Vad säger artikel 31 i NIS2 om allmänna aspekter på tillsyn och efterlevnadskontroll?

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på ett ändamålsenligt sätt övervakar och vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att detta direktiv efterlevs.

2. Medlemsstaterna får tillåta sina behöriga myndigheter att prioritera tillsyn. Denna prioritering ska baseras på en riskbaserad metod. När de behöriga myndigheterna utövar sina tillsynsuppgifter enligt artiklarna 32 och 33 får de i detta syfte fastställa tillsynsmetoder som gör det möjligt att prioritera sådana uppgifter enligt en riskbaserad metod.

3. De behöriga myndigheterna ska ha ett nära samarbete med tillsynsmyndigheterna enligt förordning (EU) 2016/679 när de behandlar incidenter som medför personuppgiftsincidenter, utan att det påverkar tillsynsmyndigheternas befogenheter och uppgifter enligt den förordningen.

4. Utan att det påverkar de nationella rättsliga och institutionella ramarna ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna, vid tillsynen av de offentliga förvaltningsentiteternas efterlevnad av detta direktiv och införandet av efterlevnadskontrollåtgärder vid överträdelser av detta direktiv, har lämpliga befogenheter att utföra dessa uppgifter och är operativt oberoende i förhållande till de offentliga förvaltningsentiteter som övervakas. Medlemsstaterna får besluta att införa lämpliga, proportionella och effektiva tillsyns- och efterlevnadskontrollåtgärder med avseende på dessa entiteter i enlighet med de nationella rättsliga och institutionella ramarna.