Arbetstvistlagen

Avgöranden som tillämpar lagen (119)

Urvalet bygger på lagrummen i varje dom. Nyast först, de 60 senaste visas.

1. AD 2024 nr 85Arbetsdomstolen, 2024-10-31

   Interimistisk fråga om en arbetstagarorganisations meddelande till en hamn om att ett inkommande utländskt fartyg saknar s.k. ITF-avtal utgjort en otillåten åtgärd enligt EU-rätten då meddelandet resulterade i att hamnen nekade fartyget att lägga till vid kaj. Även fråga om Arbetsdomstolens behörighet.

   Lagrum: 2 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

2. AD 2024 nr 81Arbetsdomstolen, 2024-10-23

   Två kärande väckte vid tingsrätt talan mot samma svarande. Tingsrätten, som ansåg att den ena kärandens talan inte var en arbetstvist, fann inte skäl för gemensam handläggning, och avvisade den talan. Beslutet om avvisning överklagades till Arbetsdomstolen med yrkade att målet skulle återförvisas till tingsrätten. I en sådan situation är Arbetsdomstolen inte behörig att ta upp överklagandet utan har, enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnat målet till behörig hovrätt.

   Lagrum: 1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister; 2 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

3. AD 2024 nr 53Arbetsdomstolen, 2024-07-03

   Fråga om reservofficerares anställningstid eller tjänstgöringstid ska ligga till grund för tilldelning av utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det föreligger särskilda skäl enligt förordningen (1974:225) om utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” (NOR-förordningen) att för reservofficerare istället för anställningstid lägga tjänstgöringstid till grund för tilldelning av utmärkelsen. Arbetsdomstolen har vidare kommit fram till att reservofficerare är deltidsarbetande enligt i lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning och att statens tillämpning av tilldelningen av utmärkelsen inte utgör diskriminering i lagens mening. I målet har den särskilda kvittningsbestämmelsen i arbetstvistlagen angående rättegångskostnader tillämpats.

   Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

4. AD 2024 nr 46Arbetsdomstolen, 2024-06-19

   Fråga om en arbetstagare, som ostridigt har testat positivt för THC-syra och nedbrytningsprodukt av kokain vid drogtest utförda av arbetsgivaren, därigenom har brutit mot arbetsgivarens drogpolicy, och inte stått till förfogande för sitt ordinarie arbete hos arbetsgivaren. Också fråga om arbetsgivaren under dessa förhållanden varit skyldig att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter, samt om yrkande om skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen har förhandlats enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

   Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

5. AD 2024 nr 41Arbetsdomstolen, 2024-06-05

   För en kärande – en arbetstagare – som inte haft rätt att tvisteförhandla är föregående tvisteförhandling inte en processförutsättning enligt 4 kap.7 § eller 5 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen. Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket arbetstvistlagen om att kostnad för förhandling eller överläggning inte ersätts som rättegångskostnad gäller bara om förhandlingen eller överläggningen varit en processförutsättning enligt nämnda lagrum. Motparten kan därför enligt 18 kap. rättegångsbalken få ersättning för kostnaden för de tvisteförhandlingar som denne enligt medbestämmandelagen varit skyldig att genomföra med kärandens arbetstagarorganisation om kärandens anspråk i målet.

   Lagrum: 4 kap. 7 §, 5 kap. 1 § och 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

6. AD 2023 nr 50Arbetsdomstolen, 2023-09-13

   Fråga om Arbetsdomstolen är behörig domstol i ett överklagat mål. Käranden hade vid tingsrätt väckt talan mot sin uppgivne tidigare arbetsgivare om utfående av lön. Tvisten var en arbetstvist. Käranden klargjorde därefter att svaranden inte varit hennes arbetsgivare. Tingsrätten beslutade att bl.a. avskriva talan i viss del och avvisa annan del. Eftersom käranden vid tidpunkten för tingsrättens beslut inte längre gjorde gällande att hon hade varit anställd hos svaranden, var tvisten inte längre till någon del en arbetstvist. Arbetsdomstolen var därför inte behörig att pröva kärandens överklagande av beslutet, varför Arbetsdomstolen överlämnade målet till behörig hovrätt.

   Lagrum: 1 kap. 1 § första stycket och 2 kap. 7 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

7. AD 2023 nr 21Arbetsdomstolen, 2023-04-05

   Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en stämningsansökan på grund av underlåtenhet att betala ansökningsavgift utan att utreda om det fanns förutsättningar för att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att det var fel av tingsrätten att avvisa kärandens stämningsansökan innan tingsrätten utrett behörighetsfrågan.

   Lagrum: 2 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

8. AD 2023 nr 8Arbetsdomstolen, 2023-02-22

   Flera tvister om skadeståndsskyldighet på grund av brott mot bl.a. företagshemlighetslagen har handlagts gemensamt i Arbetsdomstolen efter att de överlämnats av en tingsrätt till Arbetsdomstolen. En av tvisterna - en arbetsgivarorganisations talan mot en facklig organisation och dess medlem - har, efter invändning, avvisats då Arbetsdomstolen funnit att förhandlingskravet enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har då funnit att den inte längre är behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Fråga har därvid uppkommit om till vilken tingsrätt dessa tvister ska hänvisas. Den överlämnande tingsrätten var behörig domstol eftersom den fackligt anslutne arbetstagaren hade sin hemvist på den orten. Eftersom talan mot den personen avvisas i Arbetsdomstolen, är den överlämnande tingsrätten inte längre behörig att pröva tvisterna mot de övriga svarandena. Dessa har nämligen hemvist och säte på en annan ort. Arbetsdomstolen har med stöd av grunderna i 2 kap. 6 och 8 §§ arbetstvistlagen hänvisat de kvarvarande tvisterna till den tingsrätt som är behörig att pröva dessa

   Lagrum: 2 kap. 1 §, 2 §, 6 § och 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

9. AD 2023 nr 7Arbetsdomstolen, 2023-02-15

   Efter ansökan om betalningsföreläggande i en arbetstvist meddelade Kronofogdemyndigheten ett utslag. Ansökan om återvinning gjordes och Kronofogdemyndigheten överlämnade, utan att någon begärt det, målet till Arbetsdomstolen i stället för tingsrätt. Sedan det i Arbetsdomstolen klarlagts att sökanden inte önskade föra sin talan i Arbetsdomstolen som första domstol, överlämnade Arbetsdomstolen, utan att pröva om målet skulle ha kunnat tas upp i Arbetsdomstolen som första domstol, målet till behörig tingsrätt.

   Lagrum: 2 kap. 1 § och 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

10. AD 2023 nr 6Arbetsdomstolen, 2023-01-25

    När ett slutligt avgörande av ett mål vid tingsrätt, som delvis avsett en arbetstvist, överklagats bara i den del avgörandet inte avsett en arbetstvist, har Arbetsdomstolen enligt grunderna för 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen överlämnat målet till behörig hovrätt (AD 1979 nr 147). Detta bör gälla i alla de fall då bara den eller de som vunnit målet i den del som avser arbetstvisten angripit tingsrättens slutliga avgörande. Att klaganden, som i sak inte fått överklaga domen i den del som avser arbetstvisten, i första hand yrkat att Arbetsdomstolen, med undanröjande av domen, ska återförvisa målet till tingsrätten, på grund av rättegångsfel, ger således inte anledning till någon annan bedömning.

    Lagrum: 1 kap. 1 § andra stycket och 2 kap. 7 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

11. AD 2022 nr 50Arbetsdomstolen, 2022-11-30

    Ett bolag som verkar inom lagerhållning och distribution av läkemedel har under en period infört ett obligatoriskt krav på att bära munskydd eller visir i arbetet på lagret för att motverka smittspridning av covid-19. Fråga bl.a. om det funnits skäl att skilja en arbetstagare, som vägrat bära munskydd eller visir, från anställningen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

12. AD 2022 nr 49Arbetsdomstolen, 2022-11-23

    En anställd hos Polismyndigheten har efter säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen inte längre godkänts för säkerhetsklassad anställning. Arbetstagaren har avstängts från arbetet, men tvistigt hur länge och om avstängningen varit otillåten och skadeståndsgrundande som stridande mot bl.a. villkorsavtalet. Arbetsdomstolen har funnit att avstängning av en statsanställd ska, i enlighet med 12 kap. 7 § regeringsformen, ha stöd i en bestämmelse som meddelats i lag, att regeln om avstängning i villkorsavtalet inte har stöd i lag och att det inte funnits något rätt till allmänt skadestånd för otillåten avstängning. Arbetstagaren har så småningom sagts upp. Enligt Arbetsdomstolen har staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat som staten påstått och att det därmed inte funnits saklig grund för uppsägningen, som ogiltigförklarats. Därutöver fråga om del av talan om skadestånd för otillåten avstängning ska avvisas och om brott mot 11 § medbestämmandelagen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

13. NJA 2022 s. 451Högsta domstolen, 2022-06-09

    En mellandom där utgången bestämdes av en invändning som inte var av arbetsrättslig natur skulle överklagas till Arbetsdomstolen, eftersom ett anställningsförhållande ingick som ett nödvändigt moment i kärandens talan.

    Lagrum: 1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister

14. AD 2022 nr 28Arbetsdomstolen, 2022-05-11

    Fråga om en statlig myndighet lämnat en provanställd arbetstagare ett skriftligt besked om att han skiljs från anställningen på det sätt som krävs enligt 8 § lagen om offentlig anställning.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

15. AD 2022 nr 15Arbetsdomstolen, 2022-03-23

    Vid Samhall finns arbetstagare som är anställda i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning och som därför inte omfattas av anställningsskyddslagen. Enligt ett tillämpligt kollektivavtal ska dock ett avskedande av arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen ogiltigförklaras om skälen för avskedandet inte ens skulle ha räckt till en giltig uppsägning. En arbetstagare, som på grund av funktionsnedsättning blivit anvisad arbete hos Samhall, har avskedats efter att han agerat olämpligt mot kvinnliga kollegor. Arbetsdomstolen har ansett att agerandet inte varit acceptabelt och inte ska behöva tålas i ett anställningsförhållande. Mot bakgrund av Samhalls uppdrag ansåg Arbetsdomstolen att det kan ställas större krav på bolaget än på andra arbetsgivare när det gäller att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister i anvisade arbetstagares ageranden som har samband med deras funktionsnedsättning. Domstolen har vidare funnit att den avskedade arbetstagarens agerande haft sådant samband med hans funktionshinder att Samhall borde ha försökt komma till rätta med problemet genom tillrättavisningar eller andra åtgärder, i stället för att direkt skilja honom från anställningen. Avskedandet har därför ogiltigförklarats. Arbetstagaren hade inte rätt till allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

16. NJA 2022 s. 179Högsta domstolen, 2022-03-15

    Fråga om när en tvist mellan ett aktiebolag och dess verkställande direktör är en arbetstvist.

    Lagrum: 1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

17. AD 2021 nr 64Arbetsdomstolen, 2021-12-08

    Kollektivavtalstolkning. Enligt en kollektivavtalsbestämmelse som gäller för SJ har arbetstagare rätt till en viloperiod om minst 11 timmar mellan varje arbetsperiod. Fråga om SJ brutit mot bestämmelsen genom att en tågvärd till följd av förseningar fått en kortare viloperiod än så.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

18. AD 2021 nr 63Arbetsdomstolen, 2021-12-01

    En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman med en säkerhetsklassad befattning vid myndigheten inte längre uppfyllde säkerhetsskyddslagens förutsättningar för godkänd säkerhetsprövning. Det beslutet kunde inte överklagas. Tjänstemannen var efter beslutet enligt författning inte behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Sedan tjänstemannen fått och avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke säkerhetsklassad befattning vid myndigheten sade anställningsmyndigheten upp honom av personliga skäl. Arbetsdomstolen har funnit att staten i ett sådant fall har att styrka dels att arbetstagaren avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete, dels förekomsten av sådana omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Då staten inte gjort detta i det aktuella fallet har uppsägningen ogiltigförklarats. - Även fråga om tillämpning av tvåmånadersregeln och kvittning av rättegångskostnader.

    Lagrum: 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

19. AD 2021 nr 37Arbetsdomstolen, 2021-08-18

    Ett universitet har beslutat att två adjunkter inte längre skulle medges att använda en viss del av sin arbetstid för forskning och kompetensutveckling. Arbetsdomstolen har funnit att deras anställningar inte ändrats i grunden och att beslutet därför inte innebar att de sagts upp från sina anställningar. Även fråga om talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

20. AD 2021 nr 16Arbetsdomstolen, 2021-04-28

    Fråga om tingsrätten gjorde fel när den avvisade en från Kronofogdemyndigheten överlämnad talan, utan att utreda om det fanns förutsättningar för och önskemål om att överlämna målet till Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har funnit att tingsrätten borde ha utrett behörighetsfrågan innan den förelade käranden att betala en tilläggsavgift och att det därför var fel av tingsrätten att avvisa kärandens talan på grund av underlåtenhet att betala tilläggsavgift.

    Lagrum: 2 kap. 5 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

21. AD 2021 nr 11Arbetsdomstolen, 2021-03-10

    Målet gällde bl.a. om en talan avseende skadestånd enligt anställningsskyddslagen var preskriberad. Fråga var dels om arbetsgivaren, som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation, alltjämt var bunden av ett kollektivavtal och dess förhandlingsordning, dels om arbetstagaren väckt talan i rätt tid efter att tvisteförhandling avslutats. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte var bunden av kollektivavtalet och dess förhandlingsordning, eftersom de avtalsslutande organisationerna, efter att arbetsgivaren utträtt, i samband med en sedvanlig avtalsrörelse träffat ett nytt avtal som ersatte det tidigare avtalet. Arbetsgivaren och arbetstagarens fackliga organisation hade genomfört tvisteförhandlingar på såväl lokal som central nivå, utan att frågan om preskription berörts. Eftersom arbetsgivaren inte var bunden någon förhandlingsordning, fann Arbetsdomstolen att tvisteförhandlingen var slutförd efter en förhandlingsomgång, men att arbetsgivaren genom sitt handlande fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionsfristen med en månad efter att den centrala förhandlingen avslutades (se AD 2000 nr 85 och AD 2006 nr 25). Eftersom talan väcktes senare än så var den preskriberad.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

22. AD 2021 nr 5Arbetsdomstolen, 2021-02-17

    Ett bolag har låtit en arbetstagare göra privata inköp genom bolaget från bolagets leverantör till samma pris som bolaget betalat denne. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren är konsument och arbetsgivaren näringsidkare i preskriptionslagens mening och att preskriptionstiden för arbetsgivarens fordran mot arbetstagaren för inköpet därmed är tre år. Även fråga om preskriptionsavbrott har skett

    Lagrum: 1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

23. AD 2020 nr 15Arbetsdomstolen, 2020-03-18

    Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

24. AD 2019 nr 52Arbetsdomstolen, 2019-11-14

    Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdomstolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångsbalken.

    Lagrum: 2 kap. 1 §, 2 § och 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

25. AD 2019 nr 48Arbetsdomstolen, 2019-10-30

    Tolkning av en bestämmelse i ett företagsanpassat kollektivavtal om vilodag för kabinpersonal som arbetat mer än 24 timmar under två efterföljande tjänstgöringspass.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

26. AD 2018 nr 79Arbetsdomstolen, 2018-12-19

    En taxiförare väckte talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön. Arbetsgivaren invände att lön betalats bl.a. genom att taxiföraren fått behålla kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om lönebetalning skett på annat sätt. Vidare fråga om rättegångskostnadernas fördelning.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

27. AD 2018 nr 14Arbetsdomstolen, 2018-03-07

    Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.

    Lagrum: 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

28. AD 2018 nr 10Arbetsdomstolen, 2018-02-21

    En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. - Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

29. AD 2017 nr 48Arbetsdomstolen, 2017-08-23

    En driftstyrningsingenjör hos Försvarets materielverk, vars anställning är säkerhetsklassad, har deltidsarbete som pilot för ett utländskt flygbolag. Fråga om detta är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. Nu fråga om interimistisk prövning.

    Lagrum: 4 kap. 7 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

30. AD 2017 nr 39Arbetsdomstolen, 2017-06-14

    En arbetstagare hos Försvarsmakten skadades vid utlandstjänstgöring. Arbetstagaren hade två privata olycksfallsförsäkringar som inte föll ut, då försäkringarna enligt försäkringsvillkoren inte gällde vid olycksfall i det aktuella insatsområdet. Arbetstagaren fick viss ersättning enligt ett kollektivavtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring. Tvisten avser huvudsakligen kollektivavtalets innebörd, i fråga om kollektivavtalet innebär att en arbetstagare har rätt till full kompensation vid bortfall av försäkringsskydd eller om kollektivavtalets ersättningsbestämmelse är en s.k. arbetsgivarventil som medger möjlighet för arbetsgivaren att besluta om ersättning, men som inte innebär någon skyldighet att betala ersättning.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

31. AD 2017 nr 13Arbetsdomstolen, 2017-03-08

    En kemist som under ett antal månader fått lägre lön än den som framgick av hans anställningsavtal kontaktade sin arbetstagarorganisation som sände arbetsgivaren ett kravbrev om de lönebelopp som dragits av. När arbetsgivarbolaget fick kravbrevet uppstod en ordväxling med förhöjt tonläge mellan bolagets företrädare och arbetstagaren, varpå arbetstagaren lämnade arbetsplatsen för att inte mer återkomma. Fråga om lönesänkningen varit avtalad och om arbetstagaren självmant lämnat anställningen eller om han blivit avskedad samt om det i så fall har inneburit en kränkning av arbetstagarens föreningsrätt och ett intrång i arbetstagarorganisationens verksamhet. Även fråga om bolaget utnyttjat en oklar situation om arbetstagarens anställning på ett sådant sätt att det är att jämställa med ett avskedande. - Fråga om hur stort, om något, allmänt skadestånd som ska betalas på grund av att arbetsgivaren i strid med 26 § semesterlagen betalat ut arbetstagarens semesterlön månadsvis. Fråga om partsställningen i målet, bl.a. om arbetstagarorganisation får föra talan för medlem i tvister som handläggs gemensamt enligt 2 kap. 1 § tredje stycket arbetstvistlagen.

    Lagrum: 2 kap. 1 § tredje stycket samt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

32. AD 2017 nr 2Arbetsdomstolen, 2017-01-18

    Fråga om en talan ska avvisas på grund av rättegångshinder, då det mellan parterna finns ett skiljeavtal. Av skiljeavtalet följer bl.a. att skiljenämnden inte är behörig att avgöra tvisten om den avser tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning. Fråga om tolkning av skiljeavtalet och huruvida tvisten rör tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning.

    Lagrum: 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

33. AD 2016 nr 75Arbetsdomstolen, 2016-12-14

    En arbetstagarorganisation genomförde en utbildning i form av en tvådagars lagbaskonferens. Vid konferensen deltog ett antal lagbasar, anställda hos två bolag, som var utsedda fackliga förtroendemän. Därutöver deltog ytterligare en anställd i ett av bolagen som var facklig förtroendeman, men som inte var lagbas. Arbetsgivarna hade förklarat att de avsåg att bevilja ledighet, men utan betalning. Efter att lagbaskonferensen hade genomförts lade arbetstagarorganisationen tolkningsföreträden enligt 9 § förtroendemannalagen om att namngivna arbetstagare hos vart och ett av bolagen hade rätt till betald ledighet för sitt deltagande i konferensen. Bland dem som fanns uppräknade i tolkningsföreträdena fanns fem arbetstagare som inte hade deltagit i konferensen och tre som enbart deltagit en av de två dagarna samt en person som inte längre var anställd i det angivna bolaget. - Tvist har uppstått mellan parterna om deltagande i lagbaskonferensen berättigade till betald ledighet enligt förtroendemannalagen och om de lagda tolkningsföreträdena var felaktiga samt i så fall om förbundet insett eller borde ha insett felaktigheterna. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om lagbasarna, tillika fackliga förtroendemän, haft rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner enligt 6 och 7 §§ förtroendemannalagen för att delta i lagbaskonferensen, dvs. om ledighet för att delta i konferensen har varit erforderlig och av skälig omfattning samt om konferensens innehåll avsett verksamhet på de fackliga förtroendemännens egna arbetsplatser. Även fråga om den fastställelsetalan som arbetsgivarorganisationen fört varit tillåten.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

34. AD 2016 nr 44Arbetsdomstolen, 2016-06-16

    Bestämmelsen i 5 kap. 2 § första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett beslut av tingsrätt som överklagats särskilt.

    Lagrum: 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

35. AD 2016 nr 32Arbetsdomstolen, 2016-04-27

    Tolkning av kollektivavtal. I teknikinstallationsavtalet finns en bestämmelse om beredskapstjänst. Där föreskrivs bland annat att arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om beredskapstjänst samt att arbetsgivaren vid fara i dröjsmål, dock högst en gång under loppet av fem veckor per arbetstagare, har rätt att påfordra beredskapstjänst. Fråga om vilken innebörd bestämmelsen har och främst vilken rätt den ger arbetsgivaren att beordra och schemalägga beredskapstjänst. Även fråga om avvisning av fastställelseyrkande.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

36. AD 2016 nr 6Arbetsdomstolen, 2016-02-03

    Tolkning av kollektivavtal angående samordning av pensionsförmåner för vissa piloter som bytt bas från Stockholm till Köpenhamn. Även fråga om partsställningen i målet.

    Lagrum: 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

37. AD 2016 nr 1Arbetsdomstolen, 2016-01-13

    Arbetstagare har kontaktat sin arbetstagarorganisation för att få till stånd kollektivavtal på arbetsplatsen varefter informationsmöte om kollektivavtal har hållits mellan arbetsgivaren och organisationens ombudsman. Arbetsgivaren har en tid senare sagt upp alla sina arbetstagare. Fråga bl.a. om uppsägningarna och vissa andra händelser inneburit föreningsrättskränkningar.

    Lagrum: 2 kap. 1 §, 4 kap. 5 § och 5 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

38. AD 2015 nr 75Arbetsdomstolen, 2015-12-16

    Fråga om fördelning av rättegångskostnaderna efter det att käranden återkallat talan sedan motparten försatts i konkurs.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

39. AD 2015 nr 67Arbetsdomstolen, 2015-11-11

    En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.

    Lagrum: 2 kap. 1 §, 2 § och 5 § samt 4 kap. 2 § och 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

40. AD 2015 nr 61Arbetsdomstolen, 2015-10-21

    En arbetstagare hos SVT har skrivit inlägg på Facebook och bl.a. tagit ställning i en fråga som han bevakade inom ramen för sin anställning som reporter och programledare. Med hänvisning till SVT:s public serviceuppdrag förändrade arbetsgivaren arbetstagarens arbetsuppgifter under en viss period och tilldelade honom en erinran. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att det inte är visat att en åberopad kollektivavtalsbestämmelse innebär en skadeståndssanktionerad ömsesidig lojalitetsplikt. Domstolen har inte heller funnit att SVT agerat i strid med Europakonventionen och god sed på arbetsmarknaden eller i strid med det enskilda anställningsavtalet. Även fråga om del av talan ska avvisas enligt 4 kap. 7 § arbetstvistlagen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

41. AD 2015 nr 43Arbetsdomstolen, 2015-07-08

    Tvisten gäller om uppgifterna att förbereda och delta i ackordsförhandlingar och ackordsavstämningar som en lagbas och facklig förtroendeman utför för det egna arbetslaget ska ersättas som ackordstid eller parallelltid enligt den mellan parterna gällande förtroendemannaöverenskommelsen från år 2010. Arbetsdomstolen har bl.a. funnit att uppgifterna utgjort facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen och att ersättningsregeln som den framgår av 2007 års lydelse av förtroendemannaöverenskommelsen alltjämt utgör avtalsinnehåll mellan parterna och att rätt till parallelltidsersättning därmed inte förelegat. Även fråga om del av talan ska avvisas.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

42. AD 2015 nr 1Arbetsdomstolen, 2015-01-14

    Tre arbetstagare ansökte om ledighet i en till två dagar. Deras ledighetsansökningar avslogs. Fråga huvudsakligen om arbetsgivaren därigenom brutit mot studieledighetslagen och därvid om de sökta ledigheterna avsåg ledighet enligt studieledighetslagen eller förtroendemannalagen. Även fråga om talan ska avvisas, på den grunden att tvistefrågan inte varit föremål för tvisteförhandlingar, vilket domstolen inte funnit.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

43. AD 2014 nr 91Arbetsdomstolen, 2014-12-17

    En restaurangverksamhet lades ned på grund av bristande lönsamhet, varvid två anställda blev uppsagda på grund av arbetsbrist. En vecka efter det att den förra restaurangverksamheten avslutades startade ett annat bolag restaurangverksamhet i samma lokal som det förra bolaget hade bedrivit sin verksamhet. Tvist har uppstått mellan parterna om händelseförloppet inneburit en verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen. Fråga även om arbetstagarna har anmält anspråk på företrädesrätt till återanställning i rätt tid.

    Lagrum: 4 kap. 7 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

44. AD 2014 nr 65Arbetsdomstolen, 2014-10-08

    En arbetsgivare har väckt talan vid tingsrätten mot två tidigare arbetstagare och yrkat bl.a. att dessa ska betala skadestånd för brott mot upphovsrättslagen och företagshemlighetslagen. Arbetsgivaren är bunden av en förhandlingsordning med en arbetstagarorganisation. Arbetstagarna var tidigare medlemmar i arbetstagarorganisationen, men hade utträtt ur organisationen när talan väcktes. Fråga har uppkommit om talan ska avisas till följd av att arbetsgivaren inte förhandlat med förbundet enligt förhandlingsordningen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

45. AD 2014 nr 22Arbetsdomstolen, 2014-03-05

    Det har funnits grund för avskedande av en kommunal fastighetschef som utan i behörig ordning fattat beslut eller godkännande av överordnad för kommunen tecknat avtal om byggnadsarbeten för mångmiljonbelopp. Även fråga om förhandlingsskyldigheten enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister varit uppfylld.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

46. AD 2014 nr 15Arbetsdomstolen, 2014-02-12

    Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att pröva tvist mellan arbetstagare och bolagsman i handelsbolag.

    Lagrum: 1 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

47. AD 2013 nr 79Arbetsdomstolen, 2013-11-06

    Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

48. AD 2013 nr 55Arbetsdomstolen, 2013-06-26

    I 2004 års reservofficersavtal finns regler om reservofficerspremier. Två reservofficerare anställda vid Försvarsmakten har för tiden från och med år 2006 inte fått någon reservofficerspremie. Arbetsdomstolen har avvisat talan såvitt avser den ene av de två reservofficerarna, eftersom domstolen inte funnit att talan i den delen uppfyllt förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Den huvudsakliga tvistefrågan därefter har avsett om den kvarvarande reservofficeren har haft rätt till premier enligt antingen övergångsbestämmelserna eller 7 § i 2004 års reservofficersavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. Därutöver tvist om Försvarsmakten förhandlingsvägrat och brutit mot mellan parterna gällande samverkansavtal.

    Lagrum: 4 kap. 7 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

49. AD 2013 nr 44Arbetsdomstolen, 2013-05-22

    Fem arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist underrättade arbetsgivaren att de ogiltigförklarade uppsägningarna. Innan central tvisteförhandling hade genomförts väckte arbetsgivarorganisationen talan i Arbetsdomstolen och yrkade bl.a. att Arbetsdomstolen interimistiskt skulle förordna att arbetstagarnas anställningar skulle upphöra vid viss angiven tidpunkt. Efter att Arbetsdomstolen meddelat interimistiskt beslut genomförde parterna central förhandling varvid förbundet återtog yrkandena om ogiltigförklaring av uppsägningarna. Arbetsgivarorganisationen återkallade därefter talan i Arbetsdomstolen. Fråga om rättegångskostnadernas fördelning.

    Lagrum: 4 kap. 7 § och 5 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

50. AD 2013 nr 45Arbetsdomstolen, 2013-05-22

    En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden, hävde arbetstagaren anställningsavtalet och det s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. Arbetstagaren har därefter stämt arbetsgivaren och yrkat skadestånd och bl.a. gjort gällande att skadeståndet ska beräknas på visst sätt enligt partneravtalet. Fråga huruvida tvisten är att anse som en arbetstvist.

    Lagrum: 1 kap. 1 § och 2 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister•

51. AD 2013 nr 34Arbetsdomstolen, 2013-04-17

    Under avtalsrörelsen 2012 vidtog ett fackförbund stridsåtgärder mot ett antal medlemsföretag i två arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivarorganisationerna har gjort gällande att förbundet kränkt företagens föreningsrätt eftersom stridsåtgärderna dels vidtagits som en reaktion på att medlemsföretagen deltagit i arbetsgivarsamverkan inom Svenskt Näringsliv, dels särskilt riktats mot medlemsföretag vars representanter är verksamma i organ på arbetsgivarsidan.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

52. AD 2013 nr 19Arbetsdomstolen, 2013-02-27

    Frågor om arbetstagarna skulle genomgå alkoholtest hos en av bolagets kunder inneburit brott mot dels ett mellan förbundet och bolaget träffat kollektivavtal om hantering och rutiner av alkolås i företagets fordon, dels transportavtalet och dels personuppgiftslagen. Även fråga om det är av avsevärd betydelse för käranden att få en fastställelsetalan prövad.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

53. AD 2013 nr 8Arbetsdomstolen, 2013-01-30

    Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var bunden av kollektivavtal och vars verksamhet påstås ha övergått till nu instämd arbetsgivare.

    Lagrum: 2 kap. 1 § och 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstivister

54. AD 2012 nr 85Arbetsdomstolen, 2012-12-12

    En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden av ett s.k. partneravtal som var träffat mellan delägarna. I avtalet finns en bestämmelse om att en partner vars anställning upphör och som därefter bedriver konkurrerande verksamhet på visst sätt blir skadeståndsskyldig för klienter som övergått till den nya verksamheten. Fråga om tvist rörande bestämmelsen är en arbetstvist.

    Lagrum: 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 § och 8 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

55. AD 2012 nr 81Arbetsdomstolen, 2012-12-05

    Frågan huruvida en tvist om avskedande på statens område ska prövas enligt arbetstvistlagen måste avgöras genom det sätt som käranden utformar sin talan. Om käranden gör gällande att ett visst beslut eller agerande från arbetsgivarens sida innefattar ett beslut om avskedande ska talan i princip prövas enligt arbetstvistlagen. På samma sätt bör frågan bedömas om det för att kunna avgöra den frågan krävs ett ställningstagande i frågan om det över huvud taget förelegat något anställningsförhållande som arbetstagaren kan ha blivit skiljd från.

    Lagrum: 1 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen (1974:371)

56. AD 2011 nr 49Arbetsdomstolen, 2011-06-01

    En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en arbetstagare vid övernattning ska erhålla eget rum. Arbetstagarorganisationen har därför väckt talan mot arbetsgivarorganisationen och bussbolaget och yrkat att bolaget ska förpliktas att betala allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Arbetsgivarparterna har invänt att talan ska avvisas med hänvisning till att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen inte varit uppfyllt. Enligt arbetsgivarparterna har nämligen de resetillfällen som arbetstagarorganisationen hänvisat till inte behandlats vid förhandlingarna på ett sådant sätt att förhandlingskravet fullgjorts. Arbetsdomstolen finner vid sin prövning av avvisningsfrågan att det föreligger sådan identitet mellan den tvistefråga som behandlades vid förhandlingarna och den fråga som arbetstagarorganisationen fört till domstolen att förhandlingskravet har varit uppfyllt.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

57. AD 2011 nr 46Arbetsdomstolen, 2011-05-25

    En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran, dels genom att inte medverka till en förhandling inom två veckor , dels genom att inte medverka till sakliga förhandlingar. Även fråga om bolaget haft rätt att frånträda förhandlingen.

    Lagrum: 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

58. AD 2011 nr 40Arbetsdomstolen, 2011-05-11

    Fråga huvudsakligen om tolkning av en bestämmelse i journalistavtalet och vilka medarbetare som omfattas av lokutionen "då arbetstiden kontinuerligt förlägges måndag-fredag". Även fråga om det förelegat fastställelseintresse.

    Lagrum: 4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

59. AD 2011 nr 34Arbetsdomstolen, 2011-04-27

    Fråga huvudsakligen om det förelegat skäl för avskedande av en distansarbetande arbetstagare.

    Lagrum: 5 kap. 2 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

60. AD 2011 nr 35Arbetsdomstolen, 2011-04-27

    Fråga om det förelegat grund för avskedande eller uppsägning av en arbetstagare som ersatt kopior av läkarintyg som förvarades hos arbetsgivaren med andra kopior av läkarintygen där vissa uppgifter maskerats.

    Lagrum: 5 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister