Plan- och bygglagen
Plan- och bygglag
Lydelsen hämtas direkt från Riksdagen när du klickar, med kontrollsumma och hämtningstid. Ingen permanent lagring hos oss. Så fungerar det
Avgöranden som tillämpar lagen (190)
Urvalet bygger på lagrummen i varje dom. Nyast först, de 60 senaste visas.
- NJA 2026:7Högsta domstolen, 2026-02-25
Styrelsen för en bostadsrättsförening gav en bostadsrättshavare tillstånd att göra ett ingrepp i en bärande vägg. Åtgärden anmäldes inte till byggnadsnämnden och genomfördes utan startbesked. Byggsanktionsavgift har ansetts kunna tas ut av bostadsrättsföreningen i egenskap av fastighetsägare.
Lagrum: 9 kap. 55 § plan- och bygglagen (2010:900); 10 kap. 3 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900); 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2025:7Högsta domstolen, 2025-02-06
Byggsanktionsavgift vid olovligt byggande.
Lagrum: 11 kap. 57 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:33Mark- och miljööverdomstolen, 2024-08-29
Bygglov för enbostadshus ----- Ansökan om bygglov i ett område som kommunen i översiktsplaneringen prioriterar för sin betydelse för klimatanpassning framför andra intressen, utifrån den stora risken för översvämning och behovet av ytor för att möjliggöra naturliga variationer i vattenståndet. Mark- och miljööverdomstolen anser att översiktsplanen är aktuell och konkret och delar nämndens bedömning av att den ansökta byggnationen utifrån det inte är lämplig på platsen. Den skulle genom sin placering och de markåtgärder som skulle behövas till följd av översvämningsrisken dessutom upplevas som främmande i det låglänta landskapet, där bebyggelsen i huvudsak utgörs av högre belägen randbebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen har därför, till skillnad från mark- och miljödomstolen, bedömt att nämnden haft fog för att neka bygglov med hänsyn till risken för översvämning i området och till anpassningskravet.
Lagrum: 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900); 2 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900); 2 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:39Mark- och miljööverdomstolen, 2024-06-14
Undersökning av betydande miljöpåverkan inför detaljplan för hotellkomplex ----- En detaljplan medgav åtgärder som har ansetts utgöra ett hotellkomplex i den mening som avses i 4 kap. 34 § andra stycket 5 plan- och bygglagen. Kommunen skulle därför ha tillämpat 10–13 §§ miljöbedömningsförordningen vid undersökningen av om genomförandet av detaljplanen kunde anses medföra betydande miljöpåverkan.
Lagrum: 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:31Mark- och miljööverdomstolen, 2024-05-17
Föreläggande om rättelse och påförande av byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att två bildväxlande bildskärmar som placerats på insidan av två skyltfönster utgör skyltar och inte ljusanordningar i plan- och bygglagstiftningens mening. Nämndens beslut att förelägga om rättelse och byggsanktionsavgift på den grunden att bildskärmarna utgör bygglovspliktiga ljusanordningar har därför upphävts.
Lagrum: 11 kap. 20 § plan- och bygglagen (2010:900); 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:17Mark- och miljööverdomstolen, 2024-04-30
Detaljplans förenlighet med riksintresse för kulturmiljövården ----- Kommunen har antagit en detaljplan för verksamheter, handel och bostäder i de centrala delarna av Göteborg, vid Centralstationen. Planen medger byggrätt för byggnader på upp till 36 våningar, med nockhöjder på mellan 80 och 115 meter. Planområdet gränsar till och ligger till en mindre del inom det riksintresseområde för kulturmiljövården som gäller för innerstaden. Trots den visuella påverkan som den tillkommande bebyggelsen medför har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att detaljplanen inte kommer i konflikt med miljöbalkens bestämmelse, som anger att områden som är av riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Domstolen har också bedömt att planen inte strider mot anpassnings- eller varsamhetskravet. Kommunens beslut att anta detaljplanen har därför fastställts.
Lagrum: 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:14Mark- och miljööverdomstolen, 2024-04-12
Startbesked i efterhand för tillbyggnad av ett enbostadshus ----- En kommunal nämnd gav för tredje gången startbesked för tillbyggnad i form av en takkupa enligt 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900). Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med nämnden bedömt att en takkupa som inte uppfyller förutsättningarna för att utgöra en bygglovsbefriad takkupa kan utgöra en bygglovsbefriad tillbyggnad enligt 9 kap. 4 b första stycket 1 PBL, om förutsättningarna för det är uppfyllda. Bland annat gäller att en tillbyggnad inte får ha en större bruttoarea än 15 kvadratmeter. Efter nämndens beslut har Mark- och miljööverdomstolen i MÖD 2023:3 klargjort att det med detta menas att det är den volymökning som tillbyggnaden medför som inte får överstiga 15 kvadratmeter bruttoarea. Mot bakgrund av det har Mark- och miljööverdomstolen i detta fall funnit att tillbyggnaden överstiger 15 kvadratmeter bruttoarea. Tillbyggnaden har därmed i dess nuvarande utformning inte varit undantagen från bygglov. Det har därför saknats förutsättningar att ge startbesked för tillbyggnaden.
Lagrum: 9 kap. 4 b § första stycket 1 och 2 plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:11Mark- och miljööverdomstolen, 2024-03-28
Detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt kommunens beslut att anta en detaljplan som i huvudsak syftar till att möjliggöra bostäder i form av 44 radhus och en förskola för 200 barn. Planens genomförande har förutsatt relativt omfattande saneringsåtgärder av mark-föroreningar. Domstolen har funnit att kommunens redovisning av bedömningen att ett genomförande av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan inte uppfyller kraven i plan- och bygglagen (2010:900). Vidare framgår det inte tillräckligt tydligt i vilken omfattning markföroreningarna kommer att avhjälpas för att det ska gå att bedöma om marken efter avhjälpande är lämplig att bebygga. Därtill innehåller planen bestämmelsen om villkor för bygglov som utformats på ett sätt som är i strid med 4 kap. 14 § plan- och bygglagen vilket innebär att planen inte säkerställer att markföroreningarna avhjälps.
Lagrum: 2 kap. 4 §, 4 kap. 14 § p. 4, 16 § p. 1, 32 § andra stycket, 33 b § och 13 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:9Mark- och miljööverdomstolen, 2024-03-15
Byggsanktionsavgift ----- Det finns inte något krav på att en uteplats måste kunna möbleras för att ses som en sådan skyddad uteplats som avses i 9 kap. 4 § PBL. Murar som har uppförts intill ett bostadshus och skapat gångar fram till en större uteplats har inte krävt bygglov och det har därför inte funnits grund för att ta ut byggsanktionsavgift för byggande av dessa murar.
Lagrum: : 9 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:7Mark- och miljööverdomstolen, 2024-02-12
Klagorätt ----- Klagorätt avseende startbesked för en komplementbyggnad. Mark- och miljödomstolen ansåg att tre grannar, varav en s.k. rågranne, saknade klagorätt. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att byggnadens läge för två av grannarna innebär en ökad insyn på, och förändrad utblick från, deras respektive fastighet på ett sätt som påverkar deras civila rättigheter. Dessa grannar har därför haft rätt att klaga på beslutet om startbesked.
Lagrum: 13 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:5Mark- och miljööverdomstolen, 2024-02-02
Föreläggande om rättelse ----- MÖD har ansett att nämnden haft rätt att förena ett föreläggande om att riva en byggnad med både ett enstaka (fast) och ett löpande vite.
Lagrum: 11 kap. 20 § och 37 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:10Mark- och miljööverdomstolen, 2024-01-22
Detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det har funnits utrymme för olika tolkningar av en planbestämmelse som avsett förbud mot fällning av träd. Mot bakgrund av detta har planbestämmelsen bedömts ha sådana brister att den inte uppfyller det krav på tydlighet som följer av 4 kap. 32 § plan- och bygglagen. Kommunens beslut att anta detaljplanen har därför upphävts.
Lagrum: 4 kap. 32 § och 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2024:3Mark- och miljööverdomstolen, 2024-01-09
Marklov ----- Efter att bygglov getts för uppförande av ett fritidshus har byggherren fått rätt att ändra byggnadens placering i höjdled. Byggnadsnämnden har därefter beviljat marklov för den uppfyllnad av marknivån som föranleds av den ändrade placeringen. Mot bakgrund av att PBL inte innehåller någon möjlighet att godkänna ändringar av ett tidigare meddelat beslut om bygglov borde ansökan om ändring av byggnadens placering inklusive de markåtgärder som föranleds av den ändrade placeringen i stället ha prövats som en ny ansökan om bygglov.
Lagrum: 9 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:21Mark- och miljööverdomstolen, 2023-12-22
Detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en detaljplan som möjliggör uppförandet av en skola som planeras inrymma upp till 900 elever och bostäder i form av 29 radhus samt flerbostadshus med 250 lägenheter och lokaler för centrumverksamhet i bottenvåning är att anse som ett "annat stadsbyggnadsprojekt" i den mening som avses i 4 kap. 34 § andra stycket PBL. Detta har medfört att andra kriterier än de som kommunen använt ska tillämpas vid undersökningen av om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Mark- och miljööverdomstolen har i målet även konstaterat att kommunens beslut om att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan varken innehåller omständigheter som talar för eller emot betydande miljöpåverkan eller någon uttrycklig motivering till kommunens ställningstagande. Eftersom kommunen inte har gjort undersökningen utifrån gällande bestämmelser har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att kommunen inte kan anses ha avgjort frågan om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på sätt som föreskrivs. Kommunens antagandebeslut har därför upphävts.
Lagrum: 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:14Mark- och miljööverdomstolen, 2023-12-13
Byggsanktionsavgift för rivning av q-märkt fabriksskorsten ----- En bostadsrättsförening har utan rivningslov rivit en skorsten som i detaljplanen pekats ut som särskilt kulturhistoriskt värdefull och på grund av det påförts en byggsanktionsavgift. Mot bakgrund av att det funnits en överhängande risk för att skorstenen skulle kollapsa har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att det varit nödvändigt att riva skorstenen för att undanröja risk för människors liv eller hälsa och för att avvärja eller begränsa omfattande skada på annan egendom (se 11 kap. 56 § 2 plan- och bygglagen). Domstolen har därför upphävt beslutet om byggsanktionsavgift.
Lagrum: 11 kap. 56 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:12Mark- och miljööverdomstolen, 2023-12-04
Ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark ----- I ett mål om förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900) för två enbostadshus på ett markområde omgivet i tre väderstreck av bebyggelse, en mindre väg respektive ett dike har Mark- och miljööverdomstolen ansett att markområdet där enbostadshusen ska uppföras inte är avgränsat från ett större sammanhängande jordbruksområde och bedömt att området utgör brukningsvärd jordbruksmark. Området hade inte utpekats för bostadsutveckling i kommunens översiktsplan. Domstolen har mot denna bakgrund bedömt att husen inte behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och att den brukningsvärda jordbruksmarken därmed inte får tas i anspråk (se 3 kap. 4 § miljöbalken).
Lagrum: 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:11Mark- och miljööverdomstolen, 2023-11-22
Detaljplanekrav för väsentlig ändring av en hamn för fritidsbåtar ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att nybyggnad av båthall samt anläggande av upplag och parkeringsplatser har krävt bygglov bland annat på den grunden att de utgör en väsentlig ändring av en hamn för fritidsbåtar. Mark- och miljööverdomstolen har därtill, mot bakgrund av de krav som ställs i MKB-direktivet, funnit att den miljöpåverkan åtgärderna ger upphov till ska bedömas tillsammans med övriga åtgärder i området, inbegripande bland annat verksamhet i vattnet. Sammantaget har de sökta åtgärderna och övrig verksamhet i området kunnat antas medföra en betydande miljöpåverkan. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att åtgärderna ska prövas i en detaljplan. Mot denna bakgrund har som förhandsbesked meddelats att de sökta åtgärderna inte kan tillåtas. I målet har Mark- och miljööverdomstolen även bedömt att ordalydelsen i 9 kap. 17 § PBL inte utgör något hinder mot att även någon annan än den som avser vidta en bygglovspliktig åtgärd kan ansöka om förhandsbesked.
Lagrum: 4 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 17 § och 31 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:20Mark- och miljööverdomstolen, 2023-11-14
Förhandsbesked för ändrad användning ----- En fastighetsägare har ansökt om förhandsbesked för att ändra en ekonomibyggnad till en bostad. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ordalydelsen i 9 kap. 17 § plan- och bygglagen ger stöd för att en sådan ansökan kan prövas i sak. Enligt tidigare prejudikat (RÅ 1989 ref 126), där frågan prövades mot den äldre plan- och bygglagen, har förhandsbesked för sådan åtgärd inte ansetts kunna ges med anledning av att det då inte varit fråga om "byggande". Mot bakgrund av att någon motsvarande begränsning inte finns i den nuvarande plan- och bygglagen har Mark- och miljööverdomstolen gjort bedömningen att rättsfallet inte längre är vägledande i denna fråga och att det inte finns något hinder mot att ansökan prövas i sak. Länsstyrelsens avvisningsbeslut har därför upphävts och målet återförvisats till länsstyrelsen för fortsatt behandling.
Lagrum: 9 kap. 2 § och 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:22Mark- och miljööverdomstolen, 2023-11-14
Byggsanktionsavgift för olovligt upplag (fritidsbåt) ----- Vid prövningen av en dubblerad byggsanktionsavgift måste en ny bedömning göras i frågan om det alls finns förutsättningar för att ta ut en avgift. Att ett tidigare beslut om byggsanktionsavgift har fått laga kraft hindrar därför inte att frågan om det förelegat bygglovsplikt prövas. MÖD gjorde bedömningen att det inte förelegat bygglovsplikt för den aktuella båtlyften och att det således inte hade vidtagits en lovpliktig åtgärd varför nämndens beslut om dubbel avgift upphävdes.
Lagrum: 9 kap. 8 § och 16 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:7Mark- och miljööverdomstolen, 2023-10-13
Tillsynsanmälan avseende en pergola på fastigheten Cedern 19 i Danderyds kommun ----- Ägarna till ett av radhusen i en enhetligt utformad radhuslänga hade uppfört en pergola på sin uteplats. Pergolan var fäst vid radhusets fasad och upptog ungefär halva uteplatsen. Konstruktionen bestod av reglar och glest placerade ribbor som bars upp av stolpar. Ägarna till grannfastigheten anmälde till tillsynsnämnden att pergolan utgjorde en olägenhet och att konstruktionen inte var anpassad till områdets karaktär. Nämnden lämnade klagomålet utan åtgärd med hänvisning till att pergolan inte krävde bygglov, inte stred mot detaljplanen och inte innebar en betydande olägenhet. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen kom till i allt väsentligt samma slutsats. MÖD har återförvisat ärendet till nämnden på den grunden att pergolan avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende och därför kräver bygglov.
Lagrum: 9 kap. 2 § första stycket 3 c plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:17Mark- och miljööverdomstolen, 2023-10-10
Detaljplan ----- I (P 9870-22) Mark- och miljödomstolen har upphävt en detaljplan på den grunden att det saknats tillräcklig utredning om förekomsten av fridlysta arter, däribland fladdermöss. Med hänsyn till bland annat det inventeringsunderlag som presenterats gör Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att det saknas skäl att upphäva detaljplanen på denna grund. Mark- och miljödomstolens dom undanröjs därför och målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för prövning av övriga invändningar som framställts mot detaljplanen. II (P 15357-21) Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens beslut att upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan för bostäder eftersom det inte är tillräckligt utrett om detaljplanen kan genomföras utan att skada eller förstöra fortplantningsområden för fladdermöss. Kommunen hade låtit genomföra två inventeringar av fladdermusfaunan i området. Den första utredningen omfattar till största delen områden som ligger utanför nu aktuellt planområde. Den senare utredningen är inte tillräcklig för att bedöma vilken inverkan ett genomförande av detaljplanen kan ha på fladdermössens fortplantningsområden eftersom den genomfördes för sent på året.
Lagrum: 2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:10Mark- och miljööverdomstolen, 2023-10-06
På en tomt stod två mindre förvaringstält bestående av plastpresenningar som monterats på stålkonstruktioner. De har använts för förvaring av bland annat utemöbler och avsikten har varit att förvara en personbil i ett av dem. Tälten bestod av tak och väggar samt har varit konstruerade så att människor kan uppehålla sig i dem. Deras utformning har gett ett beständigt intryck och de har varit varaktigt placerade på platsen. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att tälten utgjort byggnader och att de varit bygglovspliktiga. Förutsättningar har därför förelegat för att besluta om byggsanktionsavgift.
Lagrum: 1 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:23Mark- och miljööverdomstolen, 2023-09-27
Bygglov för privat förskola inom kvartersmark för allmänt ändamål ----- Gällande detaljplan anger att marken får användas för allmänt ändamål. Frågan var om den ansökta förskoleverksamheten innebär att fastigheten kommer att användas för det allmänna ändamål som den senast har använts för. Närmare bestämt om den verksamhet som bedrivits med stöd av ett tidsbegränsat bygglov kan anses utgöra fastighetens och byggnadsverkets senaste användningsområde. Mark- och miljööverdomstolen fann, mot bakgrund av att byggnadsnämnden tidigare bedömt att verksamheten var tillåtlig på platsen och det i aktuellt lagrum saknas stöd för att ett permanent bygglov ska ha legat till grund för verksamheten på platsen, att bygglov kunde ges för privat förskoleverksamhet även om den tidigare bedrivits med tidsbegränsat bygglov.
Lagrum: 9 kap. 32 a § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2023:49Högsta domstolen, 2023-07-11
Proportionalitetsprövning vid beslut om detaljplan. Även fråga om hänsyn ska tas till byggrätt enligt äldre detaljplan.
Lagrum: 4 kap. 40 § plan- och bygglagen (2010:900); 4 kap. 36 § plan- och bygglagen (2010:900); 2 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:16Mark- och miljööverdomstolen, 2023-07-06
Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus ----- I ett mål om förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus har fråga aktualiserats om vilken prövning som ska ske inom ramen för en sådan ansökan. MÖD har bedömt att det är mer än bara markens lämplighet för bebyggelse som kan prövas i mål om förhandsbesked, t.ex. frågor som gäller anpassning till stads- och landskapsbilden, om det finns ett underlag i ansökan som ger utrymme för detta. Sökanden hade gett in ett underlag med bl.a. en situationsplan baserad på en nybyggnadskarta där den tänkta byggnadens area och placering preciserats med måttsättning. Sökandens underlag gav utrymme för att bedöma åtgärdens lämplighet med hänsyn till bl.a. bestämmelsen i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL, utifrån de aspekter som fanns redovisade i ansökan. Det fanns inget i nämndens beslut som gav uttryck för att nämnden inskränkt sin prövning och även överprövande instanser hade gjort en bedömning avseende anpassning till landskapsbilden. MÖD prövade därför ansökan även avseende 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL.
Lagrum: 2 kap. 4 §, 5 §, 6 §, 9 kap. 17 §, 18 §, 13 kap. 2 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2023:42Högsta domstolen, 2023-06-15
Inom ramen för ett bygglovsärende ska den sökta åtgärdens påverkan på en servitutsrätt beaktas endast i rena undantagsfall.
Lagrum: 9 kap. 30 § plan och bygglagen (2010:900); 2 kap. 9 § plan och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:4Mark- och miljööverdomstolen, 2023-05-25
Antagande av detaljplan ----- Kommunen har antagit en detaljplan som möjliggjort förtätning med fyra nya flerbostadshus om sex respektive sju våningar på en fastighet med tre lamellhus i sju respektive åtta våningar. De nya byggnaderna placeras åtta meter från befintliga bostadshusDet centrala läget och förekomsten av flera högre hus i närområdet har i och för sig ansetts tala för att klagandena haft att räkna med en förtätning. Mark- och miljööverdomstolen har ändå bedömt att planen, för några av dem som klagade på denna till mark- och miljödomstolen, innebär betydande olägenhet i form av försämrade dagsljusförhållanden och känsla av instängdhet. Överklagandena av mark- och miljödomstolens dom, varigenom antagandebeslutet upphävdes, har därför avslagits
Lagrum: 2 kap. 9 § och 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2023:3Mark- och miljööverdomstolen, 2023-02-24
Bygglovsbefriade åtgärder - tillbyggnad respektive takkupa ----- Under uppförandet av ett enbostadshus inkom en anmälan om att ändra byggnaden genom att i det ena takfallet utföra en bygglovsbefriad till¬byggnad i form av en frontespis och i det andra takfallet en bygglovsbefriad takkupa, dock med i allt väsentligt samma utförande som tillbyggnaden. Nämnden meddelade startbesked. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att varken frontespisen eller byggnadsdelen benämnd takkupa utgör bygglovsbefriade åtgärder. Det som anges i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen om att en bygglovsbefriad tillbyggnad inte får ha en större bruttoarea än 15 kvm innebär att den volymökning som tillbyggnaden medför inte får uppta större bruttoarea än 15 kvm. Frontespisen har därför blivit för stor. Då "takkupan" har samma utförande som frontespisen omfattas den inte av undantaget från kravet på bygglov för takkupor enligt 9 kap. 4 b § första stycket 2 samma lag. Dessutom har byggnadsdelen en sådan bredd att den inte kunnat byggas utan ingrepp i byggnadens bärande konstruktion.
Lagrum: 1 kap. 4 § och 9 kap. 4 b § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:30Mark- och miljööverdomstolen, 2022-12-21
Bygglov ----- I ett mål om bygglov för bullerplank inom område som enligt detaljplan utgör parkmark har MÖD bedömt att uppförandet av bullerplank är förenligt med detaljplanens syfte att möjliggöra bostadsbyggande. MÖD har också bedömt att åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov och att det därför finns förutsättningar att tillämpa 9 kap. 31 c § 1 PBL. Eftersom det inte finns andra hinder för bygglov och åtgärden även i övrigt bedömts som lämplig har nämndens beslut att ge bygglov fastställts.
Lagrum: 2 kap. 6 §, 9 §, 9 kap. 30 §, 31 b §, 31 c § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:25Mark- och miljööverdomstolen, 2022-12-15
Byggsanktionsavgift ----- På taket till en cirka 14 meter hög byggnad har ett bolag monterat en antennanläggning för elektronisk kommunikation. Anläggningen når tre meter över byggnadens taknock. En kommunal nämnd har påfört bolaget byggsanktionsavgift på grund av att åtgärden vidtagits utan bygglov och startbesked. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte är fråga om en sådan mast som kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § 5 plan- och byggförordningen. Det har därmed inte funnits grund för att ta ut byggsanktionsavgift. Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt nämndens beslut om byggsanktionsavgift.
Lagrum: 16 kap. 7 § 2 plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:24Mark- och miljööverdomstolen, 2022-12-14
Förhandsbesked för enbostadshus ----- Nybyggnad av ett enbostadshus på brukningsvärd jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det tillgängliga underlaget, särskilt kommunens överväganden i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen, ger stöd för slutsatsen att behovet av mark för nybyggnation inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har fastställt nämndens beslut om positivt förhandsbesked.
Lagrum: 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2022 s. 922Högsta domstolen, 2022-12-09
Med hänsyn till den betydelse som planbeskrivningen har för den kommunala beslutsprocessen ska vad som anges i beskrivningen väga tungt vid tolkningen av en oklar planbestämmelse.
Lagrum: 4 kap. 31 § samt 9 kap. 30 § och 31 b § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:23Mark- och miljööverdomstolen, 2022-11-29
Startbesked för nybyggnad av bygglovsbefriad komplementbyggnad ----- Fråga om en bygglovsbefriad komplementbyggnad uppfyller kraven i 2 kap. PBL avseende trafikmiljö och god helhetsverkan. En tidigare komplementbyggnad skulle ersättas med en större komplementbyggnad inom ett gruppbebyggt småhus¬område. Byggnaden skulle placeras på en hörntomt som gränsade mot dels en väg för gångtrafikanter, cyklister och viss annan trafik, dels en öppen plats i området. MÖD har bedömt att föreslagen placering och utformning avviker från den befintliga miljön på ett sådant sätt att den inte uppfyller kraven på god helhetsverkan. Synfältet på vägen utanför skulle också komma att begränsas av en huskropp som inte funnits där tidigare och de som promenerar, cyklar eller kör bil i området skulle få sämre förutsättningar att hinna upptäcka andra trafikanter.
Lagrum: 2 kap. 6 § och 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:19Mark- och miljööverdomstolen, 2022-10-27
Bygglov för enbostadshus ----- Strandskyddsdispens och bygglov meddelades för nybyggnation av ett enbostadshus. Endast beslutet om bygglov överklagades. Mark- och miljödomstolen ansåg i sin dom att nämndens beslut i strandskyddsfrågan var felaktigt och att kraven i 2 kap. plan- och bygglagen då inte heller var uppfyllda. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har konstaterat att det i och för sig ska göras en självständig prövning i bygglovsärendet men att en sådan prövning inte innebär att domstolen på samma underlag kan ompröva och underkänna ett lagakraftvunnet beslut om strandskyddsdispens. Det har alltså inte funnits förutsättningar för mark- och miljödomstolen att upphäva bygglovsbeslutet på den grunden att den inte delar nämndens bedömningar i strandskyddsfrågan. MÖD har fastställt nämndens beslut om bygglov.
Lagrum: 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:18Mark- och miljööverdomstolen, 2022-10-21
Interimistiskt slutbesked för nybyggnad av enbostadshus (fråga om kommunalt särkrav) ----- I ett nybyggt enbostadshus hade elcentralen placerats drygt 180 centimeter över golv¬nivån. Byggnadsnämnden ansåg att placeringen inte uppfyllde kraven på byggnadsverk i 8 kap. plan- och bygglagen (2010:900) i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Med anledning av det gav nämnden ett slutbesked som var beroende av att elcentralen placerades ungefär en meter över golvnivån (jfr 10 kap. 36 §). Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till att elcentralen visserligen får anses vara en teknisk egenskap, men att den med hänsyn till funktion och användning inte är väsentlig i den mening som avses i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen. Vidare har domstolen kommit fram till att det inte finns några föreskrifter som meddelats med stöd av lagen i fråga om placeringen av elcentraler. Mot denna bakgrund har nämndens krav i fråga om elcentralens placering ansetts strida mot förbudet om särkrav i 8 kap. 4 a §, och kravet saknar därför verkan.
Lagrum: 8 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900); 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900); 8 kap. 4 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:17Mark- och miljööverdomstolen, 2022-09-26
Fråga om byggsanktionsavgift för olovlig rivning ----- Byggsanktionsavgift för olovlig rivning. Vid bedömningen av om en förhöjd byggsanktionsavgift ska tas ut med hänvisning till byggnadens bevarandevärde ska beaktas om det funnits ett enskilt intresse av att riva en byggnad. I detta fall har stadsbyggnadsnämnden inte visat att det allmänna intresset av att bevara byggnaden varit större än det enskilda intresset av att få riva den. Byggsanktionsavgiften har därför inte räknats upp med 300 procent.
Lagrum: 9 kap. 10 och 34 § och 10 kap. 3 § och 11 kap. 51 och 56 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:28Mark- och miljööverdomstolen, 2022-09-16
Föreläggande att åtgärda grind ----- En fastighetsägare har förelagts att åtgärda en grind inom ett område med detaljplan. Grinden öppnades ut över en gång- och cykelbana och blockerade i öppet läge hela gång- och halva cykelbanan. Fastighetsägaren förelades att vidta åtgärder som avhjälpte eller minskade olägenheterna. Grinden på fastigheten hade funnits på platsen sedan tidigare och därefter anlade kommunen, i enlighet med detaljplan, en gång- och cykelbana där grinden öppnades. Mark- och miljööverdomstolen har delat mark- och miljödomstolens bedömning om att grindens utformning ut över gång- och cykelbanan utgör en stor olägenhet för trafiksäkerheten. Att ändra grinden så att den inte öppnas utåt leder till att olägenheterna minskar. Enligt Mark- och miljööverdomstolen påverkar det inte bedömningen att det är kommunen som orsakat de ändrade förhållandena. Föreläggandet har varit lagligen grundat.
Lagrum: 11 kap. 22 § och 14 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:13Mark- och miljööverdomstolen, 2022-09-14
Fråga om bygglovsplikt för ridanläggning ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en ridanläggning, med betydande inverkan på omgivningen, inte är bygglovspliktig då den inte är en idrottsplats i den mening som avses i 6 kap. 1 § 1 plan- och byggförordningen. Vidtagna markåtgärder har inte heller krävt marklov enligt gällande områdesbestämmelser. Byggnadsnämnden har därför inte behövt vidta ytterligare åtgärder med stöd av plan- och bygglagen.
Lagrum: 9 kap. 13 § 2 plan- och bygglagen (2010:900); 16 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2022 s. 545Högsta domstolen, 2022-06-21
Plan- och bygglagen. Tillämpning av proportionalitetsprincipen vid ansökan om förhandsbesked avseende uppförande av en byggnad utanför detaljplanelagt område.
Lagrum: 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900); 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900); 4 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:20Mark- och miljööverdomstolen, 2022-05-22
Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage ----- Förhandsbesked har sökts för ett enbostadshus och garage avsedda att placeras på ett cirka 0,5 hektar stort obebyggt skifte, vilket i norr och söder omgetts av bostadsfastigheter, i öster av ett skogsområde och i väster av en enskild väg. Mark- och miljööverdomstolen har, efter att ha gått igenom äldre lagstiftning och förarbeten, uttalat att utgångspunkten i senare lagstiftning varit att begreppet brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken ska ha samma innebörd som enligt den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Med hänsyn till markområdets ringa storlek och dåliga arrondering samt att det inte har brukats aktivt på lång tid har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det inte varit fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Något annat hinder mot att ge positivt förhandsbesked har inte heller bedömts föreligga.
Lagrum: 2 kap. 2 § samt 9 kap. 17 § och 31 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:8Mark- och miljööverdomstolen, 2022-05-11
Bygglovsavgift ----- Fråga om en bygglovsavgift ska sättas ner med hänsyn till att den tidsfrist för nämndens handläggning som framgår av 9 kap. 27 § PBL överskridits. Nämnden hade inte fattat beslut eller vidtagit någon annan handläggningsåtgärd inom den lagstadgade tidsfristen. Därefter inkom sökanden med ytterligare underlag och fråga var om tidsfristen i och med detta nollställts. MÖD har funnit att tidsfristen inte ska nollställas på grund av det som sker efter det att nämndens lagstadgade tidsfrist för sin handläggning redan löpt ut. Avgiften ska därför reduceras enligt 12 kap. 8 a § PBL för det fall att sökanden först därefter inkommer med kompletteringar, oavsett om det sker på sökandens eget initiativ eller inte.
Lagrum: 9 kap. 27 § och 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:9Mark- och miljööverdomstolen, 2022-05-09
Detaljplans förenlighet med riksintresse för kulturmiljövården ----- MÖD har bedömt att de rivningar och de högre byggnadshöjder som detaljplanen (kvarteret Sperlingens Backe vid Stureplan) medger varken var för sig, sedda tillsammans eller sammantaget med övriga åtgärder kan påtagligt skada riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. MÖD har därför fastställt planen. Även fråga om utrymmet för domstol att, i stället för att fastställa eller upphäva detaljplanen i sin helhet, ändra planen med anledning av medgivande från kommunen.
Lagrum: 2 kap. 3 § och 6 § och 13 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2022 s. 188Högsta domstolen, 2022-03-16
Hinder och men i nyttjanderätt har ansetts föreligga när slutbesked enligt plan- och bygglagen inte har meddelats, trots att hyresvärden meddelat att lägenheten är inflyttningsklar.
Lagrum: 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900); 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:3Mark- och miljööverdomstolen, 2022-02-23
Antagande av detaljplan ----- En detaljplans huvudsyfte var att möjliggöra nybyggnation av ett sexvåningshus med ca 50 studentlägenheter. Byggrätten tillät att huset placerades som kortast endast cirka 6,6 meter från befintlig byggnation. Det bostadsområde där byggnaden skulle uppföras var väl sammanhållet och hade en tydlig gestaltningsidé. I planbeskrivningen för området hade solljusinflödet varit en viktig faktor. Avståndet till stadens centralare delar var kort, men området var enligt Mark- och miljööverdomstolen inte så centralt beläget att boende behövt räkna med en så hög byggnad så nära befintliga bostadshus. Sammantaget fann Mark- och miljööverdomstolen att effekterna i form av ökad skuggning och minskat solljusinsläpp innebar att betydande olägenheter uppstod. Kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes därför.
Lagrum: 2 kap. 9 § och 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:4Mark- och miljööverdomstolen, 2022-02-23
Bygglov för flerbostadshus med frontespiser: beräkning av byggnadshöjd och våningsantal ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att frontespiser inte omfattades av en undantagsbestämmelse i detaljplanen avseende takkupor vid beräkning av byggnadshöjd. Frontespiserna har, enligt stadgad praxis, beaktats vid beräkningen av byggnadshöjden då de var förhållandevis höga och upptog en stor del av fasadens längd och därmed gjorde att byggnaden uppfattades som högre. Detta fick även till följd att byggnadens tredje plan (vinden) utgjorde en våning. Byggnaden avvek därför från detaljplanen såväl avseende byggnadshöjd som antal våningar och då ingen av avvikelserna kunde ses som liten har bygglovsbeslutet upphävts.
Lagrum: 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2022:6Mark- och miljööverdomstolen, 2022-02-17
Beräkning av byggsanktionsavgift ----- Ett bolag som bedrev campingverksamhet uppförde tio campingstugor utan att startbesked hade beviljats. MÖD har, i likhet med MMD, beräknat byggsanktionsavgiften med utgångspunkten att varje stuga utgör en sådan annan liten byggnad som avses i 9 kap. 6 § 2 PBF och att avgiften ska beräknas för varje stuga för sig och inte för deras samlade totalarea.
Lagrum: 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:32Mark- och miljööverdomstolen, 2021-12-15
Byggsanktionsavgift ----- Byggsanktionsavgift för att ha tagit ett byggnadsverk i bruk i strid med 10 kap. 4 § PBL. Vid tillsynsbesöket hade nämnden iakttagit möbler m.m. i ett nybyggt enbostadshus som saknade slutbesked. Utredningen gav inte stöd för att åtgärderna hade utgjort ett led i att färdigställa eller anpassa byggnaden. MÖD fann att det hade skapats förutsättningar för att använda byggnaden som bostad och att byggnaden därmed hade tagits i bruk i strid med användningsförbudet. Nämnden har därmed haft rätt att besluta om byggsanktionsavgift.
Lagrum: 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:25Mark- och miljööverdomstolen, 2021-12-09
Byggsanktionsavgift ----- Byggsanktionsavgift för att (innan slutbesked getts) ha tagit ett byggnadsverk i bruk i strid med 10 kap. 4 § PBL. Ett bolag hade fått bygglov för ändrad användning av en lagerbyggnad från industrilager till tillverkningsindustri. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att nämnden visat att inflyttning av lös egendom i byggnaden skett i sådan omfattning utan att ha samband med byggnadens iordningsställande att den anses ha tagits i bruk i strid med användningsförbudet. Även provkörning av maskiner har i det aktuella fallet ansetts innebära att byggnaden tagits i bruk. Nämnden har därmed haft rätt att besluta att bolaget ska påföras en byggsanktionsavgift. Även fråga om beräkning av avgiften, förutsättningar för nedsättning av avgiften och principen om reformatio in pejus.
Lagrum: 1 kap. 7 §, 8 kap. 4 §, 10 kap. 4 §, 10 kap. 34 § PBL, 11 kap. 51 § PBL och11 kap. 53 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2021 s. 1030Högsta domstolen, 2021-12-09
Klagorätt. Ett detaljplanebeslut kan ge en markägare - vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består - ett sådant skyddsvärt intresse att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande att ändra eller upphäva planen.
Lagrum: 13 kap. 2 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:34Mark- och miljööverdomstolen, 2021-12-08
Bygglov ----- Bygglov för förskola på s.k. A-tomt när sökanden inte är ett offentligt organ. Bygglov har inte getts för åtgärden på obebyggd mark som utgör kvartersmark för allmänt ändamål, när det allmänna ändamålet inte varit närmare angivet i planen.
Lagrum: 9 kap. 32 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:21Mark- och miljööverdomstolen, 2021-11-09
Bygglov för solcellspaneler ----- MÖD har, i likhet med underinstanserna, bedömt att det saknas förutsättningar att ge bygglov för yttre ändring i form av solcellspaneler på taket på ett enbostadshus eftersom åtgärden skulle stå i strid med förvanskningsförbudet och varsamhetskravet i 8 kap. 13 § och 17 § PBL.
Lagrum: 2 kap. 1 § samt 8 kap. 13 § och 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:19Mark- och miljööverdomstolen, 2021-10-05
Bygglov för mast och två teknikbodar ----- I mål om bygglov för telemast och två teknikbodar på mark som enligt detaljplan är avsedd för park har Mark- och miljööverdomstolen funnit att åtgärderna är förenliga med anpassningskravet och att sökanden har motiverat valet av plats för åtgärden på ett godtagbart sätt. Domstolen har vidare ansett att kommunen inte har anfört tillräckligt beaktansvärda och legitima skäl för att avslå bygglovsansökan. Domstolen har därför bedömt att det inte föreligger hinder mot att bevilja det sökta bygglovet och har återförvisat målet till nämnden för beviljande av bygglov enligt ansökan.
Lagrum: 2 kap. 6 § och 9 kap. 31 b § och 31 c § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2021 s. 676Högsta domstolen, 2021-09-09
Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § fastighetsbildningslagen.
Lagrum: 1 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900); 6 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900); 6 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:13Mark- och miljööverdomstolen, 2021-09-06
Bygglov på s.k. A-tomt när sökanden inte är ett offentligt organ ----- Fråga om bygglov på s.k. A-tomt när sökanden inte är ett offentligt organ. Bygglov har inte medgivits för idrottshall, matsalar och kontor samt parkeringshus på mark som utgör kvartersmark för allmänt ändamål. Det allmänna ändamålet har inte ansetts närmare angivet i planen och användningen har inte ansetts motsvara det allmänna ändamål som markområdet senast använts för. Detta trots att det redan finns en annan mindre idrottshall på fastigheten och området till viss del använts för parkering tidigare.
Lagrum: Femte punkten och åttonde punkten i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900); 9 kap. 32 § och 32 a § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:17Mark- och miljööverdomstolen, 2021-09-03
Bygglov för nybyggnad av enbostadshus ----- Enligt detaljplanen fick en byggnad uppföras i högst två våningar. Frågan i målet gäller om ett torn på byggnaden skulle betraktas som en våning. Golvytan i tornet var begränsad genom att det i golvet fanns en öppning ner till våningen under. Trots att golvytan på detta sätt var begränsad bedömde Mark- och miljööverdomstolen att det ändå fanns möjligheter att nyttja tornet på sådant sätt att tornet skulle anses utgöra en våning. Byggnaden bedömdes därmed ha tre våningar och stred därmed mot detaljplanen. Ansökan avslogs.
Lagrum: 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2021 s. 490Högsta domstolen, 2021-06-22
En ansökan om utdömande av vite har ansetts inte kunna delges genom s.k. spikning.
Lagrum: 11 kap. 20 § plan-och bygglagen (2010:900); 11 kap. 37 § plan-och bygglagen (2010:900)
- NJA 2021 s. 446Högsta domstolen, 2021-06-17
Byggsanktionsavgift. Otillåten användning av personhissar har ansetts inte kunna rättas genom att ett protokoll från en senare utförd och godkänd besiktning getts in. Avgift har därför tagits ut.
Lagrum: 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900); 11 kap. 54 § plan- och bygglagen (2010:900),
- MÖD 2021:29Mark- och miljööverdomstolen, 2021-06-08
Fordran på ersättning för gatukostnader och rättegångskostnader ----- En ny detaljplan medgav ytterligare en byggrätt på klagandenas fastighet. Kommunen avsåg att utvidga gatunätet och debiterade fastighetsägaren en gatukostnad om drygt 300 000 kr varav ca 120 000 kr avsåg befintlig bostadsbyggnad och ca 180 000 kr avsåg tillkommande byggrätt. Klagandena gjorde gällande bl.a. att det var att ses som ett otillåtet skatteuttag, att det är intrång i egendomsskyddet, att det är oproportionerligt att ta betalt innan byggrätten nyttjats och att beloppet inte motsvarar nyttan för fastigheten. Klagandena yrkade att ersättningstalan skulle ogillas eller jämkas. MÖD fann att beloppet för en fastighet med en byggnad och en tillkommande byggrätt inte stred mot egendomsskyddet och inte var oproportionerlig. Det fanns inte skäl att jämka beloppet. Beträffande rättegångskostnader fann MÖD att klagandenas talan delvis avsåg jämkning och att särregleringen i plan- och bygglagen om kostnadsansvaret ska tillämpas och att kommunen därför ska ersätta klagandenas skäliga kostnader.
Lagrum: 6 kap. 24 §, 27 §, 33 §, 34 §, 35 §, 36 § och 37 § samt 15 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900)
- MÖD 2021:16Mark- och miljööverdomstolen, 2021-05-18
Startbesked för bygglovsbefriade åtgärder grundat på ett interimistiskt slutbesked ----- Startbesked har meddelats för bygglovsbefriade åtgärder (inredning av en ytterligare bostad m.m. respektive uppförande av en komplementbyggnad) vid nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus. MÖD har konstaterat att det varit möjligt att meddela startbesked när det en- eller tvåbostadshus som åtgärderna ska utföras på eller i anslutning till är så pass färdigställt att det enligt 10 kap. 36 § PBL meddelats ett interimistiskt slutbesked och det samtidigt beslutats att byggnaden i sin helhet får tas i bruk.
Lagrum: 9 kap. 4 a §, 4 b § och 4 c § och 10 kap. 36 § plan- och bygglagen (2010:900)
- NJA 2021 s. 321Högsta domstolen, 2021-05-12
Fråga om bygglov för radiomast och teknikbod utanför detaljplanelagt område. Vid prövningen enligt 9 kap. 31 § plan- och bygglagen kan kommunens översiktsplan ges betydelse, i vart fall om den är aktuell och konkret och ger tydliga riktlinjer för markanvändningen.
Lagrum: 9 kap. 31 § plan- och bygglagen (2010:900)
Läst 2026-09-25. Lagtexten återges inte här; den officiella texten gäller. Inte juridisk rådgivning.