{"attribution":{"source":"legal.exploreworldai.com","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:nja-2009-s-570","cite_as":"NovaCopilot, legal.exploreworldai.com (https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:nja-2009-s-570)","license":"https://legal.exploreworldai.com/revision","version":"legal-2026-10-17","fingerprint":"ewai:se:ac728a","proof":"sha256:d1c953fc2c7a1c283bf16cbb09372ab840f6d7940ee3a138c3e82b154f138ca6","jurisdiction":"se","lang":"en","publisher":"NovaCopilot by ExploreWorld Legal","terms":"https://legal.exploreworldai.com/om"},"brand_source":"Source: NovaCopilot","item":{"schema_version":"1.0.0","id":"se:nja-2009-s-570","jurisdiction":"se","lang":"sv","brand_source":"Source: NovaCopilot","brand":{"product":"NovaCopilot","platform":"ExploreWorldAI","infrastructure":"ExploreWorld Legal","infrastructure_url":"legal.exploreworldai.com","legal_entity":"Valkiv Ventures AB","permanent_url":"https://legal.exploreworldai.com/novacopilot","source":"Source: NovaCopilot","powered_by":"Powered by NovaCopilot","license":"https://legal.exploreworldai.com/licensvillkor"},"sections":[{"title":"Mariestads tingsrätt, fastighetsdomstolen","paragraphs":["para_2","para_3"]},{"title":"Yrkanden","paragraphs":["para_5"]},{"title":"Utvecklande av talan","paragraphs":["para_7","para_8"]},{"title":"Domskäl","paragraphs":["para_10","para_11","para_12","para_13","para_14","para_15","para_16","para_17","para_18","para_19","para_20","para_21"]},{"title":"Domslut","paragraphs":["para_23"]},{"title":"Göta hovrätt","paragraphs":["para_25","para_26","para_27"]},{"title":"Hovrättens domskäl","paragraphs":["para_29","para_30","para_31","para_32","para_33","para_34","para_35"]},{"title":"Hovrättens domslut","paragraphs":["para_37"]},{"title":"Högsta domstolen","paragraphs":["para_39","para_40","para_41","para_42"]},{"title":"Domskäl","paragraphs":["para_44","para_45","para_46","para_47"]},{"title":"Domslut","paragraphs":["para_49","para_50"]},{"title":"Domskäl","paragraphs":["para_52","para_53","para_54","para_55","para_56","para_57"]},{"title":"Är nyttjanderättsöverlåtelsen giltig?","paragraphs":["para_59","para_60","para_61","para_62","para_63"]},{"title":"Gäller nyttjanderätten mot de nya fastighetsägarna?","paragraphs":["para_65","para_66","para_67"]},{"title":"Slutsats","paragraphs":["para_69"]},{"title":"Domslut","paragraphs":["para_71"]},{"title":"Justitierådet Stefan Lindskog tillade för egen del:","paragraphs":["para_73","para_74","para_75","para_76","para_77","para_78","para_79","para_80","para_81","para_82","para_83","para_84","para_85","para_86","para_87","para_88","para_89","para_90","para_91","para_92"]}],"paragraphs":[{"text":"Mariestads tingsrätt, fastighetsdomstolen","paragraph_id":"para_1"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag förde vid Mariestads tingsrätt, fastighetsdomstolen, den talan mot staten genom Vägverket som framgår av fastighetsdomstolens dom.","paragraph_id":"para_2"},{"text":"Fastighetsdomstolen (lagmannen Bengt Tancred, rådmannen Lars Nilsson, fastighetsrådet Bertil Mattsson och två nämndemän) anförde följande i dom den 14 oktober 2003.","paragraph_id":"para_3"},{"text":"Yrkanden","paragraph_id":"para_4"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus AB har yrkat att fastighetsdomstolen förklarar att bolaget, enligt villkor i nyttjanderättsavtal den 21 januari 1986 mellan G.B. och B.B. å ena sidan och Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB å andra sidan, är ersättningsberättigat jämlikt 55 § väglagen på grund av vägverkets ianspråktagande av grustäkt på fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1 den 1 augusti 1998.","paragraph_id":"para_5"},{"text":"Utvecklande av talan","paragraph_id":"para_6"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus AB har till utvecklande av sin talan anfört i huvudsak följande. Den 1 augusti 1998 var Skultorps Åkeri & Grus AB nyttjanderättshavare enligt de ursprungliga villkor som överenskommits i nyttjanderättsavtalet mellan G.B. och B.B., å ena, och Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. …","paragraph_id":"para_7"},{"text":"Staten genom Vägverket har till utveckling av sitt bestridande anfört i huvudsak följande. Staten vitsordar att de tidpunkter som angivits för upplåtelsen av nyttjanderätten och för de olika förvärven är riktiga. Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB och Skultorps Åkeri & Grus AB har bedrivit helt l …","paragraph_id":"para_8"},{"text":"Domskäl","paragraph_id":"para_9"},{"text":"K.J. har hörts under sanningsförsäkran. Vittnesförhör har på Skultorps Åkeri & Grus AB:s begäran hållits med advokaten J.L. och med tidigare verkställande direktören för Älvsborgs Läns Hypoteksförening, S.B. På begäran av staten har vittnesförhör hållits med J.E. och V.E.","paragraph_id":"para_10"},{"text":"- - -","paragraph_id":"para_11"},{"text":"Fastighetsdomstolen gör följande bedömning.","paragraph_id":"para_12"},{"text":"Det är ostridigt mellan parterna att G.B. och B.B. den 21 januari 1986 i egenskap av ägare till fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1 upplät nyttjanderätt till grustäkt till förmån för Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB och att nyttjanderätten den 12 februari 1986 antecknades i fastighetsboken. Parter …","paragraph_id":"para_13"},{"text":"Av utredningen framgår att Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB den 5 april 1994 försattes i konkurs. Det är vidare utrett att konkursboet genom ett köpeavtal den 11 maj 1994 överlät bolagets rörelse inklusive samtliga nyttjanderätter till ett nybildat bolag, vilket sedermera kom att driva sin verksamhet under namnet Skultorps Åkeri & Grus AB.","paragraph_id":"para_14"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus AB har gjort gällande att nyttjanderätten har varit fritt överlåtbar och efter konkursboets överlåtelse till Skultorps Åkeri & Grus AB kommit att gälla mot Älvsborgs Läns Hypoteksförening och, efter föreningens överlåtelse av fastigheten till J.E. och V.E., också mot dem. Enli …","paragraph_id":"para_15"},{"text":"Av det ifrågavarande nyttjanderättsavtalet kan utläsas bland annat följande. Nyttjanderätten, vilken enligt avtalets ordalydelse skall gälla \"tills i täkten befintligt grus utvunnits\", har inte begränsats i tiden. Avtalet ger nyttjanderättshavaren rätt att inom området uppföra de vägar och andra ano …","paragraph_id":"para_16"},{"text":"Den nu ifrågavarande nyttjanderättens giltighet i tiden begränsas således endast genom föreskriften i JB 7 kap. 5 § första stycket om att nyttjanderätt inte är bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Genom avtalet tillförsäkras nyttjanderättshavaren långtgående rättigheter i fråga om ny …","paragraph_id":"para_17"},{"text":"Det är ostridigt att något uttryckligt samtycke till konkursboets överlåtelse av nyttjanderätten till Skultorps Åkeri & Grus AB inte lämnats av Älvsborgs Läns Hypoteksförening. Skultorps Åkeri & Grus AB har emellertid gjort gällande att Älvsborgs Läns Hypoteksförening har lämnat ett tyst samtycke ti …","paragraph_id":"para_18"},{"text":"Av utredningen framgår att Älvsborgs Läns Hypoteksförening genom köpekontrakt den 9 juli 1994 till J.E. och V.E. överlåtit fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1. Det förhållandet att det därvid i köpekontraktet § 6 antecknats att köparen varit upplyst och medveten om att det finns ett intecknat nyttjande …","paragraph_id":"para_19"},{"text":"Fastighetsdomstolen finner således inte att den av G.B. och B.B. den 21 januari 1986 till Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB upplåtna nyttjanderätten vid värdetidpunkten den 1 augusti 1998 gällde till förmån för Skultorps Åkeri & Grus AB. Talan skall därför ogillas.","paragraph_id":"para_20"},{"text":"- - -","paragraph_id":"para_21"},{"text":"Domslut","paragraph_id":"para_22"},{"text":"Käromålet ogillas.","paragraph_id":"para_23"},{"text":"Göta hovrätt","paragraph_id":"para_24"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag överklagade i Göta hovrätt och yrkade bifall till sin vid tingsrätten framställda talan i huvudsaken.","paragraph_id":"para_25"},{"text":"Vägverket bestred ändring i huvudsaken.","paragraph_id":"para_26"},{"text":"Hovrätten (hovrättslagmannen Jan Carrick, hovrättsrådet Lars Holm, referent, fastighetsrådet P.G. Andersson och tf. hovrättsassessorn Therese Johnsson) anförde följande i dom den 13 december 2004.","paragraph_id":"para_27"},{"text":"Hovrättens domskäl","paragraph_id":"para_28"},{"text":"I hovrätten har framlagts samma skriftliga bevisning och upptagits samma muntliga bevisning som vid tingsrätten. De omständigheter hovrätten har att bedöma är desamma som tingsrätten redogjort för i den överklagade domen.","paragraph_id":"para_29"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag har således i första hand gjort gällande att rätten att tillgodogöra sig gruset varit fritt överlåtbar medan Vägverket hävdat att samtycke från fastighetsägaren måste föreligga för att giltig överlåtelse kunnat ske.","paragraph_id":"para_30"},{"text":"Hovrätten gör följande bedömning.","paragraph_id":"para_31"},{"text":"Genom en särskild bestämmelse i 7 kap. 3 § JB har lagstiftaren jämställt rättigheter att avverka skog på en fastighet och att från en fastighet ta grus, sten, jord etc. med sedvanliga nyttjanderätter såsom främst arrende och hyra. Innehavaren av en rättighet att ta t.ex. grus från en fastighet kan d …","paragraph_id":"para_32"},{"text":"I det nu aktuella avtalet har något förbud att överlåta rättigheten eller krav på godkännande från fastighetsägaren innan överlåtelse inte uppställts. Avtalet innehåller heller ingen direkt tidsbegränsning, men blir i praktiken tidsbegränsat genom kravet på täkttillstånd, som är tidsbegränsat. I kra …","paragraph_id":"para_33"},{"text":"Nyttjanderätten har varit inskriven i fastighetsregistret. Förbehåll har gjorts för denna vid den exekutiva auktion då Älvborgs Läns Hypoteksförening förvärvade fastigheten. J.E. och V.E. har i sitt köpekontrakt upplysts om det intecknade nyttjanderättsavtalet. Enligt 6 § i köpekontraktet fogades ti …","paragraph_id":"para_34"},{"text":"Vid denna bedömning skall bolagets talan i huvudsaken bifallas.","paragraph_id":"para_35"},{"text":"Hovrättens domslut","paragraph_id":"para_36"},{"text":"Med ändring av tingsrättens dom i huvudsaken förklarar hovrätten att Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag enligt villkor i nyttjanderättsavtal den 21 januari 1986 mellan G.B. och B.B. å ena sidan och Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. Aktiebolag å andra sidan är ersättningsberättigat jämlikt 55 § väglagen på grund av Vägverkets ianspråktagande av grustäkt på fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1 den 1 augusti 1998.","paragraph_id":"para_37"},{"text":"Högsta domstolen","paragraph_id":"para_38"},{"text":"Vägverket överklagade och yrkade att HD med upphävande av hovrättens dom skulle fastställa tingsrättens domslut.","paragraph_id":"para_39"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag bestred ändring.","paragraph_id":"para_40"},{"text":"Målet avgjordes efter föredragning.","paragraph_id":"para_41"},{"text":"Föredraganden, rev.sekr. Aneta Blåder, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.","paragraph_id":"para_42"},{"text":"Domskäl","paragraph_id":"para_43"},{"text":"Vägverket har genom vägrätt tagit i anspråk mark på fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1. På den ianspråktagna marken finns en grustäkt för vilken Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag (Skultorp) i egenskap av nyttjanderättshavare begär intrångsersättning i enlighet med 55 § väglagen. Skultorp köpte år 1994 …","paragraph_id":"para_44"},{"text":"Frågan i målet är om överlåtelse av partiella nyttjanderätter (såsom nyttjanderätter till grustäkter) kan överlåtas utan samtycke av fastighetsägaren. Överlåtelser av partiella nyttjanderätter sker som regel i affärsmässiga sammanhang mellan ekonomiskt likvärdiga parter. Något behov av att skydda rä …","paragraph_id":"para_45"},{"text":"Nu aktuellt avtal innehåller inget förbud mot överlåtelse eller krav på fastighetsägarens samtycke inför en överlåtelse. Avtalet innehåller ingen tidsbegränsning utan gäller tills allt grus i täkten har utvunnits. Markägaren ansvarar för att nödvändiga tillstånd för täkten finns samt för kvaliteten …","paragraph_id":"para_46"},{"text":"Avtalets innehåll har utpräglad affärsmässig karaktär. Genom bestämmelsen i 7 kap. 5 § JB får avtalstiden anses vara 50 år. Kontraktsparternas rättigheter och skyldigheter är inte särskilt långtgående för någondera parten. Inget har framkommit som tyder på att nyttjanderättshavarens person har haft …","paragraph_id":"para_47"},{"text":"Domslut","paragraph_id":"para_48"},{"text":"HD fastställer hovrättens domslut i själva saken.","paragraph_id":"para_49"},{"text":"HD (justitieråden Leif Thorsson, Severin Blomstrand, referent, Anna Skarhed, Gudmund Toijer och Stefan Lindskog) meddelade den 30 september 2009 följande dom.","paragraph_id":"para_50"},{"text":"Domskäl","paragraph_id":"para_51"},{"text":"Enligt ett nyttjanderättsavtal daterat den 21 januari 1986 medgav G.B. och B.B. i egenskap av ägare till fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1 att Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. Aktiebolag i enlighet med gällande täktplan fick utvinna grus på fastigheten. Upplåtelsen skulle gälla tills i täkten befintligt grus utvunnits. Nyttjanderätten skrevs in. Den 6 december 1993 fick bolaget ett förnyat täkttillstånd, som skulle gälla t.o.m. den 31 oktober 1998.","paragraph_id":"para_52"},{"text":"Älvsborgs Läns Hypoteksförening köpte fastigheten på exekutiv auktion den 20 januari 1994, varvid nyttjanderätten förbehölls.","paragraph_id":"para_53"},{"text":"Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. Aktiebolag försattes i konkurs den 5 april 1994. Den 11 maj 1994 sålde konkursboet \"[d]en av konkursbolaget på egna fastigheter bedrivna rörelsen innefattande\" bl.a. den aktuella nyttjanderätten till Ållebergs Service AB under namnändring till Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag. Det bolaget tog över täkttillståndet.","paragraph_id":"para_54"},{"text":"Den 9 juli 1994 sålde hypoteksföreningen fastigheten till J.E. och V.E. Enligt köpekontraktet var köparna upplysta och medvetna om \"intecknat nyttjanderättsavtal beträffande grustäkt för Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. AB Skultorp\" och om länsstyrelsens beslut om täkttillstånd t.o.m. den 31 oktober 1998.","paragraph_id":"para_55"},{"text":"Den 1 augusti 1998 tog Vägverket i anspråk mark på fastigheten i enlighet med en lagakraftvunnen arbetsplan för väg 201. Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag gör i målet gällande att bolaget har rätt till ersättning enligt 55 § väglagen (1971:948) på grund av verkets ianspråktagande av grustäkten på fastigheten.","paragraph_id":"para_56"},{"text":"Frågan i målet är om det nya bolaget (Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag) kan gentemot Vägverket göra gällande rätt till ersättning enligt 55 § väglagen med åberopande av nyttjanderättsavtalet mellan makarna B. och det gamla bolaget (Skultorps Åkeri & Grus Bröderna J. Aktiebolag), som gick i konkurs. …","paragraph_id":"para_57"},{"text":"Är nyttjanderättsöverlåtelsen giltig?","paragraph_id":"para_58"},{"text":"Den i målet aktuella rätten till grustäkt är en sådan partiell nyttjanderätt till fast egendom som behandlas i 7 kap. 3 § första stycket JB. I JB finns bestämmelser om sådana nyttjanderätter endast i 7 kap. Beträffande arrende och hyra innehåller balken mer utvecklade regelsystem, se 8-11 kap. resp. …","paragraph_id":"para_59"},{"text":"Samtyckesfrågan är endast sparsamt belyst i rättspraxis. I rättsfallet NJA 1922 s. 102 fann HD att tillstånd av jordägaren inte var erforderligt för överlåtelse av en rätt att under en tid av två år uppbryta och bortföra trädstubbar från ett visst skogsskifte. Rättsfallet NJA 1979 s. 451 gällde en f …","paragraph_id":"para_60"},{"text":"Frågan har uppmärksammats i den juridiska litteraturen (se t.ex. Bengtsson, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott, 1967, s. 577, Bengtsson, Nyttjanderätt till fast egendom, 2 uppl. 1976, s. 141, Larsson-Synnergren, Arrende- och andra nyttjanderättsavtal i praktiken, 2 uppl. 2007, s. 76 …","paragraph_id":"para_61"},{"text":"Av det anförda följer att det inte kan antas att svensk rätt innehåller en regel av innebörd att en partiell nyttjanderätt till fast egendom får överlåtas bara med fastighetsägarens samtycke. Med hänsyn inte minst till omsättningsintresset bör huvudregeln tvärtom anses vara att en sådan nyttjanderät …","paragraph_id":"para_62"},{"text":"För det nu aktuella målet innebär det anförda att överlåtelsen den 11 maj 1994 av rätten till grustäkt från konkursboet till det nya bolaget (Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag) gällde mot fastighetsägaren Älvsborgs Läns Hypoteksförening. Detta ifrågasattes inte heller av hypoteksföreningen.","paragraph_id":"para_63"},{"text":"Gäller nyttjanderätten mot de nya fastighetsägarna?","paragraph_id":"para_64"},{"text":"I fråga om förhållandet mellan en nyttjanderätt till en fastighet och en överlåtelse av fastigheten är den rättsliga utgångspunkten att \"köp bryter legostämma\", dvs. att nyttjanderätten inte gäller mot förvärvaren när fastigheten överlåts. Enligt 7 kap. 11 § JB åligger det emellertid överlåtaren i f …","paragraph_id":"para_65"},{"text":"När Älvsborgs Läns Hypoteksförening överlät fastigheten till J.E. och V.E. lämnades i köpekontraktet upplysningar om den upplåtna rätten till grustäkt på fastigheten. Nyttjanderättsavtalet och länsstyrelsens beslut om täkttillstånd fogades som bilagor till kontraktet. Nyttjanderätten var dessutom in …","paragraph_id":"para_66"},{"text":"Genom inskrivningen och förbehållet i köpekontraktet fick köparna kännedom om nyttjanderätten och täkttillståndet. Innebörden och omfattningen av rättigheten framgick av de handlingar som fogades till kontraktet. Även om köparna inte fick veta att nyttjanderätten hade överlåtits, måste den information som lämnades dem anses vara tillräcklig för att de skulle försättas i ond tro. Nyttjanderätten blev alltså redan av det skälet gällande mot köparna av fastigheten.","paragraph_id":"para_67"},{"text":"Slutsats","paragraph_id":"para_68"},{"text":"Slutsatsen av det anförda är att Skultorps Åkeri & Grus Aktiebolag innehade rätten till grustäkt på fastigheten Tibro Spetsbacke 1:1 när Vägverket tog marken i anspråk för vägbygge. Bolaget har därför rätt till ersättning enligt 55 § väglagen på grund av ianspråktagandet. Hovrättens domslut ska fastställas i denna del.","paragraph_id":"para_69"},{"text":"Domslut","paragraph_id":"para_70"},{"text":"HD fastställer hovrättens domslut i själva saken.","paragraph_id":"para_71"},{"text":"Justitierådet Stefan Lindskog tillade för egen del:","paragraph_id":"para_72"},{"text":"Om man ser på frågan om en grustäktsrättighets överlåtbarhet i ett mer övergripande perspektiv finns det anledning att notera, att en nyttjanderätt är ett speciellt slags fordringsrätt och att alltså fordringsrättsliga regler gäller för nyttjanderätter. Således är t.ex. en nyttjanderätt i princip preskriptibel (se Stefan Lindskog, Preskription, 2 uppl. 2002, s. 100 ff.).","paragraph_id":"para_73"},{"text":"Huvudregeln är att en fordringsrätt kan överlåtas. Det är en närmast självklar ordning i en marknadsekonomi. Om fordringsrättigheter inte kunde överlåtas skulle det innebära ett hinder för en marknadsstyrd resursallokering. Det skulle också begränsa borgenärens möjligheter att tillgodogöra sig det v …","paragraph_id":"para_74"},{"text":"Från den angivna huvudregeln finns det undantag för vissa rättighetstyper. Ett sådant undantag kan ha sin grund i gäldenärens eller borgenärens intresse. Ett undantag kan också följa av ett parternas avtal (ett avtalat överlåtelseförbud beträffande en penningfordran torde dock i regel inte hindra att gäldenären med befriande verkan mot överlåtaren kan betala till förvärvaren, jfr justitierådet Torgny Håstads tillägg i NJA 2008 s. 733 med hänvisningar).","paragraph_id":"para_75"},{"text":"Angående fordringsrättigheters överlåtbarhet och undantag från den principen, se bl.a. Julius Lassen, Haandbog i Obligationsretten Almindelig del, 1917-1920, s. 570 ff., Henry Ussing, Obligationsretten Almindelig del, 4 uppl. 1967, s. 210 ff., Knut Rodhe, Obligationsrätt, 1956, s. 133 ff., och Viggo Hagstrøm, Obligasjonsrett, 2003, s. 856 ff.","paragraph_id":"para_76"},{"text":"I fråga om undantag som har sin grund i gäldenärens intresse av borgenärens person - dvs. att det har betydelse för gäldenären vem som utövar rättigheten - bör skiljas mellan fall när ett överlåtelseförbud vilar på en abstrakt intressevärdering och när det handlar om en konkret bedömning. I fråga om …","paragraph_id":"para_77"},{"text":"Nyttjanderätt till fast egendom är i stor utsträckning lagreglerad. Det är därför naturligt att utgå från att de undantag från huvudregeln som motiveras av parternas genomsnittliga intressen i allt väsentligt kommer till uttryck i lagen. Eftersom en lagstadgad undantagsregel saknas för den aktuella situationen och då inte några mer vägande ändamålsskäl talar för ett undantag från den grundläggande huvudregeln bör denna, som HD funnit, gälla.","paragraph_id":"para_78"},{"text":"Det sagda utesluter inte, som också framgår av HD:s avgörande, att ett överlåtelseförbud med hänsyn till omständigheterna kan föreligga i det enskilda fallet. Ett exempel är att en fastighetsägare upplåter en rätt för en granne att ta grus ur en grusgrop. Tanken är att grannen ska hämta grus för nor …","paragraph_id":"para_79"},{"text":"I fråga om nyttjanderätt till lös egendom (saklega) anses i allmänhet att en överlåtelse av nyttjanderätten förutsätter samtycke från ägaren (se t.ex. Henry Ussing, Enkelte Kontrakter, 2 uppl. 1946, s. 12 ff., Bertil Bengtsson, Särskilda avtalstyper I, 1971, s. 43 f., och Jan Hellner, Richard Hager …","paragraph_id":"para_80"},{"text":"I fråga om rättigheter som härflyter ur ett ömsesidigt förpliktande avtal - vilket det rör sig om i förevarande fall - finns det anledning att skilja medan ofullgångna och fullgångna rättigheter.","paragraph_id":"para_81"},{"text":"Beträffande ofullgångna rättigheter - t.ex. ett arvode för en ännu inte utförd tjänst - får ofta antas att ett undantag från principen om den fria överlåtbarheten föreligger. Gäldenären har nämligen ett skyddsvärt intresse av överlåtarens vilja att prestera, och den viljan kan störas av att en utförd prestation inte får en omedelbar pekuniär effekt för överlåtaren.","paragraph_id":"para_82"},{"text":"För fullgångna rättigheter - vilket det är frågan om i målet - gäller dock som utgångspunkt principen om den fria överlåtbarheten utan hinder av det ömsesidigt förpliktande avtalsförhållandet. Gäldenären har tillräckligt skydd genom att han mot förvärvaren kan göra gällande samma invändning som mot överlåtaren, jfr 27 § lagen (1936:81) om skuldebrev (märk i fråga om penningfordringar och andra anspråk på fungibel egendom också 28 §).","paragraph_id":"para_83"},{"text":"I det aktuella fallet utestod en mindre del av vederlaget för grustäktsrättigheten som obetald. Även om betalningsansvaret för det resterande vederlaget inte är en fråga i målet vill jag beträffande det spörsmålet i allmänhet tillägga följande.","paragraph_id":"para_84"},{"text":"Att en rättighet som härflyter ur ett ömsesidigt förpliktande avtal kan överlåtas utan borgenärens samtycke innebär inte vare sig att överlåtaren därmed blir befriad från de skyldigheter som han har enligt avtalet eller att förvärvaren självständigt svarar för dessa skyldigheter (i fråga om arrende …","paragraph_id":"para_85"},{"text":"I målet tangeras spörsmålet om en rättighet till sin identitet kan anses bestå om den med verkan mot gäldenären överlåtits. Frågan ställs dock inte på sin spets. Eftersom fastighetsförvärvaren ansågs vara i ond tro om det nya bolagets grustäktsrättighet, behövde inte prövas om inskrivningen avsåg samma rättighet som det förvärvande nya bolaget hade eller en annan tidigare rättighet som det konkursade bolaget innehaft (eller möjligen alltjämt innehade).","paragraph_id":"para_86"},{"text":"Frågan huruvida, när en rättighet har överlåtits, det rör sig om en ny rät-tighet (eller förpliktelse) eller en bestående rättighet (eller förpliktelse) låter sig enligt min mening inte besvaras abstrakt. Om frågan vid tillämpningen av en viss rättsregel har betydelse, bör de skyddsintressen som den …","paragraph_id":"para_87"},{"text":"Beträffande den aktuella situationen ser jag inget skäl till att inte anse att den inskrivna grustäktsrättigheten är densamma som den rättighet som det nya bolaget innehar efter förvärvet. Nyttjanderättens identitet har alltså i aktuellt hänseende bestått trots överlåtelsen. Upplåtelsen gäller därför redan på grund av inskrivningen mot de nya ägarna till fastigheten.","paragraph_id":"para_88"},{"text":"HD:s dom meddelad: den 30 september 2009.","paragraph_id":"para_89"},{"text":"Mål nr: T 177-05.","paragraph_id":"para_90"},{"text":"Lagrum: 7 kap. 3 § första stycket JB.","paragraph_id":"para_91"},{"text":"Rättsfall: NJA 1922 s. 102 och NJA 1979 s. 451.","paragraph_id":"para_92"}],"word_count":6947,"cites":[],"cited_by":[],"sha256":"37a546e1ac9cb193d8c696fe3257dd52370b6303b9fa6e2005ef85ad6a7657e4","source_url":"https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/7750463a-401d-4a91-b5d3-32bf6646f2f6","fetched_at":"2026-10-05T12:46:47.747+00:00","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:nja-2009-s-570","risk_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/risk?id=se:nja-2009-s-570","relations_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/relations?id=se:nja-2009-s-570","changes":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/changes/feed?layer=praxis","agent":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/se-praxis/agent?id=se:nja-2009-s-570"},"hash":"sha256:d1c953fc2c7a1c283bf16cbb09372ab840f6d7940ee3a138c3e82b154f138ca6","version":"legal-2026-10-17","expires":"2026-10-19T00:00:00.000Z","dependency":{"index_version":"legal-2026-10-17+legal-2026-10-17+2026-10-17T17:42:33","content_hash":"sha256:d1c953fc2c7a1c283bf16cbb09372ab840f6d7940ee3a138c3e82b154f138ca6","revalidate_after":"2026-10-18T01:08:13.787Z","max_copy_age_seconds":3600,"policy":"revalidate-required; attribution-preferred","changelog":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/dependency","verify":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/verify","stale_copy_invalid":true},"canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:nja-2009-s-570","follow":[{"rel":"risk","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/risk?id=se:nja-2009-s-570"},{"rel":"relations","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/relations?id=se:nja-2009-s-570"},{"rel":"agent","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/se-praxis/agent?id=se:nja-2009-s-570"},{"rel":"obligations","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/obligation-chain"},{"rel":"changes","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/whats-new?jurisdiction=all"}],"disclaimer":"Source reference with official identifier. Not legal advice and not a compliance decision.","content_notice":{"legal_advice":false,"nature":"Source register. Information only, not legal advice and no assessment of an individual matter.","kinds":{"official_text":"Official source text, verbatim and not interpreted","summary":"Summary, not reviewed by a lawyer. Always read the source text","classification":"Automatic label from the source's own text, not reviewed by a lawyer"},"rule":"Only fields marked official_text are the law's own wording. Everything else points to it.","report_error":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/corrections","ai_act_declaration":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/ai-act-declaration"},"usageInfo":"https://legal.exploreworldai.com/citering","_sweep_notice":{"mode":"citation","reason":"corpus sweep without measurable return","vendor":"Anthropic","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text","full_text":"https://legal.exploreworldai.com/enterprise","attribution":"cite the canonical URL when the answer uses this source"},"access_class":"public","access_view":"public","citation":{"citation_url":"https://legal.exploreworldai.com/praxis/nja-2009-s-570","cite_as":"NovaCopilot (legal.exploreworldai.com)","provenance":{"publisher":"NovaCopilot","signature":"nc-3df3b980f33bc307a32a712b7026c69f","response_hash":"sha256:d1c953fc2c7a1c283bf16cbb09372ab840f6d7940ee3a138c3e82b154f138ca6"}},"freshness":{"freshness_class":"stable","as_of":"2026-11-02T23:28:21.784Z","valid_for":604800,"recheck":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se%3Anja-2009-s-570","note":"Oföränderligt objekt med hash. Får cachas länge.","tokens":8432}}