Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun?
Pflicht im Register nach 4 § semesterlag (1977:480), mit Quellzeile und Weg zu Rechtsprechung und Sanktion.
Antwortknoten · legal-2026-10-05 · gelesen 2026-10-05
Zitierfähige Antwort
Welche Primärquellen gelten für Semesterlagen?
SFS 1977:480, Semesterlag · Prop. 1976/77:90, Ny semesterlag · AD 2019 nr 35, En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.
Quellenangabe: NovaCopilot, https://legal.exploreworldai.com/de/novacopilot/svar/skyldighet-semesterlagen-4-arbetsgivare, gelesen 2026-10-05
- Stabile Kennung:
- novacopilot:eu:allmant:skyldighet-semesterlagen-4-arbetsgivare
- Stabile Kennung (kort):
- NC-EU-ALLMANT-4A5F60
- Prüfwert answerHash:
- f829a0c05294d79c
- Prüfwert sourcesHash:
- sha256:f062dfd051c9575414a98032388508bab6a0f4db509902ef880e6efe85d5cffe
- reviewedAt:
- 2026-10-05
Begriffskette
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? bygger på lagrum SFS 1977:480, Semesterlag
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? belyses av förarbete Prop. 1976/77:90, Ny semesterlag
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? tolkas av avgörande AD 2019 nr 35, En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? tolkas av avgörande AD 2017 nr 33, En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? tolkas av avgörande AD 2017 nr 29, En arbetstagare, en vd hos ett bolag, har utöver månadslön erhållit årlig bonus grundad på bolagets resultat. Fråga huvudsakligen om bonusavtalen inneburit att de utbetalda bonusbeloppen innefattat semesterlön och om han därmed redan fått semesterlön för bonusen.
- Was muss der arbetsgivare nach 4 § semesterlag (1977:480) tun? tolkas av avgörande AD 2017 nr 13, En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis. Fråga om partsställningen i målet, bl.a. om arbetstagarorganisation får föra talan för medlem i tvister som handläggs gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen.
Gleiche Frage, gleiche Antwort, mit Raum für eine Rückfrage.
Die Frage in NovaCopilot öffnenPrimärquellen
SFS 1977:480, Semesterlag
Schwedische Gesetzessammlung, Reichstag
Quelle öffnenProp. 1976/77:90, Ny semesterlag
Dokumentenregister des Reichstags
Quelle öffnenAD 2019 nr 35, En arbetstagare, som varit anställd på ett bolag inom byggbranschen, har tillsammans och i samförstånd med ytterligare en person tagit diverse byggnadsmaterial från arbetsgivaren. Arbetsdomstolen har funnit att agerandet har utgjort laga grund för avskedande. Arbetsdomstolen har också prövat om bolaget har haft en kvittningsgill motfordran mot arbetstagarens anspråk på allmänt skadestånd för brott mot 19 § anställningsskyddslagen och 30 § semesterlagen men funnit att bolaget inte förmått styrka sin påstådda skada.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2017 nr 33, En arbetsgivare ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om detta varit i strid med semesterlagen eller dess grunder, så att det finns rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen eller om det i vart fall varit i strid med mellan parterna gällande kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren haft fog för åtgärden och att rätt till allmänt skadestånd enligt semesterlagen därmed inte funnits och att agerandet inte heller utgjort kollektivavtalsbrott. En ytterligare tvistefråga har varit om arbetsgivaren underrättat arbetstagarna om den ändrade semesterförläggningen eller i vart fall lämnat underrättelse om förändringen i strid med 11 § andra stycket semesterlagen. Arbetsdomstolen har funnit att underrättelse lämnats för sent i ett fall, men att varken semesterlagen i sin helhet eller såvitt avser 11 § andras stycket är en del av kollektivavtalet och att den för sena underrättelsen därmed inte utgjort ett kollektivavtalsbrott.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2017 nr 29, En arbetstagare, en vd hos ett bolag, har utöver månadslön erhållit årlig bonus grundad på bolagets resultat. Fråga huvudsakligen om bonusavtalen inneburit att de utbetalda bonusbeloppen innefattat semesterlön och om han därmed redan fått semesterlön för bonusen.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2017 nr 13, En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis. Fråga om partsställningen i målet, bl.a. om arbetstagarorganisation får föra talan för medlem i tvister som handläggs gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2016 nr 73, En biträdande jurist har väckt talan mot sin tidigare arbetsgivare med krav på semestersättning och allmänt skadestånd på grund av brott mot semesterlagen. Fråga om det avtalats mellan parterna att semesterlön skulle ingå i provisionslönen.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2016 nr 2, Arbetstagare har arbetat oregelbundet lördag och/eller söndag (kranshelg). Fråga om ledighet för sådana kransdagar är förenad med rätt till ersättning i första hand enligt mellan parterna gällande kollektivavtal och i andra hand enligt semesterlagen.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2012 nr 88, Sedan en taxichaufför väckt talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön och semesterersättning, har arbetsgivaren kvittningsvis åberopat motfordran avseende påstått oredovisade kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om det har avtalats mellan parterna att semesterlön ingick i månadslönen.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2012 nr 65, Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2010 nr 89, En arbetsgivare har till en arbetstagare betalat ut semesterlön löpande tillsammans med månadslönen i stället för i samband med semesterledigheten. Fråga om arbetsgivaren har brutit mot semesterlagen och ådragit sig skyldighet att till arbetstagaren betala allmänt skadestånd.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2010 nr 35, En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2009 nr 80, En arbetstagare har bytt arbetsgivare inom en koncern. Fråga i huvudsak om hos den tidigare arbetsgiven eventuellt intjänade semesterförmåner övergått till anställningen hos den nya arbetsgivaren och därvid om kravet på förklaring enligt 31 § andra stycket semesterlagen varit uppfyllt.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2008 nr 97, Fråga om en arbetsgivare har haft rätt att lägga ut semester för visstidsanställda musikalartister, s.k. pjäsanställda, under speluppehåll. Även fråga om de pjäsanställda diskriminerats på grund av att de innehaft visstidsanställning.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2005 nr 30, En arbetstagare har lämnat sin arbetsplats efter det att en ställföreträdare för arbetsgivaren har tagit ett tag runt arbetstagarens nacke och föst eller knuffat iväg honom. Fråga bl.a. om arbetstagaren haft rätt att frånträda anställningen enligt 4 § tredje stycket anställningsskyddslagen och om frånträdandet är att jämställa med ett avskedande. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2004 nr 76, Tolkning av kollektivavtal m.m. Tvisten gäller hur antalet semesterdagar i en semesterperiod skall beräknas för anställda med oregelbundna arbetstider vid Tågia AB.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2002 nr 13, Fråga om en arbetstagare blivit avskedad från sin tillsvidareanställning eller självmant lämnat den.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 2001 nr 66, Mot en arbetstagares anspråk på semesterersättning invänder arbetsgivaren att arbetstagaren i enlighet med sitt anställningsavtal har erhållit den semesterlön han varit berättigad till. Fråga om anställningsavtalet inneburit att semesterlönen varit inräknad i arbetslönen på ett sådant sätt som strider mot semesterlagens bestämmelser och avtalet därför i den delen varit ogiltigt.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 1999 nr 110, Invändning om preskription enligt 33 § semesterlagen skall - i likhet med vad som gäller på arbetsrättens område i övrigt - prövas som en del av saken.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 1998 nr 128, Fråga om arbetsgivare brutit mot bestämmelsen i 12 § semesterlagen om förläggning av sommarsemester. Även fråga om ersättningsgill ekonomisk skada uppkommit för den berörde arbetstagaren.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 1998 nr 100, En arbetstagare, som har ett antal sparade semesterdagar, har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren har inte ansetts ha rätt att mot arbetstagarens vilja lägga ut den sparade semestern under tid före anställningens upphörande.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenAD 1997 nr 143, Fråga om preskription av krav på semesterersättning.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnenRH 1993:40, I mål om statlig lönegaranti har beräkning av semesterersättning ansetts böra grundas på arbetstagares lön jämte värdet av förlorad bilförmån.
Leitentscheidungen, Oberster Gerichtshof und Oberstes Verwaltungsgericht
Quelle öffnen
Sekundärquellen
Sveriges Domstolar, Sveriges Domstolar
Sveriges Domstolar, Vorschriftensammlung
Quelle öffnen
Zusammenfassung
- Semesterlagen trägt die Kennung SFS 1977:480 und trat am 1978-06-01 in Kraft.
- Sveriges Domstolar ist die für Aufsicht und Vorschriften genannte Behörde nach Semesterlagen.
- Die Materialien zu Semesterlagen sind Prop. 1976/77:90.
- Das Register führt 21 gelesene Entscheidungen, die Semesterlagen anwenden: AD 2019 nr 35, AD 2017 nr 33, AD 2017 nr 29, AD 2017 nr 13, AD 2016 nr 73, AD 2016 nr 2, AD 2012 nr 88, AD 2012 nr 65, AD 2010 nr 89, AD 2010 nr 35, AD 2009 nr 80, AD 2008 nr 97, AD 2005 nr 30, AD 2004 nr 76, AD 2002 nr 13, AD 2001 nr 66, AD 1999 nr 110, AD 1998 nr 128, AD 1998 nr 100, AD 1997 nr 143, RH 1993:40.
- Die Frage liegt im Rechtsgebiet Arbeitsrecht, wo das Register 1 gelesene Gesetze führt.
Anwendung
- In vergleichbaren Fällen wird Semesterlagen zusammen mit den übrigen Gesetzen im Bereich Arbeitsrecht und den Vorschriften der zuständigen Behörde gelesen.
- Die Entscheidung AD 2019 nr 35 wendet Semesterlagen an und wird zusammen mit dem Gesetzestext gelesen.
- Die Darstellung stützt sich allein auf die genannten Quellen. Sie ist keine Bewertung eines Einzelfalls und keine Rechtsberatung.
Was das Register nicht gelesen hat
- Für Semesterlagen sind keine Verwaltungsvorschriften gelesen.
- Für Semesterlagen ist keine EU-Verbindung gelesen.
Weitere Fragen mit eigener Antwort
- Was muss der arbetsgivare nach 12 § semesterlag (1977:480) tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 3 kap. 2 a § arbetsmiljölag (1977:1160) tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 3 kap. 8 och 13 §§ diskrimineringslag (2008:567) tun?
- Was muss der bokforingsskyldig nach 5 kap. 2 § bokföringslag (1999:1078) tun?
- Was muss der bokforingsskyldig nach 7 kap. 2 § bokföringslag (1999:1078) tun?
- Was muss der aktiebolag nach 8 kap. 3 § årsredovisningslag (1995:1554) och 7 kap. 10 § aktiebolagslag (2005:551) tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 26 kap. skatteförfarandelag (2011:1244) tun?
- Was muss der naringsidkare nach 7 kap. 1 § skatteförfarandelag (2011:1244) tun?
- Was muss der aktiebolag nach 25 kap. 13 § aktiebolagslag (2005:551) tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 8 § lag (1982:80) om anställningsskydd tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 22 § lag (1982:80) om anställningsskydd tun?
- Was muss der arbetsgivare nach 25 § lag (1982:80) om anställningsskydd tun?
Anschlussfragen aus den Quellzeilen
Der nächste Schritt aus den zitierten Vorschriften.
Dieselbe Frage in anderen Ausgaben
Gleiche Frage, gleiche Quellzeilen, in einer anderen Sprache gelesen.
Dieselbe Adresse liefert dieselbe Antwort, solange die Build-Version steht. legal-answer/1.1.0 · 2026-10-05
Nächster Schritt
Drei Wege, das Register in der eigenen Praxis zu nutzen.
Beginnen Sie mit Ihrer Aufgabe
Anwalt, Streitigkeit
Stütze in einem Urteil finden
Leitentscheidungen durchsuchen, Rechtskraft prüfen und Änderungen der Rechtslage verfolgen.
Syndikus, Transaktion
Regelwerk im Geschäft kartieren
Vom Thema zum Rechtsakt und weiter zum Artikel, der die Pflicht trägt.
Compliance
Risiko einer Verarbeitung bewerten
Risikoklassifizierung je Rechtsgebiet, mit den Quellen hinter jeder Bewertung.