AD 1997 nr 69
AD 1997 nr 69, Arbeidsdomstolen i Sverige (1997)
Avgjørelse fra Arbeidsdomstolen i Sverige, 1997. Sammendraget nedenfor er publisert på svensk.
Sammendrag i original (svensk)
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar
Avgjørelsen i tre punkter
Hva som skjedde
Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne.
Hva domstolen sa
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen).
Hvorfor det betyr noe
Publisert som veiledende avgjørelse fra Arbeidsdomstolen i Sverige, 1997.
Avgjørelsens risikoprofil
MiddelsAvgjørelsen veier middels. Les den sammen med lovteksten før den påberopes alene.
- Publisert som veiledende avgjørelse fra Arbeidsdomstolen i Sverige
Avgjørelsens relasjoner i grafen
Lovhjemler (0)
Spørsmål (0)
Avgjørelser (4)
Agentkommandoer
- runCaseSummary()
The core question and the decision in three points, verbatim from the published summary.
- runLegalImpact()
Risk profile, statutes and the decisions applying the same statute.
- runObligationCheck()
Deterministic test of whether the decision is guiding for your question.
- runProofVerify()
Check that the hash you cite belongs to this node.
https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/node-agents/avgorande/ad-1997-69/manifest.json
Hele grunnlaget, ferdig
EU judgment pack (C cases), totalt 48,75 € (cirka 580 NOK)
Beviskjede og hash per rad inkludert. Engangskjøp, filen leveres med en gang.
- Domstol
- Arbeidsdomstolen i Sverige
- Avgjort
- 1997-05-28
- Anvender
- 0
Mål nr B 63-96
Søkes også som: AD 1997:69, AD 1997 69, Arbetsdomstolens domar 1997 nr 69, svensk dom AD 1997 nr 69, sak AD 1997 nr 69, AD 1997 nr 69 1997, B 63-96, sak B 63-96.
- Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
- 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433)
- 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Hämtas direkt från Sveriges Domstolar när du klickar. Vi lagrar inte domen.
Arbetsdomstolen, Sveriges DomstolarOffisiell publisering. Adressen går til myndigheten eller domstolen som publiserte raden.
Lover
Praksis lest 2026-09-05.
Endringsovervåking
Raden leses på nytt mot utgiverens egen publisering etter fast intervall. Datoene under kan kontrolleres på stedet og følger med i API-svaret.
| Opplysning | Verdi |
|---|---|
| Register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| Utgiver | Sveriges Domstolar |
| Sist lest | 2026-09-05 |
| Intervall | Hver 30. dag |
| Neste innlesing | 2026-10-05 |
| Status | Kontrollert mot utgiveren |
Radhistorikk
Daterte hendelser som gjelder nettopp denne raden, nyeste først.
| Dato | Hendelse | Kilde |
|---|---|---|
| 2026-09-05 | Raden lest mot domstolenes eget register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| 1997-05-28 | Avgjørelsesdato etter Arbetsdomstolen | Arbetsdomstolen |
Overvåkingen sier når raden ble kontrollert, ikke hvordan rettstilstanden skal vurderes.
Siter denne raden
Strengen under følger med et notat, en sak eller en agentkjede. Samme streng ligger i feltet citation i API-svaret.
AD 1997 nr 69, Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar. NovaCopilot, https://legal.exploreworldai.com/juridik/praxis/ad-1997-69 (hämtad 2026-09-26, bevis sha256:0ee13f79714ff052, bygge legal-2026-09-26).
- sha256:
- 0ee13f79714ff052819de341eedd3b1f0d8d80234fd6dce5ed8fbf4ab1661a16
- hämtad:
- 2026-09-26
- source_confidence:
- official
- bygge:
- legal-2026-09-26
Offisiell publisering. Adressen går til myndigheten eller domstolen som publiserte raden. Arbetsdomstolen, Sveriges Domstolar.
Raden er en kildehenvisning med offisiell identifikator. Ingen juridisk rådgivning og ingen etterlevelsesbeslutning.