Ärvdabalk

Case law

• NJA 2025:44

  Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.

  Decided: 2025-06-19

• NJA 2025:3

  Förutsättningar för en dödsbodelägare att med stöd av 19 kap. 12 a § ärvdabalken väcka och föra talan i eget namn men för dödsboets räkning. Samma dag avgjordes på motsvarande sätt mål Ö 376-24.

  Decided: 2025-01-22

• RH 2025:7

  Testator har i testamente förordnat en begravningsbyrå till testamentsexekutor. Det finns inte några hinder mot att förordna en juridisk person till testamentsexekutor. Förordnandet om testamentsexekutor har därför vägt tungt vid valet av boutredningsman.

  Decided: 2025-01-22

• NJA 2024:57

  En ansökan om förordnande av boutredningsman ska prövas i sak om sökanden anför skäl för sin behörighet. Det innebär att ansökan ska avvisas endast om det kan konstateras att de skäl som sökanden anför saknar grund.

  Decided: 2024-11-19

• RH 2024:46

  Fråga om talerätt vid ansökan om entledigande av boutredningsman (19 kap. 5 § ärvdabalken).

  Decided: 2024-10-23

• RH 2024:36

  Sedan tingsrätten på ansökan av en dödsbodelägare beslutat att utse en god man enligt 19 kap. 17 § ärvdabalken för att utöva tillsyn över boutredningens förvaltning har fråga uppkommit om kostnaden för den gode mannen ska avräknas från dödsbodelägarens andel i dödsboet eller belasta dödsboet.

  Decided: 2024-06-17

• NJA 2024:30

  Fråga om nödvändig processgemenskap på svarandesidan i ett mål om klander av testamente med förordnande om efterarv.

  Decided: 2024-06-12

• NJA 2024:24

  Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.

  Decided: 2024-04-26

• NJA 2023:59

  Att en boutredningsman under en pågående boutredning tar ställning i en tvistig fråga som har betydelse för kommande arvskifte utgör i sig inte grund för entledigande.

  Decided: 2023-10-27

• NJA 2022 s. 509

  Återtagande av återkallelse av testamente. För att ett återkallat testamente på nytt ska få giltighet krävs att det finns i behåll och att det av omständigheterna framgår att testamentet uttrycker testators yttersta vilja. Utgångspunkten är att testamentstagaren har bevisbördan för omständigheter av den innebörden och beviskravet är det som normalt gäller i tvistemål.

  Decided: 2022-06-21

• NJA 2022 s. 277

  Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken när arvlåtaren uttalat en avsikt att genom gåva till en bröstarvinge göra en annan bröstarvinge arvlös.

  Decided: 2022-04-13

• NJA 2021 s. 1073

  Återgång av legat enligt 21 kap. 5 § ärvdabalken kan ske bara för betalning av den dödes skulder och inte för betalning av dödsboets andra skulder.

  Decided: 2021-12-17

• NJA 2021 s. 992

  Tolkning av testamente. Ett legat avsåg enligt sin lydelse endast en fastighet, men andra villkor i testamentet och omständigheterna i övrigt innebar att det fanns klara belägg för en annan tolkning. Förordnandet ansågs omfatta flera fastigheter.

  Decided: 2021-12-03

• NJA 2021 s. 605

  Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ÄB när arvlåtaren var gift och överfört egendom till makan. En bodelning under bestående äktenskap har bedömts som en gåva jämställd med testamente, när den utgjort ett led i en sammansatt transaktion som inneburit ett kringgående av laglottsskyddet. Gåvornas hela värde har lagts till kvarlåtenskapen. Fråga också om särskilda skäl för att underlåta en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet föreligger.

  Decided: 2021-07-16

• NJA 2021 s. 193

  I ett mål om återbäring till följd av en laglottskränkning enligt 7 kap. 4 § ÄB framställdes ett yrkande om återbäring av gåva med tillämpning av 3 kap. 3 § ÄB. Yrkandet har ansetts stödja sig på väsentligen samma grund. Det har därmed utgjort en tillåten taleändring enligt 13 kap. 3 § RB.

  Decided: 2021-03-30

• NJA 2019 s. 991

  Svårigheter att få betalt kan utgöra skälig orsak för en boutredningsman att bli entledigad. Även fråga om rätt till förskott för utlägg.

  Decided: 2019-12-20

• NJA 2018 s. 341

  Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.

  Decided: 2018-05-29

• NJA 2017 s. 405

  Omprövning av ett beslut om skuldsanering. Gäldenärens död har inte ansetts inverka på betalningsplanen, men medför att en omprövning av skuldsaneringsbeslutet inte kan ske.

  Decided: 2017-05-19

• NJA 2017 s. 362

  Återkallelse av testamente. Testamentstagaren har bevisbördan för sådana omständigheter som har betydelse för att en sönderriven testamentshandling inte ska anses utgöra en återkallelse. Det är dock tillräckligt att testamentstagaren kan göra detta övervägande sannolikt.

  Decided: 2017-04-19

• NJA 2018 s. 405

  En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka talan också mot övriga dödsbodelägare.

  Decided: 2016-06-12

• NJA 2016 s. 442

  Bestämmelsen om rätt till efterarv i 3 kap. 8 § ÄB omfattar också fall då efterarvsrätt för den som är arvsberättigad har föreskrivits även i testamente. Det gäller i den mån testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen.

  Decided: 2016-06-01

• HFD 2016 ref. 32

  En frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum.

  Decided: 2016-04-28

• NJA 2015 s. 558

  Arvskifte. Vid värderingen av aktier kan en skiftesman ta hänsyn till den realisationsvinstskatt som en försäljning av aktierna kan beräknas medföra för den som får aktierna på sin lott.

  Decided: 2015-07-07

• NJA 2015 s. 290

  Rätt svarandepart rörande en talan om ogiltighet av en testamentarisk ändamålsbestämmelse som ska verkställas före skifte är testators dödsbo. Frågan om bestämmelsens giltighet kan därför inte med verkan mot dödsboet avgöras genom en process mellan dödsbodelägarna. Dödsboet har följaktligen ansetts sakna befogat intresse av att intervenera i en sådan process.

  Decided: 2015-06-04

• NJA 2014 s. 996

  En arvinge får del av ett testamente på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att testamentstagarens syfte är att delge testamentet. Så har inte ansetts vara fallet när (I) arvinge har fått del av ett testamente i ett ärende om förordnande av boutredningsman eller när (II) ett testamente har kvitterats med mottagningsbevis men försändelsen innehåller instruktioner som anger att arvingen ska vidta ytterligare åtgärd för att klanderfristen ska börja löpa.

  Decided: 2014-12-29

• RH 2015:3

  I tingsrätten förde V.F.R. och C.M.R. dels en talan om klander av testamente, dels en talan om förverkande av L.R:s rätt att ta testamente. Tingsrätten avvisade käromålet i dess helhet med hänvisning till att V.F.R. och C.M.R. godkänt det aktuella testamentet. I sitt avgörande berörde tingsrätten emellertid inte V.F.R:s och C.M.R:s talan om förverkande. Hovrätten ansåg att en talan om förverkande av testamente kan föras oberoende av en klandertalan, att tingsrätten brustit i att motivera sitt avgörande i denna del och att rättegångsfel därför förekommit vid tingsrätten. Även fråga om testamentstagarnas godkännanden kunde betraktas som ogiltiga med hänvisning till avtalslagens allmänna ogiltighetsregler och förutsättningsläran.

  Decided: 2014-10-24

• NJA 2014 s. 107

  Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades.

  Decided: 2014-03-06

• NJA 2013 s. 736

  För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel.

  Decided: 2013-07-10

• RH 2013:22

  Fråga om förordnande av boutredningsman på ansökan av borgenär. En person som hade lån hos borgenären mot säkerhet i fast egendom avled. Borgenären hade ingen praktisk möjlighet att ta säkerheten i anspråk eftersom det inte förrättats bouppteckning för dödsboet. Hovrätten fann att borgenärens rätt måste anses äventyras på ett sådant sätt att ansökan om boutredningsman skulle bifallas.

  Decided: 2013-04-11

• RH 2012:80

  Ett testamente har försetts med ett vittnesintyg enligt 10 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken. Bevisbördan för påståendet att testamentsvittnenas underskrifter varit falska åvilar därmed den som klandrat testamentet.

  Decided: 2012-11-06

• NJA 2011 s. 957

  Omprövning av beslut om skuldsanering på grund av arv.

  Decided: 2011-12-30

• NJA 2011 s. 792

  Klagan över domvilla. Ska frågan om klagan fyller en praktisk funktion i visst fall prövas som en processförutsättning eller i sak? - Dödsbodelägarna i ett dödsbo, vars rätt var i fråga, har ansetts ha rätt att föra talan i såväl boets som eget namn när dödsboet var skiftat.

  Decided: 2011-11-30

• RH 2011:38

  En man avled och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och ett barn från ett tidigare äktenskap. Mannen och hustrun hade träffat avtal om bodelning som innebar att giftorättsgodset delades lika och att hustrun från mannen tillskiftades en bostadsrätt och hälften av bohaget som hörde till bostadsrätten. Två dagar senare upprättade makarna ett äktenskapsförord som innebar att bostadsrätten med tillhörande bohag och ett tillgodohavande på ett bankkonto blev hustruns enskilda egendom medan giftorättsgemenskap skulle råda i övrigt mellan makarna. Några månader senare upprättade makarna ett inbördes testamente med sekundosuccession. Rättshandlingarna har inte ansetts utgöra ett förfarande som vid tillämpningen av 7 kap. 4 § ärvdabalken ska jämställas med gåva.

  Decided: 2011-06-23

• NJA 2009 s. 717

  Enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken ska en bröstarvinges talan om återbäring av gåva väckas inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Fråga om tillämpning av bestämmelsen i ett fall där allmän förvaltningsdomstol har upphävt beslutet att registrera bouppteckningen.

  Decided: 2009-11-05

• NJA 2009 s. 646

  En stiftelse under bildande har ansetts inte kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet. Sådan talan skulle däremot ha kunnat föras i eget namn för stiftelsens räkning av styrelsen eller förvaltaren för stiftelsen eller av en av stiftaren utpekad företrädare för stiftelsen.

  Decided: 2009-10-28

• RH 2010:43

  Ett dödsbo har ålagts skyldighet att stå för kostnaderna för den avlidnes begravning när en enskild dödsbodelägare beställt begravningstjänsten. Fråga om frångående av kravet på så kallad samförvaltning i 18 kap. 1 § ärvdabalken.

  Decided: 2009-09-29

• NJA 2009 s. 249

  Att en testamentstagare, vars närstående medverkat till upprättandet av ett testamente, har varit vårdare och god man för testator har inte ansetts utgöra tillräckliga skäl för en omkastad bevisbörda för att testamentet upprättats under påverkan av en psykisk störning eller för att testator förmåtts upprätta det genom sådant missbruk som avses i 13 kap. 3 § ärvdabalken.

  Decided: 2009-05-19

• NJA 2009 s. 143

  Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet.

  Decided: 2009-04-02

• NJA 2009 s. 90

  Fråga om förutsättningarna för rättens tillstånd enligt 19 kap. 13 § ärvdabalken för boutredningsman att överlåta dödsbos fastighet.

  Decided: 2009-02-20

• RH 2008:47

  Frist för väckande av talan enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken om laglottskränkning har inte ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid.

  Decided: 2008-09-24

• RÅ 2007 ref. 63

  Det krävs inte att dödsbodelägare har tagit del av kallelse till bouppteckningsförrättning för att registrering av bouppteckning skall få ske.

  Decided: 2007-06-29

• NJA 2007 s. 410

  Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman.

  Decided: 2007-06-01

• NJA 2007 s. 69

  Två av tre delägare i ett dödsbo, som var avträtt till förvaltning av boutredningsman, har väckt talan i eget namn men för dödsboets räkning mot den tredje delägaren och en utomstående. Talan mot dödsbodelägaren har stött sig på en annan rättslig grund än talan mot den utomstående. De båda dödsbodelägarna har ansetts sakna behörighet att föra den sist nämnda talan.

  Decided: 2007-02-13

• RH 2005:23

  Två dödsbodelägare har med åberopande av 18 kap. 1 a § ärvdabalken väckt talan i eget namn men för boets räkning mot den tredje dödsbodelägaren och en utomstående. Eftersom yrkandena i sak riktats endast mot den utomstående har förutsättningar för talan inte ansetts föreligga.

  Decided: 2005-06-13

• NJA 2005 s. 400

  Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdabalken.

  Decided: 2005-05-30

• NJA 2005 s. 309

  Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv.

  Decided: 2005-05-02

• NJA 2005 s. 295

  Ett i mål om klander av testamente framställt andrahandsyrkande om jämkning för utfående av laglott har ansetts inte utgöra en ändring av talan i den mening som avses i 13 kap. 3 § rättegångsbalken.

  Decided: 2005-04-29

• NJA 2004 s. 529

  Fråga huruvida en i dödsbo förordnad boutredningsman bör entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet görs gällande anspråk som är tvistiga.

  Decided: 2004-09-24

• NJA 2004 s. 487

  Fråga om tolkning av testamente med förordnande om sekundosuccession.

  Decided: 2004-07-06

• RÅ 2004 ref. 37

  Bestämmelsen i 20 kap. 2 § ärvdabalken att två gode män skall utses att förrätta bouppteckning har inte ansetts innefatta ett krav på att de gode männen måste vara samtidigt närvarande vid bouppteckningsförrättningen.

  Decided: 2004-05-18

• RÅ 2004 ref. 19

  Föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken utgör ett överklagbart beslut.

  Decided: 2004-04-05

• RH 2004:25

  Dödsbodelägare ingav till tingsrätten en skrivelse rörande klander av testamente inom sex månader från det att testamentet delgavs honom. I skrivelsen angavs ingen svarande. Efter sexmånadersfristen angavs en testamentstagare som svarande. Talan har avvisats såsom för sent väckt.

  Decided: 2004-03-02

• RH 2004:55

  Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit sig skadeståndsskyldighet för en ren förmögenhetsskada genom att inte bevaka ett testamente efter den döda? Omfattar principalansvaret i så fall en sådan skada som vållats av en anställd? (Jfr NJA 2000 s. 639).

  Decided: 2004-01-30

• NJA 2004 s. 14

  En person har genom testamente förvärvat en andel i en fastighet, samtidigt som nyttjanderätten till andelen har tillfallit en annan person. Av 12 kap. 2 § ärvdabalken har ansetts följa att ägaren enligt 6 § samma kapitel inte fått överlåta andelen utan nyttjanderättshavarens samtycke. Ägarens ansökan om försäljning av hela fastigheten enligt 6 § lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt har lämnats utan bifall.

  Decided: 2004-01-28

• KJO mål nr 2263-02

  Talerätt har tillerkänts efterarvingar till make vid senare makas dödsfall i mål avseende arvsskatt, eftersom de klagande har ansetts överklaga även själva registreringen av bouppteckningen. - De klagandes yrkande om att en tilläggsbouppteckning skall upprättas har avvisats, eftersom det inte var en fråga som kunde prövas av kammarrätten i aktuellt mål. - De klagande har inte ansetts visa att de verkliga värdena av dödsboet så väsentligen har överstigit de värden som upptogs i bouppteckningen att behållningen översteg fyra basbelopp. Kvarlåtenskapen efter maken har därför presumerats ha tillfallit efterlevande makan på grund av giftorätt med full äganderätt (enligt gällande lagstiftning vid makens dödsfall), varför makens efterarvingar inte har ansetts som dödsbodelägare vid senare makans dödsfall.

  Decided: 2003-07-07

• NJA 2002 s. 428

  Prövning av fråga om förordnande av boutredningsman.

  Decided: 2002-10-14

• NJA 2002 s. 136

  Dödsbo har på begäran av borgenär avträtts till förvaltning av boutredningsman när arvingarna, under påstående att fordringen inkräktade på deras rätt till laglott, skiftat boet utan att först betala borgenären eller avsätta medel till betalning åt denne.

  Decided: 2002-03-07

• NJA 2001 s. 865

  Ett före år 1988 mellan makar upprättat inbördes testamente med förbehåll för bröstarvinges laglott har vid bestämmande av arvsskatt tolkats så att bröstarvingarna inte erhållit rätt att vid den först avlidne makens frånfälle utfå laglott.

  Decided: 2001-12-14

• NJA 2001 s. 559

  Fråga om entledigande av boutredningsman.

  Decided: 2001-09-12

• NJA 2000 s. 639

  Fråga om advokatbyrås principalansvar för anställd advokats handlande som särskilt förordnad boutredningsman.

  Decided: 2000-12-04

• NJA 2000 s. 217

  Makars gemensamma barn har vid den efterlevande makens död partiellt avstått från sitt arv. Vid fastställande av arvsskatten har den del av kvarlåtenskapen som omfattas av avståendet fördelats mellan arvslotterna från föräldrarna efter förhållandet mellan dessa lotter.

  Decided: 2000-05-08

• RH 2000:35

  En kvinna, som två år tidigare försökt begå självmord samt av anhöriga uppfattats på nytt ha tankar på självmord, försvann i samband med en färjeresa till Gotland. Det har inte ansetts utrett att hon befann sig i livsfara då hon veterligen senast var i livet och det har inte heller ansetts kunna antas att hon då befann sig i en sådan fara.

  Decided: 2000-03-28

• RH 1999:110

  En boutredningsman ansökte om rättens tillstånd enligt 19 kap. 13 § ärvdabalken att försälja fast egendom tillhörig dödsboet. Det ansågs ankomma på denne - och inte rätten - att avgöra frågan om det förelåg skriftligt samtycke till försäljningen från samtliga dödsbodelägare eller om tillstånd till försäljningen av rätten erfordrades.

  Decided: 1999-11-29

• NJA 1999 s. 512

  Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

  Decided: 1999-07-08

• NJA 1999 s. 220

  Skyldigheten för dödsbo som innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet att avveckla innehavet inom viss tid gäller även dödsbo med bara en delägare.

  Decided: 1999-04-23

• NJA 1999 s. 117

  Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.

  Decided: 1999-03-30

• RH 1999:99

  Ett testamente har översänts till en arvinge tillsammans med en begäran om arvingens ställningstagande i syfte bl.a. att delgivningen av testamentet skulle äga rum. Fristen för klandertalan har ansetts börja löpa den dag då arvingen kvitterade ut försändelsen.

  Decided: 1998-12-21

• RH 1999:16

  Tolkning av testamente.

  Decided: 1998-10-21

• NJA 1998 s. 534

  Fråga huruvida gåva till syftet är att likställa med testamente. 7 kap 4 § ÄB.

  Decided: 1998-10-09

• NJA 1997 s. 285

  Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.

  Decided: 1997-05-16

• NJA 1997 s. 72

  Avtal mellan delägare till jordbruksfastighet om förbud för enskild delägare att hos domstol begära försäljning av fastigheten har ansetts ha förfallit genom ikraftträdandet av lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter. Denna lag har däremot inte ansetts hindra att den som genom gåva överlåter fastighet kan uppställa villkor om förbud mot försäljning på enskild delägares begäran. Trots att villkoret intagits i annan handling än gåvobrevet har det med hänsyn till omständigheterna ansetts rättsligt förpliktande.

  Decided: 1997-02-24

• NJA 1997 s. 22

  I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda förrättande av tilläggsbouppteckning. Överklagandet har därför avvisats.

  Decided: 1997-01-30

• NJA 1996 s. 791

  Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den efterlevande skulle med full äganderätt erhålla hela kvarlåtenskapen, dock utan inskränkning i bröstarvinges laglott. Vad testamentet innehöll i övrigt kunde ej tolkas så att därmed förordnats om sekundosuccession. Efter mannens död skedde bodelning och arvskifte, varvid bröstarvingarna (gemensamma barn) fick ut sina laglotter. Vid bestämmande av arvsskatt efter hustruns död har barnens arvslotter ansetts i sin helhet tillkomma dem efter henne.

  Decided: 1996-12-20

• NJA 1996 s. 428

  Bröstarvinge, vilken insatts som förmånstagare till en livförsäkring, har inte ansetts skyldig att avräkna rätten till utfallande försäkringsbelopp som förskott på sitt arv efter försäkringstagaren annat än om detta föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit försäkringstagarens avsikt. 6 kap 1 § och 7 kap 2 § ÄB, 104 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

  Decided: 1996-07-05

• RH 1996:131

  Om den ena maken är död och den efterlevande skall klandra förrättad bodelning skall dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet.

  Decided: 1996-04-02

• NJA 1995 s. 648

  Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

  Decided: 1995-11-29

• RH 1995:77

  Bouppteckning har ansetts ogiltig, eftersom efterarvingar varit gode män.

  Decided: 1995-08-31

• RH 1995:145

  Testators vidkännande av sin underskrift har i visst fall ansetts kunna ske genom konkludent handlande.

  Decided: 1995-06-19

• NJA 1995 s. 303

  När efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt har begränsning av makens testationsrätt ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom.

  Decided: 1995-05-16

• NJA 1995 s. 148

  Fråga, vid ansökan om att ett dödsbo skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, under vilka förutsättningar den som åberopar ett tvistigt anspråk på universell testamentsrätt skall kunna provisoriskt anses som dödsbodelägare.

  Decided: 1995-03-16

• NJA 1995 s. 39

  Fråga i ärende om dödförklaring huruvida det kunde anses utrett att bortovarande befunnit sig i livsfara när han veterligen senast var i livet. 25 kap 1 § ÄB.

  Decided: 1995-02-10

• RH 1995:47

  Lantmäteriförrättning på ansökan av dödsbo har, sedan oenighet uppstått i dödsboet, inte avbrutits trots begäran av dödsbodelägare. Enskild dödsbodelägare har inte ansetts ha rätt att föra talan mot det därefter fattade fastighetsbildningsbeslutet.

  Decided: 1994-11-15

• RH 1994:67

  Fråga, vid arvsbeskattning, om ett tidigare testamente återkallats genom ett senare eller om testator med det senare testamentet endast avsett att göra vissa mindre tillägg och, i den mån oförenlighet förelåg, ändringar i förhållande till det tidigare testamentet. Även frågor om förhållandet mellan olika legat och beräkningen av dessa.

  Decided: 1994-06-15

• NJA 1994 s. 145

  Föreskriften att testamentsvittnen skall bestyrka testamentshandlingen med sina namn har ansetts innebära att bestyrkandet skall ske i nära anslutning till att testator skriver under handlingen eller vidkänns sin underskrift. 10 kap 1 § ÄB.

  Decided: 1994-03-18

• NJA 1994 s. 141

  Fråga om rättens tillstånd enligt 19 kap 1 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastigheter till utomstående, då en delägare i dödsboet förklarat sig villig att förvärva fastigheterna till samma pris.

  Decided: 1994-03-16

• NJA 1994 s. 93

  Arvsskattemål. Ett dödsbo överklagade TR:s beslut om arvsskatt och gjorde gällande, att vissa i bouppteckningen upptagna fordringar hade värderats felaktigt. Talan har ansetts inte innefatta något påstående om sådan felaktighet i bouppteckningen som avses i 20 kap 10 § ÄB.

  Decided: 1994-02-24

• NJA 1994 s. 34

  Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevittnades.

  Decided: 1994-02-08

• NJA 1993 s. 594

  Uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge, som kallats till förrättningen för huvudbouppteckning, väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om återbäring av gåvorna för utfående av laglott sedan mer än ett år förflutit från huvudbouppteckningen men inom ett år räknat från tilläggsbouppteckningen. Talan ansågs ha väckts för sent.

  Decided: 1993-11-16

• NJA 1993 s. 341

  Fråga, beträffande s k holografiskt testamente, dels om det förelegat en nödfallssituation dels om testamentshandlingen kunde anses undertecknad. 10 kap 3 § 1 st ÄB.

  Decided: 1993-07-05

• RH 1993:66

  Inregistrerade bouppteckningar har saknat uppgift om efterlevande makes enskilda egendom. Fråga huruvida detta fel kan rättas besvärsvägen eller om tilläggsbouppteckning är nödvändig.

  Decided: 1993-05-14

• NJA 1993 s. 145

  Enligt ett inbördes testamente skulle efterlevande make erhålla den andre makens kvarlåtenskap med full äganderätt. Den först avlidne makens arvingar ansågs inte ha någon rätt till den sist avlidne makens kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § AB. (Prejudikatfrågedispens.)

  Decided: 1993-04-07

• RH 1993:46

  I en bouppteckning har en låneskuld, som den efterlevande maken enligt överenskommelse mellan makarna ensam svarade för, redovisats som belastande vardera makens egendom med hälften. Fråga om sådan felaktighet förekommit i bouppteckningen att den kan rättas genom tilläggsbouppteckning.

  Decided: 1993-02-16

• NJA 1992 s. 820

  Efter det att en testamentstagare avstått från sin rätt enligt testamentsförordnandet, väckte likväl två arvingar talan enligt 14 kap 5 § ÄB mot testamentstagaren med yrkande att testamentet skulle för klaras ogiltigt. Talan har avvisats (13 kap 2 § RB).

  Decided: 1992-12-17

• NJA 1992 s. 753

  Arvsskattemål. Reglerna i 3 kap ÄB om makes arvsrätt har ej ansetts äga tillämpning, om makarna på grund av hemskillnad levde åtskilda vid arvlåtarens död.

  Decided: 1992-11-27

• NJA 1992 s. 758

  Arvsskattemål. I ett testamente förordnades att huvuddelen av testators kvarlåtenskap skulle tillfalla ett kusinbarn eller, om kusinbarnet avlidit, dess arvingar. Fråga om uttrycket "arvingar" innefattat kusinbarnets make. 11 kap 1 § ÄB.

  Decided: 1992-11-27

• NJA 1992 s. 618

  Ett aktiebolag har mot vederlag förvärvat samtliga andelar i ett dödsbo, som vid förvärvstillfället omfattade endast en fastighet jämte penningmedel motsvarande sådan avkastning av fastigheten som uppsamlats efter dödsfallet. Bolaget har ansetts skyldigt att betala stämpelskatt för förvärvet såsom för köp av fast egendom.

  Decided: 1992-10-29

• RH 1993:79

  Universell testamentstagare är ett aktiebolag. Skyldskap föreligger mellan testamentsvittnena och aktieägare som genom bolaget kan gynnas av testamentet. Fråga om ogiltighet av testamente på grund av vittnesjäv.

  Decided: 1991-11-21

• NJA 1991 s. 604

  Fråga om överlåtelse av bostadsrätt utgjorde förfogande över kvarlåtenskap. 17 kap 3 § första meningen ÄB.

  Decided: 1991-11-14

• NJA 1991 s. 152

  I testamente har förordats att en fastighet skall tillfalla viss person som inte var släkt med testator. Testamentstagaren har avlidit före testator. Testamentet har tolkats så att fastigheten skall tillfalla testamentstagarens släktingar.

  Decided: 1991-02-28

• NJA 1991 s. 143

  I en bouppteckning antecknades debiterade kvarskatter som den avlidne åvilande skulder. Det visade sig senare att skulderna hade bortfallit genom ändring i taxeringarna. Skyldighet enligt 20 kap 10 § ÄB att förrätta tilläggsbouppteckning har ansetts föreligga.

  Decided: 1991-02-27

• NJA 1989 s. 452

  A avled och efterlämnade som ensam dödsbodelägare och arvinge B. Sedan bouppteckningen efter A registrerats har utmätning för B:s skulder ansetts kunna ske av egendom som tillhört A.

  Decided: 1989-07-24

• NJA 1988 s. 594

  Av arvlåtare i testamente utsedd testamentsexekutor har förordnats till boutredningsman trots att efterarvingar till arvlåtarens tidigare avlidna make motsatt sig detta. 19 kap 3 § ÄB.

  Decided: 1988-12-05

• NJA 1987 s. 943

  Tillämpning av 23 kap 3 § 1 st ÄB vid s k tvångsskifte enligt 8 § 2 st samma kapitel.

  Decided: 1987-12-21

• NJA 1986 s. 590

  Fråga om giltigt muntligt testamente förelåg när avsikten var att ett skriftligt testamente med vittnen skulle upprättas vid ett senare tillfälle. 10 kap 3 § ÄB.

  Decided: 1986-11-13

• NJA 1985 s. 489

  Arvsskattemål. Sedan efterlevande make i barnlöst äktenskap avlidit, uppkommer vid arvsbeskattning i anledning därav fråga, huruvida den efterlevande skall anses ha vid den först avlidna makens död tillträtt hela kvarlåtenskapen på grund av giftorätt. Så har ej ansetts vara fallet och arvsskatten har bestämts efter fördelning av kvarlåtenskapen mellan bägge makarnas arvingar. Då talan - som i HovR:n förts i fråga om samtliga arvslotter - fullföljts i HD endast i fråga om de lotter som blivit föremål för beskattning i de två föregående instanserna, har beskattning av övriga lotter ansetts ej kunna ske i HD.

  Decided: 1985-06-27

• NJA 1985 s. 414

  En man avled 1979 och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och en utom äktenskap född dotter. Under en kort period i slutet av 1969 hade makarna företagit en serie rättshandlingar - äktenskapsförord och bodelningar - vilka sammantagna fått till resultat att den alldeles övervägande delen av makarnas giftorättsgods blivit hustruns enskilda egendom. Fråga huruvida och i vad mån rättshandlingarna kan enligt 7 kap 4 § ÄB jämkas för tillgodoseende av dotterns laglottsanspråk.

  Decided: 1985-05-29

• NJA 1984 s. 582

  Arvsskattemål. P hade efter L:s frånfälle förklarat sig avstå från viss del av sin arvslott, i följd varav hennes barn skulle inträda i hennes rätt. Förklaringen om arvsavstående hade beaktats vid bestämmandet av arvsskatt efter L. Avståendet hade senare realiserats på så sätt att P till barnen utfärdat reverser, enligt vilka beloppen inte var förenade med ränta och förföll till betalning först vid P:s frånfälle. Sedan P avlidit, har vid skattläggningen efter henne anledning ansetts saknas till antagande att vid tillkomsten av förklaringen om arvsavstående något annat var avsett än att avståendet skulle genomföras på det sätt som senare kom till uttryck genom reverserna. Förklaringen om arvsavstående har i följd härav ansetts inte innebära något reellt avstående från P:s sida och reverserna har därför ansetts inte motsvara P åvilande skulder. - Godtagandet av förklaringen om arvsavstående vid skattläggningen efter L, vilket inneburit att skatt för vad som rätteligen tillfallit P uttagits med för lågt belopp, har ansetts inte vara bindande vid skattläggningen efter P.

  Decided: 1984-07-19

• NJA 1984 s. 474

  Arvsskattemål. Kvarlåtenskapen efter avliden person skulle enligt testamente delas lika mellan sex angivna personer. Genom arvskifte erhöll tre av dessa vardera ett belopp som understeg en sjättedel av kvarlåtenskapen, medan återstoden delades lika mellan övriga testamentstagare. Hinder att beakta arvskifteshandlingen vid bestämmande av arvsskatten har ansetts inte föreligga. 16 § 1 st arvsskattelagen och 11 kap 7 § ÄB.

  Decided: 1984-06-28

• NJA 1984 s. 263

  Vid bouppteckning efter fader till barn utom äktenskap - fött före 1969 - har endast efterarvinge känt till barnets existens. Fråga vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken, om detta förhållande kunde likställas med vetskap hos dödsbodelägare och däri genom medföra att barnet hade arvsrätt efter fadern.

  Decided: 1984-04-11

• NJA 1984 s. 176

  Arvsskattemål. I bouppteckning angavs felaktigt att viss egendom var den efterlevande makens enskilda. Den felaktiga uppgiften rättades sedermera genom en tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att det med hänsyn till innehållet i ett vid den ursprungliga bouppteckningen fogat äktenskapsförord hade varit möjligt att uppmärksamma felaktigheten redan vid inregistreringen av denna bouppteckning har inte ansetts utgöra skäl att underlåta efterbeskattning på grundval av tilläggsbouppteckningen. 32 § d) lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

  Decided: 1984-03-12

• NJA 1983 s. 802

  Fråga om erforderligt underlag för rättens prövning av ansökan om tillåtelse enligt 19 kap 13 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastighet.

  Decided: 1983-11-23

• NJA 1983 s. 628

  Arvsskattemål. Äkta makar förordade i inbördes testamente att den av makarna som överlevde den andre skulle med äganderätt erhålla all boets egendom samt att, vid den efterlevandes död, vissa legat skulle utgå och återstoden fördelas mellan ett flertal universella testamentstagare. Bland legaten upptogs att välgörenhetsföreningen X skulle erhålla en viss fastighet. Denna ingick i mannens giftorättsgods. Sedan mannen avlidit, förordnade hustrun i nytt testamente att föreningen i stället för fastigheten skulle erhålla ett penningbelopp. Vid arvsskattens bestämmande efter hustruns död uppkommer fråga huruvida, på grund av förordnandet i det inbördes testamentet, fastigheten i sin helhet eller endast hälften därav skall anses ha tillfallit X som legat efter mannen.

  Decided: 1983-09-29

• NJA 1983 s. 635

  Enligt bodelning i anledning av äktenskapsskillnad mellan A och B skulle A erhålla visst belopp av B. A klandrade bodelningen med yrkande om högre belopp. Innan klandertalan avgjorts väckte A talan mot B med yrkande att utfå det belopp som skulle utgå enligt den klandrade bodelningen. I detta läge ansågs A:s fordran på B enligt bodelningen inte vara förfallen till betalning. A ålades att ersätta B:s rättshjälpskostnader, då A ansågs ha inlett rättegång utan att B givit anledning därtill. 18 kap 3 § RB.

  Decided: 1983-09-29

• NJA 1983 s. 587

  Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den av dem som överlevde den andra skulle erhålla all den avlidnas kvarlåtenskap med fri dispositionsrätt under sin återstående livstid. Mannen förordnade härjämte att, därest i hans kvarlåtenskap skulle ingå aktier i visst bolag, hustrun skulle erhålla avkomsträtt till aktierna under sin livstid medan äganderätten skulle tillfalla hans arvingar. I dödsboet efter mannen utgjordes tillgångarna väsentligen av de nämnda aktierna och översteg värdet av dessa behållningen i boet. Makarnas barn framställde utan angivande av någon inskränkning anspråk på laglott och anspråken godkändes av modern. Under hänvisning till bröstarvinges rätt enligt 7 kap 5 § ÄB att utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga, har - inom ramen för behållningen - den hustrun i testamentet tillagda avkomsträtten jämkats till att avse avkomsten av hälften av aktierna medan barnen påförts dels värdet av hälften av aktierna och dels värdet av hälften av dessa belastade med den nämnda avkomsträtten.

  Decided: 1983-09-14

• NJA 1983 s. 378

  Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1 st 4 RB skall föras särskilt. Då beslutet ej såsom enligt 17 kap 13 § 2 st RB bort ske innehållit uppgift härom har giltig ursäkt för underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan ansetts föreligga, varför ansökan om återställande av försutten tid bifallits.

  Decided: 1983-05-20

• NJA 1982 s. 125

  I bouppteckning gjord anteckning om arvsavstående till förmån för A och B har felformulerats så, att A och B kommit att framstå som dödsbodelägare. Rätteligen hade A och B intagit en ställning jämförlig med legatariers. Tilläggsbouppteckning har ansetts böra ske.

  Decided: 1982-03-05

• NJA 1981 s. 548

  Dödsbodelägares klandertalan mot bodelning och arvskifte som förrättats av boutredningsman riktas enligt stämningsansökningen mot dödsboet, företrätt av boutredningsmannen. Först genom en efter klandertidens utgång till rätten inkommen skrift klargörs, att dödsbodelägaren med sin talan i stället avser övriga delägare i dödsboet. Kärandens talan har avvisats som för sent väckt.

  Decided: 1981-04-15

• NJA 1981 s. 300

  Arvsskattemål. Någon tid efter det att bouppteckning registrerats och arvsskatt erlagts försäljs boet tillhörigt lösöre på auktion varvid det inbringar avsevärt högre belopp än det vartill egendomen upptagits i bouppteckningen. Prövning av huruvida vad sålunda förekommit borde föranleda uttagande av högre arvsskatt har ansetts böra ske genom besvär över arvsskattebeslutet och sålunda ej efter upprättande och inregistrering av tilläggsbouppteckning. Jfr 32 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

  Decided: 1981-02-10

Case law read on 2026-08-29.

Statutes: Family and migration

• UtlänningslagSFS 2005:716
• Lag om svenskt medborgarskapSFS 2001:82
• ÄktenskapsbalkSFS 1987:230
• SambolagSFS 2003:376
• FöräldrabalkSFS 1949:381
• SocialförsäkringsbalkSFS 2010:110

Change monitoring

The row is re-read against the publisher's own publication on a fixed interval. The dates below can be checked on the spot and travel with the API response.

Row history

Dated events concerning this exact row, newest first. No event appears here without a date in a primary source.

Monitoring states when the row was checked, not how the legal position should be assessed.