Vad säger artikel 54 i Cyberresiliensakten om förfarande på nationell nivå för produkter med digitala element som utgör en betydande cybersäkerhetsrisk?

1. Om marknadskontrollmyndigheten i en medlemsstat har tillräckliga skäl att anse att en produkt med digitala element, inbegripet dess sårbarhetshantering, utgör en betydande cybersäkerhetsrisk, ska den, utan onödigt dröjsmål och om lämpligt i samarbete med den berörda CSIRT-enheten, göra en utvärdering av den berörda produkten med digitala element med avseende på dess uppfyllande av alla krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheten.

Om marknadskontrollsmyndigheten vid utvärderingen konstaterar att en produkt med digitala element inte uppfyller kraven i denna förordning ska den utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att se till att produkten med digitala element uppfyller dessa krav eller dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig tid som marknadskontrollmyndigheten fastställer i förhållande till typen av cybersäkerhetsrisk.

Marknadskontrollmyndigheten ska informera det berörda anmälda organet om detta. Artikel 18 i förordning (EU) 2019/1020 ska tillämpas på de korrigerande åtgärderna.

2. När marknadskontrollmyndigheterna fastställer betydelsen av en cybersäkerhetsrisk som avses i punkt 1 i denna artikel ska de också beakta icke-tekniska riskfaktorer, särskilt de som fastställts till följd av samordnade säkerhetsriskbedömningar av kritiska leveranskedjor på unionsnivå som genomförs i enlighet med artikel 22 i direktiv (EU) 2022/2555. Om en marknadskontrollmyndighet har tillräckliga skäl att anse att en produkt med digitala element utgör en betydande cybersäkerhetsrisk mot bakgrund av icke-tekniska riskfaktorer ska den informera de behöriga myndigheter som utsetts eller inrättats enligt artikel 8 i direktiv (EU) 2022/2555 och när så krävs samarbeta med dessa myndigheter.