Fastighetsbildningslagen

Avgöranden som tillämpar lagen (77)

Urvalet bygger på lagrummen i varje dom. Nyast först, de 60 senaste visas.

1. MÖD 2024:26Mark- och miljööverdomstolen, 2024-06-12

   Fastighetsreglering avseende bildande av servitut för vattentäkt ----- En enligt 11 kap. miljöbalken godkänd anmälan om vattenverksamhet har inte ansetts uppfylla kravet på tillstånd enligt 7 kap. 2 § andra stycket FBL. Då det inte heller har varit uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten har det saknats förutsättningar att bilda servitut med stöd av den bestämmelsen.

   Lagrum: 7 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

2. MÖD 2024:25Mark- och miljööverdomstolen, 2024-06-11

   Avstyckning inom strandskyddat område ----- Genom avstyckning har en bostadsfastighet bestående av två områden bildats, där ett bostadshus är beläget på område 1 och en ekonomibyggnad på område 2. Områdena skiljs åt av en väg men har under lång tid använts tillsammans som ett gårdscentrum. Område 2 ligger inom strandskyddat område. Avstyckningen har ansetts befästa ett sedan länge bestående förhållande och användning av berörda markområden. Trots att det i område 2 skulle komma att ingå en mindre del mark som i dag är tillgänglig för allmänheten, har fastighetsbildningen inte ansetts motverka strandskyddets syften i beaktansvärd mening.

   Lagrum: 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

3. MÖD 2024:22Mark- och miljööverdomstolen, 2024-05-16

   Fastighetsreglering ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en överenskommelse om marköverföring mellan två fastigheter inte har kunnat läggas till grund för en av lantmäterimyndigheten beslutad fastighetsreglering med hänsyn till att fastighetsregleringen i för stor utsträckning avvikit från överenskommelsen i fråga om areal och arrondering. Även fråga om vem som ska anses som sökande i förrättningen.

   Lagrum: 4 kap. 8 §, 4 kap. 8 a § och 5 kap. 18 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

4. NJA 2023:63Högsta domstolen, 2023-11-16

   Klagan över domvilla gällande en lantmäterimyndighets beslut om fastighetsregleringar avseende en samfällighet med sjöviste. Förrättningsbesluten har undanröjts i viss del eftersom en person, som påstått sig vara nyttjanderättshavare eller servitutshavare och som använt samfälligheten under flera år, felaktigt inte behandlats som sakägare vid förrättningarna. Även fråga om fördelning av rättegångskostnader.

   Lagrum: 4 kap. 11 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 5 kap. 33 a § fastighetsbildningslagen (1970:988); 5 kap. 34 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

5. NJA 2023:26Högsta domstolen, 2023-04-12

   En delägare i en fastighet som ansöker om klyvning har rätt att även ansöka om efterföljande fastighetsreglering avseende klyvningslotterna, trots att någon annan delägare i fastigheten motsätter sig det.

   Lagrum: 11 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 5 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 2 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

6. NJA 2023:7Högsta domstolen, 2023-02-23

   Ägaren till en fastighet som har del i en samfällighet ska normalt anses vara sakägare vid en förrättning som innebär en överföring av andelar i samfälligheten mellan andra fastigheter, även om antalet delägarfastigheter eller andelstalen inte påverkas.

   Lagrum: 4 kap. 11 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 6 kap. 5 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

7. MÖD 2023:13Mark- och miljööverdomstolen, 2023-02-03

   Upplåtelse av rätt till väg ----- Lantmäteriförrättning angående upplåtelse av rätt till skogsväg. Skyddet för vissa arter, i detta mål större och mindre vattensalamander, i artskyddsförordningen utgör ett sådant allmänt intresse som typiskt sett ska vägas in i den bedömning som ska göras av markens lämplighet. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att lantmäterimyndighetens beslut om rätt till väg inte kommer i konflikt med artskyddsförordningens bestämmelser, men att samråd kan behöva ske med i första hand Skogsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken innan anläggningsåtgärder vidtas.

   Lagrum: 4 kap. 25 § och 16 kap. 14 fastighetsbildningslagen (1970:988)

8. MÖD 2022:15Mark- och miljööverdomstolen, 2022-06-14

   Förrättningskostnad ----- Lagakraftvunnet beslut om ersättning till sakkunnig i lantmäteriförrättning hindrar inte att den kostnaden kan prövas när slutligt debiterad förrättningskostnad har överklagats.

   Lagrum: 2 kap. 6 § fjärde stycket och 15 kap. 6 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)

9. MÖD 2022:11Mark- och miljööverdomstolen, 2022-03-28

   Fråga om skadlig delning av en skogsbruksfastighet i samband med avstyckning ----- En fastighetsägare har inför kommande generationsskifte ansökt om avstyckning av ca 22 hektar mark, varav skogsmark om ca 8 hektar, från en skogsbruksfastighet om ca 70 hektar mark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att avstyckningen varken riskerar att försämra möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen eller att den innebär någon skadlig delning enligt 3 kap. 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Vid bedömningen har Mark- och miljööverdomstolen bl.a. tagit hänsyn till att marken är av begränsat intresse för det aktiva skogsbruket, att det avstyckade skogsområdet är tänkt att ställas om till skogsbete och att områdets naturvärden kan gynnas av att området betas.

   Lagrum: 3 kap. 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

10. NJA 2022 s. 133Högsta domstolen, 2022-03-08

    Avstyckning inom ett strandskyddsområde för att bilda en bostadsfastighet med möjlighet till mindre djurhållning (kombinationsfastighet) har inte tillåtits.

    Lagrum: 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

11. MÖD 2022:1Mark- och miljööverdomstolen, 2022-01-02

    Inställd förrättning avseende fastighetsreglering ----- Fråga om överföring av samfällighet (väg) till en av de delägande fastigheterna. Lantmäterimyndigheten har ställt in förrättningen efter att endast ha prövat åtgärdens proportionalitet i strikt mening. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det, även om det inte finns något krav på att prövningen i ett fastighetsbildningsärende ska göras i viss ordning, i de flesta fall torde vara mest effektivt att inleda prövningen utifrån fastighetsbildningslagens regler för att avslutningsvis pröva om den tänkta åtgärden står i rimlig proportion till egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vid den fristående proportionalitetsavvägningen får hänsyn tas till de allmänna intressen som upprätthåller den aktuella lagstiftningen.

    Lagrum: 4 kap. 31 § och 5 kap. 4 § och 5 § och 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

12. NJA 2021 s. 1085Högsta domstolen, 2021-12-17

    Fördelning av rättegångskostnader mellan sakägarna i ett fastighetsbestämningsmål vid återförvisning till en lantmäterimyndighet.

    Lagrum: 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

13. NJA 2021 s. 676Högsta domstolen, 2021-09-09

    Ersättningsreglerna i 4 kap. expropriationslagen ska tillämpas även i förhållande till tomträttshavare, om den fastighet som tomträtten är upplåten i minskas till följd av en fastighetsreglering enligt 5 kap. 8 a § fastighetsbildningslagen.

    Lagrum: 5 kap. 8 a § fastighetsbildningslagen (1970:988); 5 kap. 10 § fastighetsbildningslagen (1970:988); 5 kap. 10 a § fastighetsbildningslagen (1970:988)

14. MÖD 2021:18Mark- och miljööverdomstolen, 2021-09-08

    Ersättning för förlorade tomtanläggningar ----- Lantmäterimyndigheten beslutade om fastighetsreglering som innebar att en del av en bostadsfastighet ianspråktogs för breddning av väg vilket medförde att bland annat viss växtlighet gick förlorad. Lantmäteriets tomtanläggningsmetod (LM-rapport 2012:6) har ansetts kunna användas vid bedömning av ersättningen för de förlorade tomtanläggningarna.

    Lagrum: 5 kap. 10 a § fastighetsbildningslagen (1970:988)

15. MÖD 2021:22Mark- och miljööverdomstolen, 2021-04-21

    Anläggningsförrättning och fastighetsreglering avseende bildande av marksamfällighet ----- På ansökan av en kommun beslutade lantmäterimyndigheten att inrätta en gemensamhetsanläggning för vatten- och avloppsledningar i enlighet med en bestämmelse om detta i gällande detaljplan. Förbindelsepunkterna för de två i anläggningen ingående fastigheterna skulle upprättas drygt 70 meter från respektive fastighets gräns. Efter lantmäterimyndighetens beslut ändrade mark- och miljödomstolen, på talan av fastighetsägarna i avgöranden som fått laga kraft, placeringen av förbindelsepunkterna till respektive fastighets omedelbara närhet. Mot bakgrund av att allmänna vatten- och avloppsledningar kommer att dras fram till respektive fastighets gräns har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att det inte längre finns något behov av att inrätta en gemensamhetsanläggning för vatten- och avloppsledningar och att fastighetsägarna därmed har beaktansvärda skäl för att motsätta sig inrättandet av anläggningen. Även ett beslut om bildande av samfällighet för väg har upphävts medan ett beslut om inrättande av en gemensamhetsanläggning för väg inte har ändrats. Mark- och miljööverdomstolens ändringar innebärande att delar av förrättningen ställs in har också föranlett ändring av lantmäterimyndighetens beslut om fördelning av förrättningskostnaderna

    Lagrum: 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

16. MÖD 2021:9Mark- och miljööverdomstolen, 2021-03-23

    Förtida tillträde ----- I mål om inrättande av gemensamhetsanläggning för i huvudsak befintlig brygga och parkeringsplats som tidigare upplåtits genom arrendeavtal har Mark- och miljööverdomstolen bifallit yrkande om förtida tillträde. Som skäl för beslutet har angetts att då gemensamhetsanläggningen enbart avser i huvudsak fortsatt oförändrad användning innebär det förtida tillträdet att risk för kapitalförstöring undviks.

    Lagrum: 5 kap. 30 a § fastighetsbildningslagen (1970:988); 16 kap. 9 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988); 17 kap. 3 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)

17. MÖD 2020:16Mark- och miljööverdomstolen, 2020-06-22

    Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning från en fastighet som omfattade ca 25 ha skogsbruksmark och ca 5 ha jordbruksmark. Fråga i målet var om bestämmelsen i 3 kap. 6 § fastighetsbildningslagen om skydd för jordbruksfastigheter hindrade avstyckningen och om Lantmäteriet hade åsidosatt sin samrådsskyldighet med länsstyrelsen. MÖD fann att arealen jordbruksmark på fastigheten i sig inte varit tillräckligt stor för att jordbruket skulle anses ha en sådan omfattning och effektivitet att det kunde ses som bärkraftigt eller utvecklingsbart. Inte heller hade det kommit fram att jordbruksmarken på fastigheten brukades gemensamt med omkringliggande jordbruksmark på närliggande fastigheter i ett bärkraftigt eller utvecklingsbart jordbruksföretag. Länsstyrelsen hade inte heller fört fram något annat som skulle medföra att fastigheten skulle ses som en jordbruksfastighet. Mot denna bakgrund fann MÖD att fastigheten skulle betraktas som en skogsbruksfastighet. Bestämmelsen om skydd för jordbruksfastigheter var därmed inte tillämplig. Denna bedömning ledde till att MÖD, till skillnad från mark- och miljödomstolen, fann att Lantmäteriet inte hade åsidosatt sin samrådsskyldighet. Med upphävande av mark- och miljödomstolens beslut om återförvisning fastställde därför MÖD Lantmäteriets beslut.

    Lagrum: 3 kap. 1 § och 6 § samt 4 kap. 25 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

18. MÖD 2020:22Mark- och miljööverdomstolen, 2020-05-12

    Statens ansvar för rättegångskostnader i fastighetsmål ----- MÖD har bedömt att länsstyrelsen inte haft objektivt godtagbara skäl för att överklaga ett fastighetsbildningsbeslut och att det därför finns synnerliga skäl att förplikta staten att ersätta en enskild fastighetsägare för rättegångskostnader.

    Lagrum: 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

19. MÖD 2020:50Mark- och miljööverdomstolen, 2020-02-24

    Domvilla m.m. ----- Vid avstyckning har ett avtalsservitut för strandplats och väg dit fördelats till såväl stamfastigheten som styckningslotten. Med hänsyn till de härskande fastigheternas ändamål (skogsbruk och grönområde/park), och till servitutsändamålet, har fördelningen av servitutet till ytterligare en fastighet (styckningslotten) inte ansetts öka belastningen på de tjänande fastigheterna på så sätt att ägarna till dessa skulle ha betraktats som sakägare vid förrättningen.

    Lagrum: 4 kap. 11 §, 15 §, 18 § och 10 kap. 4 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

20. MÖD 2020:1Mark- och miljööverdomstolen, 2020-02-04

    Särskild gränsutmärkning eller fastighetsbestämning ----- Mark- och miljööverdomstolen har, till skillnad mot mark- och miljödomstolen och Lantmäteriet, inte ansett att förutsättningar för särskild gränsutmärkning förelegat. Eftersom en prövning av gränsens sträckning bör ske genom fastighetsbestämning och då Mark- och miljööverdomstolen inte bör göra denna prövning som första instans, har målet visats åter till Lantmäteriet för fortsatt handläggning.

    Lagrum: 14 kap. 1 § första stycket 1, 15 § och 16 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

21. MÖD 2019:9Mark- och miljööverdomstolen, 2019-06-20

    Fastighetsbestämning av servitut ----- Fråga om ett officialservitut från 1943 avseende bland annat båt- och badplats blivit lokaliserat. Bestämningen gjordes med beaktande av servitutets ordalydelse och innebörd men även nya anläggningar på tjänande fastighet och de faktiska förhållandena på platsen.

    Lagrum: 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

22. NJA 2018 s. 753Högsta domstolen, 2018-10-09

    Regeringsformen kräver att det görs en fristående proportionalitetsavvägning mellan allmänna och enskilda intressen i varje enskilt fall som gäller tvångsvis marköverföring enligt fastighetsbildningslagen. Även fråga om innebörden av förbättringsvillkoret i 5 kap. 5 § första stycket fastighetsbildningslagen.

    Lagrum: 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

23. MÖD 2018:12Mark- och miljööverdomstolen, 2018-04-13

    Fastighetsbestämning ----- Lantmäteriet har genom fastighetsbestämning fastställt omfattning och läget av ett vägservitut samt därefter beslutat om ändring av servitutet genom fastighetsreglering. Till grund för beslutet om fastighetsreglering har Lantmäteriet lagt en överenskommelse mellan parterna. Eftersom en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL innebär att en fastighetsreglering kan ske utan beaktande av de krav som ska skydda enskilda intressen och då en överenskommelse som huvudregel inte kan frånträdas, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen av betydelse att parterna förstår att en överenskommelse är bindande och vad den innebär. Det är också viktigt att lantmätaren försäkrar sig om att parterna är införstådda med att de har träffat en överenskommelse. Med hänsyn till omständigheterna i målet fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var osannolikt att den klagande i målet kunde ha uppfattat det som att en bindande överenskommelse inte förelåg. Med hänsyn till detta ansåg domstolen att det inte fanns en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL. Målet återförvisades till Lantmäteriet.

    Lagrum: 7 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

24. NJA 2018 s. 200Högsta domstolen, 2018-03-28

    Servitut. Fråga om huruvida viss åtgärd från den tjänande fastighetens sida utgör hinder mot utövande av servitutsrätten och, i så fall, om den härskande fastighetens ägare är skyldig att tåla hindret.

    Lagrum: 7 kap. 3 § och 4 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

25. MÖD 2017:48Mark- och miljööverdomstolen, 2017-11-28

    Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.

    Lagrum: 7 kap. 4 § och 5 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

26. MÖD 2017:58Mark- och miljööverdomstolen, 2017-11-13

    Fastighetsreglering (servitut) alternativt anläggningsåtgärd berörande vissa fastigheter ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det saknas förutsättningar att bilda servitut eller inrätta gemensamhetsanläggning avseende en grannfastighets brandtrappa då väsentlighetsvillkoren i 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen respektive 5 § anläggningslagen inte varit uppfyllda.

    Lagrum: 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

27. NJA 2017 s. 708Högsta domstolen, 2017-10-06

    Avstyckning. Det bör inte vara uteslutet att även skogsmark som är intressant för det aktiva skogsbruket tillförs en bostadsfastighet på landsbygden, om det behövs för att tillgodose bostadsfastighetens ändamål, exempelvis för uttag av virke och ved för husbehov. När marken behövs för uttag av virke och ved får den dock bara med viss marginal överstiga bostadsfastighetens behov. När skogsmarken inte är intressant för det aktiva skogsbruket, bör hinder inte möta mot att låta sådan mark ingå i något högre utsträckning. En bostadsfastighet med komplement av skogsmark kan bestå av mer än ett skifte.

    Lagrum: 3 kap. 1 §, 5 § och 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

28. MÖD 2017:43Mark- och miljööverdomstolen, 2017-06-27

    Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.

    Lagrum: 4 kap. 10 § andra stycket och 10 kap. 6 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)

29. NJA 2017 s. 503Högsta domstolen, 2017-06-15

    Ett fastighetsbildningsmåls juridiska eller tekniska komplexitet och stora betydelse för en enskild kan utgöra synnerliga skäl för att tillerkänna denne ersättning för ombudskostnader av staten som företrädare för allmänna intressen.

    Lagrum: 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

30. MÖD 2016:38Mark- och miljööverdomstolen, 2016-11-02

    Inställd lantmäteriförrättning ----- Fråga om vilandeförklaring av en fastighetsbildningsförrättning enligt 4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen. En ändring av en detaljplan var en förutsättning för att förrättningen skulle kunna genomföras och kommunen hade lämnat positivt planbesked i ärendet. MÖD konstaterade att planfrågan var av synnerlig vikt för förrättningen samt att frågan hade konkretiserats på ett sådant sätt att den fick anses vara föremål för prövning i annan ordning och därmed att vilandeförklaring var möjlig. Jämför prop. 1969:128 del B s. 316.

    Lagrum: 4 kap. 39 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

31. MÖD 2016:34Mark- och miljööverdomstolen, 2016-10-12

    Förrättningskostnad ----- Lantmäteriet har rätt att debitera kostnad för hyra av sammanträdeslokal som förrättningskostnad.

    Lagrum: 2 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

32. MÖD 2015:43Mark- och miljööverdomstolen, 2015-10-17

    Fastighetsreglering ----- Lantmäterimyndigheten hade inte hållit sammanträde vid förrättningen. Av handlingarna framgick att en av sakägarna motsatt sig den sökta regleringen och någon överenskommelse mellan sökandena och sakägaren hade därefter inte träffats. Vid förrättningen fanns det därmed motstridiga intressen mellan sakägarna. Eftersom lantmäterimyndigheten inte avvisat ansökan eller det framstod som uppenbart att fastighetsbildningen inte kunde tillåtas, fann Mark- och miljööverdomstolen det inte funnits skäl att underlåta att hålla sammanträde enligt 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen. Lantmäterimyndighetens underlåtelse att hålla sammanträde var ett sådant handläggningsfel som medförde att förrättningen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom och undanröjande av lantmäterimyndighetens beslut, visades åter till lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.

    Lagrum: 4 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

33. MÖD 2015:30Mark- och miljööverdomstolen, 2015-09-28

    Fastighetsreglering ----- Fråga om hur stor vikt som ska läggas vid planmyndighetens inställning till fastighetsbildningen vid samråd och vilka krav som kan ställas på planmyndighetens inställning. Även fråga om det stred mot detaljplanen att fastigheten kom att ligga både inom och utom detaljplanelagt område.

    Lagrum: 3 kap. 1 §, 2 § och 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

34. MÖD 2015:33Mark- och miljööverdomstolen, 2015-09-01

    Inställd förrättning och kostnadsfördelning ----- Mark- och miljödomstolen undanröjde ett beslut om klyvning och anläggningsåtgärd och ställde in förrättningen. Lantmäteriet fattade efter det att domen hade vunnit laga kraft beslut om inställande av förrättningen och fördelning av förrättningskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Lantmäteriets beslut. Förrättningskostnaderna ska beslutas senast när förrättningen avslutas eller ställs in (4 kap. 33 § FBL). Eftersom domstolen redan hade ställt in förrättningen - utan att meddela beslut om fördelning av kostnaderna - var det inte möjligt att fatta det överklagade beslutet på det sätt som skedde. Klagande begärde ersättning av Lantmäteriet för rättegångskostnader, men denna begäran avslogs. Lantmäteriet är inte att betrakta som motpart i målet och det finns inte stöd i FBL för ett sådant kostnadsansvar. Det är inte heller fråga om en sådan situation som enligt NJA 2015 s. 374 innebär att en enskild med stöd av grundlagen av staten kan få ersättning för rättegångskostnader.

    Lagrum: 2 kap. 6 §, 4 kap. 33 § och 16 kap. 14 § och 14 a § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL

35. MÖD 2015:14Mark- och miljööverdomstolen, 2015-04-21

    Fastighetsreglering, ansökan om servitut för ledning ----- Ägarna till en fastighet ansökte om fastighetsreglering för bildande av servitut avseende befintlig VA-ledning över en angränsande fastighet. Ägaren av den angränsande fastigheten motsatte sig detta eftersom byggrätten på hennes fastighet skulle begränsas om servitutet skulle bildas på detta sätt. Lantmäteriet fann att åtgärden stred mot detaljplanen och mot bestämmelserna i 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (FBL) och beslutade att ställa in förrättningen. MÖD fann att det visserligen innebar en olägenhet för ägaren av den angränsande fastigheten att inte kunna bebygga tomten på det sätt hon önskade samt att detta medförde en värdeminskning för hennes fastighet. Å andra sidan hade sökandena visat att kostnaden för en alternativ ledningssträckning skulle bli mycket hög. Domstolen fann att det inte förelåg hinder mot den sökta fastighetsregleringen. Mark- och miljööverdomstolen fann att ett servitut enligt ansökan skulle medföra att den byggbara ytan ytterligare begränsades. I fastighetsplanen fanns inget servitut redovisat. Enligt Lantmäteriets handbok bör bedömningen av om servitut kan bildas i dessa fall göras med viss försiktighet. Särskilt med beaktande av att det normalt i äldre detaljplaner, "stadsplaner", förutsattes att fastigheter som i likhet med denna fastighet ligger i anslutning till kommunal gata, ansluts till den kommunala ledningen där. Fastighetsplanens begränsade servitutsredovisning och den genomförda avstyckningen pekade enligt Mark- och miljööverdomstolen på att så var planens syfte även här. Mark- och miljööverdomstolen fann att den yrkade åtgärden inte överensstämde med detaljplanen. Domstolen fann därutöver att den angränsande fastigheten med ett servitut i det sökta läget skulle i mindre mån än före en sådan reglering lämpa sig för det ändamål vartill den är avsedd att användas. Mark- och miljööverdomstolen fastställde lantmäteriets beslut att ställa in förrättningen.

    Lagrum: 3 kap. 2 § samt 5 kap. 6 och 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

36. MÖD 2015:48Mark- och miljööverdomstolen, 2015-02-17

    Fastighetsreglering ----- Den avträdande fastigheten hade flera olika ändamål och ett av ändamålen var småbåtshamn. Genom fastighetsreglering skulle fastigheten förlora den del av fastigheten som gav möjlighet till användning som småbåtshamn. Fastigheten skulle därmed förlora ett av sina ändamål. Eftersom fastigheten därigenom skulle bli mindre lämpad för sitt ändamål fann MÖD att fastighetsregleringen stred mot 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen och upphävde Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering.

    Lagrum: 3 kap. 1 §, 4 kap. 26 § och 5 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

37. MÖD 2015:50Mark- och miljööverdomstolen, 2015-02-16

    Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.

    Lagrum: 3 kap. 1 § och 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

38. MÖD 2015:10Mark- och miljööverdomstolen, 2015-02-06

    Ersättning vid fastighetsreglering avseende upphävande av servitut ----- Servitut i centrala Göteborg har upphävts vilket möjliggjort att området kunde tas i anspråk för bebyggelse. Trots att fastighetsregleringen har avsett upphävande av servitut och inte en marköverföring har åtgärden bedömts ha mycket stora likheter med s.k. tomtbildning. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att utgångspunkten bör vara att ersättning för det upphävda servitutet ska bestämmas enligt genomsnittsvärdemetoden, dock att viss hänsyn måste tas till bl.a. att servitutet inte fullt ut motsvarar äganderätt.

    Lagrum: 7 kap. 4 och 5 § samt 5 kap. 10 a § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)

39. MÖD 2015:9Mark- och miljööverdomstolen, 2015-02-05

    Ersättning i anledning av fastighetsreglering ----- En samfällighetsförening för väghållning kompenserades i anledning av fastighetsreglering med ersättning i pengar för de merkostnader som ett utökat underhållsansvar för nya vägar medförde. Fråga uppkom om statliga och kommunala bidrag som lämnas för drift av enskild väg ska avräknas från denna ersättning.

    Lagrum: 5 kap. 10 §, 11 § och 12 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

40. MÖD 2014:53Mark- och miljööverdomstolen, 2014-12-11

    Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som exploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna. - MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering. - En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.

    Lagrum: 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 §, 5 § och 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

41. MÖD 2014:50Mark- och miljööverdomstolen, 2014-12-08

    Fastighetsreglering avseende överföring av andelar i samfällighet ----- Förrättningen avsåg överföring enligt en överenskommelse av andelar i en samfälld strandplats, från en lantbruksfastighet till en lantbruksfastighet respektive en fritidsfastighet. Syftet var bl.a. att tillskapa båtplatser. En fråga i målet var om övriga delägare i samfällig-heten var att betrakta som sakägare då deras andelstal inte ändrades. Eftersom förrättningen kan ha betydelse för deras rätt är de sakägare, trots innehållet i 6 kap. 5 § FBL. Bestämmelsen anger att delägare vars andelstal inte ändras inte behöver biträda en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet. Den innebär ett undantag från regeln att delägare ska vara överens, men inte att en förändring alltid kan genomföras mot delägarnas vilja. Således kan delägare vars andelstal inte ändras jämväl vara sakägare i en förrättning. Mark- och miljö-överdomstolen har även i sakfrågan delat Lantmäteriets och mark- och miljödomstolens be-dömning att det finns bättre sätt att tillgodose ändamålet med upplåtelsen. Beslutet att ställa in förrättningen har därför stått fast.

    Lagrum: 3 kap. och 6 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, särskilt 6 kap. 5 §

42. MÖD 2014:31Mark- och miljööverdomstolen, 2014-10-23

    Ersättning för rättegångskostnad i ledningsrättsmål ----- I ledningsrättsmål har sakägare som är ledningshavarens motpart ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad i mark- och miljödomstolen oberoende av utgången i målet och oberoende av om denne har avstått mark eller särskild rättighet.

    Lagrum: 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

43. NJA 2014 s. 545Högsta domstolen, 2014-07-07

    Utrymmet för en fastighetsägare att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering som har lämnats under förrättningen är starkt begränsat.

    Lagrum: 5 kap. 4 §, 5 §, 8 § och 18 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

44. MÖD 2014:22Mark- och miljööverdomstolen, 2014-05-27

    Fastighetsreglering och fastighetsbestämning ----- Målet gäller innebörden av ett s.k. allmänt färdselservitut, som tillkommit vid laga skifte år 1848. Sådana är till sin natur olokaliserade. Frågan i målet var om servitutet kommit att rättsligt lokaliseras till en väg som passerar ett gårdscentrum. Utredning rörande överenskommelse mellan fastighetsägarna om lokalisering saknades. Servitutens innebörd och innehållet i 14 kap. JB om att servitut ska utövas utan att orsaka skada har ansetts som en grundläggande utgångspunkt. Det finns inte klart stöd i befintlig domstolspraxis för slutsatsen att ett faktiskt nyttjande av en väg eller en faktisk lokalisering ska medföra en rättslig lokalisering. Färdselservitutet har konstaterats vara alltjämt olokaliserat.Med utgångspunkt i en bedömning av servitutets faktiska belastning har det inte ansetts motiverat att genom fastighetsreglering förordna att färdselservitutet inte ska gälla inom området närmast gårdscentrum, inkluderande viss hagmark.Mark-och miljödomstolens dom har fastställts utom vad avser rättegångskostnader.

    Lagrum: 5 kap., 7 kap. och 14 kap. fastighetbildningslagen (1970:988)

45. NJA 2014 s. 228Högsta domstolen, 2014-04-02

    En fastighet kan beredas rätten till ett servitut till väg på en annan fastighet enligt 49 § anläggningslagen endast om servitutet har en direkt anknytning till och är av väsentlig betydelse för behovet av enskild väg för samfärdsel och transporter till och från fastigheten.

    Lagrum: 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

46. MÖD 2014:11Mark- och miljööverdomstolen, 2014-03-26

    Ledningsrätt för kraftledning (Sydvästlänken) ----- Vid en ledningsrättsförrättning bör det normalt sett framgå för lantmätaren vilka upplåtna ledningsrätter och officialservitut som redan belastar fastigheten där den nya ledningsrätten avses att upplåtas. Om den nya ledningsrätten kommer att korsa eller dras nära intill befintliga ledningsrätter eller servitut, är innehavare av de befintliga rättigheterna också berörda. Det innebär att innehavare av sådana rättigheter är att anse som kända sakägare vid ledningsrättsförrättningen och att kallelse av dessa ska ske genom ordinär delgivning.

    Lagrum: 4 kap. 18 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

47. NJA 2014 s. 75Högsta domstolen, 2014-02-21

    Återställande av försutten tid har beviljats i fall då lantmäterimyndighet skickat underrättelse om inställande av förrättning endast till sakägaren och alltså inte till dennes ombud.

    Lagrum: 4 kap. 33 a § fastighetsbildningslagen (1970:988)

48. NJA 2013 s. 783Högsta domstolen, 2013-09-11

    Ägarna till en byggnad har påstått nyttjanderätt till den mark där byggnaden står. Eftersom påståendet inte har varit uppenbart ogrundat har ansetts att de vid fastighetsreglering rörande marken ska behandlas som sakägare. Även fråga om en anvisning bör lämnas i samband med återförvisning till Lantmäteriet om att byggnadens ägare ska beredas tillfälle att väcka talan om nyttjanderätten.

    Lagrum: 4 kap. 11 §, 39 § och 5 kap. 34 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

49. MÖD 2013:38Mark- och miljööverdomstolen, 2013-06-20

    Fastighetsreglering och anläggningsåtgärd ----- Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att förutsättningarna enligt anläggningslagen är uppfyllda för inrättande av gemensamhetsanläggning i form av brandmur med grundförstärkning. Även frågor om fastighetsreglering, ersättning och rättegångskostnader.

    Lagrum: 5 kap. 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 10 §, 11 § och 12 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

50. NJA 2013 s. 135Högsta domstolen, 2013-03-25

    En lantmäterimyndighets beslut att genom fastighetsreglering upphäva ett kraftledningsservitut har ansetts inte ha rättskraft när beslutet gick utöver vad som hade yrkats.

    Lagrum: 7 kap. 10 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

51. NJA 2013 s. 3Högsta domstolen, 2013-01-18

    Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.

    Lagrum: 15 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

52. MÖD 2012:55Mark- och miljööverdomstolen, 2012-12-19

    Avstyckning ----- Lantmäteriet beslutade om avstyckning, varefter kommunen överklagade förrättningen. Lantmäteriet och kommunen var oeniga om resultatet av samrådet som genomförts i fastighetsbildningsärendet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att samråd kan ske formlöst. Om kommunen uppfattas som negativ till fastighetsbildningen, eller om svaret är oklart och ärendet drar ut på tiden, ska lantmäterimyndigheten emellertid hänskjuta ärendet till nämnden för prövning enligt 4 kap. 25 a § FBL. I vart fall måste det åligga lantmäterimyndigheten att i egenskap av beslutande myndighet begära ett tydligt svar från nämnden innan handläggningen fortsätter. Eftersom så inte skett har det inte funnits förutsättningar för Lantmäteriet att fatta beslut om avstyckning. Mark- och miljööverdomstolen har därför återförvisat målet för förnyad prövning hos lantmäterimyndigheten.

    Lagrum: 3 kap. 1 § och 3 §, 4 kap. 25 a § och 16 kap. 11 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

53. MÖD 2012:41Mark- och miljööverdomstolen, 2012-10-25

    Anläggningsförrättning ----- I målet var fråga om det förelåg förutsättningar att genom lantmäteriförrättning upplåta rätt till befintlig väg. Mark- och miljööverdomstolen fann att upplåtelsen skulle innebära synnerligt men för en av de belastade fastigheterna och att upplåtelse av rätt till väg därför inte kunde ske. Mark- och miljööverdomstolen fann att den sakägare som ansökt om förrättningen skulle betala rättegångskostnaderna för ägaren av den fastighet som skulle drabbas av synnerligt men, samt att var och en i övrigt skulle svara för sina rättegångskostnader. I målet avvisade Mark- och miljööverdomstolen sökandens yrkanden avseende fastställande av urminnes hävd m.m.

    Lagrum: 16 kap. 14 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

54. MÖD 2012:58Mark- och miljööverdomstolen, 2012-03-29

    Rättegångskostnader ----- Mark- och miljööverdomstolen har i mål där mark- och miljödomstol beslutat om återförvisning till Lantmäteriet ansett att part som yrkade återförvisning var i högre grad vinnande än motparten, dock inte i sådan utsträckning att full ersättning för rättegångskostnader skulle utgå.

    Lagrum: 16 kap. 14 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)

55. MÖD 2012:36Mark- och miljööverdomstolen, 2012-03-05

    Fastighetsreglering ----- Syftet med en fastighetsreglering var i huvudsak att få till stånd en skyddszon mot avverkning och en bättre boendemiljö genom överföring av 7 400 m² skogsmark inom strandskyddsområde till en bostadsfastighet om 1 860 m². Detta behov har ansetts inte vara lämpligt att tillgodose genom fastighetsbildning. De allmänna villkoren i 3 kap. 1 § FBL om bl.a. lämplighet var därmed inte uppfyllda såvitt fastighetsregleringen berörde områden utanför den s.k. indikativa tomtplatsen.

    Lagrum: 3 kap. 1 §, 5 §, 6 § och 7 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

56. MÖD 2011:33Mark- och miljööverdomstolen, 2011-07-05

    Prövning av företagsskada vid fastighetsreglering ----- Enligt 5 kap. 10 och 10 a §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) tillämpas bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen (1972:719) vid värdering av ianspråktagen egendom. Av 4 kap. 1 och 2 §§ expropriationslagen följer att när del av en fastighet exproprieras ska intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer genom expropriationen. Det innebär bl.a. att ersättning ska utgå för störningar som uppkommer av den verksamhet som expropriationen avser om dessa störningar medför en minskning av marknadsvärdet på restfastigheten och det är skäligt med hänsyn till förhållandena i orten eller till den allmänna förekomsten av likartad inverkan. Ovanstående gäller även när det, som här, är fråga om ersättning för servitutsupplåtelse avseende vägtunnel. Varken lantmäterimyndigheten eller fastighetsdomstolen har beaktat eventuellt buller eller andra immissioner vid bestämmandet av den intrångsersättning som fastighetsägaren har rätt till.Fastighetsdomstolens utslag och lantmäterimyndighetens beslut upphävs och målet återförvisas till Lantmäterimyndigheten för fortsatt handläggning.

    Lagrum: 5 kap. 10 § och 10 a § fastighetsbildningslagen (1970:988)

57. NJA 2011 s. 83Högsta domstolen, 2011-04-15

    Innebörden av kravet på skriftlig underrättelse om beslut enligt fastighetsbildningslagen.

    Lagrum: 4 kap. 33 a § fastighetsbildningslagen (1970:988)

58. MÖD 2011:3Miljööverdomstolen, 2011-02-07

    Strandskyddsdispens samt föreläggande att riva ut brygga ----- En brygga hade uppförts inom strandskyddsområde efter fastighetsbildningsbeslut år 1994 om officialservitut för bl.a. brygga. När fastighetsägarna lång tid därefter ansökte om strandskyddsdispens i efterhand avslog länsstyrelsen dispensansökan och meddelade föreläggande om borttagande av bryggan. Miljööverdomstolen beaktade att det hade gått mer än 15 år sedan officialservitutet beslutades. Vidare konstaterade Miljööverdomstolen att länsstyrelsen inte hade markerat sin inställning till bryggans förenlighet med strandskyddsbestämmelserna genom att överklaga detta beslut eller ett liknande fastighetsbildnings¬beslut år 2009 för grannfastigheten. Under den långa tidsperioden hade fastighetsägarna kunnat förmoda att bryggan hade tillkommit i laga ordning. Deras intresse att få behålla bryggan ansågs väga tyngre än de allmänna strandskyddsintressena. Särskilda skäl för att bevilja strandskyddsdispens ansågs därför föreligga och föreläggandet om rivning upphävdes.

    Lagrum: 3 kap. 2 §, 4 kap. 29 §, 33 a § och 15 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988)

59. MÖD 2009:10Miljööverdomstolen, 2009-04-09

    Strandskyddsdispens ----- Det har saknats fog att förena en strandskyddsdispens för en komplementbyggnad/gäststuga med ett villkor att byggnaden inte får inredas med kök då strandskyddets syfte inte motverkas av ett sådant villkor.

    Lagrum: 3 kap. 1 § och 2 § 2 st. fastighetsbildningslagen (1970:988)

60. RH 2009:32Hovrätten för Västra Sverige, 2009-02-09

    Laga kraften hos en av lantmäterimyndigheten utfärdad delfaktura avseende förrättning i ett fastighetsbildningsmål har bedömts vara begränsad till att omfatta vad som vid tiden för utfärdandet av delfakturan går att bedöma och inkluderar inte skäligheten av den totala förrättningskostnaden.

    Lagrum: 4 kap. 16 § och 15 kap. 6 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988)