AD 1997 nr 69
AD 1997 nr 69, Swedish Labour Court (1997)
Judgment of Swedish Labour Court, 1997. The headnote below is reproduced verbatim in Swedish, as published by the court.
Original headnote (Swedish)
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar
The decision in three points
What happened
Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne.
What the court said
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen).
Why it matters
Published as a guiding decision by Swedish Labour Court, 1997.
Risk profile of the decision
MediumThe decision carries medium weight. Read it with the statute before relying on it alone.
- Published as a guiding decision by Swedish Labour Court
Relations of the decision in the graph
Statutes (0)
Questions (0)
Decisions (4)
Agent commands
- runCaseSummary()
The core question and the decision in three points, verbatim from the published summary.
- runLegalImpact()
Risk profile, statutes and the decisions applying the same statute.
- runObligationCheck()
Deterministic test of whether the decision is guiding for your question.
- runProofVerify()
Check that the hash you cite belongs to this node.
https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/node-agents/avgorande/ad-1997-69/manifest.json
The full basis, ready-made
EU judgment pack (C cases), total 48.75 € (about 53 USD)
Evidence chain and hash per row included. One-time purchase, delivered instantly.
- Court
- Swedish Labour Court
- Decided
- 1997-05-28
- Applies
- 0
Mål nr B 63-96
Also searched as: AD 1997:69, AD 1997 69, Arbetsdomstolens domar 1997 nr 69, Swedish judgment AD 1997 nr 69, Case AD 1997 nr 69, AD 1997 nr 69 1997, B 63-96, Case B 63-96.
- Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
- 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433)
- 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Hämtas direkt från Sveriges Domstolar när du klickar. Vi lagrar inte domen.
Arbetsdomstolen, Sveriges DomstolarOfficial publication. The address points to the authority or court that published the row.
Statutes
Case law read on 2026-09-05.
Change monitoring
The row is re-read against the publisher's own publication on a fixed interval. The dates below can be checked on the spot and travel with the API response.
| Field | Value |
|---|---|
| Register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| Publisher | Sveriges Domstolar |
| Last read | 2026-09-05 |
| Interval | Every 30 days |
| Next re-read | 2026-10-05 |
| Status | Checked against the publisher |
Row history
Dated events concerning this exact row, newest first. No event appears here without a date in a primary source.
| Date | Event | Source |
|---|---|---|
| 2026-09-05 | Row read against the courts' own register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| 1997-05-28 | Date of decision according to Arbetsdomstolen | Arbetsdomstolen |
Monitoring states when the row was checked, not how the legal position should be assessed.
Cite this row
The string below travels with a memo, a case file or an agent chain. The same string sits in the citation field of the API response.
AD 1997 nr 69, Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar. NovaCopilot, https://legal.exploreworldai.com/juridik/praxis/ad-1997-69 (hämtad 2026-09-26, bevis sha256:0ee13f79714ff052, bygge legal-2026-09-26).
- sha256:
- 0ee13f79714ff052819de341eedd3b1f0d8d80234fd6dce5ed8fbf4ab1661a16
- hämtad:
- 2026-09-26
- source_confidence:
- official
- bygge:
- legal-2026-09-26
Official publication. The address points to the authority or court that published the row. Arbetsdomstolen, Sveriges Domstolar.
The row is a source reference with an official identifier. No legal advice and no compliance decision.