AD 1997 nr 69
Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar
Avgörandet i tre punkter
Vad som hände
Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne.
Vad domstolen sa
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen).
Varför det spelar roll
Publicerat som vägledande avgörande från Arbetsdomstolen, 1997.
Avgörandets riskprofil
MedelAvgörandet väger medeltungt. Läs det tillsammans med lagtexten innan det åberopas ensamt.
- Publicerat som vägledande avgörande från Arbetsdomstolen
Avgörandets relationer i grafen
Lagrum (0)
Frågor (0)
Avgöranden (4)
Agentkommandon
- runCaseSummary()
Kärnfrågan och avgörandet i tre punkter, ordagrant ur referatet.
- runLegalImpact()
Riskprofil, lagrum och de avgöranden som tillämpar samma författning.
- runObligationCheck()
Deterministisk prövning av om avgörandet är vägledande för din fråga.
- runProofVerify()
Kontroll av att hashen du citerar hör till den här noden.
https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/node-agents/avgorande/ad-1997-69/manifest.json
Hela underlaget, färdigt
EU-domspaket (C-mål), totalt 48,75 € (cirka 566 SEK)
Beviskedja och hash per rad ingår. Engångsköp, filen levereras direkt.
- Domstol
- Arbetsdomstolen
- Avgjort
- 1997-05-28
- Tillämpar
- 0
Mål nr B 63-96
Söks även som: AD 1997:69, AD 1997 69, Arbetsdomstolens domar 1997 nr 69, dom AD 1997 nr 69, mål AD 1997 nr 69, AD 1997 nr 69 1997, B 63-96, mål nr B 63-96.
- Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
- 16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433)
- 17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Hämtas direkt från Sveriges Domstolar när du klickar. Vi lagrar inte domen.
Arbetsdomstolen, Sveriges DomstolarOfficiell publicering. Adressen går till den myndighet eller domstol som publicerat raden.
Författningar
Praxis läst 2026-09-05.
Ändringsbevakning
Raden läses om mot utgivarens egen publicering enligt fast intervall. Datumen nedan går att kontrollera på plats och följer med i API-svaret.
| Uppgift | Värde |
|---|---|
| Register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| Utgivare | Sveriges Domstolar |
| Senast läst | 2026-09-05 |
| Intervall | Var 30:e dag |
| Nästa omläsning | 2026-10-05 |
| Status | Kontrollerad mot utgivaren |
Radhistorik
Daterade händelser som rör just den här raden, nyast först. Ingen händelse står här utan datum i en primärkälla.
| Datum | Händelse | Källa |
|---|---|---|
| 2026-09-05 | Raden läst mot domstolarnas eget register | Sök rättspraxis, Sveriges Domstolar |
| 1997-05-28 | Avgörandedatum enligt Arbetsdomstolen | Arbetsdomstolen |
Bevakningen säger när raden kontrollerades, inte hur rättsläget ska bedömas.
Citera den här raden
Strängen nedan är den som ska följa med i en promemoria, en akt eller ett agentflöde. Samma sträng ligger i fältet citation i API-svaret.
AD 1997 nr 69, Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar. NovaCopilot, https://legal.exploreworldai.com/juridik/praxis/ad-1997-69 (hämtad 2026-09-26, bevis sha256:0ee13f79714ff052, bygge legal-2026-09-26).
- sha256:
- 0ee13f79714ff052819de341eedd3b1f0d8d80234fd6dce5ed8fbf4ab1661a16
- hämtad:
- 2026-09-26
- source_confidence:
- official
- bygge:
- legal-2026-09-26
Officiell publicering. Adressen går till den myndighet eller domstol som publicerat raden. Arbetsdomstolen, Sveriges Domstolar.
Raden är en källhänvisning med officiell identifierare. Ingen juridisk rådgivning och inget efterlevnadsbeslut.