Diskrimineringslag

Rechtsprechung

• AD 2024 nr 66

  En person sökte en anställning som undersköterska på en neonatalavdelning inom Region Stockholm och blev kallad till intervju. När hon samma dag som intervjun skulle hållas kontaktade regionen och berättade att hon satt i rullstol, avbokade regionen intervjun med motiveringen att det inte skulle fungera att som rullstolsburen arbeta på neonatalavdelningen. Fråga har uppkommit om regionen, genom att avboka intervjun, har utsatt den arbetssökande för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Arbetsdomstolen har funnit att regionen inte har diskriminerat den arbetssökande genom vare sig direkt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet. Även fråga om tillämpningen av regeln om bevisbörda i 6 kap. 3 § diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2024-08-28

• NJA 2024:33

  Diskrimineringsersättning. Tillämpning av bevislättnadsregeln i diskrimineringslagen vid ett påstående om bristande tillgänglighet. Huvudmannen för en grundskola har ansetts diskriminera en elev med funktionsnedsättning till följd av autism genom att inte uppfylla skollagens regler om särskilt stöd. Diskrimineringen har ansetts föreligga redan en tid före det att diagnosen ställdes.

  Entschieden: 2024-06-13

• AD 2024 nr 12

  En polis har sagts upp från sin anställning på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2024-02-07

• AD 2023 nr 71

  Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

  Entschieden: 2023-12-13

• AD 2023 nr 47

  Fråga om en kvinnlig polisaspirant utsatts för föreningsrättskränkning och könsdiskriminering i samband med en säkerhetsprövning.

  Entschieden: 2023-09-06

• AD 2023 nr 5

  Fråga om hur preskriptionsfristerna ska beräknas då arbetstagare som är medlem i en arbetstagarorganisation, men vars talan inte förs av organisationen, väckt talan om ersättning enligt diskrimineringslagen. Arbetsdomstolen har funnit att preskriptionsbestämmelsen i 66 § andra stycket medbestämmandelagen är tillämplig när orsaken till att en arbetstagare inte kan företrädas av en organisation är att denne inte är eller har varit medlem i någon arbetstagarorganisation på det sätt som avses i paragrafens första stycket, inte när den organisation arbetstagaren är eller har varit medlem i inte vill föra medlemmens talan. För arbetstagare som är eller har varit medlem i en arbetstagarorganisation som hade kunnat förhandla och väcka talan för arbetstagaren gäller i stället preskriptionsbestämmelsen i första stycket i den paragrafen.

  Entschieden: 2023-01-18

• AD 2022 nr 57

  Fråga om två kvinnor vid en internrekrytering har utsatts för könsdiskriminering genom att en man anställdes istället för någon av dem. Även fråga om en av kvinnorna missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2022-12-21

• AD 2022 nr 34

  En arbetstagare med sjukdomen multipel skleros (MS) har blivit uppsagd från sin anställning som administratör vid polismyndigheten på den grunden, att hon inte har någon arbetsförmåga av betydelse för anställning där. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har varit sakligt grundad och inte i strid med diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2022-06-08

• NJA 2021 s. 1093

  Ett påstående om att diskriminering har skett ska kunna prövas i ett mål där det begärs diskrimineringsersättning, även när svaranden medger att betala den begärda ersättningen men inte vitsordar att diskriminering har skett.

  Entschieden: 2021-12-21

• RH 2021:21

  Hovrätten har bedömt att det vid fråga om diskriminering genom bristande tillgänglighet, när ett missgynnande har konstaterats, ankommer på svaranden att visa att det vidtagits skäliga åtgärder för att kunna undgå ansvar. Det som transportören i målet fört fram har då inte räckt för att dra slutsatsen att bolaget har vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att en resenär i rullstol skulle få tillgång till själva resmöjligheten och försättas i en jämförbar situation med någon utan hans funktionsnedsättning.

  Entschieden: 2021-10-19

• AD 2021 nr 38

  Ett lokalt kollektivavtal för lotsar innehåller en bestämmelse om att lotsar inte ska tjänstgöra enligt avtalet efter fyllda 60 år. Arbetsdomstolen har funnit att bestämmelsen, om den hade tillämpats, visserligen skulle ha inneburit ett missgynnande på grund av ålder, men att åldersgränsen fyllt ett berättigat syfte för att tillgodose äldres ökade behov av vila och även varit ett lämpligt och nödvändigt medel för att uppnå detta. Bestämmelsen har därför inte stått i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bestämmelsen inneburit en avgångsskyldighet och om en anvisning till bestämmelsen varit av kollektivavtals natur.

  Entschieden: 2021-08-18

• AD 2021 nr 27

  En arbetstagarorganisation har, enligt 20 § entreprenörsansvarslagen och 10 § medbestämmandelagen, rätt till förhandling med en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare i den mening som avses i 3 § entreprenörsansvarslagen. Förhandlingsrätten gäller i fråga om tillämpningen av entreprenörsansvarslagen mellan huvudentreprenören eller uppdragsgivaren och medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivare, som anlitats som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren.

  Entschieden: 2021-06-16

• AD 2020 nr 53

  En provanställd handläggare vid Försäkringskassan var föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att hans hustru drabbats av en förlossningsdepression. Mot bakgrund av handläggarens omfattande föräldraledighet ansåg sig Försäkringskassan inte kunna bedöma hans prestationer och beslutade därför att provanställningen inte skulle övergå i en tillsvidareanställning. - Målet gällde om handläggaren blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. - Arbetsdomstolen kom fram till att Försäkringskassans beslut saknade samband med att skälet till att handläggaren tog ut föräldraledighet var hans hustrus förlossningsdepression och att handläggaren inte blivit könsdiskriminerad. - Däremot fann Arbetsdomstolen att handläggaren blivit missgynnad i strid med 16 § föräldraledighetslagen. Eftersom Försäkringskassan hade kunnat tillgodose sitt intresse av att pröva handläggarens prestationsförmåga genom att erbjuda honom förlängning av provanställningen, i stället för att avbryta anställningen, var Försäkringskassans beslut att avbryta anställningen inte en nödvändig följd av föräldraledigheten. - Arbetsdomstolen uttalade att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan komma överens om att förlänga prövotiden med en period som motsvarar frånvaron. - Arbetsdomstolen uttalade även att en myndighets beslut att träffa en sådan överenskommelse inte kan anses ske vid anställning eller avse ett beslut om anställning, och att beslutet därför inte omfattas av bestämmelserna i 12 kap. 5 § regeringsformen, 4 § lagen om offentlig anställning eller 4-8 §§ anställningsförordningen.

  Entschieden: 2020-09-30

• AD 2020 nr 13

  Polismyndigheten har vid avbrytandet av en provanställning för en operatör med huvudsaklig arbetsuppgift att nedteckna på telefon lämnade anmälningar tillämpat ett språkkrav. Fråga om Polismyndigheten därigenom utsatt operatören, som har en funktionsnedsättning i form av dyslexi, för indirekt diskriminering. Också fråga om storlek av diskrimineringsersättning för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

  Entschieden: 2020-03-04

• AD 2020 nr 9

  Tvisten rör om en arbetsgivare genom att vid tre tillfällen neka en ST-läkare att få utföra bisysslor dels utsatt henne för direkt diskriminering som har samband med funktionsnedsättning - hennes astma, dels brutit mot kollektivavtalets bestämmelse om bisysslor.

  Entschieden: 2020-02-12

• AD 2020 nr 3

  En person, som är döv, sökte en anställning som receptionist. Det var fråga om ett vikariat om åtta månader. I annonsen ställdes krav på att de sökande skulle behärska samtliga telefontekniker, innefattande även taltelefoni. Personen kallades inte till intervju och erhöll inte heller anställningen eftersom han, på grund av att han är döv, inte kan använda taltelefon. Fråga om detta har utgjort direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet.

  Entschieden: 2020-01-22

• RH 2020:3

  Före 2009 gällde enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken att vid assisterad befruktning föräldraskap för kvinna som var gift med barnets moder kunde fastställas endast om befruktningen skett enligt lagen om genetisk integritet. Motsvarande krav fanns före 2019 inte för man som var gift med modern. Det har ansetts att den särbehandling som följde av föräldrabalken grundade sig på makarnas sexuella läggning men att den inte stred mot 2 kap. 12 § regeringsformen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller rättighetsstadgan. Vidare har det ansetts att särregleringen i föräldrabalken hade företräde framför diskrimineringslagens bestämmelser. Talan mot en kommun om diskrimineringsersättning har därför ogillats.

  Entschieden: 2019-10-07

• AD 2018 nr 74

  Ett bolag har avslutat en kvinnas provanställning, efter att hon under viss del av prövotiden varit deltidssjukskriven med anledning av graviditet, påbörjat heltidssjukskrivning/föräldraledighet och därefter fött barn. Arbetsdomstolen har bedömt att det inte visats omständigheter som ger anledning att anta att avslutandet av provanställningen haft samband med graviditeten.

  Entschieden: 2018-11-28

• RH 2019:13

  Hyresnämndsmål. En bostadsrättsförenings stadgar har innefattat ett villkor som innebär att till medlem i första hand får antas en person som fyllt 55 år. Hovrätten fann att villkoret var skönsmässigt utformat och att föreningen därmed saknat stöd för att vägra makar i 35-årsåldern medlemskap i föreningen.

  Entschieden: 2018-09-21

• AD 2018 nr 51

  En kvinna gjorde en förfrågan om arbete som tolk. Tolkföretaget avbröt rekryteringsförfarandet sedan kvinnan under en anställningsintervju, med hänvisning till sin religion, inte handhälsat på en manlig företrädare för företaget. Arbetsdomstolen har funnit att kvinnan blivit utsatt för indirekt diskriminering.

  Entschieden: 2018-08-15

• AD 2018 nr 42

  En kvinna med en funktionsnedsättning, som innebär en för henne nedsatt arbetsförmåga om 50 procent av heltid, har hos ett bemanningsföretag vid tre tillfällen sökt eller gjort förfrågan om att få ingå ramavtal med bolaget och därmed ingå i den grupp av personer som bolaget kan visstidsanställa och hyra ut för arbete till kundföretag, när behov uppstår. Bolaget anställer för sådana visstidsanställningar bl.a. personer med "annan huvudsaklig sysselsättning". Kvinnan har, sedan hon upplyst bolaget om att hon har sjukersättning på halvtid, av bolaget fått beskedet att hon inte kunde komma i fråga för anställning hos bolaget, då hon enligt bolaget inte uppfyllde kraven för att kunna anställas hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget genom beskeden till kvinnan, men även genom uppställande och upprätthållande av ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning, utsatt henne för direkt eller indirekt diskriminering som haft samband med hennes funktionsnedsättning.

  Entschieden: 2018-06-20

• AD 2018 nr 19

  Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.

  Entschieden: 2018-04-11

• AD 2018 nr 11

  Fråga om en arbetstagare tillika arbetssökande, som var kraftig överviktig, har utsatts för diskriminering då han nekades plats på grundutbildningen till kriminalvårdare och därmed sammanhängande anställning. Tvisten har rört bl.a. om arbetsgivaren felaktigt förmodat att hans övervikt/fetma inneburit en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, om han var i en jämförbar situation med de sökande som antogs och om beslutet att neka honom en av utbildningsplatserna hade något samband med hans fetma.

  Entschieden: 2018-02-21

• NJA 2017 s. 1065

  En regional kollektivtrafikmyndighet har ansetts tillhandahålla tjänsten bussresa i diskrimineringslagens mening, trots att ett bussbolag faktiskt utfört den aktuella tjänsten. Den regionala myndigheten har i förhållande till kunderna uppträtt som utförare av tjänsten.

  Entschieden: 2017-12-21

• AD 2017 nr 65

  En tandläkare har vid arbetet med patienter använt engångsärmar för att av religiösa skäl skyla sina bara armar inför män. Tandläkarens arbetsgivare har förbjudit användningen av engångsärmar. Fråga om tandläkaren därigenom utsatts för indirekt diskriminering eller om det visats att förbudet varit lämpligt och nödvändigt för att bibehålla patientsäkerheten.

  Entschieden: 2017-12-20

• AD 2017 nr 61

  En personlig assistent har till sin arbetsgivare uppgett att hon anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier och trakasserier som haft samband med etnicitet, av brukarens sambo. Fråga om arbetsgivaren därmed haft en utredningsskyldighet enligt 2 kap. 3 § diskrimineringslagen och därvid om brukarens sambo kan anses ha utfört arbete hos arbetsgivaren eller varit att jämställa med en arbetstagare samt om utredningsskyldigheten enligt bestämmelsen följer av EU-rättslig reglering. Även fråga om det funnits skäl att kvitta rättegångskostnaderna.

  Entschieden: 2017-11-29

• AD 2017 nr 51

  Bristande tillgänglighet. Fråga om en högskola har brutit mot diskrimineringslagen genom att neka en döv arbetssökande anställning som lektor, med hänvisning till att de åtgärder för tillgänglighet, främst tolktjänster, som behövdes var för kostsamma och belastande för att vara skäliga.

  Entschieden: 2017-10-11

• AD 2017 nr 23

  En blivande barnmorska sökte arbete på olika kvinnokliniker inom en region. Vid ansökningstillfällena upplyste barnmorskan arbetsgivaren om att hon inte kan vara med och utföra aborter på grund av sin tro och livsåskådning. Ansökningarna ledde inte till att barnmorskan fick påbörja en anställning. Fråga om regionen kränkt barnmorskans rättigheter enligt artikel 9 och 10 i Europakonventionen. Även fråga om regionen gjort sig skyldig till diskriminering.

  Entschieden: 2017-04-12

• AD 2016 nr 56

  Fråga om en bagare genom bl.a. kommentarer av sexuell natur utsatt ett kassabiträde för sexuella trakasserier i strid med diskrimineringslagen. Även fråga om bagaren har företrätt arbetsgivaren i den mening som avses i 2 kap. 1 § tredje stycket diskrimineringslagen. Vidare fråga om det på arbetsplatsen förekommit sådana grova sexuella skämt som kränkt kassabiträdets värdighet och utgjort sexuella trakasserier.

  Entschieden: 2016-09-21

• AD 2016 nr 38

  Fråga om en arbetsgivare genom närmanden och fysisk beröring av sexuell natur utsatt en arbetstagare för sexuella trakasserier i strid med diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2016-05-25

• AD 2015 nr 72

  En kvinna var anställd som chaufför hos ett bolag som utförde transporter för ett landsting. Ett annat bolag vann senare en upphandling för aktuella transporter och avsåg därför att anställa chaufförer. Kvinnan sökte arbete hos det nya bolaget. Vid tidpunkten för anställningsintervjun var hon gravid. Fråga om det nya bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering när det inte erbjöd henne anställning.

  Entschieden: 2015-12-02

• AD 2015 nr 68

  Arbetstagaren fick ett sms från arbetsgivarens son vari angavs att hon var sparkad med omedelbar verkan. Tvisten gäller i huvudsak om arbetstagaren avskedats genom sms:et, och därvid om det skickats på uppdrag av arbetsgivaren, eller om arbetstagaren avskedats som ett resultat av arbetsgivarens agerande eller brist på agerande därefter alternativt om arbetstagaren provocerats att frånträda sin anställning eller om arbetstagaren självmant frånträtt anställningen. Även tvist om allmänt skadestånd ska utgå för s.k. formaliafel samt om arbetstagaren utsatts för könsdiskriminerande trakasserier i strid med diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2015-11-18

• AD 2015 nr 57

  En arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen i själva verket berott på förhållanden som varit hänförliga till arbetstagaren personligen, s.k. fingerad arbetsbrist, samt om det funnits ett samband med arbetstagarens funktionsnedsättningar och om uppsägningen därför varit diskriminerande. Även fråga om arbetstagaren därutöver blivit utsatt för direkt diskriminering, trakasserier, repressalier och om arbetsgivaren brutit mot diskrimineringslagens utredningsskyldighet.

  Entschieden: 2015-09-30

• AD 2015 nr 51

  Två bussförare och en färdtjänst- och sjukreseförare har i enlighet med ett bolags ålderspolicy nekats ny behovsanställning med anledning av att de fyllt 70 år. Parterna är överens om att förarna genom bolagets handlande i och för sig har utsatts för en särbehandling på grund av ålder som omfattas av diskrimineringsförbudet i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen. Fråga om särbehandlingen ändå kan anses ha varit tillåten i enlighet med något av undantagen i 2 kap. 2 § samma lag.

  Entschieden: 2015-09-16

• AD 2015 nr 44

  Ett universitet har missgynnat en anställd lektor av manligt kön i samband med hanteringen av ett s.k. meriteringsstöd som riktats till personer som tillhörde det kön som var underrepresenterat bland professorerna. Missgynnandet har inneburit könsdiskriminering enligt diskrimineringslagen och arbetsgivaren har medgett att betala viss diskrimineringsersättning till lektorn. Diskrimineringsombudsmannen som fört talan för lektorn har yrkat ett högre belopp. Fråga om vilken diskrimineringsersättning som ska betalas.

  Entschieden: 2015-07-15

• AD 2015 nr 12

  Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en frisör, som var gravid, samt om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2015-03-04

• NJA 2014 s. 629

  Med "den påtalade handlingen" i 6 kap. 6 § diskrimineringslagen ska förstås den påstådda överträdelse som åberopas till grund för ett anspråk på diskrimineringsersättning. Preskriptionsfristen för en talan om ersättning för diskriminering i samband med antagning till utbildning har ansetts börja löpa först när antagningsförfarandet avslutades. Samma dag avgjordes målen T 3808-13, T 3809-13 och T 3811-13 på likartat sätt.

  Entschieden: 2014-07-11

• NJA 2014 s. 499

  Diskrimineringsersättning.

  Entschieden: 2014-06-26

• RH 2014:20

  Ett nyfött barn vars mamma har haft en psykisk funktionsnedsättning har efter beslut av en socialnämnd omedelbart omhändertagits med stöd av bestämmelserna i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Kort tid härefter har förvaltningsdomstol på ansökan av socialnämnden förordnat om fortsatt tvångsvård av barnet. Socialnämnden och socialförvaltningen har i sin handläggning av ärendet ansetts ha diskriminerat barnet och barnets föräldrar på grund av moderns funktionsnedsättning. Envar av mamman, pappan och barnet har tillerkänts diskrimineringsersättning av kommunen med 150 000 kr.

  Entschieden: 2014-04-11

• AD 2014 nr 26

  En arbetstagare som lider av sömnapné har sagts upp från sin anställning. Arbetsgivaren har som grund för uppsägningen hänvisat till att arbetstagaren brister i sin arbetsprestation på ett sådant sätt att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. Fråga om uppsägningen strider mot anställningsskyddslagen och/eller diskrimineringslagen.

  Entschieden: 2014-03-19

• AD 2014 nr 28

  Ett bolag utförde tidigare städning av tåg enligt ett avtal med SJ. Som en följd av att avtalet med SJ skulle upphöra sade bolaget upp de arbetstagare som arbetade med tågstädningen. Efter att avtalet upphört utför SJ tågstädningen i egen regi. Inför övertagandet av tågstädningen rekryterade SJ personal för detta arbete. Fråga om det har skett en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen till SJ. Vidare fråga om SJ har gjort sig skyldigt till åldersdiskriminering dels genom att avvisa en begäran från förbundet om att frivilligt överta de uppsagda arbetstagarna, dels genom att i rekryteringsförfarandet inte erbjuda vissa av de uppsagda arbetstagarna de anställningar dessa sökt.

  Entschieden: 2014-03-19

• AD 2014 nr 19

  Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen. Fråga om storleken på diskrimineringsersättningen enligt diskrimineringslagen och det allmänna skadeståndet enligt föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2014-03-05

• AD 2013 nr 78

  En bussförare har drabbats av hjärninfarkt. Efter genomförd arbetsträning och i samband med återgång i lönearbete sägs han upp från sin anställning. Tvisten gäller frågan om uppsägningen strider mot diskrimineringslagen och anställningsskyddslagen.

  Entschieden: 2013-10-23

• AD 2013 nr 74

  En kvinna som erbjudits anställning som säljare har sedan hon meddelat arbetsgivaren att hon var gravid inte tillträtt tjänsten. Kvinnan har gjort gällande att bolaget återtagit anställningserbjudandet med anledning av graviditeten. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering och brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2013-10-09

• RH 2014:9

  Ett försäkringsbolag nekade en moder att teckna en sjukförsäkring för sin dotter med hänvisning till att modern erhöll vårdbidrag för dottern med anledning av dotterns hörselnedsättning. Fråga om dottern och modern - eller någon av dem - därmed utsatts för antingen direkt eller indirekt diskriminering. Hovrätten fann att både dottern och modern blivit föremål för direkt diskriminering från försäkringsbolagets sida, att diskrimineringen varit förbjuden och att försäkringsbolaget skulle betala diskrimineringsersättning med 75 000 kr till var och en av dem jämte ränta.

  Entschieden: 2013-10-08

• AD 2013 nr 71

  Fråga om en kvinna utsatts för sexuella trakasserier av sin arbetsgivare. Även fråga om hon utsatts för repressalier genom att arbetsgivaren avslutade hennes anställning i samband med att hon påtalade för arbetsgivaren att hon utsattes för sexuella trakasserier.

  Entschieden: 2013-09-18

• AD 2013 nr 64

  En man som anställts som behandlingssekreterare hos ett vårdbolag har vid anställningen och vid senare genomförd lönerevision fått en högre lön än en sedan tidigare anställd kvinna som också var behandlingssekreterare. Kvinnan är omkring 30 år äldre än mannen. Fråga om arbetsgivaren genom att ge kvinnan en lägre lön har diskriminerat henne på grund av kön och ålder eller någon av dessa grunder.

  Entschieden: 2013-08-21

• AD 2013 nr 29

  Frågor om diskriminering och kollektivavtalsbrott samt även om förhandlingskravet i arbetstvistlagen varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har funnit visat att en kvinnlig arbetstagare, som arbetat i en butik som bl.a. säljer bysthållare, av arbetsgivaren beordrats att bära en namnskylt med uppgift om den egna BH-storleken. Domstolen har funnit att arbetstagaren utsatts för trakasserier som har haft samband med kön. Frågan om arbetsgivarens agerande inneburit även kollektivavtalsbrott har besvarats nekande.

  Entschieden: 2013-04-10

• AD 2013 nr 18

  Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat ett avtal om löneförhöjning. Arbetsdomstolen har funnit att ett bindande avtal träffats. Därefter fråga om bolaget genom att inte fullfölja avtalet gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2013-02-27

• AD 2012 nr 51

  En arbetstagare med funktionsnedsättning, som har arbetat som säljare/biträde på halvtid i en matvarubutik, har sagts upp från sin anställning. Fråga om uppsägningen varit sakligt grundad. Vid bedömningen härav har de huvudsakliga frågorna varit om uppsägningen skett på grund av arbetsbrist eller av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, om arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, om arbetsgivaren fullgjort sin rehabiliterings- och omplaceringsskyldighet, om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna samt om arbetsgivaren gjort sig skyldig till direkt diskriminering pga. funktionshinder.

  Entschieden: 2012-07-11

• AD 2012 nr 27

  Fråga om en svetsare av nigerianskt ursprung har utsatts för etnisk diskriminering genom arbetsgivarens sätt att utöva arbetsledning i olika situationer. Dessutom fråga huruvida arbetsgivaren har åsidosatt skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

  Entschieden: 2012-04-18

• AD 2011 nr 37

  Ett flygbolag har i en enlighet med en så kallad avtalsturlista sagt upp bl.a. 25 kabinanställda på grund av arbetsbrist. De lokala avtalsparterna angav i överenskommelsen om avtalsturlistan att en del av den övertalighet som förelåg skulle hanteras genom uppsägningar av de arbetstagare som var "pensionsberättigade", eftersom de därigenom hade sin försörjning tryggad. Av det mellan avtalsparterna gällande kollektivavtalet framgår att pensionsberättigad är den som fyllt 60 år. Tvisten har avsett huvudsakligen två frågor. Den ena frågan har avsett om åtgärden att säga upp de 25 kabinanställda, i enlighet med den överenskomna avtalsturlistan, inneburit att arbetstagarna utsatts för åldersdiskriminering i strid mot diskrimineringslagen och om uppsägningarna varit sakligt grundade enligt anställningsskyddslagen. Den andra frågan har avsett om de 25 arbetstagarna utsatts för åldersdiskriminering i strid mot diskrimineringslagen genom att de i den lokala överenskommelsen även undantagits från företrädesrätt till återanställning.

  Entschieden: 2011-05-04

• AD 2011 nr 22

  En kvinna har haft provanställning som butiksförsäljare hos ett detaljhandelsföretag. Sedan kvinnan upplyst arbetsgivaren om att hon var gravid har denne omkring två månader senare avbrutit hennes provanställning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har gjort sig skyldig till könsdiskriminering.

  Entschieden: 2011-03-30

• AD 2011 nr 23

  En kvinnlig arbetssökande sökte ett arbete som servitris hos en restaurang och kallades till intervju vid vilken hon informerade om att hon var gravid. Fråga om arbetsgivaren, genom att därefter avbryta rekryteringsförfarandet i relation till henne, har gjort sig skyldig till dels könsdiskriminering, dels missgynnande i strid mot föräldraledighetslagen.

  Entschieden: 2011-03-30

• AD 2011 nr 25

  En hos Arbetsförmedlingen inskriven arbetssökande som deltog i det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgaranti för ungdomar nekades, med hänvisning till dennes synskada, praktik vid ett vårdhem. Tvisten gäller i huvudsak om vårdhemmet dels genom att inte erbjuda honom praktik, dels genom att inte ställa relevanta frågor till honom vid ett möte inför en eventuell praktik gjort sig skyldigt till direkt diskriminering som haft samband med hans funktionshinder.

  Entschieden: 2011-03-30

• AD 2011 nr 19

  En högstadieelev som har kommit på ett introduktionsmöte inför sommarpraktik har därefter nekats praktikplats. DO har väckt talan om diskrimineringsersättning med påstående om att eleven har utsatts för diskriminering på grund av kön och religion. Talan har ogillats eftersom det inte har styrkts att den som har agerat i frågan har haft rätt att besluta om praktikplatsen å de instämda arbetsgivarnas vägnar.

  Entschieden: 2011-03-23

• AD 2011 nr 2

  En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos denne. Kvinnan drabbades under praktiktjänstgöringen av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Fråga om lantbrukaren därigenom dels har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön, dels har missgynnat henne i strid mot föräldraledighetslagen. Lantbrukarens agerande har ansetts utgöra brott mot både diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen har tillerkänt kvinnan ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd.

  Entschieden: 2011-01-19

• AD 2010 nr 91

  Fråga om en 62-årig kvinna har utsatts för dels könsdiskriminering och åldersdiskriminering genom att hon inte kallats till anställningsintervju, dels åldersdiskriminering genom att hon inte har erbjudits anställning som jobbcoach.

  Entschieden: 2010-12-15

Rechtsprechung gelesen am 2026-08-29.

Gesetze: Arbeitsrecht

• Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållandenSFS 2021:890
• ArbetsmiljölagSFS 1977:1160

Änderungsüberwachung

Die Zeile wird in festem Intervall gegen die Veröffentlichung des Herausgebers neu eingelesen. Die Daten sind vor Ort prüfbar und stehen in der API-Antwort.

Zeilenhistorie

Datierte Ereignisse zu genau dieser Zeile, neueste zuerst.

Die Überwachung nennt den Prüfzeitpunkt, nicht die rechtliche Bewertung.