RBSFS 1942:740

Rättegångsbalken

Rättegångsbalk

Officiell lagtext hos Riksdagen Hämta gällande lydelse Fråga domflödet om RB

Lydelsen hämtas direkt från Riksdagen när du klickar, med kontrollsumma och hämtningstid. Ingen permanent lagring hos oss. Så fungerar det

Avgöranden som tillämpar lagen (1 125)

Urvalet bygger på lagrummen i varje dom. Nyast först, de 60 senaste visas.

NJA 2026:6Högsta domstolen, 2026-02-25
Prövningen av risken för fortsatt brottslig verksamhet vid häktning.
Lagrum: 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740); 24 kap. 21 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2026:2Göta hovrätt, 2026-01-14
I ett brottmål har såväl målsäganden som den tilltalade överklagat tingsrättens avgörande inom tre¬veckors¬fristen. Sedan målsäganden fått del av den tilltalades överklagande har målsäganden överklagat tingsrättens avgörande även anslutningsvis. Anslutnings¬överklagandet har tillåtits eftersom det ursprungliga överklagan¬det endast avsett tingsrättens avgörande i fråga om skadestånd.
Lagrum: 51 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:20Svea hovrätt, 2025-12-02
Fråga om svensk domsrätt grundad på 10 kap. 3 § rättegångsbalken vid en egen ansökan om särkonkurs.
Lagrum: 10 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:76Högsta domstolen, 2025-11-21
En advokat som dömts för misshandel, barnfridsbrott och grovt rattfylleri har uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
Lagrum: 8 kap. 7 a § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:70Högsta domstolen, 2025-11-06
Det har utgjort ett grovt rättegångsfel att använda förenklad delgivning i ett mål när det förflutit mer än ett år sedan domstolen kommunicerade med parten.
Lagrum: 33 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:26Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden, 2025-10-24
Hyresnämnden avslog en ansökan om tillstånd till upplåtelse i andra hand enligt bostadsrättslagen och angav att beslutet inte fick överklagas. Fråga uppkom om hovrätten är behörig domstol att pröva en ansökan om resning och klagan över domvilla avseende hyresnämndens beslut. Hyresnämnden får tillåta att ett sådant beslut överklagas till Svea hovrätt om det är av vikt för rättstillämpningen att överklagandet prövas av hovrätten (11 kap. 3 § tredje stycket bostadsrättslagen). Eftersom hovrätten är den högsta instansen för det berörda ärendeslaget är hovrätten behörig domstol att pröva ansökan om resning och klagan över domvilla.
Lagrum: 58 kap. 10 a § rättegångsbalken (1942:740); 59 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:18Göta hovrätt, 2025-10-07
Tingsrätten har häktat en person i dennes utevaro. Hans offentliga försvarare har överklagat tingsrättens beslut utan fullmakt. Hovrätten har avvisat överklagandet och avslagit försvararens begäran om ersättning av allmänna medel.
Lagrum: 12 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740); 21 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740); 21 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:62Högsta domstolen, 2025-09-30
Utlämning till Moldavien. Hinder mot utlämning med hänvisning till strafftröskeln i 4 § utlämningslagen förutsätter att det står klart att den återstående strafftiden enligt den ansökande statens lagstiftning understiger fyra månader. Även fråga om tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid häktning i ett utlämningsärende som avser straffverkställighet.
Lagrum: 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:61Högsta domstolen, 2025-09-26
Klagan över domvilla. Förutsättningar för delgivning genom s.k. spikning. Även fråga om vilken instans som ska pröva rättegångskostnaderna i domvilloärendet när återförvisning sker till hyresnämnd.
Lagrum: 18 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740); 59 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:29Göta hovrätt, 2025-09-10
Fråga om vite för utevaro kan dömas ut, när ett vittne som delgetts ett föreläggande att inställa sig personligen på egen begäran tillställts en ändrad kallelse att närvara via videolänk men inte delgetts den nya kallelsen.
Lagrum: 5 kap. 10 § rättegångsbalken (1942:740); 35 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:46Högsta domstolen, 2025-06-25
Allmän domstol, och inte mark- och miljödomstol, har ansetts behörig att pröva en fastställelsetalan om innebörden av ett villkor om rätt till fri elektrisk kraft i ett utslag av vattendomstol.
Lagrum: 10 kap. 17 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:43Högsta domstolen, 2025-06-17
Ett överklagande i ett ansökningsmål enligt miljöbalken har avvisats. Fråga om det funnits skäl att vidta ytterligare åtgärder för att klargöra vem som var klagande.
Lagrum: 50 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:41Högsta domstolen, 2025-06-13
Förutsättningarna för att genast meddela dom utan att stämning utfärdas.
Lagrum: 47 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740); 47 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:12Hovrätten för Västra Sverige, 2025-06-13
Hovrätten har ogillat ett åtal för tjänstefel mot en polisman som under ledig tid underlåtit att träda i tjänst för att ingripa mot sin sambo med anledning av misstanke om grovt rattfylleri.
Lagrum: 23 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740); 28 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:22Högsta domstolen, 2025-04-11
En offentlig försvarare som har haft fog att räkna med att den tilltalade önskade överklaga har rätt till skälig ersättning för arbete med ett överklagande utan uppdrag. Att försvararen och den tilltalade var närvarande när domen avkunnades påverkar inte i sig bedömningen av om försvararen hade fog för att överklaga.
Lagrum: 21 kap. 10 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:21Högsta domstolen, 2025-04-10
När ett mål har återförvisats är utgångspunkten att den högre instansens ställningstagande är bindande vid den fortsatta handläggningen, om den högre instansen har avgjort en fråga som inverkar på målets utgång. Bundenheten kan dock genombrytas när det finns särskilda omständigheter.
Lagrum: 54 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:18Högsta domstolen, 2025-03-28
I ett mål rörande skadestånd på grund av en överträdelse av grundläggande fri- och rättigheter har svaranden medgett betalning, men förklarat att medgivandet inte innebär ett erkännande av någon överträdelse (ett s.k. orent medgivande). Domstolen bör i en sådan situation tillämpa de processrättsliga bestämmelserna på så sätt att domstolen dömer i enlighet med medgivandet och samtidigt, inom ramen för en fastställelsetalan, tar ställning till om det har förekommit en rättighetsöverträdelse.
Lagrum: 13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740); 17 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740); 41 kap. 18 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:14Högsta domstolen, 2025-03-19
Grovt brott vid drograttfylleri? Även fråga om påföljdsval för en ung lagöverträdare vid förbättring av de personliga och sociala förhållandena.
Lagrum: 51 kap. 25 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:13Högsta domstolen, 2025-03-14
Det är möjligt att villkora ett beslut om häktning för att få till stånd ett utvidgat överlämnande inom ramen för systemet med en europeisk arresteringsorder
Lagrum: 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:2Hovrätten för Västra Sverige, 2025-03-05
Sedan endast den tilltalade överklagat tingsrättens dom ansågs det föreligga särskilda skäl för att undanröja tidigare utdömd skyddstillsyn med samhällstjänst då den tilltalade skulle avtjäna ett långt fängelsestraff. Hovrätten bestämde en gemensam påföljd för den tidigare och den nyupptäckta brottsligheten som var strängare än den påföljd som tingsrätten beslutat om. Reglerna om reformatio in pejus utgjorde inte ett hinder för den strängare påföljden eftersom den tilltalades brottslighet i det aktuella målet ansågs utgöra en sådan allvarlig misskötsamhet av skyddstillsynen att det förelåg förutsättningar enligt 28 kap. 8 § brottsbalken att undanröja skyddstillsynen.
Lagrum: 51 kap. 25 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:9Högsta domstolen, 2025-02-19
Tillåtligheten av en klimattalan.
Lagrum: 13 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740); 13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:8Högsta domstolen, 2025-02-14
Resningsärende. Hovrätten har bestämt tiden för sluten ungdomsvård utan att redovisa hur rätten har förhållit sig till frågan om frihetsberövandet bör reduceras med hänsyn till att någon villkorlig frigivning inte kan ske. Rättstillämpningen har inte ansetts uppenbart strida mot lag, eftersom längden av den slutna ungdomsvården vid en sammantagen bedömning inte uppenbart saknat fog.
Lagrum: 58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:4Göta hovrätt, 2025-02-06
Sedan åklagaren ansökt vid tingsrätten om att rätten skulle bestämma en ny påföljd enligt 3 kap. 12 § första stycket 2 och 14 § andra stycket lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, har tingsrätten meddelat dom utan att hålla huvudförhandling och utan att nämndemän deltog i avgörandet. Förfarandet har utgjort ett rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts och målet har visats åter till tingsrätten för fortsatt behandling.
Lagrum: 1 kap. 3 d § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2025:6Högsta domstolen, 2025-01-30
Tvångsmedel vid utlämning för brott. Reseförbud och anmälningsskyldighet har ansetts tillräckligt i förhållande till risken för att den som begärs utlämnad ska undandra sig utlämningsförfarandet.
Lagrum: 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:3Hovrätten för Övre Norrland, 2025-01-29
Delgivning med den tilltalade av kallelse dagen före en huvudförhandling har ansetts innebära att den tilltalade inte har fått skäligt rådrum för förberedelse inför och inställelse till förhandlingen. Det har därför förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten då målet avgjorts i den tilltalades utevaro. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt behandling.
Lagrum: 51 kap. 28 § rättegångsbalken (1942:740); 51 kap. 29 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:72Högsta domstolen, 2024-12-27
Vid tillämpningen av undantagsregeln, att ett mål inte ska handläggas som ett förenklat tvistemål om det görs sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde, ska endast ekonomiska värden beaktas.
Lagrum: 1 kap. 3 d § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2025:23Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden, 2024-12-20
Hyresnämndsmål. I ett mål om återbetalning av hyra enligt 12 kap. 55 f § jordabalken kan hyresnämnden bara pröva en ansökan om den kommit in till hyresnämnden inom tre månader från att hyresgästen lämnade lägenheten. Frågan om en ansökan kommit in i rätt tid, ska betraktas som en fråga om ett rättegångshinder och självmant prövas av hyresnämnden. Om ansökan inte getts in i rätt tid, ska ansökan avvisas. Andrahandshyresgästen har bevisbördan för sina påståenden om hyrestidens längd.
Lagrum: 14 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:58Högsta domstolen, 2024-11-20
En åklagare är behörig att överklaga en brottmålsdom beträffande ett enskilt anspråk utan att samtidigt överklaga i ansvarsdelen, om den tilltalade har överklagat domen såvitt avser ansvar för det brott som det enskilda anspråket grundas på.
Lagrum: 22 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:56Högsta domstolen, 2024-11-15
Ett utlåtande om branschpraxis som gavs in i hovrätten som ett rättsutlåtande har i Högsta domstolen ansetts utgöra ett bevis och inte fått åberopas där.
Lagrum: 50 kap. 25 § rättegångsbalken (1942:740); 55 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:53Högsta domstolen, 2024-10-25
En advokat har haft mycket omfattande kontakter med en klient och med hans hustru samt brutit mot god advokatsed även i andra avseenden. De omfattande kontakterna har inneburit att advokaten inte har intagit den fria och oberoende ställning gentemot klienten och hans hustru som måste krävas. Advokaten har uteslutits ur Sveriges advokatsamfund.
Lagrum: 8 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740); 8 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740); 8 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:49Högsta domstolen, 2024-09-20
Åklagaren har under förundersökningen begärt att mediebolag ska föreläggas att lämna ut ej offentliggjorda filmer och fotografier från nyhetsbevakningen av ett upplopp. Framställningen, som ansetts utgöra en begäran om exhibition, har så utformats att källskyddet inte hindrat ett utlämnande, men begäran har avslagits bland annat för att brottsmisstankarna inte har preciserats på ett sådant sätt att det varit möjligt att bedöma i vilken omfattning ett utlämnande kunnat motiveras.
Lagrum: 23 kap. 14 § rättegångsbalken (1942:740); 36 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740); 38 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:47Högsta domstolen, 2024-09-12
Kronofogdemyndigheten skrev av ett mål om betalningsföreläggande på grund av att gäldenären inte kunde delges. Efter stämning i ett förenklat tvistemål meddelade tingsrätten tredskodom mot gäldenären. Vinnande part har i en sådan situation enligt 18 kap. 8 a § RB inte rätt till ersättning för kostnader som uppkommit i förfarandet hos Kronofogdemyndigheten.
Lagrum: 18 kap. 8 a § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2024:38Hovrätten för Västra Sverige, 2024-09-06
Hovrätten har funnit att ett tidigare åtal om överlåtelse av viss mängd narkotika har utgjort hinder för ett nytt åtal avseende innehav och andra överlåtelser av narkotika eftersom narkotikan i bägge åtalen ansågs ha tillhört samma parti och mottogs vid samma tillfälle. Däremot har åtal om narkotikasmuggling avseende del av samma parti narkotika ansetts utgöra en annan gärning i rättskraftshänseende.
Lagrum: 30 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
MÖD 2024:28Mark- och miljööverdomstolen, 2024-07-15
Byggsanktionsavgift ----- I mål om byggsanktionsavgift ska vid omröstning den lindrigaste meningen gälla, om den fått hälften av rösterna.
Lagrum: 29 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:38Högsta domstolen, 2024-06-26
Yttrandefrihet. Ett beslag av ett minneskort med journalistiskt material med stöd av straffbestämmelsen om fotograferingsförbud i och in i en rättssal har inte stått i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten. Beslaget har däremot ansetts utgöra en hindrande åtgärd enligt 1 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen.
Lagrum: 5 kap. 9 b § rättegångsbalken (1942:740)
AD 2024 nr 46Arbetsdomstolen, 2024-06-19
Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.
Lagrum: 13 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:36Högsta domstolen, 2024-06-19
En åklagare som varit förundersökningsledare i ett brottmål har ansetts vara jävig med hänsyn till hennes tidigare arbete på en advokatbyrå där en advokat, såväl under tiden åklagaren arbetade på byrån som senare under brottmålsprocessen, företrätt en av målsägandena. Resning har beviljats då det inte varit uppenbart att jävet inte påverkat utgången i målet.
Lagrum: 4 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740); 7 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740); 58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:31Högsta domstolen, 2024-06-13
En ansökan om återställande av försutten tid har avslagits när en försvarare hade skickat ett överklagande med e-post till domstolen utan att detta kom fram. Försvararen hade inte inväntat ett automatiskt svarsmeddelande eller vidtagit någon annan åtgärd inom överklagandefristen för att försäkra sig om att överklagandet nådde fram till domstolen.
Lagrum: 32 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740); 33 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740); 58 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740)
AD 2024 nr 41Arbetsdomstolen, 2024-06-05
För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.
Lagrum: 18 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:27Högsta domstolen, 2024-05-29
Rättegångsfel. Brister i materiell processledning i ett brottmål. Hovrätten borde ha tydliggjort ramarna för processen där och i synnerhet vilken gärning som prövningen avsåg.
Lagrum: 51 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740); 51 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740); 51 kap. 17 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:17Högsta domstolen, 2024-03-27
En tilltalad får inte anslutningsöverklaga avseende enskilt anspråk till följd av att åklagaren har överklagat i fråga om ansvar.
Lagrum: 51 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:15Högsta domstolen, 2024-03-26
Ersättning till offentlig försvarare. Enbart det förhållandet att misstanken avser mycket allvarlig brottslighet, även om det skulle kunna bli fråga om livstids fängelse, utgör inte särskilda skäl för att staten ska ersätta merkostnaderna för en distansförsvarare. Det krävs också att målet rymmer särskilt komplicerade frågor eller att det föreligger någon annan omständighet av tyngd.
Lagrum: 21 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740); 21 kap. 10 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:11Högsta domstolen, 2024-03-08
Tolkning av begreppet annan gärning i 30 kap. 3 § rättegångsbalken vid medverkan till misshandel
Lagrum: 30 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:7Högsta domstolen, 2024-02-13
Villkorad häktning har inte ansetts kunna beslutas när åtal inte har väckts.
Lagrum: 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2024:6Högsta domstolen, 2024-01-26
Offentlig försvarares (I) respektive rättshjälpsbiträdes (II) rätt att särskilt överklaga ett beslut om avslag på en begäran om byte av offentlig försvarare respektive rättshjälpsbiträde. Betydelsen av advokatetiska skäl vid bedömningen av om ett byte ska medges.
Lagrum: · 8 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740); 21 kap. 6 § rättegångsbalken (1942:740); 21 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:86Högsta domstolen, 2023-12-29
Edition av handling som innehåller personuppgifter. Vid prövningen av om åtgärden är proportionerlig ska hänsyn tas också till den registrerades intresse.
Lagrum: 38 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
MÖD 2023:19Mark- och miljööverdomstolen, 2023-12-21
I (ÖM 734-23): Kärandena har väckt en talan om skadestånd vid mark- och miljödomstol och anfört att talan ska prövas enligt bestämmelserna i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Till grund för talan har de åberopat att en allmän va-anläggning till viss del har förlagts på deras fastighet i strid med bestämmelserna i 11 § och att detta fått till följd att de inte kunnat utnyttja en byggrätt samt att svaranden (huvudmannen) inte medverkat till att flytta anläggningen. Huvudmannen har bestritt att parternas va-förhållande varit orsaken till att byggrätten inte kunnat utnyttjas. Mark- och miljödomstolen har avvisat talan med hänvisning till att grunden för talan är tvistig och att det rör sig om en avtalsrättslig fråga. Mark- och miljööverdomstolen har emellertid slagit fast att kärandenas påstående om att orsaken till skadan har sin grund i parternas va-förhållande och svarandens bestridande ska prövas som en del av saken, inte som en fråga om rättegångshinder. Mark- och miljödomstolens beslut har därför undanröjts och målet återförvisats för fortsatt handläggning. II (ÖM 4849-23): Mark- och miljööverdomstolen har slagit fast att en talan om skadestånd, till följd av en översvämningsskada på kärandens fastighet, ska föras i mark- och miljödomstol eftersom käranden som huvudsaklig grund, och med hänvisning till lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, åberopat att huvudmannen för en allmän va-anläggning vidtagit den skadeståndsgrundande handlingen på anläggningen och inom verksamhetsområdet. Det förhållandet att skadeståndstalan även innehållit avtalsrättsliga frågor har således inte haft någon betydelse för mark- och miljödomstolens behörighet att pröva talan.
Lagrum: 10 kap. 17 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:78Högsta domstolen, 2023-12-19
När en domstol meddelat en frikännande dom och ogillat ett förverkandeyrkande får det som huvudregel anses uteslutet för en domstol att, efter ett överklagande men före den slutliga prövningen, på nytt besluta om ett förverkandebeslag. Även fråga om proportionalitetsbedömningen vid förverkandebeslag och om möjligheten att besluta om sådant beslag på en ny grund med hänvisning till ett preskriberat brott.
Lagrum: 27 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:72Högsta domstolen, 2023-12-15
Resning har beviljats i ett mål från Arbetsdomstolen. Rättstillämpningen i målet, som gällde frågan om när lönefordringar och motsvarande ersättningar ska omfattas av ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion, har ansetts uppenbart stå i strid med grunderna för bestämmelser i 1996 års lag om företagsrekonstruktion.
Lagrum: 58 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:69Högsta domstolen, 2023-12-11
Den tilltalades skyldighet att ersätta staten för kostnaden för offentlig försvarare har satts ned med hänsyn till att den tilltalade inledningsvis var misstänkt för mer omfattande brottslighet än han sedermera åtalades och dömdes för. Nedsättningen har grundats på en skälighetsbedömning, eftersom det inte varit möjligt att särskilja försvararkostnaderna för olika brottsmisstankar.
Lagrum: 31 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:64Högsta domstolen, 2023-11-17
Rättegångsfel. Den tilltalade åtalades för våldtäkt mot barn. Hovrätten fann att det handlande som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen var styrkt, men att den sexuella handling som den tilltalade genomfört med målsäganden inte var jämförlig med samlag. Den tilltalade frikändes eftersom åklagaren inte hade yrkat ansvar för något annat brott. Det har stått klart att en alternativ straffbestämmelse kunnat vara tillämplig. Hovrätten har därför ansetts vara skyldig att med parterna ta upp frågan om bestämmelsens tillämplighet och pröva gärningsbeskrivningen mot den.
Lagrum: 30 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:63Högsta domstolen, 2023-11-16
Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och som använt samfälligheten under flera år, felaktigt inte behandlats som sakägare vid förrättningarna. Även fråga om fördelning av rättegångskostnader.
Lagrum: 18 kap. rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:57Högsta domstolen, 2023-10-24
Fråga om hur en domstol bör gå till väga för att fastställa innebörden av en oklar ansökan om återställande av försutten tid.
Lagrum: 58 kap. 12 § rättegångsbalken (1942:740); 58 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740); 58 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:56Högsta domstolen, 2023-10-17
En förstahandshyresgäst har ansetts skadeståndsansvarig på grund av avtalsbrott för sin andrahandshyresgästs kvarstannande i lägenheten efter hyrestidens utgång. Målet har avsett ett överklagande av en hovrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd. De preklusionsregler som gäller för överklagade domar i tvistemål har ansetts analogt tillämpliga när Högsta domstolen beslutat att en prejudikatfråga ska prövas direkt.
Lagrum: 55 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740); 54 kap. 12 a § rättegångsbalken (1942:740)
MÖD 2023:6Mark- och miljööverdomstolen, 2023-10-02
Överklagbarhet av återförvisningsbeslut ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två avgöranden 2016, med frångående av tidigare praxis (MÖD 2013:43), funnit mark- och miljödomstols återförvisnings-beslut överklagbart. Detta när mark- och miljödomstolen undanröjt länsstyrelsens beslut att avvisa en närboendes överklagande av ett lovbeslut och återförvisat ärendet till länsstyrelsen, med anledning av att mark- och miljödomstolen gjorde en annan bedömning av klagorätten än länsstyrelsen. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att motsvarande ska gälla i ett ärende angående tillstånd till en enskild avloppsanläggning när länsstyrelsen gjort en annan bedömning än nämnden i frågan om en granne är sakägare. Mark- och miljööverdomstolen har därmed tillåtit sökanden, som ifrågasatt att grannen var berörd av anläggningen på ett sådant sätt att denne var klagoberättigad, att överklaga länsstyrelsens beslut att upphäva tillståndet och återförvisa ärendet till nämnden för hörande av grannen.
Lagrum: 54 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:53Högsta domstolen, 2023-08-22
Ansvarsförsäkring och direktkrav med anledning av den försäkrades konkurs. Betydelsen av en tidigare dom där den försäkrades ersättningskrav mot ansvarsförsäkringsgivaren har ogillats. Tolkning av villkor om undantag från försäkringen vid grov vårdslöshet respektive medvetet risktagande.
Lagrum: 17 kap. 11 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:50Högsta domstolen, 2023-07-13
En kärande i ett mål om umgänge hade kallats att inställa sig personligen vid huvudförhandling för att höras i bevissyfte. Sedan ombudet anmält hinder mot huvudförhandling beslutade tingsrätten att i stället använda den utsatta tiden för att planera den fortsatta handläggningen. Eftersom det därmed inte skulle hållas något förhör med käranden, kunde den processuella påföljd som angetts i kallelsen och som var kopplad till förhöret inte göras gällande. Kärandens personliga frånvaro från sammanträdet kunde därför inte leda till att käromålet förföll.
Lagrum: 44 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740); 44 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740); 42 kap. 21 § rättegångsbalken (1942:740)
RH 2023:39Göta hovrätt, 2023-06-29
Tingsrätten har använt kungörelsedelgivning för att delge en ansökan om undanröjande av utdömd påföljd. Hovrätten har ansett att en sådan ansökan inte får delges genom kungörelsedelgivning.
Lagrum: 33 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken (1942:740); 59 kap. 1 § första stycket 2 rättegångsbalken (1942:740); 59 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:45Högsta domstolen, 2023-06-21
Hovrätten avgjorde mot svarandens vilja ett tvistemål utan huvudförhandling. Med beaktande av målets karaktär, att svaranden saknade ombud och att någon förhandling inte hölls i tingsrätten har det inte ansetts obehövligt med huvudförhandling i hovrätten.
Lagrum: 50 kap. 13 § rättegångsbalken (1942:740); 42 kap. 18 § rättegångsbalken (1942:740)
NJA 2023:40Högsta domstolen, 2023-06-09
Vid bedömning av rättskraftens omfattning har underlåtenhet att upprätta en årsredovisning ansetts inte avse samma gärning som underlåtenhet att löpande bokföra affärshändelser eller att bevara räkenskapsinformation.
Lagrum: 30 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)

Läst 2026-09-25. Lagtexten återges inte här; den officiella texten gäller. Inte juridisk rådgivning.