Artikel 9: Nationella ramar för hantering av cybersäkerhetskriser

1. Varje medlemsstat ska utse eller inrätta en eller flera behöriga myndigheter med ansvar för hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser (cyberkrishanteringsmyndigheter). Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa myndigheter har tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Medlemsstaterna ska säkerställa samstämmighet med befintliga ramar för allmän nationell krishantering.

2. Om en medlemsstat utser eller inrättar mer än en cyberkrishanteringsmyndighet enligt punkt 1 ska den tydligt ange vilken av dessa myndigheter som ska samordna hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser.

3. För tillämpning av detta direktiv ska varje medlemsstat identifiera vilka kapaciteter, tillgångar och förfaranden som kan användas i händelse av en kris.

4. Varje medlemsstat ska anta en nationell plan för hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser där mål och villkor för hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser fastställs. Planen ska särskilt innehålla följande:

a)

Målen för nationella beredskapsåtgärder och beredskapsverksamheter.

b)

Cyberkrishanteringsmyndigheternas uppgifter och ansvarsområden.

c)

Cyberkrishanteringsförfaranden, inbegripet deras integrering i den allmänna nationella ramen för krishantering och kanaler för informationsutbyte.

d)

Nationella beredskapsåtgärder, inbegripet övningar och utbildningsverksamhet.

e)

Berörda offentliga och privata intressenter och berörd infrastruktur.