Legal sources with official primary sources

Printed ·

Hoppa till innehåll
MBLSFS 1976:580

Medbestämmandelagen

Lag om medbestämmande i arbetslivet

Lydelsen hämtas direkt från Riksdagen när du klickar, med kontrollsumma och hämtningstid. Ingen permanent lagring hos oss. Så fungerar det

Avgöranden som tillämpar lagen (204)

Urvalet bygger på lagrummen i varje dom. Nyast först, de 60 senaste visas.

  1. AD 2024 nr 101Arbetsdomstolen, 2024-12-11

    Tvisten har rört om ett bolag, genom att avyttra en del av sin verksamhet, beslutat om viktigare förändringar av sin verksamhet och av arbets- eller anställningsförhållanden för arbetstagare som varit medlemmar hos ett förbund och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet. Tvisten har också rört om bolaget beslutat om driftsinskränkning och omorganisation innan bolaget förhandlat de frågorna med förbundet och därför brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen i förhållande till förbundet samt om förbundets talan avseende bolagets driftsinskränkning och omorganisation ska avvisas eftersom den inte tvisteförhandlats. Arbetsdomstolen har funnit att bolagets beslut om avyttring varit en sådan viktigare förändring av bolagets verksamhet som bolaget haft skyldighet att förhandla med förbundet och att bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten och ska betala skadestånd. Arbetsdomstolen har vidare funnit att frågan om bolaget brutit mot förhandlingsskyldigheten vid bolagets beslut om driftsinskränkning och omorganisation inte tvisteförhandlats och att invändning om detta gjorts i rätt tid, varför förbundets talan i den delen ska avvisas.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  2. AD 2024 nr 78Arbetsdomstolen, 2024-10-16

    En arbetstagare har sagts upp från sin anställning på grund av förhållanden som, enligt arbetsgivaren, hänför sig till arbetstagaren personligen och som bestått i olika brister hos arbetstagaren och det sätt som denne utfört sitt arbete på. Uppsägningen har, enligt arbetsgivaren, inte haft något samband med arbetstagarens medlemskap i en arbetstagarorganisation. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget har haft sakliga skäl att säga upp arbetstagarens anställning av personliga skäl och att arbetsgivaren inte genom uppsägningen av arbetstagaren kränkt dennes eller arbetstagarorganisationens föreningsrätt.

    Lagrum: 7 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet; 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  3. AD 2024 nr 46Arbetsdomstolen, 2024-06-19

    Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  4. AD 2024 nr 40Arbetsdomstolen, 2024-06-05

    Ett bolag bedrev på entreprenad delar av en regions busslinjetrafik. Efter ett upphandlingsförfarande stod det klart att bolagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett visst datum och att ett annat bolag skulle bedriva all regionens busslinjetrafik på entreprenad från och med dagen därpå. I målet är tvistigt om det i och med övergången av busstrafikuppdraget i regionen från en entreprenör till en annan har skett en sådan övergång av en del av en verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen. Om det varit fråga om en sådan verksamhetsövergång, är det tvistigt om den nya entreprenören vidtagit någon åtgärd som varit att likställa med avskedande i förhållande till ett antal arbetstagare, som var anställda hos den tidigare entreprenören, och om den nya entreprenören i så fall är skyldig att betala skadestånd till de berörda arbetstagarna. Arbetsdomstolen har funnit att en betydande del av de materiella tillgångar, som varit absolut nödvändiga för att bedriva regionens busslinjetrafik, dvs. bussar, inte övergått från den tidigare till den nya entreprenören. Övergången av busstrafikuppdraget i regionen innebar därmed inte en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  5. AD 2024 nr 11Arbetsdomstolen, 2024-01-31

    Ett lettiskt bolag var bundet av byggavtalet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet hade inte några medlemmar som var anställda hos bolaget. Fråga om bolaget ska betala allmänt skadestånd till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för brott mot byggavtalets olika ersättningsregler samt byggavtalets övertids- och arbetstidsbestämmelser. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte följa byggavtalets regler om övertidsersättning, helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Domstolen har även funnit att bolaget gjort sig skyldigt till brott mot byggavtalets regler om övertid och arbetstid, men inte mot byggavtalets regler om timlön, ersättning för obekväm arbetstid och semesterförmåner. Ett allmänt skadestånd om 750 000 kr, mot yrkade 26 100 000 kr, har dömts ut. Med hänsyn till utgången i målet har förbundet förpliktats ersätta bolaget dess rättegångskostnad med tre fjärdedelar.

    Lagrum: 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet; 27 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet; 54 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  6. AD 2023 nr 68Arbetsdomstolen, 2023-11-29

    Ett byggbolag har anlitat ett inredningsföretag vid arbeten med ett större renoveringsprojekt. Det sistnämnda företaget har för utförandet av uppdraget åtagit sig visst montagearbete, som i sig har fallit under det s.k. byggavtalet, och lagt ut detta arbete på andra utförare. Arbetsdomstolen har funnit att byggbolaget inför anlitandet av inredningsföretaget har varit skyldigt att primärförhandla med förbundet enligt en branschöverenskommelse i Bilaga D till byggavtalet som hänvisar till 38 § medbestämmandelagen. Även fråga om tillämpningen av en i kollektivavtalet intagen regel om bortfall av skadeståndsskyldighet i fall där ett kollektivavtalsbrott kan anses ursäktligt, samt om nivån på det allmänna skadeståndet.

    Lagrum: 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet; 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  7. AD 2023 nr 43Arbetsdomstolen, 2023-06-28

    Ett måleriföretag förhandlade med Svenska Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade in veto mot inhyrningen och företaget bröt igenom det. Arbetsdomstolen kom fram till att företaget, när det bröt igenom vetot, inte ens borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Därför och då förbundet saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot vad som var allmänt godtaget inom Måleriföretagen i Sveriges och förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § medbestämmandelagen. Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § medbestämmandelagen hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.

    Lagrum: 38 §, 39 § och 40 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  8. AD 2023 nr 26Arbetsdomstolen, 2023-05-03

    I rättsfallet AD 2020 nr 66 konstaterade Arbetsdomstolen att en arbetsgivare som är bunden av två konkurrerande i huvudsak likalydande kollektivavtal, som båda kräver lokal överenskommelse för ändringar av arbetstidsscheman, och avser att göra en förändring av ett arbetstidsschema bara är skyldig att träffa en lokal överenskommelse med den arbetstagarorganisation som är bunden av det först tecknade kollektivavtalet. Arbetsdomstolen kom emellertid i det rättsfallet även fram till att arbetsgivaren har en skyldighet att medbestämmandeförhandla frågan om ändrat arbetstidsschema enligt 11 § medbestämmandelagen med den arbetstagarorganisation som är bunden av det senast tecknade kollektivavtalet. I nu aktuellt rättsfall klargörs hur medbestämmandeförhandlingen ska gå till i sådana fall med utgångspunkten att förhandlingen ska gå till på i princip samma sätt som om arbetsgivaren ensam hade kunnat besluta om ändringen av arbetstidsschemat.

    Lagrum: 11 § och 15 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  9. AD 2023 nr 20Arbetsdomstolen, 2023-03-29

    Ett bolag som bedriver hamnarbete har, för att hantera en förväntad ökad arbetsvolym under en åttaveckorsperiod, beslutat att visstidsanställa tre arbetstagare under den berörda perioden och schemalägga dem på eftermiddagar under vardagar. Arbetsdomstolen har funnit att besluten inte har inneburit en sådan viktigare förändring av vare sig verksamheten eller arbetsförhållandena för fyra andra angivna arbetstagare, att bolaget enligt 11 § medbestämmandelagen varit skyldigt att förhandla med förbundet innan bolaget fattade de ovannämnda besluten.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  10. AD 2023 nr 14Arbetsdomstolen, 2023-03-15

    En arbetstagare hos en kommun avskedades från sin anställning. Arbetstagaren var medlem i ett förbund som väckte talan mot kommunen och yrkade bland annat ogiltigförklaring av avskedandet. Kommunen och förbundet är inte bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. Tvist har uppstått mellan förbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om SKR enligt 10 § andra stycket medbestämmandelagen med anledning av tvisten mellan förbundet och kommunen varit förhandlingsskyldigt gentemot förbundet. Arbetsdomstolen har kommit fram till att så inte varit fallet.

    Lagrum: 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  11. AD 2022 nr 59Arbetsdomstolen, 2022-12-21

    Inför att en arbetsgivare, ett flygbolag, avsåg att anlita en entreprenör för att utföra viss flygverksamhet förhandlades frågan med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen. Entreprenören skulle tillhandahålla bl.a. flygplan och besättning och anlitade i sin tur en underentreprenör för bemanningen av planen. Därefter anlitades en ny underentreprenör för bemanningen av flygplanen. Fråga om arbetsgivaren varit skyldig att på nytt förhandla med pilotföreningen enligt 38 § medbestämmandelagen inför bytet av underentreprenör. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det inte funnits någon sådan skyldighet.

    Lagrum: 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  12. AD 2022 nr 49Arbetsdomstolen, 2022-11-23

    En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  13. AD 2022 nr 33Arbetsdomstolen, 2022-06-01

    En kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation för hamnarbetare varslade om blockad mot fartyg med rysk anknytning. Blockaden ansågs inte vara en sympatiåtgärd, eftersom det inte var tillräckligt utrett att det fanns en utländsk primär lovlig facklig stridsåtgärd. Blockaden, som skulle pågå i närmare tre och en halv vecka, ansågs i stället vara en politisk stridsåtgärd med internationell bakgrund (Rysslands invasion av Ukraina). Blockaden var enligt Arbetsdomstolen avsedd att pågå under så pass lång tid och därmed få en sådan inverkan på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt enligt kollektivavtalet att den inte framstod som en protest- och demonstrationsåtgärd. Vid den bedömningen beaktade domstolen också att arbetstagarorganisationen nyligen hade vidtagit en motsvarande blockad med ett snarlikt syfte som varade i ungefär en och en halv månad. Den varslade blockaden stod därför i strid med 41 § första stycket andra punkten medbestämmandelagen. Interimistisk prövning.

    Lagrum: 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  14. AD 2022 nr 30Arbetsdomstolen, 2022-05-18

    Måleriföretagen gjorde en anmälan till Konkurrensverket med påstående om konkurrensbegränsande effekter i måleriavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening.

    Lagrum: 41 § och 42 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  15. AD 2021 nr 69Arbetsdomstolen, 2021-12-22

    Arbetstagarorganisationen Blå-Gul fackförening har väckt talan mot Elektrikerförbundet och bl.a. yrkat allmänt skadestånd. Blå-Gul fackförening har gjort gällande att Elektrikerförbundet vidtagit en olovlig stridsåtgärd enligt 41 d § medbestämmandelagen genom att kräva att en arbetsgivare, som var bunden av kollektivavtal med Blå-Gul fackföreningen, skulle teckna och tillämpa Elektrikerförbundets kollektivavtal på ett sådant sätt att det tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal med Blå-Gul fackförening. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstvistlagen är tillämplig och att Blå-Gul fackförenings talan är uppenbart ogrundad och har därför meddelat dom utan att utfärda stämning.

    Lagrum: 41 d § och 63 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  16. AD 2021 nr 47Arbetsdomstolen, 2021-09-08

    Stridsåtgärd. Byggnadsarbetareförbundet och två av dess regioner har, i enlighet med regler i kollektivavtal mellan Byggföretagen och förbundet, krävt att vissa medlemsföretag i Byggföretagen ska häva sina avtal med en underentreprenör, vilket företagen gjort. Arbetsdomstolen har funnit att förbundet och regionerna inte genom sitt agerande vidtagit någon stridsåtgärd mot underentreprenören. Se även AD 2020 nr 40.

    Lagrum: 38 §, 39 §, 40 § och 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  17. AD 2021 nr 36Arbetsdomstolen, 2021-08-18

    En arbetstagarorganisation har vid tre tillfällen varslat om stridsåtgärder utan att iaktta varselfristen om sju arbetsdagar i 45 § medbestämmandelagen. Enligt Arbetsdomstolen har det inte funnits giltigt hinder mot att varsla och därmed iaktta varselfristen, vilket innebär att arbetstagarorganisationen är skadeståndsskyldig i förhållande till arbetsgivarorganisationen. Däremot har arbetstagarorganisation inte varit skyldig att varsla den berörda arbetsgivaren och ett yrkande om skadestånd till arbetsgivaren har avslagits.

    Lagrum: 45 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  18. AD 2021 nr 35Arbetsdomstolen, 2021-08-11

    Ett måleriföretag har planerat att utföra vissa måleriarbeten genom att hyra in arbetskraft från ett bemanningsföretag. Svenska Målareförbundet har lagt veto mot den tilltänkta åtgärden. Måleriföretagen i Sverige har ansökt om säkerhetsåtgärd och att Arbetsdomstolen, med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken, interimistiskt ska förklara att vetot saknar verkan. Arbetsdomstolen har avslagit ansökan.

    Lagrum: 39 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  19. AD 2021 nr 11Arbetsdomstolen, 2021-03-10

    Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.

    Lagrum: 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  20. AD 2020 nr 65Arbetsdomstolen, 2020-11-25

    Ett pastorat lämnade visst besked om en kyrkomusikers möjlighet att arbeta hemma och om hans ansvar för en barnkör. Fråga om detta har inneburit beslut om viktigare förändringar av musikerns arbetsförhållanden och om pastoratet, genom att inte förhandla, har brutit mot förhandlingsskyldigheten i 13 § medbestämmandelagen. Arbetsdomstolen fann att pastoratet inte brutit mot förhandlingsskyldigheten. Även fråga om ändring av talan.

    Lagrum: 11 § och 13 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  21. AD 2020 nr 40Arbetsdomstolen, 2020-06-24

    Stridsåtgärd. Två regioner inom Byggnadsarbetareförbundet har i brev till vissa byggföretag krävt att dessa ska häva sina entreprenadavtal med ett bolag. Arbetsdomstolen har vid en interimistisk prövning funnit att regionernas agerande inte utgjorde en stridsåtgärd mot bolaget.

    Lagrum: 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  22. AD 2019 nr 47Arbetsdomstolen, 2019-10-16

    I samband med riksavtalsförhandlingar har en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation i ett justerat förhandlingsprotokoll tagit in en överenskommelse om att en viss skrivning ska intas i ett s.k. avtalstryck. Fråga om parternas överenskommelse har utgjort ett kollektivavtal och om arbetsgivarorganisationen i så fall har brutit mot kollektivavtalet genom att offentliggöra ett avtalstryck med en viss utformning.

    Lagrum: 23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  23. AD 2019 nr 34Arbetsdomstolen, 2019-06-12

    Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid om det av 10 § medbestämmandelagen följer en skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal och därutöver om arbetstagarorganisationen haft medlemmar anställda hos bolaget och om bolaget tagit del av kallelserna till alla förhandlingstillfällena.

    Lagrum: 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  24. AD 2019 nr 3Arbetsdomstolen, 2019-01-16

    SAS har hyrt in flygplan med egen besättning, s.k. wet lease, från flera olika flygbolag utan föregående förhandling med Svensk Pilotförening (SPF). Efter förhandling har SAS betalat visst skadestånd för brott mot förhandlingsskyldighet till SPF. SPF har därefter väckt talan och yrkat skadestånd av SAS för brott mot förhandlingsskyldigheten avseende inhyrningarna från två av flygbolagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte funnits någon förhandlingsskyldighet avseende ett av flygbolagen då den inhyrningen omfattats av ett undantag från förhandlingsskyldigheten i § 21 i pilotavtalet mellan SAS och SPF samt att det som förekommit vid förhandlingen och SAS betalning av skadestånd innebär att SAS har fullgjort sin skadeståndsskyldighet avseende inhyrningen från det andra flygbolaget.

    Lagrum: 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  25. AD 2018 nr 50Arbetsdomstolen, 2018-07-11

    Ett flygbolag i Sverige genomförde viss utbildning, line training, för piloter hos ett schweiziskt flygbolag. Under utbildningen flög piloterna det utbildande bolagets flygplan i kommersiell linjetrafik med en särskild instruktör ombord. Huvudsakligen fråga om piloterna under line training utförde arbete för det utbildande flygbolagets räkning eller i dess verksamhet och om bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten i 38 § medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling innan flygbolaget lät piloterna genomgå line training hos bolaget.

    Lagrum: 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  26. AD 2018 nr 34Arbetsdomstolen, 2018-05-30

    Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget. Det är även tvistigt om bolaget är skyldigt att betala lön till hamnarbetarna för en halvtimmes arbete, som bolaget avräknat från lönen, samt om bolaget är skyldigt att betala allmänt skadestånd dels till hamnarbetarna för att bolaget felaktigt utfärdat varning m.m. till dem, dels till förbundet (viss avdelning) för att bolaget genom löneavdraget vidtagit en stridsåtgärd mot hamnarbetarna med syfte att påverka avdelningens fackliga arbete och inte tagit initiativ till och genomfört förhandlingar med anledning av varningarna m.m.

    Lagrum: 11 §, 13 §, 41 a §, 43 §, 45 §, 54 §, 55 §, 60 § och 62 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  27. AD 2018 nr 35Arbetsdomstolen, 2018-05-30

    Frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.

    Lagrum: 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  28. AD 2018 nr 25Arbetsdomstolen, 2018-04-25

    Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till bolaget. Även fråga om det nya företaget är skadeståndsskyldigt mot logistikföretaget för att i strid med företagshemlighetslagen ha röjt och utnyttjat företagshemligheter som angripits av arbetstagarna.

    Lagrum: 61 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  29. AD 2018 nr 14Arbetsdomstolen, 2018-03-07

    Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.

    Lagrum: 41 §, 42 §, 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  30. AD 2018 nr 10Arbetsdomstolen, 2018-02-21

    En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. - Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.

    Lagrum: 8 §, 13 § och 41 a § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  31. AD 2018 nr 9Arbetsdomstolen, 2018-02-14

    En arbetsgivarorganisation har ansetts skyldig enligt 10 § medbestämmandelagen att förhandla med en arbetstagarorganisation om att träffa ett kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren för arbetsgivare och arbetstagare som är medlemmar i respektive organisation.

    Lagrum: 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  32. AD 2018 nr 7Arbetsdomstolen, 2018-02-07

    Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön - förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.

    Lagrum: 64 § och 66 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  33. AD 2018 nr 4Arbetsdomstolen, 2018-01-17

    Kollektivavtal gäller mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivaren. Arbetstagarorganisationen begärde att få ta del av önskemål om nya positioner, s.k. biddingar, som arbetstagarna lämnat till arbetsgivaren. Fråga om arbetsgivaren brutit mot 19 § medbestämmandelagen genom att inte låta organisationen ta del av uppgifterna.

    Lagrum: 19 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  34. AD 2017 nr 62Arbetsdomstolen, 2017-12-06

    Mellan ett kommunalförbund och en arbetstagarorganisation gäller bara ett kollektivavtal. Det kollektivavtalet är tillämpligt enbart på arbetstagare som är anställda för beredskapstjänst inom räddningstjänsten och inte på t.ex. heltidsanställda brandmän. Arbetstagarorganisationen har hos kommunalförbundet medlemmar som omfattas av kollektivavtal och medlemmar - heltidsanställda brandmän - som inte omfattas av det. -.Kommunalförbundet, som delat in räddningstjänsten i sex distrikt, har beslutat att tillsätta en ny distriktschef i ett distrikt utan att först förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 11 § medbestämmandelagen. I det distriktet, som bara har heltidsanställda brandmän, tillämpas inte kollektivavtalet med arbetstagarorganisationen. Arbetstagarorganisationen har dock en klar majoritet av de heltidsanställda brandmännen i distriktet som medlemmar. - Tillsättningsbeslutet har inte ansetts som en viktigare förändring av kommunalförbundets hela verksamhet. Kommunalförbundet har dock ansetts förhandlingsskyldig enligt 11 § medbestämmandelagen gentemot arbetstagarorganisationen, eftersom det varit fråga om en viktigare förändring av kommunalförbundets verksamhet vid arbetsstället (distriktet) och arbetstagarorganisationen haft en betydande andel av de stadigvarande arbetstagarna i berörd yrkeskategori på arbetsstället som medlemmar.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  35. AD 2017 nr 46Arbetsdomstolen, 2017-07-05

    En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.

    Lagrum: 35 § och 54 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  36. AD 2017 nr 36Arbetsdomstolen, 2017-06-07

    En arbetsgivarorganisation får enligt sina stadgar inte utan särskild fullmakt träffa kollektivavtal som binder sina medlemsföretag. Fråga om ett medlemsföretag blivit bundet av ett avtal som organisationen träffat och om företaget var bundet av avtalet även efter att detta utträtt ur organisationen.

    Lagrum: 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  37. AD 2017 nr 32Arbetsdomstolen, 2017-05-18

    En arbetstagarorganisation, ett arbetarförbund, har för att få träffa ett kollektivavtal varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal. Arbetsgivaren är dock bunden av ett kollektivavtal med arbetstagarorganisationer på tjänstemannasidan. Med anledning av en fredspliktsinvändning från arbetsgivaren yrkar arbetstagarorganisationen interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har funnit att det inte finns något rättsligt hinder mot dessa stridsåtgärder.

    Lagrum: 42 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  38. AD 2017 nr 6Arbetsdomstolen, 2017-01-25

    Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.

    Lagrum: 11 § och 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  39. AD 2016 nr 76Arbetsdomstolen, 2016-12-14

    Fråga om staten har fullgjort sin skyldighet att förhandla enligt 11 § medbestämmandelagen i samband med ombildningen av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet.

    Lagrum: 4 §, 11 §, 12 §, 15 § och 60 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  40. AD 2016 nr 63Arbetsdomstolen, 2016-11-02

    En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.

    Lagrum: 13 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  41. AD 2016 nr 61Arbetsdomstolen, 2016-10-26

    En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har med sin arbetsgivare ingått en överenskommelse om arbetsbefrielse och sedan träffat ett avtal om att hennes anställning ska upphöra. Bland annat frågor om kommunen brutit mot förhandlingsskyldigheten enligt 13 § första stycket medbestämmandelagen eller vid möten med barnskötaren gjort sig skyldig till åtgärd som inneburit en föreningsrättskränkning enligt 8 § medbestämmandelagen.

    Lagrum: 3 §, 8 §, 11 § och 13 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  42. AD 2016 nr 54Arbetsdomstolen, 2016-09-07

    Fråga om en arbetsgivares yttranden vid ett personalmöte utgjort en föreningsrättskränkande åtgärd.

    Lagrum: 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  43. AD 2016 nr 52Arbetsdomstolen, 2016-08-31

    Fråga om ett flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal när det inte betalat full lön till en pilot som förklarats tillfälligt inte få flyga i avvaktan på utredning och slutligt beslut om att återkalla trafikflygarcertifikat. Även fråga om det förelegat en praxis på bolaget som ger piloten rätt till lön i den aktuella situationen.

    Lagrum: 23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  44. AD 2016 nr 31Arbetsdomstolen, 2016-04-21

    Två arbetstagarförbund har varslat om stridsåtgärder i form av bl.a. arbetsinställelse mot tre arbetsgivarförbund och vissa av deras medlemmar till stöd för bl.a. krav på s.k. flexpension som skulle innebära att kompletterande avgifter för pension betalas in i det s.k. ITP-systemet. Arbetsgivarförbunden har gjort en fredspliktsinvändning och anfört att fredsplikt råder beträffande pensionsfrågor i företag där ITP-planen - som finns i ett mellan parterna i respektive mål gällande kollektivavtal - gäller. Arbetstagarförbunden har med anledning av arbetsgivarförbundens fredspliktsinvändning begärt en interimistisk prövning av de varslade stridsåtgärdernas tillåtlighet. Arbetsdomstolen har avslagit arbetstagarförbundens yrkanden om interimistiska beslut.

    Lagrum: 41 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  45. AD 2016 nr 13Arbetsdomstolen, 2016-03-02

    Inför valet till riksdag, landsting och kommun år 2014 har ett politiskt parti köpt annonsplats på ett bussföretags bussar. En arbetstagarorganisation har satt arbete med att framföra eller på annat sätt hantera bussar med partiets reklam i blockad. Fråga om arbetstagarorganisationen har brutit mot 45 § medbestämmandelagen genom att utlösa stridsåtgärder utan att ha varslat bussföretaget minst sju arbetsdagar i förväg och utan att giltigt hinder härför har förelegat. Även fråga om varslet på sätt som föreskrivs i nämnda lagrum innehållit uppgift om stridsåtgärdens omfattning.

    Lagrum: 45 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  46. AD 2016 nr 1Arbetsdomstolen, 2016-01-13

    Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.

    Lagrum: 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  47. AD 2015 nr 42Arbetsdomstolen, 2015-07-01

    Två lokala lönerevisionsöverenskommelser har träffats vari ingått en reglering om sammanlagt två ledighetsdagar. Överenskommelserna har sagts upp av arbetsgivaren, varefter arbetstagare nekats att få ut de två ledighetsdagarna. Tvisten har i första hand rört frågan om överenskommelserna till följd av uppsägningen upphört att gälla och därvid om överenskommelserna varit möjliga att säga upp, vilket domstolen funnit. Därefter fråga om arbetstagarna ändå haft rätt till två ledighetsdagar på grund av s.k. efterverkan i de enskilda anställningsavtalen. Arbetsdomstolen har funnit att principen om kollektivavtals efterverkan inte varit tillämplig.

    Lagrum: 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  48. AD 2015 nr 40Arbetsdomstolen, 2015-06-17

    Sveriges Television Aktiebolag (SVT) kallade Svenska Musikerförbundet till förhandling inför en planerad utläggning av ett par säsonger i ett TV-program till ett externt produktionsbolag. Fråga om SVT har varit förhandlingsskyldigt enligt 38 § medbestämmandelagen inför produktionsutläggningen samt om SVT i så fall har uppfyllt sin informationsskyldighet enligt detta lagrum genom den information som lämnats vid förhandlingen.

    Lagrum: 38 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  49. AD 2015 nr 34Arbetsdomstolen, 2015-05-29

    Fråga om det finns skäl att, enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen interimistiskt förordna att anställningen ska upphöra. - En uppsagd arbetstagare har yrkat ogiltigförklaring av uppsägningen av henne och arbetsgivaren har invänt att talan om ogiltighet är preskriberad. Vid bedömningen av preskriptionsfrågan har fråga uppkommit om när den tvisteförhandling som har begärts har avslutats och därvid den fackliga organisationens passivitet att få en förhandling till stånd.

    Lagrum: 15 § och 16 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  50. AD 2014 nr 81Arbetsdomstolen, 2014-11-19

    Interimistiskt beslut. Vid ett pappersbruk har tvist uppkommit mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation om vilken årsarbetstid som ska tillämpas efter att bruket upphört med s.k. året runt drift. Arbetstagarorgani-sationen har åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen. Arbetsgivarparterna har framställt yrkande om interimistiskt förordnande.

    Lagrum: 34 § och 69 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  51. AD 2014 nr 71Arbetsdomstolen, 2014-10-29

    Inför tillsättning av kyrkoherde hölls en förhandling mellan ett pastorat och berörda arbetstagarorganisationer om ett förslag att anställa en viss sökande. Vid förhandlingen enades parterna om att pastoratet istället skulle utlysa anställningen på nytt. Kyrkonämnden, som var det organ som beslutade om anställning av kyrkoherde, beslutade dock att anställa den aktuella sökanden. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet, enligt 11 § medbestämmandelagen, varit skyldigt att på eget initiativ förhandla på nytt med arbetstagarorganisationerna innan kyrkonämnden beslutade att anställa kyrkoherden.

    Lagrum: 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  52. AD 2014 nr 69Arbetsdomstolen, 2014-10-22

    Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.

    Lagrum: 28 § medbestämmandelagen (1976:580)

  53. AD 2014 nr 62Arbetsdomstolen, 2014-09-24

    En kyrkoherde har avskedats. Fråga huvudsakligen om församlingen haft rätt att skilja kyrkoherden från anställningen, varvid bl.a. gjorts gällande att kyrkoherden ägnat en övervägande del av sin arbetstid åt privat affärsverksamhet. Även fråga om kyrkoherden omfattats av företagsledarundantaget i anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. I avskedandedelen även fråga om beräkningen av lönefordran med anledning av att Arbetsdomstolen ogiltigförklarat avskedandet. Därutöver fråga om rätt till ränta på semesterersättning som utbetalats, rätt till allmänt skadestånd för brott mot semesterlagen och kvittningslagen, rätt till viss bilersättning och om brott mot bilersättningsavtalet och slutligen om församlingen brutit mot 16 § tredje stycket medbestämmandelagen, genom att inte upprätta och tillställa förbundet protokoll från den lokala tvisteförhandlingen.

    Lagrum: 16 § tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  54. AD 2014 nr 31Arbetsdomstolen, 2014-04-09

    Ett konditori var bundet av kollektivavtal. Fråga om konditoriet var skadeståndsskyldigt gentemot förbundet för att inte ha tillämpat kollektivavtalet på en konditor som inte var medlem i förbundet. Även fråga om konditorn haft rätt till vissa ersättningar som föreskrevs i kollektivavtalet. Arbetsdomstolen fann att kollektivavtalet inte hade tillämpats på arbetsplatsen och att kollektivavtalets villkor därför inte fyllt ut konditorns anställningsavtal.

    Lagrum: 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  55. AD 2013 nr 79Arbetsdomstolen, 2013-11-06

    Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

    Lagrum: 34 § och 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  56. AD 2013 nr 72Arbetsdomstolen, 2013-09-25

    En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under påståenden om att han ska ha hotat en kollega och ha haft omfattande samarbetsproblem. Arbetsdomstolen har funnit att avskedandet varit i strid med 18 § anställningsskyddslagen. Tvisten gäller även om avskedandet varit föreningsrättskränkande samt om arbetsgivaren genom andra åtgärder hindrat arbetstagaren från att fullgöra sitt fackliga uppdrag och utsatt honom för föreningsrättskränkning. Slutligen även fråga arbetsgivaren brutit mot 4 och 5 §§ förtroendemannalagen samt om arbetsgivaren brutit mot byggavtalet genom att begära förstadagsintyg.

    Lagrum: 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  57. AD 2013 nr 38Arbetsdomstolen, 2013-04-24

    Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid bl.a. om bolaget anmält förhinder.

    Lagrum: 10 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  58. AD 2013 nr 34Arbetsdomstolen, 2013-04-17

    Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.

    Lagrum: 8 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  59. AD 2013 nr 16Arbetsdomstolen, 2013-02-20

    Fråga om en arbetsgivare vidtagit vissa åtgärder mot en arbetstagare, bl.a. hotat arbetstagaren till livet, och därigenom kränkt arbetstagarens föreningsrätt. Även fråga om arbetsgivaren brutit mot förhandlingsreglerna i 10 och 16 §§ medbestämmandelagen.

    Lagrum: 8 §, 10 § och 16 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

  60. AD 2013 nr 6Arbetsdomstolen, 2013-01-23

    Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare var bundna av samma centrala kollektivavtal och det lokala kollektivavtalet utgjorde en tillåten lokal anpassning enligt det centrala kollektivavtalet. .

    Lagrum: 28 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Läst 2026-09-25. Lagtexten återges inte här; den officiella texten gäller. Inte juridisk rådgivning.