Att läkemedlen förpackas i dospåsar underlättar för patienter att hålla reda på vilka läkemedel som ska intas vid vilka tidpunkter. Över 95 procent av dosdispenseringstjänsterna köps in av regionerna och av två myndigheter genom upphandlingsförfaranden. Domstolen har funnit att det är fråga om en marknad där endast en anbudsgivare kan vinna det kontrakt som är föremål för upphandling, att kontrakten är stora och få samt att den leverantör som innehaft ett befintligt kontrakt inte har haft några signifikanta fördelar i förhållande till konkurrerande bolag när tjänsten upphandlas på nytt. Härutöver har domstolen konstaterat att utfallet i de 20 regionsupphandlingar som har genomförts sedan marknaden avreglerades ligger mycket nära det teoretiska utfallet vid perfekt konkurrens. Enligt dom¬stolens bedömning är den aktuella marknaden en sådan upphandlingsmarknad där konkur¬rensen inte hämmas om antalet aktörer på marknaden blir två i stället för tre. Domstolen har även bedömt att de inträdes¬hinder som finns är ringa samt att prisnivån kommer att vara densamma eller lägre även efter koncentrationen. Mot denna bakgrund har domstolen gjort bedömningen att koncentrationen inte sannolikt är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknaden för dosdispenserings¬tjänster till öppenvården i Sverige. Två ledamöter var skiljaktiga. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut kan inte överklagas.

  2025-03-07

• PMÖD 2025:1

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att ett kronologiskt tidigare försäljningsgodkännande inte är att anse som det första godkännandet att saluföra en viss produkt som läkemedel och därför inte medför hinder för att meddela tilläggsskydd. Patent- och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2025-02-25

• PMÖD 2024:5

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett ärende om upphävande av patent, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att en värmeväxlare framställd enligt en viss metod saknar nyhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att patentet inte heller kan upprätthållas med ett antal framställda hjälpyrkanden. Patent- och marknadsöverdomstolen har även avvisat ett subsidiärt yrkande om att upprätthålla patentet enligt ett antal nya hjälpyrkanden som framställts först i Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2024-12-27

• PMÖD 2024:6

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett ärende om upphävande av patent avvisat patenthavarens först i Patent- och marknadsöverdomstolen framställda yrkanden, tredje- till femtehandsyrkandet, om att upprätthålla patentet med andra patentkrav än de som prövats genom det överklagade beslutet då yrkandena var i strid med 66 § fjärde stycket patentlagen. Domstolen avslog emellertid ett yrkande om avvisning av patenthavarens andrahandsyrkande. Patent- och marknadsöverdomstolen har även, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att uppfinningen enligt förstahandsyrkandets patentkrav 1 är ny och har uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik, att patentkrav 1 innehåller bestämda uppgifter om vad som söks skyddat och har stöd i grundhandlingarna samt att beskrivningen är så tydlig att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen. Patent- och marknadsöverdomstolen avslog överklagandet och upprätthöll patentet i enlighet med det överklagade beslutet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2024-12-18

• PMÖD 2024:1

  Patent- och marknadsöverdomstolen har ogillat en talan om ogiltigförklaring av ett patent samt ett tilläggsskydd. I målet gjordes det gällande att sökanden inte hade rätt att åberopa prioritet från en tidigare ansökan eftersom prioritetsrätten inte hade överlåtits till sökanden innan patentansökan gavs in och att uppfinningen därför saknade nyhet. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att prövningen av prioritetsfrågor bör ske på motsvarande sätt som i Europeiska patentverket. Sökanden ska presumeras ha rätt att åberopa prioritet och för att motbevisa presumtionen krävs att det föreligger konkreta omständigheter som innebär att det finns allvarliga tvivel om sökandens rätt till prioritet. Några sådana omständigheter ansågs inte föreligga. I målet prövades även frågor om beskrivningens tydlighet, uppfinningshöjd och stöd i grundhandlingarn. Domen får inte överklagas.

  2024-06-20

• PMÖD 2024:2

  I - Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 a i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel, dvs. att produkten (den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser) måste skyddas av ett gällande grundpatent, utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss antikropp. Domstolen har bedömt att en fackman som tog del av patentskriften, mot bakgrund av den senaste tekniken och sina allmänna kunskaper på ansökningsdagen eller prioritetsdagen, inte direkt och otvetydigt av patentskriften skulle ha kunnat specifikt identifiera antikroppe. Patent- och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas. Högsta domstolen har efter att Patent- och marknadsöverdomstolens beslut överklagats beslutat att inte meddela prövningstillstånd (mål nr Ö 4838-24, Ö 4842-24 och Ö 4843-24).

  2024-05-30

• PMÖD 2024:4

  III - Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknads-domstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 a i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel, dvs. att produkten (den aktiva ingrediensen eller kombinationen av aktiva ingredienser) måste skyddas av ett gällande grundpatent, utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss antikropp. Domstolen har bedömt att en fackman som tog del av patentskriften, mot bakgrund av den senaste tekniken och sina allmänna kunskaper på ansökningsdagen eller prioritetsdagen, inte direkt och otvetydigt av patentskriften skulle ha kunnat specifikt identifiera antikroppe. Patent- och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknas behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit att beslutet får överklagas. Högsta domstolen har efter att Patent- och marknadsöverdomstolens beslut överklagats beslutat att inte meddela prövningstillstånd (mål nr Ö 4838-24, Ö 4842-24 och Ö 4843-24).

  2024-05-30

• PMÖD 2023:10

  Ett bolag ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om registrering av kännetecknen Nefertiti i ord och viss figur. En förening påstod sig ha bättre rätt till kännetecknen enligt ansökningarna och förelades av PRV att väcka talan om bättre rätt vid Patent- och marknadsdomstolen vilket skedde. Föreningen gjorde i målet gällande att den genom inarbetning erhållit ensamrätt till kännetecknen samt att den även på grund av tidigare användning av kännetecknen har bättre rätt till dem. Patent- och marknadsöverdomstolen har nu, i likhet med underinstansen, bedömt att föreningen inte har visat inarbetning eller sådan tidigare användning av kännetecknen att föreningen ska anses ha bättre rätt än bolaget till kännetecknen i ord och viss figur. Domstolen har därför fastställt underinstansens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att domen överklagas till Högsta domstolen.

  2023-12-21

• PMÖD 2023:9

  Ett bolag ansökte om registrering av ett varumärke bestående av geometriska figurer i form av svarta och vita trianglar som upprepar sig utan någon begränsning. Det sökta varumärket motsvarar det mönster som utsmyckar markbeläggningen på Sergels torg i Stockholm. Varumärkesansökan avsåg bland annat textila produkter i varuklass 24 och pappersvaror i varuklass 25. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det sökta varumärket utgörs av ett ytmönster och att det inte kommer att uppfattas på något annat sätt än som en dekoration. Mot denna bakgrund avviker det, enligt domstolen, inte i betydande mån från normen eller från vad som är sedvanligt i branschen. Patent- och marknadsöver­domstolen har därför funnit att märket saknar ursprung­lig särskiljningsförmåga. I likhet med underinstansen har Patent- och marknadsöverdomstolen vidare funnit att bolaget inte heller visat att märket förvärvat särskiljningsförmåga. Eftersom förut­sätt­ningar för registrering därmed har saknats, har bolagets överklagande avslagit. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2023-12-14

• PMÖD 2023:8

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknads-domstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 b i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel, dvs. att det måste finnas ett godkännande att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande), utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss produkt (ett trunkerat protein) enligt yrkandet i första hand. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid denna bedömning, till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) som upprättas av den Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté i och för sig kan beaktas för att få klarhet i frågor gällande den produkt som godkänts enligt försäljningsgodkännande. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att produktdefinitionerna i andra och tredje hand är i strid med villkoret i förordningens artikel 3 a eftersom respektive produkt enligt domstolens bedömning inte skyddas av grundpatentet. Patent- och marknadsöverdomstolen, som bedömt att det saknats behov att ställa frågor till EU-domstolen för att avgöra ärendet, har tillåtit överklagande av beslutet.

  2023-11-23

• PMÖD 2023:5

  Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Patent- och marknadsdomstolens beslut om interimistiskt vitesförbud i tre mål som avsett påstått intrång i samma patent. En särskild fråga i målen har varit hur den s.k. giltighetspresumtionen ska tillämpas. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det redan genom vad som hittills framkommit i målen framstått som sannolikt att uppfinningen enligt patentet brister i uppfinningshöjd och att patentet vid en slutlig prövning inte kommer att stå sig. På grund av detta har det saknats förutsättningar för att meddela interimistiskt förbud. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att besluten överklagas till Högsta domstolen.

  2023-09-05

• PMÖD 2023:6

  Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Patent- och marknadsdomstolens beslut om interimistiskt vitesförbud i tre mål som avsett påstått intrång i samma patent. En särskild fråga i målen har varit hur den s.k. giltighetspresumtionen ska tillämpas. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det redan genom vad som hittills framkommit i målen framstått som sannolikt att uppfinningen enligt patentet brister i uppfinningshöjd och att patentet vid en slutlig prövning inte kommer att stå sig. På grund av detta har det saknats förutsättningar för att meddela interimistiskt förbud. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att besluten överklagas till Högsta domstolen.

  2023-09-05

• PMÖD 2023:7

  Patent- och marknadsöverdomstolen har upphävt Patent- och marknadsdomstolens beslut om interimistiskt vitesförbud i tre mål som avsett påstått intrång i samma patent. En särskild fråga i målen har varit hur den s.k. giltighetspresumtionen ska tillämpas. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det redan genom vad som hittills framkommit i målen framstått som sannolikt att uppfinningen enligt patentet brister i uppfinningshöjd och att patentet vid en slutlig prövning inte kommer att stå sig. På grund av detta har det saknats förutsättningar för att meddela interimistiskt förbud. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att besluten överklagas till Högsta domstolen.

  2023-09-05

• PMÖD 2023:3

  Patent- och marknadsöverdomstolen har, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens beslut, meddelat ett interimistiskt vitesförbud mot en återförsäljare av glasräcken på grund av intrång i en registrerad gemenskapsformgivning. Återförsäljaren hade invänt bl.a. att gemenskapsformgivningen är ogiltig. Patent- och marknadsöverdomstolen har i beslutet konstaterat att den giltighetspresumtion som finns i förordningen om gemenskapsformgivning innebär att bevisbördan för ogiltighet ankommer på intrångssvaranden, dvs. i detta fall återförsäljaren, och uttalat att det då ankommer på denne att göra sannolikt att registreringen kommer att förklaras ogiltig. Domstolen har i det aktuella fallet bedömt att återförsäljaren inte gjort detta sannolikt. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöverdomstolen därefter bedömt att ett antal glasräcken som förekommit på återförsäljarens och dess leverantörs hemsida, vid en preliminär bedömning, inte ger en kunnig användare ett annat helhetsintryck än gemenskapsformgivningen. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att det finns sannolika skäl för att återförsäljaren, genom att marknadsföra och saluföra sådana glasräcken, har gjort intrång i gemenskapsformgivningen samt att övriga förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud är uppfyllda. Sammantaget har Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar inneburit att överklagandet har bifallits och ett interimistiskt vitesförbud meddelats mot återförsäljaren. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet överklagas.

  2023-07-03

• PMÖD 2023:4

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett mål om skälig ersättning enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) bedömt att en arbetstagare dels för en tidsperiod är berättigad till ett engångsbelopp om knappt 4,4 miljoner kr, dels för en annan tidsperiod är berättigad till 1 procent av arbetsgivarens omsättning för den kommersiella produkt där uppfinningen ingår. Domstolen ansåg att anställningen var av stor betydelse för uppfinningens tillkomst och att värdet av uppfinningen för arbetsgivaren var betydande ur ett kommersiellt perspektiv medan det var ganska litet ur ett tekniskt/industriellt perspektiv. Med beaktande av bl.a. dessa faktorer gjordes en skälighetsuppskattning av den ersättning som skulle utgå till arbetstagaren. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att domen får överklagas till Högsta domstolen.

  2023-06-30

• PMÖD 2023:1

  Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat Patent- och marknadsdomstolens beslut att efter omprövning upphäva ett tidigare meddelat interimistiskt vitesförbud pga. intrång i ett läkemedelspatent. Detta har fått till följd att det interimistiska vitesförbudet fortsatt gäller. Med beaktande av den s.k. giltighetspresumtionen har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att intrångsvarandena inte har förmått påvisa att det på grund av nya omständigheter eller ny bevisning som inte beaktats under prövningen då patentet meddelades, eller på grund av brister eller felaktigheter i det beslut som fattats vid det administrativa förfarandet, framstår som sannolikt att patentet kommer att ogiltigförklaras i den slutliga prövningen. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2023-04-24

• PMÖD 2023:2

  I ett mål om patentintrång meddelade Patent- och marknadsdomstolen ett intermistiskt förbud mot att bl.a. bjuda ut ett läkemedel och föra ut det på marknaden så länge det aktuella patentet var i kraft. Sedan beslutet överklagats löpte patentets giltighetstid ut. Patent- och marknadsöverdomstolen har gjort bedömningen att frågan om upphävande av det interimistiska förbudet förfallit eftersom det som yrkas inte längre fyller någon praktisk funktion. Domstolen har därför skrivit av målet från vidare handläggning. För att kunna fördela ansvaret för rättegångskostnaderna har domstolen gjort en översiktlig bedömning av hur målet skulle ha avgjorts om det hade prövats slutligt och då funnit att klaganden ska ersätta motparten. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2023-01-23

• PMÖD 2022:15

  Ett företags provtagningspinnar som används för att ta biologiska prov ansågs inte göra intrång i ett annat företags patent för sådana pinnar, eftersom det inte visats att fibervärdet på de fibrer som ingick i de påstådda intrångsprodukterna föll inom det intervall som angavs i patentkravet. I målet prövades även frågan om intrång genom ekvivalens. Patent- och marknadsöverdomstolen tillät inte att domen överklagas.

  2022-12-20

• PMÖD 2022:12

  En patenthavare har väckt talan mot ett företag för patentintrång i ett europeiskt patent (stridspatentet) och bl.a. yrkat att intrångsgöraren ska meddelas ett interimistiskt vitesförbud. Patent- och marknadsdomstolen biföll det interimistiska yrkandet. Stridspatentet härstammar från en avdelad ansökan som ledde till ett numera upphävt europeiskt patent. Patent- och marknadsöverdomstolen har i målet slagit fast att det i detta fall inte finns skäl att tillämpa giltighetspresumtionen på ett annat sätt än på det sätt som redan framgår av rättspraxis. I målet har även aktualiserats fråga om EPO brustit i sin handläggning bl.a. genom att inte ha beaktat ett mothåll som framfördes i invändningsförfarandet mot det numera upphävda patentet inför beviljandet av stridspatentet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att mothållet inte kan ha undgått EPO eftersom båda patenten haft samma granskare. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen ansett att interimistiska ogiltighetsbeslut i andra länder inte påverkar bedömningen att giltighetspresumtionen sannolikt inte är bruten. Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit överklagandePatent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2022-12-08

• PMÖD 2022:11

  Ett svenskt bolag väckte talan om varumärkesintrång mot två tyska bolag vid Patent- och marknadsdomstolen, och gjorde gällande intrång i ett stort antal EU-varumärken och i ett mindre antal svenska varumärken och företagsnamn. De tyska bolagen väckte senare vid samma domstol talan om ogiltighet och hävning av EU-varumärkena. Det svenska bolaget yrkade då att de tyska bolagens talan i ogiltighetsmålet skulle avvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen har, liksom underinstansen, bedömt att genkäromålet om ogiltighet är knutet till intrångstalan. Att det svenska bolaget, innan det delgavs stämningsansökan i ogiltighetsmålet, anförde att bolaget inte längre åberopade intrång i EU-varumärkena som grund för talan i intrångsmålet, och samtidigt justerade sitt yrkande om fastställande av ersättningsskyldighet, har inte föranlett någon annan bedömninEtt genkäromål enligt EU:s varumärkesförordning är självständigt i förhållande till huvudkäromålet och kvarstår även om huvudkäromålet skulle återkallas. Patent- och marknadsdomstolen fortsätter därför att vara behörig att pröva giltigheten av EU-varumärkePatent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2022-12-05

• PMÖD 2022:10

  I mål om förbud för viss marknadsföringsåtgärd i form av ett tobaksföretags sponsring av musikfestivaler har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med underinstansen, bedömt att de betalningar som det aktuella företaget gjort till festivalarrangören utgör bidrag som lämnats i syfte att främja företagets tobaksvaror och att förfarandet utgör otillåten sponsring i den mening som avses i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Inte heller i frågorna om förbud vid vite, förbudets utformning och vitesbeloppets storlek har Patent- och marknads­över­domstolen gjort några andra bedömningar än Patent- och marknadsdomstolen. Under handläggningen av målet i Patent- och marknadsöverdomstolen ändrades bestäm­melsen om sponsringsförbud i lagen om tobak och liknande produkter men Patent- och marknadsöver­domstolen kom fram till att det var den nya lydelsen som skulle tillämpas eftersom denna inte innebar någon ändring i sak och att det var fråga om en pågående åtgärd i marknadsförings­lagens meniPatent- och marknadsöverdomstolens dom innebär att underinstansens domslut fastställs i sin helhet. Domen får inte överklagas.

  2022-11-24

• PMÖD 2022:9

  Sedan Patent- och marknadsdomstolen, på grund av att svensk domsrätt saknades, avvisat en talan om bättre rätt till vissa patent och patentansökningar, begärde Patent- och marknads-överdomstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om domsrätEU-domstolen klargjorde att artikel 24.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att den inte är tillämplig på en tvist, inom ramen för en talan som grundas på en påstådd ställning som uppfinnare eller meduppfinnare, om fastställandet av huruvida en person har rätt till vissa uppfinningar som avses i patentansökningar som getts in och patent som beviljats i tredje lanPatent- och marknadsöverdomstolen har mot bakgrund av EU-domstolens ställningstaganden i förhandsavgörandet kommit till slutsatsen att saknas grund för att avvisa talan om bättre rätt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför upphävt underinstansens beslut och återförvisat målet dit för fortsatt handläggninPatent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2022-11-14

• PMÖD 2022:8

  Konkurrensverket hade i målet yrkat att ett bolag skulle förpliktas att betala konkurrensskadeavgift på grund av påstått konkurrensbegränsande samarbete med en konkurrent i en upp­handling. Bolaget vidgick att det hade överträtt konkurrensreglerna, men menade att konkurrensskadeavgiften skulle efterges helt. Detta i korthet eftersom bolaget i ett tidigt skede av utredningen hade lämnat de uppgifter som Konkurrensverket behövde för att klarlägga överträdelsePatent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att bolaget uppsåtligen överträtt reglerna om konkurrensbegränsande samarbete och att bolaget därför som utgångspunkt ska betala konkurrensskadeavgifI frågan om eftergift har Patent- och marknadsöverdomstolen särskilt prövat betydelsen av att Konkurrensverket hade ålagt bolaget att ge in just den information som bolaget senare lämnade till Konkurrensverket i samband med eftergiftsansökan. Patent- och marknadsöverdomstolen har i denna fråga bedömt att det för att eftergift ska komma i fråga krävs att upp­gifterna har lämnats av bolaget på eget initiativ. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför bedömt att det inte har funnits förutsättningar för eftergift i detta falPatent- och marknadsöverdomstolen har fastställt den konkurrensskadeavgift som Patent- och marknadsdomstolen bestämt. I det sammanhanget har domstolen gjort vissa principiella uttalanden om hur avgiftens storlek ska bestämmaPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2022-10-06

• PMÖD 2022:13

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att villkoret i artikel 3 b i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel - dvs. att det måste finnas ett godkännande att saluföra produkten som läkemedel (försäljningsgodkännande) - utgör hinder för att bevilja tilläggsskydd för en viss kombinationsprodukt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därvid, i likhet med underrätten, kommit fram till att annan dokumentation än den som förekommit under ansökan om försäljningsgodkännandet inte kan tas hänsyn till för att avgöra vilken produkt försäljningsgodkännandet avser och att det av försäljningsgodkännandet inklusive produktresumén och de handlingar som legat till grund för ansökan om försäljningsgodkännandet endast går att dra slutsatsen att produkten utgörs av en aktiv ingrediens. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed bedömt att försäljningsgodkännandet inte avser en kombinationsprodukt, varför villkoret i förordningens artikel 3 b inte är uppfyllt. Vid denna utgång har Patent- och marknadsöverdomstolen inte funnit skäl att pröva om villkoret i förordningens artikel 3 a är uppfyllt. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet. Högsta domstolen har efter att beslutet överklagats beslutat att inte meddela prövningstillstånd (mål nr Ö 6725-22)

  2022-10-03

• PMÖD 2022:7

  I ett mål om otillbörlig marknadsföring avseende elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att av Konsumentombudsmannen påtalade åtgärder på en webbplats, i e-postutskick och på Facebook var att bedöma som kommersiella meddelande. Det var därmed fråga om marknadsföring inom informationssamhällets tjänster i den mening som avses i lagen om tobak och liknande produkter. De åtgärder som näringsidkaren vidtagit i samband med saluförandet av produkterna stod därför i strid med lagens förbud att marknadsföra elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter. Åtgärderna var därmed att bedöma som otillbörliga. Beträffande vissa påståenden om fri frakt fann Patent- och marknadsöverdomstolen dock, till skillnad från underinstansen, att de utgjorde sådan information om avtalsvillkoren som är relevant för att kunna saluföra varan. Dessa åtgärder var därför inte att bedöma som sådana kommersiella meddelanden som utgör marknadsföring i den aktuella lagens mening. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas. Två ledamöter var skiljaktiga och bedömde att näringsidkarens påståenden om fri frakt var utformade på ett sådant sätt att de var att bedöma som kommersiella meddelanden. De utgjorde därför marknadsföring i den mening som avsågs i lagen och var därmed otillbörliga.

  2022-10-03

• PMÖD 2022:14

  I ett mål om patentintrång har ett yrkande om avvisning av vissa påståenden som framförts i målet avslagits då påståendena inte ansetts utgöra rättsfakta, utan värdeomdömen om uppfinningen samt argumentation. Vidare har ny bevisning avvisats, eftersom det som bevisningen enligt bevistemat skulle styrka avsett sådana bedömningsfrågor som i sig inte kan vara föremål för bevisning. (Beslut under rättegång)

  2022-09-29

• PMÖD 2022:6

  Frågan i målet har varit om det har funnits förutsättningar att utan motpartens hörande besluta om interimistiskt vitesförbud enligt patentlagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har - till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen - bedömt att det inte har funnits förutsättningar att meddela sådant beslut och har därför upphävt det överklagade beslutet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2022-08-05

• PMÖD 2022:5

  Käranden framställde vid Patent- och marknadsdomstolen yrkanden om bl.a. vitesförbud och ersättning på grund av intrång i kärandens registrerade gemenskapsformgivningar. Därefter ändrade käranden sin talan så att den också omfattade påståenden om intrång på visst sätt i bolagets oregistrerade gemen­skapsformgivningar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med underinstansen bedömt att taleändringen var otillåten och att talan i denna del därför skulle avvisas. Patent- och marknadsöverdomstolen har också prövat om ett interimistiskt vitesförbud skulle meddelas med anledning av det påstådda intrånget i de registrerade gemenskaps­form­givningarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har liksom underinstansen kommit till slutsatsen att det inte var visat att det förelåg sannolika skäl för intrång och att det därmed saknades förutsättningar för att meddela ett interimistiskt förbud. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet överklagas till Högsta domstolen.

  2022-07-14

• PMÖD 2022:4

  Tre läkemedelsbolag väckte talan om intrång i ett europeiskt patent vid Patent- och marknadsdomstolen med yrkande om bl.a. vitesförbud, slutligt och intermistiskt, samt fastställelse av skyldighet att betala ersättning. Domstolen avvisade käromålet med hänvisning till att något patent ännu inte hade meddelats. Patent- och marknadsöverdomstolen har gjort bedömningen att det i detta fall inte fanns något hinder mot den väckta talan. Det fanns alltså inte förutsättningar för att avvisa läkemedelsbolagens käromål. Domstolen har därför undanröjt underinstansens beslut och har återförvisat målet dit för fortsatt behandling. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut fick inte överklagas.

  2022-05-19

• PMÖD 2022:3

  Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att två företag inte visat att vissa marknadsföringspåståenden med miljöargument har varit vederhäftiga. Marknadsföringspåståendena har därför bedömts som vilseledande och företagen har förbjudits att använda påståendena vid marknadsföring. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att avgörandet får överklagas.

  2022-03-25

• PMÖD 2022:2

  Efter att ett spelbolag riktat erbjudanden direkt till spelare som stängt av sig själva från spel genom registrering i det nationella självavstängningsregistret Spelpaus meddelade Konsumentombudsmannen ett vitesförbud mot bolaget med anledning av marknadsföringen. Spelbolaget överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen och gjorde bland annat gällande att vitesförbudet skulle ändras så att det tog hänsyn till att bolaget behövde en frist på 24 timmar för att hinna beakta en ny registrering i Spelpaus och därmed för att kunna efterleva det meddelade förbudet. Patent- och marknadsdomstolen ändrade vitesförbudet endast genom att begränsa det till vissa spelprodukter och distributionssätt. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att förbudet i 15 kap. 2 § spellagen mot att rikta marknadsföring direkt till avstängda spelare bygger på att licenshavaren har möjlighet att få kännedom om huruvida en spelare är avstängd och att lagstiftaren i fallen med avstängning genom registrering i Spelpaus har utgått från att licenshavarna ska göra en kontroll mot det registret för att få sådan kännedom. Domstolen har, med hänvisning till rättssäkerhetsskäl, funnit att förbudet i 15 kap. 2 kap. spellagen ska tillämpas med beaktande av licenshavarens möjlighet att säkerställa att denne efterlever förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därefter kommit fram till att vitesförbudet ska utformas så att spelbolaget som utgångspunkt får en frist om 24 timmar för att kunna beakta en ny registrering i Spelpaus. Domstolen har bedömt att vitesförbudet även bör träffa marknadsföring till spelare som visserligen varit registrerade kortare tid än 24 timmar men vars avstängning ändå blivit känd för spelbolaget. Det av Patent- och marknadsdomstolen meddelade vitesförbudet har ändrats i enlighet med detta. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2022-03-11

• PMÖD 2022:1

  En läkemedelstillverkare väckte talan mot en parallellhandlare som hade paketerat om parallelldistribuerade läkemedel i nya förpackningar i stället för att återförsluta och märka om originalförpackningarna. Parallellhandlaren gjorde gällande att ompaketeringen var objektivt nödvändigt för att få effektiv tillgång till den svenska marknaden, dels på grund av att Läkemedelsverket tolkat och tillämpat det nya regelverket om säkerhetsdetaljer för läkemedel som började tillämpas den 9 februari 2019 på så sätt att ompaketering krävs, dels på grund av att svenska apotek inte skulle lämnat ut återförslutna och ommärkta förpackningar till patienter. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att parallellhandlaren inte hade styrkt dessa påståenden och därmed gjort sig skyldigt till varumärkesintrång respektive förberedelse till intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2022-02-18

• PMÖD 2021:22

  Ordvarumärket IF VID DIN SIDA (som sökts registrerat för bl.a. medicinska tjänster i klass 44) har bedömts vara förväxlingsbart med företagsnamnet Vid din sida (vars verksamhet omfattar bl.a. vård och omsorg) respektive ordvarumärket VID DIN SIDA (registrerat för bl.a. medicinska tjänster i klass 44). Frågor i målet har varit bl.a. huruvida ett nationellt registrerat kännetecken som åberopas till stöd för en invändning måste tillerkännas en viss särskiljningsförmåga och betydelsen av att ett uttryck i ett kännetecken närmast framstår som en slogan. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2021-12-17

• PMÖD 2021:24

  Två läkemedelsföretag som sålt ett tidigare patenterat läkemedel i en inhalator i viss utformning har fört talan mot ett annat bolag som sålt läkemedel i en liknande inhalator. Kärandena har gjort gällande att svarandebolaget dels gjort intrång i ett inarbetat varumärke, bestående i inhalatorns specifika formgivning och färgsättning, dels överträtt marknadsföringslagen. I sistnämnda hänseende påstod kärandebolagen att det var fråga om såväl vilseledande efterbildning som renommésnyltning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underinstansen, ogillat käromålen. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen var det inte visat att omsättningskretsen förmår associera inhalatorn med ett viss kommersiellt ursprung just på grund av att de uppfattar själva formen och färgsättningen som ett individualiseringsmedel som anger detta ursprung. Med beaktande av bl.a. den speciella köpsituationen beträffande receptbelagda läkemedel bedömde domstolen att det inte heller förelåg någon risk för förväxling eller renommésnyltning i marknadsföringslagens mening. Under målets handläggning tog Patent- och marknadsöverdomstolen ställning till frågan om det förelåg rättegångshinder på grund av en pågående rättegång om intrång i ett registrerat EU-varumärke som motsvarar det kännetecken som enligt kärandebolagen utgjorde det inarbetade varumärke. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att domen överklagas till Högsta domstolen.

  2021-11-18

• PMÖD 2021:21

  Fördelning av rättegångskostnader när båda parter återkallat sina överklaganden efter att EPO hävt patentet som var föremål för ogiltighetstalI ett mål om ogiltighet av ett europeiskt patent fördes även en talan om hävning av patentet vid Europeiska patentverket (EPO). Sedan EPO upphävt patentet återkallade båda parter i Patent- och marknadsöverdomstolen sina överklaganden i den del som avsåg frågan om giltigheten men vidhöll sina överklaganden i den del som avsåg ersättning för rättegångskostnader i Patent- och marknadsdomstolen. Parterna yrkade ersättning för rättegångskostnader i Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolen skrev av målet från vidare handläggning. Domstolen konstaterade att frågan om patentets giltighet var förfallen eftersom EPOs beslut att upphäva ett europeiskt patent har samma verkan som om patentet i motsvarande mån förklarats ogiltigt i Sverige. Domstolen gjorde bedömningen att käranden i ogiltighetsmålet måste anses har uppnått sitt syfte med processen i patent- och marknadsdomstolarna eftersom patentet numera är upphävt genom det parallella förfarandet vid EPO. Även om Patent- och marknadsöverdomstolen formellt inte ändrade Patent- och marknadsdomstolens dom måste den aktuella situationen i rättegångskostnadshänseende likställas med den att käranden vunnit full framgång med sitt överklagande i sakfrågan. Domstolen förordnade därför att käranden skulle få full ersättning för rättegångskostnad i såväl Patent- och marknadsdomstolen som i Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2021-11-03

• PMÖD 2021:19

  En person väckte talan mot ett bolag och gjorde gällande att bolaget gjort intrång i hans upphovsrätt till vissa verk. Personen yrkade skadestånd, skälig ersättning och att bolaget vid vite skulle förbjudas bl.a. att framställa exemplar av verken. Under tiden för målets handläggning vid Patent- och marknadsdomstolen (PMD) försattes käranden i konkurs varefter konkursförvaltaren meddelade att konkursboet övertog talan i målet. PMD fann emellertid i beslut att konkursboet tog över talan endast såvitt avsåg yrkandena om skälig ersättning och skadestånd men inte avseende yrkandet om förbud vid vite. Som skäl angavs att en talan om vitesförbud inte avser egendom som tillhör konkursboet. Konkursboet överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) skulle upphäva PMDs beslut och anförde bl.a. att den ifrågasatta upphovsrätten utgör egendom som ingår i konkursboet. PMÖD upphävde det överklagade beslutet och anförde att en domstol, inom ramen för konkursförvaltarens förklaring enligt 3 kap. 9 § konkurslagen, som utgångspunkt har att godta förvaltarens ställningstagande om att den pågående processen avser egendom som ingår i konkursboet. Endast då det är uppenbart att rättegången avser något annat än egendom som hör till konkursboet kan konkursförvaltaren nekas att överta konkursgäldenärens talan. I det aktuella fallet konstaterade PMÖD att upphovsrättsliga tillgångar utgör sådan egendom som under vissa förutsättningar kan ingå i ett konkursbo och att förvaltaren angett att de omtvistade upphovsrättsliga tillgångarna ingick i konkursboet. Det var alltså inte fråga om en situation där det var uppenbart att den pågående rättegången avsåg något som inte kan ingå i konkursboet. Konkursförvaltarens förklaring medförde därför att konkursboet övertagit konkursgäldenärens talan i dess helhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.

  2021-10-26

• PMÖD 2021:18

  Ordvarumärket LEGALROOM har bedömts inte förväxlingsbart med varumärket LegalZoom i visst utförande med avseende på juridiska tjänster m.m., bl.a. med hänsyn till varumärkenas begreppsmässiga skillnader. En ledamot var skiljaktig i fråga om motiveringen. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas

  2021-09-30

• PMÖD 2021:17

  I ett mål om utdömande av vite enligt marknadsföringslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett företags begäran om tolkning till finska under hela huvudförhandlingen. Bestämmelsen om tolk i 5 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken innebär inte någon ovillkorlig skyldighet för rätten att låta tolka allt som förekommer i mål med en utländsk part. Ett utländskt företag är inte heller att betrakta som misstänkt i den mening som avses i bestämmelsen. (Beslut under rättegång)

  2021-09-28

• PMÖD 2021:16

  Patent- och marknadsöverdomstolen har fällt två personer till ansvar för brott mot avkodningslagen och intrång i den s.k. signalrätten enligt upphovsrättslagen. Påföljden för dem har bestämts till fängelse i 2 år respektive 1,5 år. En tredje person har dömts för intrång i signalrätten till villkorlig dom och dagsböter. Samtliga har ålagts att betala skälig ersättning för utnyttjandet av tv-utsändningarna. Ersättningen för intrång i signalrätten har bestämts enligt samma principer som vid beräkningen av ersättning enligt avkodningslagen. En person som åtalats för intrång i signalrätten i sin egenskap av återförsäljare i verksamheten har frikänts då denne inte ansågs ha deltagit som medgärningsman i själva återutsändningen eller överföringen av tv-utsändningarna. Vidare har en av dem som åtalats för medhjälp till brott mot avkodningslagen frikänts på grund av bristande bevisning. I målet har även prövats frågor om näringsförbud, företagsbot och kvarstad.

  2021-07-20

• PMÖD 2021:15

  Ett företag som tillverkar och säljer maskiner för plåtbearbetning gjorde i Patent- och marknadsdomstolen gällande att ett annat konkurrerande företag, som bl.a. utför service på motsvarande maskiner, utnyttjat företagshemlig information och gjort intrång i upphovsrätten till ett datorprogram. Företaget yrkade bl.a. att Patent- och marknadsdomstolen interimistiskt skulle förbjuda det konkurrerande företaget att vid vite nyttja och röja viss information samt besluta om intrångsundersökning i det andra företagets lokaler. Sedan Patent- och marknadsdomstolen, utan att höra motparten, bifallit begäran om interimistiska vitesförbud enligt lagen om företagshemligheter och upphovsrättslagen och även beslutat om intrångsundersökning, har Patent- och marknadsöverdomstolen, efter överklagande, upphävt underrättens beslut. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att sökanden inte visat att det finns sannolika skäl för att företagshemlig information angripits eller för att en åtgärd som innebär intrång i upphovsrätten förekommit. Patent- och marknadsöverdomstolen har emellertid gjort bedömningen att sökanden visat att det skäligen kan antas att intrång i upphovsrätten förekommit men funnit att skälen för åtgärden inte uppväger den olägenhet eller det men som motparten drabbas av. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit beslutet får överklagas.

  2021-07-13

• PMÖD 2021:14

  I ett ärende om registrering av varumärke hävde PRV efter invändning registreringen på grund av att märket var förväxlingsbart med ett äldre EU-varumärke. Sedan Patent- och marknadsdomstolen avslagit en begäran om vilandeförklaring av ärendet och därefter avslagit överklagandet, har även Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit en begäran om vilande­förklaring samt avslagit överklagandet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att be­stämmelsen i 2 kap. 30 § varumärkeslagen, som trädde i kraft under ärendets handläggning, inte är tillämplig eftersom det vid tidpunkten för ansökan till PRV ännu inte hade förflutit mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre EU-varumärket hade blivit slutligt av­gjord. Det kunde därför inte bli aktuellt med en prejudiciell prövning av frågan om det äldre varumärket upp­fyller kravet på verkligt bruk inom ramen för ärendet. I likhet med underin­stansen har Patent- och marknadsöverdomstolen även funnit att det förhållandet att det pågår en hävningstalan vid EUIPO avseende det motanförda EU-varumärket på grund av bristande verkligt bruk inte utgör tillräckliga skäl för vilande­­förklaring av ärendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2021-07-02

• PMÖD 2021:13

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett invändningsärende gällande patent på ett förfarande för säkra transaktioner avslagit ett yrkande om återförvisning på grund av att det skulle ha förekommit jäv i Patent- och marknadsdomstolen, att Patent- och marknadsdomstolen skulle ha haft en felaktig sammansättning och att PRV efter att invändaren i PRV återkallat invändningen skulle ha gått utöver vad officialprövningsprincipen tillåter. Patent- och marknadsöverdomstolen, som inte tillåtit viss ny bevisning, har även, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att förfarandet enligt patentets krav 1 samt förfarandet enligt patentkrav 1 enligt elva begränsningsyrkanden saknar uppfinningshöjd i förhållande till känd teknik. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2021-06-24

• PMÖD 2021:12

  I ett brottmål om påstått intrång i upphovsrätten till verket "En svensk tiger", bestående i otillåten exemplar­framställning och otillåtet tillgängliggörande för allmänheten, har åtalet och anslutande enskilda anspråk lämnats utan bifall. Det hade i målet gjorts gällande att en person begått intrång i upphovsrätten genom att olovligen publicera verket i ursprungligt eller ändrat skick i olika forum på internet och genom att saluföra en bok med en omslagsbild innehållande verket i ändrat skick. Patent- och marknadsdomstolen hade ogillat åtalet och de enskilda anspråken med hänvisning till att användningen av verket hade omfattats av det s.k. parodiundantaget från upphovsrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut men med den motiveringen att den påtalade användningen hade skett genom nya och självständiga verk och att något intrång i upphovsrätten till verket "En svensk tiger" därför inte har skett. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att användningen inte heller innefattat ett skadeståndsgrundande angrepp på upphovsmannens personlighet. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får överklagas i enlighet med huvudregeln för brottmål.

  2021-06-23

• PMÖD 2021:11

  I mål om förbud för viss marknadsföring på grund av bristande reklamidentifiering i olika sociala mediekanaler av en influencer har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att förekommande kommersiella och avsättningsfrämjande åtgärder som influencern vidtagit beträffande en näringsidkares produkter under och efter en utlandsresa kunde, till följd av de olika ersättningar som tillhandahållits av näringsidkaren och de kontakter som ägt rum mellan parterna, anses härröra från näringsidkaren i enlighet med ett ingånget marknads­föringsavtal. Åtgärderna utgjorde därmed marknadsföring för näringsidkaren i influencerns verksamhet. Till skillnad från underinstansen har Patent- och marknadsöver­domstolen bedömt att den omständigheten att det uttryckligen hade avtalats om betalning i pengar avseende två specifika inlägg på sociala medier inte innebar att uppdraget från näringsidkaren, annonsören, var begränsat till enbart de inläggen. Influencerns har därför förbjudits vid vite av 500 000 kr att medverka till marknadsföring av de aktuella produkterna genom att på olika sociala mediekanaler utforma marknadsföringen, på sätt som skett, så att det inte tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

  2021-06-18

• PMÖD 2021:10

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, men med beaktande av senare praxis från EU-domstolen, bedömt att en ansökan om tilläggsskydd inte uppfyllt villkoret i artikel 3 d i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel. Det åberopade försäljningsgodkännandet för läkemedlet har i enlighet med detta inte bedömts vara det första försäljningsgodkännandet att saluföra produkten som läkemedel. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2021-05-24

• PMÖD 2021:9

  Patent- och marknadsöverdomstolen har i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, men med beaktande av senare praxis från EU-domstolen, bedömt att en ansökan om tilläggsskydd inte uppfyllt villkoren i artiklarna 3 c och 3 d i förordningen om tilläggsskydd för läkemedel. Beslutet innehåller uttalanden om tillämpningen av EU-domstolens avgöranden i tiden. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att ett förhandsavgörande från EU-domstolen inte behövde inhämtas för att avgöra ärendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2021-05-24

• PMÖD 2021:8

  I ett ärende om informationsföreläggande yrkade sökanden att Patent- och marknadsdomstolen skulle besluta om säkerhetsåtgärd enligt ärendelagen och förbjuda motparten, en internetleverantör, att förstöra de uppgifter som ansökan om informationsföreläggande avsåg. Uppgifterna i fråga rörde namn och adress till abonnenter som var användare av vissa IP-adresser som enligt sökanden kunde kopplas till upphovsrättsintrång genom nedladdning av upphovsrättsligt skyddade filmverk. Patent- och marknadsdomstolen avslog ansökan på den grunden att det inte fanns sannolika skäl för att materialet hade upphovsrättsligt skydd. Sedan sökanden överklagat beslutet har Patent- och marknadsöverdomstolen beviljat den sökta säkerhetsåtgärden. Beslutet har grundat sig på en helhetsbedömning där domstolen beaktat bl.a. vikten av att uppgifterna finns kvar vid den slutliga prövningen av frågan om informationsföreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte ansett att beviskravet sannolika skäl för intrång är tillämpligt vid prövningen av frågan om säkerhetsåtgärd ska beviljas. Förbudet att förstöra uppgifterna har förenats med vite. Patent- och marknadsöverdomstolen har förordnat att beslutet får överklagas.

  2021-05-12

• PMÖD 2021:7

  I ärende om registrering av varumärket Swedish Beauty Awards har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävt underinstansernas beslut och återförvisat ärendet till Patent- och registreringsverket (PRV) för fortsatt handläggning. Till skillnad från Patent- och marknadsdomstolen och PRV har PMÖD i enlighet med KTF Organisations uppfattning bedömt att figurmärket Swedish Beauty Awards, för att kunna registreras som varumärke, uppfyllt kravet på särskiljningsförmåga hos den krets till vilken märket riktar sig, omsättningskretsen. Denna har bedömts utgöras av professionella aktörer inom kosmetikbranschen.

  2021-05-10

• PMÖD 2021:6

  Ett företag väckte talan mot en konkurrent om bättre rätt till en patentsökt uppfinning inom området för avancerad strålterapi. Konkurrenten har ansetts på ett orättmätigt sätt, som en del av uppfinningen, ha tillgodogjort sig idéer hos företaget. En viss del av uppfinningen har dock ansetts vara resultatet av en oberoende uppfinnarinsats. Patent- och marknadsöverdomstolen har kommit till slutsatsen att företaget ska ha bättre rätt till hälften av den patentsökta uppfinningen.

  2021-04-23

• PMÖD 2021:5

  I mål om påstått intrång i ensamrätt till ett fotografi bestående i otillåten exemplar­framställning och otillåten överföring till allmänheten uppkom frågan om en domstol kan vara allmänheten i detta avseende. Det gjordes gällande att en person begått intrång i ensamrätten till fotografisk bild genom att skriva ut ett fotografi från fotografens blogg, framställa en digital kopia av fotografiet och därefter skicka in den digitala kopian av fotografiet med e-post till en domstol som bevisning i ett mål om förtal. Efter erhållet förhandsbesked från EU-domstolen konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att ingivandet av fotografiet till domstolen inte utgjorde överföring till allmänheten. Vidare fann Patent- och marknads­överdomstolen att den exemplarframställning som skett av fotografiet inte utgjorde någon otillåten exemplar­framställning eftersom den omfattades av inskränkningen i ensamrätten avsende rättsvårdens intresse. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2021-04-13

• PMÖD 2021:4

  Ett amerikanskt bolag har ansökt om informationsföreläggande mot en internetleverantör. Bolaget har yrkat att internetleverantören ska ge sökanden information om namn och adress till vissa av internetleverantörens kunder och gjort gällande att bolaget innehar rättigheterna till filmverk som kunder hos internetleverantören olovligen har kopierat och tillgängliggjort för allmänheten. Patent- och marknadsdomstolen, som fann att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att sökanden var innehavare av rättigheterna, avslog ansökan. Patent- och marknadsöver­domstolen har uttalat att för att domstolen ska kunna sluta sig till att ansökan avser ett upphovsrättsligt skyddat verk, måste alstrets originalitet i någon mån komma till uttryck i det underlag som sökanden har gett in i ärendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att den utredning som getts in inte ger positivt stöd för slutsatsen att inspelningarna utgör resultat av intellektuellt skapande. Därmed förelåg inte sannolika skäl för upphovsrättsligt skydd för de alster som ansökan avsåg. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit överklagandet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2021-03-30

• PMÖD 2021:3

  Varumärken (bl.a. ett figurmärke innehållande märkesorden ABU KASS) vilka ostridigt varit förväxlingsbara med äldre varumärken som använts utomlands (figurmärken innehållande bl.a. märkesorden ABU KASS), har inte visats vara sökta i ond tro. Domen får inte överklagas.

  2021-03-09

• PMÖD 2021:2

  Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om tre registreringsansökningar av varumärken för transporttjänster m.m. där märkena består av ellipser i olika färger som är avsedda att täcka stora delar av bussar respektive tåg uppfyller registreringskravet om att märkena ska ha särskiljningsförmåga. Av ett förhandsavgörande från EU-domstolen, som Patent- och marknadsöverdomstolen har inhämtat i målet, framgår att bedömningen av om genomsnittskonsumenten utan risk för förväxling kan särskilja de transporttjänster som företaget tillhandahåller från andra företags tjänster ska göras utifrån hur konsumenterna uppfattar märkena på fordonen trots att fordonen inte omfattas av ansökan. EU-domstolen har även klargjort att det för att särskiljningsförmåga ska anses föreligga i ett sådant fall inte krävs att märkena i betydande mån avviker från normen eller från vad som är sedvanligt i den aktuella branschen. Patent- och marknadsöverdomstolen har tolkat de svenska bestämmelserna i varumärkeslagen utifrån förhandsavgörandet och kommit fram till att märkena har särskiljningsförmåga för de tjänster som ansökningarna omfattar, bl.a. busstransporter och järnvägstransporter. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför upphävt underinstansernas beslut och återförvisat ärendena till Patent- och registreringsverket för fortsatt handläggning Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att beslutet får överklagas.

  2021-03-01

• PMÖD 2021:23

  Målet gäller konkurrensskadestånd till följd av händelser under hösten 2013. En teleoperatör har fört talan mot TeliaSonera och Svea Billing och påstått att motparterna ingått ett konkurrensbegränsande avtal eller i vart fall deltagit i ett samordnat förfarande. Teleoperatören har i andra hand påstått att ett civilrättsligt avtal ingåtts om leverans av teletrafik och att Telia agerat kvalificerat otillbörligt på så sätt att skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada uppkommit. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underrätten, kommit fram till att teleoperatören inte styrkt att någon överträdelse mot konkurrensreglerna förekommit och har även i andra delar gjort samma bedömningar som underrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen har även bedömt om en part åberopat nya omständigheter och gjort vissa principiella uttalanden i denna del. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit ett överklagande av domen.

  2021-02-03

• PMÖD 2021:1

  Åklagare erkände och förklarade beslut om frysning av egendom grundade bl.a. på fransk upphovsrättslagstiftning verkställbara enligt lagen (2005: 500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall. Verkställbarhetsförklaringarna fastställdes av Patent- och marknadsdomstolen som förordnade att verkställigheten skulle bestå viss tid. Patent- och marknadsdomstolen beviljade därefter på åklagarens begäran förlängning verkställigheten vid flera tillfällen. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att Patent- och marknadsdomstolen inte var behörig att pröva åklagarens begäran om förlängd tid för verkställigheten och därför undanröjt det överklagade beslutet (jfr Högsta domstolens beslut den 22 december 2020 i mål Ö 6070-20). Patent- och marknadsöverdomstolen har, eftersom det funnits förutsättningar för det, hänvisat målet till behörig tingsrätt.

  2021-01-18

• PMÖD 2020:29

  Några personer, som varit verksamma inom film och media, spelade in nio kortfilmer som tillgängliggjordes via en YouTubekanal. Det hela var ett icke-kommersiellt hobbyprojekt vänner emellan. Samarbetet bröts senare och en av upphovsmännen laddade ner filmerna, varefter han tillgängliggjorde dem från en egen YouTubekanal och länkade till denna från en hemsida som han själv drev. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att förfogandet skedde utan medupphovsmannens samtycke och att det därmed utgör upphovsrättsintrång. Detta har enligt domstolens bedömning skett av grov oaktsamhet. Påföljden har bestämts till ett måttligt bötesstraff. Gärningsmannen ska till sin medupphovsman betala viss skälig ersättning för utnyttjandet av filmverken. Patent- och marknadsöverdomstolens dom innebär att antalet dagsböter sänks men att den utdömda ersättningen höjs något i förhållande till underinstansens dom.

  2020-12-30

• PMÖD 2020:28

  Patent- och marknadsdomstolen hade på talan av Konsumentombudsmannen interimistiskt förbjudit ett bolag vid vite att vid marknadsföring använda sig av bl.a. uttrycket "LAGERRENSNING". Förbudet var villkorat på så sätt att det inte gällde om försäljningen skedde under begränsad tid och till ett väsentligen lägre pris än bolagets ordinarie priser. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till att bolaget överträtt det meddelade interimistiska vitesförbudet för fyra av de totalt 60 varor som omfattades av Konsumentombudsmannens talan. En fråga i målet var om den rörliga prissättningsstrategi som bolaget tillämpade innebar att bolaget inte hade några ordinarie priser och de aktuella marknadsföringspåstående därför inte kunde vara undantagna från det meddelade vitesförbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att priset för en vara över tid inte får vara föremål för frekventa och påtagliga förändringar för att varan ska kunna sägas ha ett ordinarie pris. Domstolen har funnit att bolaget inte visat att priserna för fyra varor varit tillräckligt stabila för att detta villkor ska anses uppfyllt. Beträffande övriga 56 varor har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att Konsumentombudsmannen inte tillräckligt konkretiserat vilka omständigheter som åberopas till grund för talan och att det därför inte ålegat bolaget att visa marknadsföringspåståendenas riktighet. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att bl.a. det förhållandet att bolaget vidtagit vissa kostsamma åtgärder för att ändra sin prissättningsstrategi, inte utgjort tillräckliga skäl för att helt eller delvis befria bolaget från skyldigheten att utge det förelagda vitet.

  2020-12-22

• PMÖD 2020:27

  Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat dom i ett mål som handlat dels om huruvida ett patent gällande en läkemedelsberedning skulle förklaras ogiltigt på grund av att uppfinningen enligt patentet inte väsentligen skiljde sig från vad som var känt före prioritetsdagen (dvs. om uppfinningen saknade uppfinningshöjd), dels om det hade begåtts intrång i patentet ogiltighetsdelen fann Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med underinstansen, att uppfinningen enligt patentet hade uppfinningshöjd och att det därför inte fanns grund för att ogiltigförklara patentet. Domstolen anförde därvid att fackmannen inte skulle ha fått sådan ledning i känd teknik att denne skulle ha modifierat den närmast liggande tekniken till något som överensstämde med patentkravet. Domstolen anförde vidare att fackmannen inte heller skulle ha antagit en s.k. "pröva och se-attityd" till en viss lösning som föreslogs i den kända tekniken och därigenom kommit fram till uppfinningen enligt patentet. Med hänsyn till bedömningen i ogiltighetsdelen hade Patent- och marknadsöverdomstolen i intrångsdelen endast att pröva ett yrkande om att Patent- och marknadsdomstolens beslut om förstörelse av intrångsgörande alster skulle upphävas. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att den egendom som enligt 59 § patentlagen kan bli föremål för förstörelse är "patentskyddat alster som har tillverkats utan patenthavarens lov" samt att det i detta fall inte hade åberopats att alstren skulle ha tillverkats olovligen. Vidare fann domstolen att tillämpningsområdet för bestämmelsen, som bygger på artikel 10 i det s.k. sanktionsdirektivet, inte kunde utsträckas till att avse "varor som har konstaterats göra intrång i en immateriell rättighet" på det sätt som anges i direktivet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2020-12-18

• PMÖD 2020:26

  Tvisten rör frågan om registrering av bifirma har skett trots pågående användning av förväxlingsbart kännetecken. Den som yrkat hävning har gjort gällande att innehavaren av den registrerade bifirman varit i ond tro. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning har det inte visats att det äldre kännetecknet användes vid tidpunkten för registrering av den omtvistade bifirman. Redan av detta skäl har hävningstalan ogillats. Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.

  2020-12-11

• PMÖD 2020:25

  atent- och marknadsöverdomstolen har i ett ärende om upphävande av patent, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, kommit fram till slutsatsen att ett förfarande för att identifiera ett flygplan vid parkering av flygplanet vid ett stand saknar uppfinningshöjd. Patent-och marknadsöverdomstolens beslut innebär därför att patentet är upphävPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2020-12-03

• PMÖD 2020:23

  Sökanden har ansökt om en ny tid för att överklaga Patent- och registreringsverkets (PRV) avgörande i ett invändningsärende angående patent (återställande av försutten tid). Av utredningen har framgått att parterna inte i förväg hade fått underrättelse om ett visst datum när PRV:s beslut skulle meddelas. Vid en muntlig förhandling meddelade PRV dock att beslut skulle meddelas tidigast en månad efter att protokollet från förhandlingen delgivits. Därefter övergick PRV:s handläggning i en skriftväxling. När PRV senare meddelade sitt beslut måste det anses ha gått så lång tid efter den muntliga förhandlingen att det krav på vaksamhet som gällt efter förhandlingen hade upphört. Detta innebär att det inte längre kunde begäras att parterna själva skulle hålla sig underrättade om beslutets meddelande exempelvis genom PRV:s databas Aktinsyn. Det har inte framkommit några omständigheter som talar emot påståendet att sökanden inte har mottagit beslutet per post och att dess ombud har fått del av PRV:s beslut flera månader senare, när sökanden upptäckte beslutet i PRV:s databas Aktinsyn. Påståendet får därför godtas. Det som sökanden har anfört utgör därmed giltig ursäkt för att inte ha överklagat beslutet i rätt tid. Patent- och marknadsöverdomstolen återställer därför den försuttna tiden. Patent- och marknadsöverdomstolen har övervägt huruvida beslutet om återställande av försutten tid omfattas av fullföljdsförbudet enligt 1 kap. 3 § tredje stycket lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. Regleringen i 1 kap. 7 § sista meningen lagen om patent- och marknadsdomstolar kan dock inte uppfattas så att en ansökan om återställande av försutten tid som utgångspunkt ska handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

  2020-12-02

• PMÖD 2020:24

  Med anledning av talan om intrång i ett varumärke registrerat för en utstyrsel motsvarande utseendet för en s.k. Foppatoffel gjorde den påstådda intrångsgöraren, ÖoB Aktiebolag, gällande att varumärket skulle hävas. Patent- och marknadsdomstolen biföll yrkandet och hävde varumärket på grund av att det förelåg absolut registreringshinder enligt 2 kap. 4 § varumärkes­lagen. Vid denna utgång ogillades talan om intrång i varumärket. Efter överklagande av varumärkes­innehavaren, Crocs Inc., har Patent- och marknadsöverdomstolen genom mellandom fastställt Patent- och marknads­domstolens dom angående hävningen av varumärket, dock med den motiveringen att varumärket saknar såväl ursprunglig som förvärvad särskiljningsförmåga enligt 2 kap. 5 § varumärkeslagen.

  2020-12-02

• PMÖD 2020:22

  Ett företag som erbjuder behandlingar inom kiropraktik har vid marknadsföring använt sig av den skyddade yrkestiteln kiropraktor, trots att företaget inte har haft någon anställd kiropraktor som utfört behandlingarna. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att användningen av den skyddade yrkestiteln i marknadsföringen har varit vilseledande och otillbörlig. Däremot har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att marknadsföring i vilken företaget beskrivit att företaget erbjuder behandlingar inom kiropraktik och i nära anslutning till det anfört t.ex. att företaget har "framstående experter" inte kan anses ha bibringat genomsnittskonsumenten en felaktig uppfattning om att behandlingarna utförs av en behandlare med den skyddade yrkestiteln kiropraktor. Den marknadsföringen har därför inte ansetts vara vilseledandPatent- och marknadsöverdomstolens avgörande får inte överklagas.

  2020-11-19

• PMÖD 2020:21

  En varumärkesinnehavare väckte talan om varumärkesintrång mot en caféägare sedan Tullverket hållit kvar en postförsändelse med fem tröjor i samma färg och storlek som adresserats till denne. Tröjorna hade beställts via en internetbutik etablerad utanför EU. Varumärkesinnehavaren menade bland annat att beställning av fem tröjor i samma färg och storlek inte kunde anses utgöra privat bruk, utan importen skulle anses ha skett i näringsverksamhet. Caféägaren nekade till att överhuvudtaget ha beställt tröjorna. Patent- och marknadsöverdomstolen har ansett att det föreligger hinder mot att bifalla en talan om varumärkesintrång när omständigheter inte visats för att varorna varit ämnade att användas i samband med näringsverksamhet. Import av fem identiska tröjor medför inte ensamt att köpet ska anses ha skett i näringsverksamhet. Att den som påstås ha importerat varorna själv bedriver näringsverksamhet ändrar inte bedömningen. Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande får inte överklagas

  2020-11-11

• PMÖD 2020:20

  En företag som marknadsfört vridbara spotlights under ett eget kännetecken i kombination med en konkurrents registrerade varumärke GYRO har ansetts begå varumärkesintrång. GYRO har inte använts endast som en beskrivning av en egenskap hos varan, utan som ett kännetecken. Vid bedömningen av förväxlingsrisken har bedömts dels att omsättningskretsen består av professionella aktörer i el- och belysningsbranschen, dels att det saknat betydelse att företagets egna kännetecken varit mer framträdande än det registrerade varumärket.

  2020-10-21

• PMÖD 2020:19

  Fråga om kravet på verkligt bruk av företagsnamn. Ett aktiebolag, som i egenskap av moderbolag använt sitt företagsnamn i samband med åtgärder som utgjort led i styrningen av ett dotterbolag samt i ett borgensåtagande till förmån för dotterbolaget, har ansetts använda företagsnamnet för det registrerade verksamhetsföremålet att äga och förvalta värdepapper. Ett yrkande från ett annat bolag om att registreringen av företagsnamnet skulle hävas har därför inte fått framgång. I avgörandet har konstaterats, att det är tillräckligt att ett företagsnamn använts för någon del av det registrerade verksamhetsföremålet för att det ska anses ha tagits i verkligt bruk.

  2020-10-19

• PMÖD 2020:18

  Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att patentintrång inte förelegat eftersom de påtalade produkterna satts på marknaden med patenthavarens samtycke genom en licens till det bolag som tillverkat och sålt produkterna till den påstådde intrångsgöraren. Patent- och marknadsöverdomstolen har härvid ansett att avtalstiden för patentlicenser, om annat inte överenskommits mellan parterna, gäller för patentets livslängd. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.

  2020-10-12

• PMÖD 2020:17

  Patent- och marknadsdomstolen hade bifallit ett yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt varumärkeslagen där varumärkesinnehavaren som säkerhet för förbudet hade ställt en borgensförbindelse utfärdad av en bank. Den innehöll villkoret att "Banken ansvarar inte i något fall för indirekt skada". Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen kunde det uppstå olika frågor om hur villkoret skulle tolkas och det framgick därför inte med tillräcklig tydlighet att säkerheten omfattar alla relevanta skador. Vidare var det ett villkor för att kunna ta säkerheten i anspråk att den påstådde intrångsgöraren väckte talan mot varumärkesinnehavaren. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning måste då säkerheten kunna täcka även kostnader för den domstolsprocessen och domstolen bedömde mot den bakgrunden att säkerheten var beloppsmässigt otillräcklig. Sammantaget ledde detta till bedömningen att säkerheten inte var betryggande. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför det interimistiska förbudet. Övriga förutsättningar för ett interimistiskt vitesförbud, t.ex. om det förelåg sannolika skäl för varumärkesintrång, prövades inte. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit ett överklagande.

  2020-09-30

• PMÖD 2020:16

  Ordvarumärket LEGALWORKS har ansetts antyda att det avser tjänster med en inriktning mot juridik, men har genom sin ovanliga semantiska form bedömts ha för registrering erforderlig särskiljningsförmåga för bl.a. rekryteringstjänster i klass 35.

  2020-09-25

• PMÖD 2020:15

  En kärande som återkallat sin talan om hävande av ett företagsnamn och förbud vid vite mot att använda företagsnamnet och vissa andra näringskännetecken, sedan Bolagsverket på motpartens begäran ändrat företagsnamnet, har ansetts vara vinnande i frågan om hävning men förlorande i frågan om vitesförbud.

  2020-09-21

• PMÖD 2020:14

  Fråga om beslag till säkerställande av förverkande enligt 53 a § upphovsrättslagen. I ett brottmål vid Patent- och marknadsdomstolen väckte åklagaren åtal och påstod att en person hade begått upphovsrättsintrång bl.a. genom att olovligen ha framställt exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk genom att låta trycka en bok vars omslagsbild innehöll verket i ändrat skick samt genom att olovligen ha gjort verket tillgängligt för allmänheten genom saluföring och försäljning av boken. Åklagaren framställde även ett yrkande om att drygt 2 000 bokexemplar, som beslagtagits under förundersökningen, skulle förverkas. Den tilltalade förnekade att han begått något brott eftersom bokomslaget var ett självständigt verk och under alla förhållanden omfattades av ett parodiundantag. Den tilltalade begärde prövning av beslaget. Patent- och marknadsdomstolen hävde beslaget. Skälet för beslutet var att åklagaren inte hade bemött den tilltalades invändningar, som enligt domstolen inte kunde lämnas utan avseende, och att åklagaren därför inte hade presenterat tillräckligt underlag för att domstolen skulle kunna dra slutsatsen att bokexemplaren skäligen kunde antas förverkade på grund av brott (upphovsrättsintrånget).

  2020-08-13

• PMÖD 2020:13

  Användning av uttrycket "rekommenderade priser", vid marknadsföring av möbler m.m. under bl.a. egna varumärken i form av s.k. private labels, har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Också marknadsföring med användning av uttrycken "lagerrensning" och "allt ska bort" liksom användning av ett på visst sätt tidsbegränsade erbjudanden har ansetts vilseledande och därmed otillbörlig. Även fråga om vilka krav som bör ställas på yrkanden och grunder i mål om vitesförbud och om marknadsstörningsavgift på grund av otillbörlig marknadsföring.

  2020-07-08

• PMÖD 2020:1

  Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmverk som olovligen tillgängliggjorts för allmänheten av The Pirate Bay och tre andra tjänster. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid vite förbjudit internetleverantören att fortsätta medverka till upphovsrättsintrång samt ålagt denna att med tekniska blockeringsåtgärder hindra sina abonnenter från att få tillgång till tjänsterna via vissa domännamn och webbadresser. Även ytterligare domännamn och webbadresser som har till huvudsakligt syfte att ge tillgång till tjänsterna ska blockeras, om domännamnen och webbadresserna anmäls av något av de filmbolag som fört talan i målet. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.

  2020-06-29

• PMÖD 2020:12

  Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en invändning mot registreringen av varumärket SHOTFABRIKEN. Invändaren gjort gällande att sökanden hade låtit registrera varumärket i ond tro. I ärendet var det bl.a. fråga om hur bestämmelsen i den svenska varumärkeslagen (2 kap. 8 § första stycket 4) skulle tolkas i ljuset av EU-domstolens uttalande att bestämmelsen i varumärkesförordningen om ogiltigförklaring av ett varumärke på grund av ond tro, inte är begränsad till fall då det föreligger förväxlingsrisk, utan ond tro kan föreligga även om tredje man inte använder något varumärke som är förväxlingsbart med det omtvistade varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det inte var möjligt att bortse från den uttryckliga bestämmelsen i den svenska varumärkeslagen enligt vilken ond tro utgör ett registreringshinder endast om det omtvistade varumärket kan förväxlas med ett kännetecken som användes av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande används när prövningen görs. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att det förelåg både märkeslikhet och tjänsteslagslikhet samt att det därför fanns en risk för förväxling mellan det yngre och det äldre varumärket. Domstolen ansåg dock att det inte var visat att sökanden var i ond tro vid tiden för ansökan om registrering av det omtvistade varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas till Högsta domstolen.

  2020-06-29

• PMÖD 2020:11

  Efter att ett patent hade förfallit på grund av att årsavgift inte betalats i rätt tid ansökte patenthavarna om förklaring enligt 72 § patentlagen att betalningen skulle anses ha skett i rätt tid. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det inte var klarlagt vilka omständigheter som orsakat att den aktuella avgiften inte betalats inom fristen och att det därför inte fanns tillräckligt underlag för att bedöma om patenthavarna hade iakttagit all den omsorg som betingats av omständigheterna. Därmed fanns inte heller grund för att förklara att betalningen av årsavgiften skulle anses vidtagen i rätt tiPatent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

  2020-06-11

• PMÖD 2020:10

  Vid ett företags marknadsföring av stenspräckpatroner har erbjudits även utbildning avseende användning av produkten. Fråga i målet var bl.a. om marknadsföringen skett med felaktiga eller bristfälliga påståenden om vilken kompetens utbildningen gett. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att marknadsföringen varken var att anse som vilseledande eller i strid med god marknadsföringssed. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför fastställt underrättens dom. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.

  2020-05-28

• PMÖD 2020:9

  En tysk fordonstillverkare väckte talan om vitesförbud enligt marknadsföringslagen mot ett finskt bolag som marknadsförde fälgar till bilar. Frågan i målet var bl.a. om det påstådda intrånget i det tyska bolagets immateriella rättigheter är ett sådant lagstridigt beteende som kan träffas av marknadsföringslagens bestämmelser om lagstridighetsprincipen såsom den kommit till uttryck i punkten 9 i svarta listan eller såsom den tillämpats i praxis inom ramen för generalklausulen i 5 och 6 § marknadsföringslagen och om den påtalade marknadsföringen därmed var otillbörlig. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det saknas utrymme att tolka bestämmelsen i punkten 9 i svarta listan så att dess tillämpningsområde skulle omfatta även marknadsföring av produkter som innebär intrång i någon annans immateriella rättighet på det sätt som hade gjorts gällande i målet. Även om det i och för sig inte kan uteslutas att marknadsföringsåtgärder som innebär immaterialrättsintrång, med tillämpning av lagstridighetsprincipen inom ramen för generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen, kan anses strida mot god marknadsföringssed, har domstolen funnit att det för att marknadsföringen ska kunna förbjudas krävs att den är att anse som otillbörlig, vilket förutsätter att den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar den mottagande konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Vid bedömningen av den aktuella marknadsföringen har domstolen funnit att, oaktat om marknadsföringen skulle anses innefatta ett immaterialrättsintrång, den under alla förhållanden inte utformats på ett sådant sätt att konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut kan anses påverkad på det sätt som krävs enligt marknadsföringslagen. Yrkandena om förbud har därför inte bifallits. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att tillåta ett överklagande av domen.

  2020-04-14

• PMÖD 2020:8

  Ärendet inleddes i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av ett förbud mot företagskoncentration meddelat av Konkurrensverket. Under ärendets handläggning avgjordes en tvist med anknytning till ärendet genom en skiljedom. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att skiljedomen utgjorde hinder för att genomföra företagskoncentrationen och att den medförde att ändamålet med förbudet hade förlorat sin betydelse. Patent- och marknadsdomstolen avskrev därför ärendet, undanröjde förbudet och avslog de klagande företagens yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. Tre av företagen överklagade Patent- och marknadsdomstolens beslut att avslå yrkandena om ersättning för rättegångskostnader. För frågor om rättegångskostnader i ett ärende om företagskoncentration tillämpas rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader i brottmål. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att Patent- och marknadsdomstolens beslut att bl.a. undanröja Konkurrensverkets beslut om förbud kan jämställas med en frikännande dom. Mot denna bakgrund har Patent- och marknadsöverdomstolen bestämt att företagen ska få ersättning för sina rättegångskostnader. Beslutet får inte överklagas.

  2020-04-08

• PMÖD 2020:6

  Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har avslagit ansökan om registrering av ordvarumärket ROSLAGSÖL på grund av att det finns risk för förväxling med det äldre, registrerade varumärket ROSLAGS PUNSCH i figur. En särskilt viktig fråga i ärendet var vilken betydelse det hade att viss beståndsdel av det äldre varumärket, nämligen "ordet Roslagspunsch" vid registreringen undantagits från skyddet i enlighet med de svenska bestämmelserna i 2 kap. 12 § varumärkeslagen, dvs. genom en så kallad disclaimer. I denna del inhämtade PMÖD förhandsavgörande från EU-domstolen. Av EU-domstolens avgörande framgår att även en beståndsdel som omfattas av en disclaimer ska beaktas vid helhetsbedömningen av risken för förväxling, att en sådan beståndsdel alltså inte kan bortses ifrån och inte heller automatiskt ges en begränsad betydelse vid bedömningen. PMÖD har konstaterat att EU-domstolens avgörande innebär att nationella bestämmelser om disclaimer inte får ges några självständiga rättsverkningar jämfört med vad som följer av varumärkesdirektivet. PMÖD har bedömt att en disclaimer som meddelats med stöd av de svenska bestämmelserna inte har någon självständig rättsverkan och att den ska ses som en ren upplysning om att en varumärkesregistrering inte ger något självständigt skydd för en viss beståndsdel vilken ensam inte är möjlig att skydda då den saknar särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning av de motstående märkena har det ansetts finnas en sådan likhet mellan det sökta och det motanförda varumärket att det finns en risk för att genomsnittskonsumenten uppfattar att varorna som tillhandahålls under märkena kommer från samma företag eller från företag med ekonomiska band. Ansökan om varumärkesregistrering har därför avslagits. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2020-03-16

• PMÖD 2020:7

  Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att ett brittiskt bolag gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till vissa tygmönster och i vissa av Svenskt Tenns varumärken. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med underinstansen, bifallit Svenskt Tenns yrkanden om vitesförbud och skadestånd. Patent- och marknadsöverdomstolen har - innan det att dom meddelats i målet - begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående tolkningen av vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) 207/2009 om gemenskapsvarumärken. Ett brittiskt bolag bedrev via sin hemsida försäljning av tyger och andra textilvaror. Bolaget saluförde bl.a. tyger och kuddar med mönster formgivna av Josef Frank och Estrid Ericson. Svenskt Tenn väckte talan om vitesförbud och skadestånd och gjorde gällande att Svenskt Tenn innehade upphovsrätten till tygmönstren och att det brittiska bolaget genom att rikta sig mot den svenska marknaden gjorde intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt. Svenskt Tenn gjorde även gällande att det brittiska bolaget gjorde intrång i vissa varumärken som Svenskt Tenn innehar. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att tygmönstren är verk i upphovsrättslagens mening och att Svenskt Tenn innehar upphovsrätten samt att det brittiska bolaget genom de åtgärder som bolaget vidtagit har spridit verken till allmänheten i Sverige och därigenom gjort intrång i Svenskt Tenns upphovsrätt till verken. I frågan om varumärkesintrång har domstolen funnit att det inte finns grund för att förklara varumärkena ogiltiga. Patent- och marknadsöverdomstolen har i stället funnit att det brittiska bolagets åtgärder utgjort varumärkesintrång. Det brittiska bolaget och dess ställföreträdare har därför meddelats vitesförbud samt ålagts att betala skadestånd för den skada intrången medfört. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att tillåta ett överklagande av domen.

  2020-03-16

• PMÖD 2020:5

  Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underinstansen, ogillat en talan om intrång i ett patent avseende en anordning för att härda ett foder för en rörledninPatenthavaren gjorde gällande att vissa delar i svarandebolagets sammansatta produkt tillsammans utgjorde ett föremål som föll inom patentets skyddsomfång. Svarandebolaget invände bl.a. att föremålet, sett för sig, inte var lämpligt för härdning av ett foder i en rörledning, eftersom det inte skulle få tillräcklig kylning. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det inte var visat att föremålet - utan att modifieras - skulle fungera i normal drift mer än under en obetydlig tidsrymd innan lysdioder som ingick i föremålet skulle bli överhettade och gå sönder. Det föremål som påstods göra intrång kunde således, till skillnad från underinstansens bedömning, inte anses lämpligt för den användning som angavs i patentkravet. Patenthavaren hade därför inte visat att intrång förelåg. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte förordnat att domen får överklagas.

  2020-03-05

• PMÖD 2020:4

  Tre personer åtalades för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång. Enligt åtalet hade de gjort intrång i målsägandens upphovsrätt till ryggsäcken Fjällräven Kånken och i målsägandens registrerade EU-varumärken genom att på en marknad i Hörby olovligen bjuda ut exemplar av ryggsäcken Fjällräven Kånken försedda med och utformade i enlighet med målsägandens varumärken. Patent- och marknadsdomstolen dömde samtliga tre för varumärkesintrång. Däremot ogillade Patent- och marknadsdomstolen åtalet för brott mot upphovsrättslagen eftersom domstolen fann att åklagaren inte visat att ryggsäcken Fjällräven Kånken är upphovsrättsligt skyddad. I frågan om varumärkesintrång har Patent- och marknadsöverdomstolen nu gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstolen. När det gäller åtalet för brott mot upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen däremot funnit att ryggsäcken Fjällräven Kånken är ett konstnärligt verk. Ryggsäcken är därmed skyddad enligt upphovsrättslagen. De tilltalade har därför dömts även för brott mot upphovsrättslagen. Påföljden för brotten har bestämts till dagsböter. De tilltalade har också dömts att betala skadestånd till målsäganden. En ledamot var skiljaktig i skuldfrågan såvitt avsåg åtalet för brott mot upphovsrättslagen.

  2020-03-04

• PMÖD 2020:3

  Patent-och marknadsöverdomstolen har tagit ställning till om lilla riksvapnet utgör hinder mot registrering av fem varumärken i figur bestående av tre öppna gula kronor. Vid en jämförelse mellan märkeselementen i de sökta varumärkena och den beskrivning (blasonering) av lilla riksvapnet som framgår av lagen om Sveriges riksvapen har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att de sökta varumärkena innehåller sådana element som lätt kan förväxlas med lilla riksvapnet. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, bedömt att det föreligger hinder mot att registrera varumärkena. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2020-01-31

• PMÖD 2020:2

  I mål om ifrågasatt konkurrensbegränsande säljverksamhet enligt 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) i Hässleholms kommun förbjöd Patent- och marknadsdomstolen på talan av Konkurrensverket kommunen, vid vite om 25 000 000 kr, bl.a. att "på det sätt som skett neka upplåtelse av mark till företag som vill etablera och sälja fiberanslutning till slutkund i Hässleholms kommun". Efter överklagande av kommunen har Patent- och marknadsöverdomstolen undanröjt Patent- och marknadsdomstolens dom och återförvisat målet till Patent- och marknadsdomstolen för fortsatt behandling på grund av att domen var så otydlig att det inte framgick hur Patent- och marknadsdomstolen hade dömt i saken.

  2020-01-27

• PMÖD 2019:35

  Målet gällde en tjänst på internet för fildelning av filmer. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det genom tjänsten skedde en olovlig överföring av filmverk till de flera tusen användare som potentiellt kunde titta på filmverken. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att en man som under nästan tre år bl.a. övervakat driften av tjänsten samt hanterat kontakter med de bolag vars drift fildelningstjänsten varit beroende av är ansvarig för överföring till allmänheten av ett 100-tal upphovsrättsligt skyddade filmverk. Straffvärdet för brottsligheten motsvarar fängelse i 8 månader. Han döms därför för brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom kombinerad med dagsböten. Domen innebär att Patent- och marknadsöverdomstolen i huvudsak har fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom i överklagade delar.

  2019-12-23

• PMÖD 2019:34

  Patent- och marknadsöverdomstolen har ändrat en dom från Patent- och marknadsdomstolen och bifallit Konsumentombudsmannens (KO) talan om förbud för försäkringsbolaget Amtrust International att i stöld- och skadeförsäkringar för nya mobiltelefoner och surfplattor använda sig av ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel i försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Enligt det aktuella försäkringsvillkoret skulle ersättning inte betalas om telefonen eller surfplattan hade blivit stulen eller skadad på allmän plats då konsumenten inte haft uppsikt över telefonen eller surfplattan. Ett sådant villkor som begränsar försäkringens omfattning på grund av visst handlande, i det här fallet bristande uppsikt, är enligt Patent- och marknadsöverdomstolen rätteligen en s.k. säkerhetsföreskrift som enligt FAL i stället ska ge konsumenten viss men reducerad ersättning. Enligt FAL är det inte tillåtet för försäkrings-bolag att formulera en säkerhetsföreskrift som ett omfattningsvillkor. Av den tidigare Marknadsdomstolens praxis följer att ett avtalsvillkor som strider mot en tvingande rättsregel också är oskäligt enligt avtalsvillkorslagen (1994:1512). Det skulle också strida mot det EU-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i avtalsvillkorslagen att tillämpa ett sådant villkor. Såväl det irländska försäkringsbolaget, AmTrust International, som dess svenska generalagent AmTrust Nordic AB har vid vite av 3 000 000 kr förbjudits att tillämpa villkoret eller väsentligen samma villkorDomen får överklagas.

  2019-12-20

• PMÖD 2019:33

  Fråga om kravet på särskild måttfullhet vid marknadsföring av alkoholdryck. Förpackningar för vin, utformade som handväskor respektive stugor, vars grundform i betydande mån avviker från de förpackningar för s.k. lådviner som finns på marknaden, har ansetts inte vara förenliga med kravet på särskild måttfullhet. Domen får inte överklagas.

  2019-12-17

• PMÖD 2019:32

  På talan av Konsumentombudsmannen har bl.a. prövats om viss marknadsföring i inlägg på sociala medier är otillbörlig enligt bestämmelsen i 9 § första stycket marknadsföringslagen om att det tydligt ska framgå att det är fråga om marknadsföring (reklamidentifiering) och enligt bestämmelsen i 9 § andra stycket marknadsföringslagen om att det tydligt ska framgå vilken näringsidkare som svarar för marknadsföringen (sändarangivelse) samt om det därmed finns förutsättningar att meddela förbud eller ålägganden enligt marknadsföringslagen. I frågan om reklamidentifiering har domstolen funnit att marknadsföringen brustit på ett sådant sätt att marknads-föringens utformning påverkar eller sannolikt påverkar genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Denna bedömning har gjorts med utgångpunkt i hur genomsnittskonsumenten tar till sig och uppfattar marknads-föringen i det sammanhang som den förekommit, dvs. i en influencers sociala medier. Enligt domstolen kräver detta sammanhang att genomsnittskonsumenten redan efter en flyktig kontakt med materialet ska kunna uppfatta vilka inlägg som utgör marknadsföring för att ha tillräckliga förutsättningar att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Domstolen har funnit att inläggen inte uppfyller de krav på reklamidentifiering som marknadsföringslagen ställer. Domstolen har därför bedömt att marknadsföringen är otillbörlig. Domstolen har funnit att det bolag som drev och därför ansvarade för bloggen och Instagramkontot, väsentligen har bidragit till den otillbörliga marknadsföringen och att ett förbud förenat med vite ska meddelas bolaget. I frågan om sändarangivelse har domstolen funnit att de påtalade bristerna inte är sådana att de har påverkat genomsnittskonsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Marknadsföringen har därmed inte varit otillbörlig i detta avseende. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit ett överklagande av domen.

  2019-12-05

• PMÖD 2019:31

  Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) har, med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren att vid marknadsföring av motordrivna fordon genom vissa specificerade påståenden och bilder ge intryck av att fordonet lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet. PMÖD har vid sin prövning utgått från att marknadsföring av en produkt som framhäver en användning av densamma som inte är laglig i regel ska bedömas som vilseledande. PMÖD har vidare bedömt att genomsnittskonsumenten inte har kunskaperna om reglerna för terrängkörning så aktuella för sig att han eller hon inte kan vilseledas att tro att det är tillåtet att köra i terräng. PMÖD har funnit att vissa av de aktuella bilderna och påståendena ger intryck av att ett fordon lagligen får framföras i terräng när så inte är fallet och att konsumenterna på så sätt har vilseletts i fråga om fordonets användningsområdePatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2019-12-03

• PMÖD 2019:29

  Under 2009 genomförde Göteborgs Stad en upphandling av fasta datakommunikationsförbindelser för kommunens verksamheter. Upphandlingen avsåg både förbindelser via koppar och förbindelser via fiber. Ett företag som deltog i upphandlingen väckte senare en skadeståndstalan i Patent- och marknadsdomstolen mot ett kommunalt bolag i Göteborg, som både varit anbudsgivare i upphandlingen och tillhandahållare av en grossisttjänst åt andra företag som önskade hyra fiberförbindelser. Företaget gjorde gällande att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på marknaden och att det genom att tillämpa vissa priser och avtalsvillkor hade missbrukat denna ställning. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att det inte var visat att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden och ogillade därför käromålet. Patent och marknadsöverdomstolen har gjort en annan bedömning när det gäller hur den relevanta marknaden bör avgränsas men delat Patent- och marknadsdomstolens bedömning att det inte är visat i målet att det kommunala bolaget hade ett sådant marknadsinflytande att det hade en dominerande ställning i den mening som avses i 2 kap. 7 § konkurrenslagen och artikel 102 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i att käromålet ska ogillas. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2019-11-22

• PMÖD 2019:30

  Målet gäller betalningsskyldighet för skälig ersättning enligt 47 § upphovsrättslagen. Frågan i målet var om ett bolag som bedriver hotellverksamhet på ett antal hotell hade fullgjort sin betalningsskyldighet för musikanvändning på hotellen genom betalning enligt tecknade licenser för hotellverksamhet eller om ytterligare ersättning skulle betalas. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att utredningen visade att hotellen även bedrev restaurangverksamhet och att de tecknade licenserna inte omfattade ersättning för sådan musikanvändning. Domstolen bedömde att det inte var oskäligt att bolaget skulle betala även för musikanvändning som skett i restaurangverksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde därför Patent- och marknadsdomstolens dom. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2019-11-22

• PMÖD 2019:28

  Patent- och marknadsdomstolen (PMD) förbjöd interimistiskt en privatperson, vid vite om 100 000 kr, att i näringsverksamhet i Sverige marknadsföra, sälja, göra tillgängligt, införa, distribuera, eller på annat sätt utbjuda, kläder, huvudbonader och fotbeklädnader innehållande vissa kännetecken. Kännetecknen bestod av registrerade varumärken innehållande ordet "Norrland" och figurer med bär. PMD bedömde preliminärt att privatpersonens känneteckens-användning innebar varumärkesintrång. Privatpersonen förbjöds även, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, vid vite om 100 000 kr att framöver ansöka om varumärke, producera, importera, exportera eller sälja eller på annat sätt använda varor och tjänster innefattande ordet "Norrland" enligt en undertecknad bekräftelsPrivatpersonen överklagade beslutet och nu har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) instämt i PMD:s bedömning avseende varumärkesintrånget. Överklagandet har således avslagits i den delen. Vad gäller den interimistiska säkerhetsåtgärden har PMÖD emellertid konstaterat att innehållet i bekräftelsen är oklart varför det överklagade förbudet inte har sådan precision som krävs. Förbudet kan därför inte ligga till grund för verkställighet och därmed har säkerhetsåtgärden bedömts vara olämplig. Det överklagade beslutet har därför upphävts i denna del.

  2019-11-05

• PMÖD 2019:27

  Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att fotografiet ursprungligen hade publicerats på Instagram och funnit att användarvillkoren för den tjänsten inte haft ett sådant innehåll att målsäganden, genom att acceptera villkoren, kan ha gett sitt tillstånd till tredje man att använda fotografiet. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att det inte funnits förutsättningar att tillämpa undantaget om nyhetsrapportering, eftersom kravet på att källan ska anges inte hade uppfyllts. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att mannens handlande varit grovt oaktsamt och att han ska förpliktas att betala skadestånd till rättighetshavaren. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts.

  2019-10-25

• PMÖD 2019:26

  En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovsrättslagen. Patent- och marknadsöverdomstolen har frikänt läkaren. Domstolen har bedömt att han fått en roll i den kliniska prövningen som inneburit att han hade rätt att ta del av uppgifterna i databasen för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthölls och att denna funktion inte var knuten till hans tjänst som verkställande direktör. Domstolen har därför ansett att han, trots att han skiljts från sin tjänst, inte hade gjort sig skyldig till obehörigt angrepp på bolagets företagshemlighet eller berett sig tillträde till databasen olovligen. Åtalet för företagsspionage respektive dataintrång har därför ogillats. När det gällde åtalet för brott mot upphovsrättslagen har domstolen konstaterat att läkaren genom nedladdningen i och för sig framställt exemplar av databasen utan bolagets samtycke. Domstolen har ansett att det inte framkommit annat än läkarens agerande uteslutande motiverats av att säkerställa patientsäkerheten och har därför bedömt att han ska vara fri från ansvar i enlighet med läran om social adekvans. Patent- och marknadsöverdomstolen har därutöver avslagit ett yrkande om att åtalet skulle avvisas på grund av en tidigare skiljedom. I skiljedomen hade skiljenämnden förpliktat läkaren att betala allmänt skadestånd till bolaget på den grunden att han ansågs ha gjort sig skyldig till företagsspioneri.

  2019-10-17

• PMÖD 2019:25

  Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att ett mål om ersättning på grund av ett licensavtal avseende viss teknik kan handläggas i samma rättegång som ett mål om ersättning på grund av intrång i ett patent avseende samma teknik. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande av beslutet.

  2019-10-02

• PMÖD 2019:24

  Fråga om ett interimistiskt vitesförbud med åläggande för internetleverantörer att blockera tillgången till internettjänster som bl.a. tillgängliggör vetenskapliga artiklar. Patent- och marknadsöverdomstolen har i huvudsak gjort samma bedömningar som Patent- och marknadsdomstolen och bl.a. funnit att två förlag visat sannolika skäl för det genom tjänsterna görs intrång i upphovsrättigheter som tillkommer förlagen och att tre internetleverantörer medverkar till upphovsrättsintrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har vidare bedömt att ett interimistiskt vitesförbud med ett åläggande för internetleverantörerna att blockera tillgången till tjänsterna inte onödigtvis inskränker internetanvändarnas informationsfrihet samt att ett sådant förbud även i övrigt framstår som proportionerligt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att Patent- och marknadsdomstolens beslut i huvudsak ska stå fast. Patent- och marknadsöverdomstolen har dock konstaterat att fyra specificerade domännamn för närvarande inte leder till tjänsterna och har därför undantagit dessa från förbudet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2019-10-01

• PMÖD 2019:23

  Ett läkemedelsföretag, som var innehavare av ett antal registrerade EU-varumärken (varumärkesinnehavaren), yrkade i ett mål om intrång i varumärkena att Patent- och marknadsdomstolen skulle meddela ett interimistiskt vitesförbud mot ett annat läkemedelsföretag som hade tillstånd från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att parallelldistribuera varumärkesinnehavarens läkemedel till Sverige (parallellimportören). Varumärkesinnehavaren gjorde gällande att parallellimportören, genom att ompaketera eller förbereda ompaketering av läkemedlen inför distributionen till Sverige, gjorde sig skyldig till intrång eller förberedelse till intrång i varumärkesinnehavarens rättigheter. Parallellimportören invände att nya regler om säkerhetsförseglingar i direktiv 2001/83/EG (humanläkemedelsdirektivet) innebar att det inte längre var möjligt att använda sig av ommärkta förpackningar och att det därför var objektivt nödvändigt att ompaketera läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Patent- och marknadsdomstolen ansåg att de nya reglerna om säkerhetförseglingar inte kunde tolkas på det sätt som parallellimportören gjorde gällande och bedömde att denne inte hade gjort sannolikt att ompaketering krävdes för att få tillgång till den svenska marknaden. Mot den bakgrunden bedömde Patent- och marknadsdomstolen att det förelåg sannolika skäl för att intrång eller förberedelse till intrång förekommit och biföll huvudsakligen yrkandet om vitesförbPatent- och marknadsöverdomstolen har vid sin prövning kommit fram till att den utredning som parallellimportören lagt fram, bl.a. i form av uttalanden från Läkemedelsverket, är sådan att parallellimportören har gjort sannolikt att det är objektivt nödvändigt att paketera om läkemedlen för att få tillgång till den svenska marknaden. Med hänvisning till att det därmed inte föreligger sannolika skäl för det påstådda varumärkesintrånget, har Patent- och marknadsöverdomstolen upphävt vitesförbudePatent-och marknadsöverdo

  2019-09-06

• PMÖD 2019:22

  En näringsidkare har förbjudits att vid telefonförsäljning gentemot konsument av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. Marknadsföringen gav intrycket av att konsumenterna erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och det lämnades inte någon tydlig och adekvat information om att de i själva verket bytte operatör och tecknade ett nytt abonnemang. Marknadsföringen har ansetts stå i strid med punkten 29 i den s.k. svarta listan. Näringsidkaren har på grund av överträdelserna ålagts att betala marknadsstörningsavgift. I målet prövades också en fråga om tillåtligheten av en taleändring. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.

  2019-09-03

• PMÖD 2019:21

  Ett företag som hade ensamrätt att utnyttja två patent på området för stenspräckning väckte talan om intrång mot två andra företag som tillverkade respektive sålde stenspräckpatroner. Patent- och marknadsdomstolen biföll talan såvitt avsåg intrång i ett av patenten. Båda parterna överklagade domen till Patent och marknadsöverdomstolen. Parterna var oense om den faktiska mängden innehåll i de påstådda intrångsföremålen och den påstådda intrångsgöraren bestred att bolagets stenspräckpatroner hade den fyllnadsgrad som framgick av intrångspåståendet. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det utifrån den åberopade bevisningen inte har gått att dra några säkra slutsatser om huruvida de påstådda intrångspatronerna utgör stenspräckpatroner från den påstådda intrångsgöraren. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit käromålet i dess helhet. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.

  2019-07-02

• PMÖD 2019:20

  Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat ett mål om hävning av varumärkesregistreringen WARTNIX och kommit fram till att det inte är förväxlingsbart med det äldre EU-varumärket WARTNER. Patent- och marknadsöverdomstolen har därmed gjort samma bedömning som Patent- och marknadsdomstoleDet yngre märket WARTNIX avser medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål i klass 5. Det äldre varumärke WARTNER avser bl.a. farmaceutiska (och veterinära) preparat i samma klass. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att de motstående varumärkena omfattar vissa identiska varuslag, som bl.a. innefattar medel för behandling av vårtoPatent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att förväxlingsbedömningen måste utgå från de bredare varukategorier som anges i registreringarna - och inte medel för behandling av vårtor - men kommit fram till att förledet WART i varumärkesrättslig mening måste anses beskrivande i båda varumärkena. Vid en helhetsbedömning har det i varumärkesrättslig mening inte ansetts föreligga en risk för att det yngre varumärket WARTNIX, när det används för medicinska preparat och substanser; kemiska preparat för medicinska ändamål, förväxlas med det äldre varumärket WARTNER. Överklagandet har därför avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av beslutet.

  2019-07-01

• PMÖD 2019:19

  Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring. Patent- och marknadsöverdomstolen har i den upphovsrättsliga bedömningen tillämpat det originalitetskrav som EU-domstolen har slagit fast. Samtidigt har Patent- och marknadsöverdomstolen utgått från att det dubbelskapandekriterium som är etablerat i svensk praxis fortfarande kan användas som en hjälpregel. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att Elflugan, trots att vissa enskilda formelement förekommit i s.k. prior art, som helhet är tillräckligt originell för upphovsrättsligt skydd. Ett annat bolag hade i ett tidigare mål fört talan i egenskap av innehavare av upphovsrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att kärandebolaget ändå var berättigat att föra talan. Utredningen gav visst stöd för att det förekommit dubbla och konkurrerande förfoganden avseende upphovsrätten, men domstolen ansåg att den prioritet som en tidigare förvärvare kan göra gällande inte innebär att en senare förvärvare av upphovsrätten saknar behörighet att föra talan om intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre modeller av elljusstakar gjorde intrång, medan en fjärde modell föll utanför skyddsomfånget. När det gällde denna fjärde modell prövade domstolen om det fanns förutsättningar att meddela vitesförbud på marknadsföringsrättslig grund. Det var emellertid inte visat att Elflugan var tillräckligt känd bland konsumenter under den relevanta tidsperioden. Yrkandet om vitesförbud ogillades alltså beträffande en av fyra modeller. Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit överklagande till Högsta domstolen.

  2019-06-28

• PMÖD 2019:18

  I mål om ifrågasatt otillbörlig marknadsföring har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), med ändring av Patent- och marknadsdomstolens (PMD) dom, vid vite förbjudit näringsidkaren och dess ställföreträdare att vid marknadsföring genom telefonförsäljning av telefonabonnemang kräva betalning för tjänst som konsumenten inte har beställt. PMÖD har bedömt att marknadsföringen har varit utformad på ett sådant sätt att konsumenterna gavs intrycket att de erbjöds en rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang och inte ett nytt abonnemang hos en ny operatör. PMÖD har funnit att det genom de uppgifter som säljarna lämnade i sin marknadsföring inte på ett tydligt och adekvat sätt framgått vilken tjänst som erbjöds. PMÖD har bedömt att konsumenterna i den äldre målgrupp som marknadsföringen riktade sig till inte kan anses ha beställt den tjänst som näringsidkaren gjort gällande, men att de ändå har fakturerats för nya abonnemang. PMÖD har bedömt att marknadsföringen är att anse som otillbörlig enligt punkten 29 i den s.k. svarta listan. PMÖD har också bedömt att de omständigheter KO hade gjort gällande i PMD rättsligen kunde klassificeras som att marknadsföringen stod i strid med god marknadsföringssed och att prövningen omfattade även denna fråga, för det fall domstolen skulle komma till detta led i sin prövninPatent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit att domen får överklagas.

  2019-06-27

• PMÖD 2019:15

  EU-kommissionen fastställde i ett beslut att ett antal bolag deltagit i en kartell avseende försäljning av kuvert och därigenom överträtt artikel 101 i EUF-fördraget. Ett antal bolag, vilka enligt beslutet deltagit i kartellen, väckte vid Patent- och marknadsdomstolen talan mot ett svenskt bolag och ett antal utländska bolag och yrkade bl.a. att domstolen skulle fastställa att kärandebolagen inte är skyldiga att utge skadestånd till svarandebolagen i anledning av den överträdelse av konkurrensreglerna som fastställts genom kommissionens beslut. Som grund för yrkandet åberopade kärandebolagen i första hand att de krav som svarandebolagen kunde ha är preskriberade och i andra hand att svarandebolagen inte lidit någon skada till följd av kartellen. Frågan i målet var om svensk domsrätt föreligger enligt artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen för de käromål som riktas mot de svarandebolag som har hemvist i andra medlemsstater i EPatent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att den negativa fastställelsetalan som kärandebolagen för mot respektive svarandepart är utformad på ett sådant sätt att det inte finns en sådan risk för oförenliga domar som avses i artikel 8.1 i Bryssel I-förordningen. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit överklagandePatent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit att beslutet får överklagas.

  2019-06-14

• PMÖD 2019:16

  Den internationella registreringen av varumärket CACAOLAT har efter invändning från The Coca-Cola Company inte fått giltighet i Sverige. Den huvudsakliga frågan i målet var om det fanns en risk för förväxling med det äldre varumärket COCA-COLA. I sitt beslut bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att COCA-COLA till följd av långvarig och mycket omfattande marknadsföring är välkänt på marknaden och därför har en hög särskiljningsförmåga. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling mellan varumärkenPatent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att beslutet inte får överklagas.

  2019-06-14

• PMÖD 2019:14

  Patent- och marknadsöverdomstolen har avslagit en ansökan om resning i ett mål om konkurrensskadeavgift. Genom en dom år 2016 förpliktades två bolag att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i strid med konkurrensrätten. Efter att enbart det ena av bolagen överklagat upphävdes den tidigare domen såvitt avsåg det bolag som hade överklagat. Det bolag som inte hade överklagat ansökte i stället om resning under åberopade av den senare domen. I sitt beslut konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen bl.a. att den senare domen grundade sig på samma omständigheter och bevisning som den tidigare domen och att den senare domen inte utgjorde en ny omständighet som kan leda till resning. Eftersom det var fråga om ett mål där reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas fanns det inte något utrymme att ge resning på grund av synnerliga skäl. Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var därför att det inte fanns någon grund för resninBeslutet kan överklagas.

  2019-06-03

• PMÖD 2019:13

  En medlem i bandet Entombed (sökanden) ansökte hos Patent- och registreringsverket (PRV) om varumärkesregistrering av figurmärket EntombeD. PRV biföll ansökan om registrering av varumärket. Sedan bl.a. en av bandets tidigare medlemmar invänt mot registreringen hos PRV och därefter fullföljt sin talan till Patent- och marknadsdomstolen, beslutade domstolen att upphäva registreringePatent- och marknadsöverdomstolen har efter överklagande konstaterat bl.a. att bandet och dess olika medlemmar under lång tid verkat under ett kännetecken som är identiskt med det registrerade varumärket och att det föreligger en förväxlingsrisk. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit klarlagt att sökanden haft kännedom om denna användning av kännetecknet och att registreringen av varumärket skett utan de övriga medlemmarnas samtycke eller kännedom. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att sökanden vid tidpunkten för ansökan var i ond tro enligt varumärkeslagen och att det därför finns hinder för registreringen. Det var därför rätt att upphäva registreringen av varumärket och sökandens överklagande har därför avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att beslutet inte får överklagas till Högsta domstolen.

  2019-05-22

Showing 120 of 205 rulings.

Courts·33 courts