Äktenskapsbalk

Praksis

• NJA 2025:44

  Fråga om det har funnits skäl att upphäva ett beslut om arvskifte och återförvisa ärendet när någon bouppteckning inte registrerats av Skatteverket och skiftessammanträde inte hållits.

  Avgjort: 2025-06-19

• RH 2024:24

  I mål om äktenskapsskillnad har ett yrkande om barns boende som framställts först i hovrätten avvisats.

  Avgjort: 2024-09-02

• RH 2024:47

  Vid prövning av ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har en längre tids särlevnad före äktenskapsskillnaden inte beaktats vid bedömningen av om en make varit i dröjsmål med att begära bodelning. Ett dröjsmål om 11 år har inte medfört att sökandens rätt till bodelning bortfallit.

  Avgjort: 2024-08-29

• NJA 2024:22

  Lagfart. Fråga om det förhållandet att det har gått många år sedan ett äktenskap upplöstes utan bodelning innebär att det inte längre behövs samtycke från överlåtarens tidigare make.

  Avgjort: 2024-04-09

• RH 2023:10

  I mål om tillstånd till försäljning enligt 6 § lagen om samäganderätt mellan två före detta makar har hovrätten tillämpat reglerna i 7 kap. 5 och 8 §§ äktenskapsbalken och ansett att det även med beaktande av äktenskapsbalkens regler funnits förutsättning att förordna om försäljning enligt samäganderättslagen.

  Avgjort: 2023-02-21

• RH 2023:7

  I ett mål gällande klander av bodelning har det inneburit ett grovt rättegångsfel att avvisa stämningsansökan när kompletteringsföreläggandet inte delgetts käranden.

  Avgjort: 2023-02-14

• NJA 2022 s. 1003

  Fråga om ena makens rättigheter enligt en tjänstepensionsförsäkring ska undantas eller ingå i bodelningen när maken har haft bestämmande inflytande över det aktiebolag som tecknat försäkringen. Även fråga om medel som ena maken har satt in på ett för makarna gemensamt konto har förlorat sin karaktär av enskild egendom samt vad som avses med avkastning av enskild egendom.

  Avgjort: 2022-12-16

• NJA 2022 s. 913

  Ett samtycke från en make till försäljning av den andra makens fastighet har inte ansetts kunna ligga till grund för beviljande av lagfart för ett förvärv genom gåva. Bristen på makesamtycke har föranlett fortsatt vilandeförklaring.

  Avgjort: 2022-12-08

• NJA 2021 s. 416

  Kraven på utredningen i fråga om talerätten i mål om äktenskapsskillnad samt domstolens utredningsskyldighet.

  Avgjort: 2021-06-09

• NJA 2020 s. 675

  I ett ärende om förordnande av bodelningsförrättare efter att ett samboförhållande har upphört ska det inte göras någon prövning av om egendomsförhållandena är sådana att en bodelning behövs.

  Avgjort: 2020-09-03

• NJA 2020 s. 624

  När grunderna för avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning tillämpas på familjerättsliga avtal finns det anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker olika slags avtal på detta område.

  Avgjort: 2020-07-09

• NJA 2017 s. 430

  Domstols skyldighet att utreda frågor om talerätt i familjerättsliga tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Även fråga om betydelsen av uppgifter i folkbokföringsregistret i mål av detta slag

  Avgjort: 2017-06-08

• RH 2017:20

  Fråga om utebliven förskottsbetalning utgör skäl för entledigande av bodelningsförrättare och vilka krav som bör ställas på att bodelningsförrättaren har påmint om sitt krav på förskottsbetalning.

  Avgjort: 2017-02-09

• NJA 2018 s. 405

  En talan om klander av arvskifte ska som huvudregel föras mot alla övriga dödsbodelägare. Även en klandertalan som är riktad mot enbart vissa dödsbodelägare ska dock prövas, när det framstår som klart att det inte skulle fylla någon praktisk funktion att väcka talan också mot övriga dödsbodelägare.

  Avgjort: 2016-06-12

• RH 2016:82

  Entledigande av bodelningsförrättare.

  Avgjort: 2015-12-18

• HFD 2015 ref. 51

  Den omständigheten att en av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare mot betalning erbjuder ceremonitjänster i samband med vigsel har ansetts utgöra grund för att återkalla förordnandet.

  Avgjort: 2015-09-11

• RH 2015:37

  Hustrun medgav i tingsrätten mannens yrkande om intermistisk kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden. Tingsrätten beslutade därefter i enlighet med medgivandet. Hustrun har i hovrätten återtagit sitt medgivande. Hovrätten har funnit att omständigheterna för återtagandet varit sådana att det inte kan beaktas.

  Avgjort: 2015-08-20

• RH 2015:52

  När, vid upplösningen av ett samboförhållande, den ena sambon självmant flyttar från en gemensamt ägd bostadsrättslägenhet, har den flyttande sambon ansetts betalningsskyldig till den andra sambon för bostadsrättens kostnader, fram till dess att bostadsrätten kunnat säljas, oaktat att den andra sambon ensam bott kvar i lägenheten.

  Avgjort: 2015-02-27

• NJA 2014 s. 750

  Särlevnad före äktenskapet ska beaktas vid prövning av om en dom på äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid.

  Avgjort: 2014-11-12

• NJA 2013 s. 602

  Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.

  Avgjort: 2013-06-18

• NJA 2013 s. 100

  Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.

  Avgjort: 2013-03-08

• NJA 2012 s. 377

  Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet.

  Avgjort: 2012-06-13

• HFD 2012 ref. 17

  Registrering inom folkbokföringen av utländsk vigsel har vägrats då en av parterna varit under 18 år.

  Avgjort: 2012-03-14

• MIG 2012:4

  Ett äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång har inte frånkänts giltighet vid tillämpningen av utlänningslagen.

  Avgjort: 2012-03-05

• RH 2011:15

  Fråga om vad som kan omfattas av "omständigheterna i övrigt" vid beviljande av ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.

  Avgjort: 2011-04-20

• NJA 2010 s. 648

  En vigsel kan vara ogiltig, om en parts äktenskapsvilja har brustit i så grundläggande hänseenden att det är uppenbart att ett samtycke över huvud taget inte har förelegat, trots att parten vid vigselförrättningen har tillkännagett att så varit fallet.

  Avgjort: 2010-12-28

• RH 2010:52

  Make har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad utan betänketid (inga barn under 16 år). Hustrun har härefter, innan hon delgivits stämning i målet vid den svenska domstolen, ansökt om äktenskapsskillnad i USA. Sedan hon delgetts stämning i målet vid den svenska domstolen har hon bestritt ansökan och begärt att tingsrätten skulle förordna om betänketid. Avgörande för frågan om betänketid skulle löpa har varit hustruns processuella inställning i det svenska äktenskapsskillnadsmålet, vilket inneburit att någon prövning av hustruns faktiska uppfattning angående äktenskapsskillnadsfrågan inte gjorts.

  Avgjort: 2010-12-02

• NJA 2009 s. 747

  I fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad har inskrivningsmyndigheten ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.

  Avgjort: 2009-11-13

• MIG 2009:28

  Särskilda skäl att erkänna ett utländskt äktenskap har ansetts föreligga, trots att anknytningspersonen vid tidpunkten för äktenskapets ingående med sökanden var gift med annan person, eftersom det första äktenskapet var upplöst vid tidpunkten för Migrationsverkets bedömning av frågan om uppehållstillstånd.

  Avgjort: 2009-11-03

• RH 2009:44

  Ingen av makarna har tillerkänts kvarsittningsrätt enligt 14 kap. 7 § äktenskapsbalken, eftersom den fasta egendom där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte har ansetts utgöra deras gemensamma bostad.

  Avgjort: 2009-09-22

• NJA 2009 s. 437

  Vid prövning av frågan om förordnande av bodelningsförrättare har make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad inte ansetts ha förlorat rätten att påkalla sådan.

  Avgjort: 2009-06-25

• NJA 2009 s. 143

  Bestämmelserna i 18 kap. 1 och 1 a §§ ärvdabalken utgör inte hinder mot att en eller flera enskilda dödsbodelägare för talan mot andra dödsbodelägare, när denna talan hänför sig till arvskiftet och inte till någon förvaltningsåtgärd som rör dödsboet.

  Avgjort: 2009-04-02

• RÅ 2008 ref. 82

  Ett enligt kanadensisk lag ingånget äktenskap mellan två män ska i folkbokföringsregistret antecknas som ett registrerat partnerskap.

  Avgjort: 2008-12-16

• NJA 2008 s. 740

  En make har väckt talan om klander av bodelning. Den andra maken har efter utgången av klanderfristen enligt 17 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken i svaromål framställt yrkanden om ändring till sin fördel av det klandrade bodelningsbeslutet. Fråga om avvisning.

  Avgjort: 2008-06-13

• RH 2008:52

  Kravet på utredningen när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år.

  Avgjort: 2008-05-30

• NJA 2008 s. 457

  Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten av ett villkor att egendomen, en fastighet, skall utgöra mottagarens enskilda egendom.

  Avgjort: 2008-05-06

• NJA 2008 s. 451

  Efterlevande make har genom en särskild framställning begärt att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar skall jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket första meningen äktenskapsbalken). Det har ansetts att framställningen skall beaktas utan hinder av att bodelning skett först sedan båda makarna har avlidit.

  Avgjort: 2008-04-28

• NJA 2008 s. 304

  Sedan ena föräldern efter ansökan om stämning på den andra föräldern yrkat bl.a. att hon skulle tillerkännas ensam vårdnad om deras barn, yrkade andra föräldern - utan att ansöka om stämning - bl.a. att han skulle tillerkännas ensam vårdnad om barnet. Käranden återkallade därefter sin talan och yrkade att målet skulle avskrivas. Svaranden har ansetts ha rätt att trots återkallelsen få sina yrkanden prövade.

  Avgjort: 2008-03-14

• RH 2007:28

  Yrkande om barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Målet har i boendefrågan återförvisats till tingsrätten för fortsatt behandling.

  Avgjort: 2007-07-06

• RH 2006:55

  En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid behov, pröva samma fråga.

  Avgjort: 2006-09-20

• NJA 2006 s. 206

  Sambo, som efter separation bott kvar i en med andra parten samägd bostadsrättslägenhet i enlighet med domstols förordnande, har ålagts att betala andra parten ersättning för nyttjandet.

  Avgjort: 2006-04-11

• RH 2005:71

  Ansökan om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, som getts in till tingsrätten efter det att bodelningsförrättaren fattat beslut om att avsluta sin handläggning, har ansetts som för sent inkommen och har avvisats.

  Avgjort: 2005-06-30

• NJA 2005 s. 420

  Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § äktenskapsbalken utan anknytning till konkret köpeavtal.

  Avgjort: 2005-06-07

• NJA 2005 s. 309

  Fråga om ett som arvskifte benämnt avtal mellan en efterlevande make och makarnas enda barn, tillika efterarvinge enligt testamente, inneburit att barnet avstått från sin rätt till efterarv.

  Avgjort: 2005-05-02

• RH 2005:28

  Fråga om samboförhållande förelegat vid prövning av ansökan om utseende av bodelningsförrättare enligt sambolagen (2003:376) har besvarats jakande.

  Avgjort: 2005-05-02

• RH 2004:62

  Utbetalning av ersättningsgaranti till bodelningsförrättare enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.

  Avgjort: 2004-11-08

• NJA 2004 s. 542

  På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, har under samboförhållandes bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Fråga om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelning efter samboförhållandets upphörande.

  Avgjort: 2004-10-06

• RH 2004:74

  I mål om edgång enligt 17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken har tingsrätten dömt ut förelagt vite mot make som vägrat att avlägga ed. Frågan om vitet inte borde dömts ut eftersom dels sådant vitesföreläggande som avses i paragrafens första stycke inte förekommit, dels maken inte velat lämnat några uppgifter till bouppteckningen har besvarats nekande. Även fråga om vitet förlorat sin betydelse eller skäl för jämkning av vitet föreligger.

  Avgjort: 2004-09-27

• NJA 2004 s. 317

  Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara fallet, kunde betraktas som ett föravtal enligt 9 kap. 13 § äktenskapsbalken.

  Avgjort: 2004-05-28

• NJA 2003 s. 460

  Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan. (Jfr NJA 1997 s. 62).

  Avgjort: 2003-10-27

• NJA 2003 s. 407

  Fråga om hovrätten bort hålla huvudförhandling i mål om äktenskapsskillnad.

  Avgjort: 2003-10-10

• RH 2003:41

  Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden.

  Avgjort: 2003-09-26

• RH 2003:30

  Yrkande om vårdnad om barn och barns boende har framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Överklagandet har avvisats.

  Avgjort: 2003-08-26

• NJA 2002 s. 626

  I en bodelningshandling har makarna bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas, varjämte principer för delningen angetts med avseende på viss egendom samt bodelningen förklarats utgöra en slutlig reglering av makarnas mellanhavanden. Dessa omständigheter har inte ansetts hindra den ena av makarna att påkalla förordnande av bodelningsförrättare, när den förutsatta sämjedelningen inte genomförts.

  Avgjort: 2002-12-10

• RH 2002:43

  Fråga när ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning senast skall göras.

  Avgjort: 2002-09-23

• RH 2002:19

  Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden skall anses ha eftergivit sin rätt.

  Avgjort: 2002-01-01

• RH 2002:12

  Behovs- och skälighetsprövning enligt 11 kap. 8 § första stycket äktenskapsbalken, varvid barns boende haft betydelse för behovsprövningen. Härvid har beaktats inte endast omständigheter som förelegat redan vid tidpunkten för bodelningen, utan även vad som inträffat först i tiden därefter.

  Avgjort: 2001-11-20

• RH 2000:28

  Sedan en part klandrat en av bodelningsförrättare gjord bodelning, har motparten - efter klanderfristens utgång - framställt ett eget yrkande om ändring av bodelningen. Yrkandet har avvisats.

  Avgjort: 2000-05-10

• RH 2000:42

  Bestämmelserna i 6 kap. 1-3 §§ äktenskapsbalken om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur.

  Avgjort: 2000-05-04

• RH 1999:130

  Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken förutsätter att det föreligger någon form av snedfördelning av makarnas egendomsförhållanden. Endast en av makarna kan mot den bakgrunden anses uppfylla kraven för att komma i åtnjutande av ersättningsgaranti.

  Avgjort: 1999-12-21

• RH 1999:91

  Rätt till ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken har ansetts kunna beviljas endast en av makarna.

  Avgjort: 1999-05-27

• RH 1999:2

  Bodelningsförrättare rättade lagstridigt tidigare meddelat bodelningsbeslut. Ena parten fick del av det rättade bodelningsbeslutet först efter det att klanderfristen löpt ut och den klandertalan hon därefter väckte avvisades av tingsrätten. Tingsrättens underlåtenhet att undanröja bodelningsbeslutet och återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren har ansetts utgöra ett rättegångsfel, vilket föranlett återförvisning till tingsrätten.

  Avgjort: 1999-01-15

• RH 1999:12

  En kvinna uppgav vid inresa till Sverige att hon var änka, men hon folkbokfördes likväl som gift. Talan av kvinnan att rätten skulle fastställa att hon är änka har avvisats.

  Avgjort: 1998-07-22

• NJA 1998 s. 467

  Frågor om värdering av fast egendom och om jämkning vid bodelning efter äktenskapsskillnad.

  Avgjort: 1998-07-07

• NJA 1998 s. 238

  Fråga om livsvarigt underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.

  Avgjort: 1998-04-16

• NJA 1998 s. 175

  En av bodelningsförrättare förrättad bodelning har inte klandrats inom föreskriven tid. Talan bl a om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats.

  Avgjort: 1998-03-25

• RH 1998:31

  Fråga om underhållsbidrag till make efter långvarigt äktenskap.

  Avgjort: 1997-12-01

• RH 1998:5

  I mål om äktenskapsskillnad har tingsrätten förordnat om betänketid och föreskrivit att yrkandet om äktenskapsskillnad måste framställas senast den 9 januari 1998. På begäran av makarna dömde tingsrätten den 5 september 1997 till äktenskapsskillnad. Hinder har inte ansetts föreligga att på begäran av makarna undanröja domen och förordna att betänketiden alltjämt skall löpa.

  Avgjort: 1997-11-14

• NJA 1997 s. 201

  En såsom bodelningsavtal betecknad handling, vari makar innan talan väckts om äktenskapsskillnad förklarat sig träffa överenskommelse om delning av egendom i boet, har ansetts som ett föravtal och inte som ett bodelningsavtal.

  Avgjort: 1997-04-02

• NJA 1997 s. 166

  Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB.

  Avgjort: 1997-03-20

• NJA 1997 s. 62

  Den som klandrat en bodelning äger rätt att efter klanderfristens utgång, med den begränsning som följer av 13 kap 3 § 1 st 3 RB, ändra sin väckta talan.

  Avgjort: 1997-02-13

• NJA 1997 s. 37

  Fråga om registrering av äktenskapsförord med bl a lagvalsklausul.

  Avgjort: 1997-02-05

• RH 1996:88

  Samäganderätt till egendom efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar.

  Avgjort: 1996-09-10

• RH 1997:3

  Ett par makar har inför förestående äktenskapsskillnad slutit avtal om bodelning. Avtalet har - eftersom det inte blivit bekräftat sedan det dömts till äktenskapsskillnad genom lagakraftägande dom eller sedan talan om äktenskapsskillnad väckts - inte ansetts utgöra hinder mot att bodelningsförrättare förordnas.

  Avgjort: 1996-08-30

• RH 1996:131

  Om den ena maken är död och den efterlevande skall klandra förrättad bodelning skall dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet.

  Avgjort: 1996-04-02

• RÅ 1995 ref. 79

  Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka fullgöra sin underhållsskyldighet mot familjen.

  Avgjort: 1995-12-15

• NJA 1995 s. 577

  Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna har ansetts utgöra enskild egendom.

  Avgjort: 1995-10-26

• NJA 1995 s. 478

  Lagen (1904:48 s 1) om samäganderätt har ansetts i sina väsentliga delar vara analogt tillämplig på bostadsrätt. Däremot har den s k indragningsregeln i 8 kap 8 § UB ansetts inte kunna analogt tillämpas vid utmätning av andel i bostadsrätt.

  Avgjort: 1995-09-07

• RH 1995:50

  Bodelningsförrättare har förordnats trots invändning om att all makarnas egendom var enskild. Vid valet av förrättningsman har särskild hänsyn tagits till önskemål från den av makarna som motsatt sig förordnandet.

  Avgjort: 1995-02-27

• NJA 1994 s. 265

  Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.

  Avgjort: 1994-04-28

• RH 1994:29

  Sedan tingsrätt efter gemensam ansökan dömt till äktenskapsskillnad, har mannen överklagat domen och yrkat att äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid. Hovrätten har undanröjt domen och förordnat om betänketid.

  Avgjort: 1994-03-08

• NJA 1994 s. 108

  En präst, som vigt en senildement person, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte böra fällas till ansvar för tjänstefel.

  Avgjort: 1994-03-02

• RH 1994:48

  En make har i gåva erhållit viss egendom under villkor att denna skall vara hans enskilda, dock med rätt för honom att genom äktenskapsförord förordna att egendomen skall vara giftorättsgods. Makarna har härefter genom äktenskapsförord bestämt att egendomen skall vara giftorättsgods. Fråga om ett sådant förord kan registreras.

  Avgjort: 1993-12-17

• NJA 1993 s. 583

  Fråga om jämkning av äktenskapsförord enligt 12 kap 3 § ÄktB.

  Avgjort: 1993-11-11

• NJA 1993 s. 570

  Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.

  Avgjort: 1993-11-02

• NJA 1993 s. 507

  Talan om fastställelse inför kommande bodelning av om make vid tidpunkten för väckande av talan om äktenskapsskillnad varit innehavare av bostadsrätt har ansetts kunna enligt 13 kap 2 § RB upptas till prövning.

  Avgjort: 1993-09-27

• NJA 1993 s. 474

  Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad har jämkats med hänsyn till att den underhållsberättigade fått pension.

  Avgjort: 1993-09-23

• NJA 1993 s. 302

  Sedan ett samboförhållande upplösts och den ena sambon med anledning härav ansökt om förordnande av bodelningsförrättare, invänder den andra sambon att sökanden förlorat sin rätt till bodelning, eftersom begäran härom inte framställts i nära anslutning till att samlevnaden upphört. Fråga om förutsättningarna för att bifalla ansökningen. (I och II.)

  Avgjort: 1993-06-21

• NJA 1992 s. 773

  Make har på ett bankkonto satt in försäljningslikvider, vilka i hans hand utgjort hans enskilda egendom. På kontot fanns sedan tidigare av makarna insatta medel som ingick i deras giftorättsgods. Fråga om försäljningslikviderna genom insättningen förlorat sin karaktär av enskild egendom (prejudikatfrågedispens).

  Avgjort: 1992-12-02

• RH 1993:7

  Efterarvingar har inte ansetts berättigade att begära förordnande av bodelningsförrättare.

  Avgjort: 1992-12-01

• NJA 1992 s. 278

  Fråga om omfattningen av överklagandeförbuden i 18 kap. 4 § första st. äktenskapsbalken och 20 kap. 12 § första st. föräldrabalken.

  Avgjort: 1992-05-14

• NJA 1992 s. 36

  Fråga om tillämpning av fullföljdsförbudet i 18 kap. 4 § äktenskapsbalken.

  Avgjort: 1992-02-04

• NJA 1991 s. 284

  Partiell bodelning har ansetts kunna äga rum vid bodelning under äktenskapet. 9 kap 1 § 2 st och 10 kap 1 § ÄktB.

  Avgjort: 1991-05-30

• NJA 1991 s. 234

  Mot ansökan om försäljning enligt 6 § samäganderättslagen av två fastigheter, som ägs gemensamt av makar och utgör enskild egendom enligt äktenskapsförord, har invänts att äktenskapsförordet är ogiltigt och att en av fastigheterna utgjort makarnas gemensamma bostad. Fråga om verkan av invändningarna.

  Avgjort: 1991-03-08

• NJA 1989 s. 692

  Fråga om ett äktenskapsförord som ingåtts av omyndig utan förmyndarens samtycke blivit giltigt på grund av efterföljande godkännande.

  Avgjort: 1989-11-24

Praksis lest 2026-08-29.

Lover: Familie og migrasjon

• UtlänningslagSFS 2005:716
• Lag om svenskt medborgarskapSFS 2001:82
• SambolagSFS 2003:376
• FöräldrabalkSFS 1949:381
• ÄrvdabalkSFS 1958:637
• SocialförsäkringsbalkSFS 2010:110

Endringsovervåking

Raden leses på nytt mot utgiverens egen publisering etter fast intervall. Datoene under kan kontrolleres på stedet og følger med i API-svaret.

Radhistorikk

Daterte hendelser som gjelder nettopp denne raden, nyeste først.

Overvåkingen sier når raden ble kontrollert, ikke hvordan rettstilstanden skal vurderes.