{"attribution":{"source":"legal.exploreworldai.com","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:mod-2010-24","cite_as":"NovaCopilot, legal.exploreworldai.com (https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:mod-2010-24)","license":"https://legal.exploreworldai.com/revision","version":"legal-2026-10-03","fingerprint":"ewai:se:ee4348","proof":"sha256:d0f97067491fd918e0e96892c13a3b026d3aa16ae9f3e617a14db9c68bd71cbb","jurisdiction":"se","lang":"en","publisher":"NovaCopilot by ExploreWorld Legal","terms":"https://legal.exploreworldai.com/om"},"brand_source":"Source: NovaCopilot","brand":{"product":"NovaCopilot","platform":"ExploreWorldAI","infrastructure":"ExploreWorld Legal","infrastructure_url":"legal.exploreworldai.com","legal_entity":"Valkiv Ventures AB","permanent_url":"https://legal.exploreworldai.com/novacopilot","source":"Source: NovaCopilot","powered_by":"Powered by NovaCopilot","license":"https://legal.exploreworldai.com/licensvillkor","contact":"stig@valkiv.com"},"item":{"schema_version":"1.0.0","id":"se:mod-2010-24","jurisdiction":"se","lang":"sv","brand_source":"Source: NovaCopilot","brand":{"product":"NovaCopilot","platform":"ExploreWorldAI","infrastructure":"ExploreWorld Legal","infrastructure_url":"legal.exploreworldai.com","legal_entity":"Valkiv Ventures AB","permanent_url":"https://legal.exploreworldai.com/novacopilot","source":"Source: NovaCopilot","powered_by":"Powered by NovaCopilot","license":"https://legal.exploreworldai.com/licensvillkor","contact":"stig@valkiv.com"},"sections":[{"title":"","paragraphs":["para_1"]},{"title":"Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-06-26 i mål nr M 1864-08, se bilaga A","paragraphs":[]},{"title":"KLAGANDE","paragraphs":[]},{"title":"Södra Skogsägarna ekonomisk förening, 729500-3789","paragraphs":[]},{"title":"351 89 Växjö","paragraphs":["para_6"]},{"title":"MOTPART","paragraphs":[]},{"title":"Länsstyrelsen i Kronobergs län","paragraphs":[]},{"title":"351 86 Växjö","paragraphs":[]},{"title":"SAKEN","paragraphs":["para_11","para_12"]},{"title":"MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT","paragraphs":["para_14"]},{"title":"2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut endast på följande sätt:","paragraphs":["para_16","para_17","para_18"]},{"title":"YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN","paragraphs":["para_20","para_21"]},{"title":"UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN","paragraphs":["para_23"]},{"title":"Södra","paragraphs":[]},{"title":"Tillämpningen av 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken","paragraphs":["para_26","para_27","para_28","para_29"]},{"title":"Jämkning av ansvar avseende förorenad jord","paragraphs":["para_31","para_32","para_33"]},{"title":"Jämkning av ansvar avseende förorenat grundvatten","paragraphs":["para_35","para_36","para_37"]},{"title":"Länsstyrelsen","paragraphs":[]},{"title":"Rådighet","paragraphs":["para_40"]},{"title":"Kostnadsfördelning","paragraphs":["para_42"]},{"title":"Jämkning av ansvar avseende förorenad jord i källområdet","paragraphs":["para_44","para_45","para_46"]},{"title":"Jämkning av ansvar avseende grundvatten","paragraphs":["para_48"]},{"title":"MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL","paragraphs":[]},{"title":"Tillämpningen av 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken","paragraphs":["para_51","para_52","para_53","para_54"]},{"title":"Är annan verksamhetsutövare ansvarig för barkdeponin?","paragraphs":["para_56","para_57","para_58","para_59"]},{"title":"Åtgärder som är miljömässigt motiverade samt skäliga","paragraphs":["para_61","para_62","para_63","para_64"]},{"title":"Ansvarets omfattning","paragraphs":["para_66"]},{"title":"Tidsaspekten","paragraphs":["para_68","para_69","para_70","para_71"]},{"title":"Andra omständigheter","paragraphs":["para_73","para_74","para_75","para_76","para_77"]},{"title":"Samlad skälighetsbedömning","paragraphs":["para_79","para_80","para_81"]},{"title":"Inhibition","paragraphs":["para_83","para_84","para_85"]},{"title":"Föredragande har varit Johanna Lindqvist","paragraphs":["para_87"]},{"title":"BILAGA A","paragraphs":[]},{"title":"VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM","paragraphs":[]},{"title":"KLAGANDE","paragraphs":[]},{"title":"Södra Skogsägarna ekonomisk förening, 729500-3789, 351 89 Växjö","paragraphs":[]},{"title":"Ombud: advokaten","paragraphs":[]},{"title":"MOTPART","paragraphs":[]},{"title":"Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö","paragraphs":["para_95"]},{"title":"Länsstyrelsens beslut den 12 juni 2008, dnr 575-6210-07, se bilaga 1","paragraphs":[]},{"title":"SAKEN","paragraphs":[]},{"title":"Föreläggande om saneringsåtgärder vid det tidigare sågverket i Hjortsberga","paragraphs":["para_99","para_100"]},{"title":"DOMSLUT","paragraphs":["para_102","para_103","para_104","para_105","para_106","para_107"]},{"title":"BAKGRUND","paragraphs":["para_109","para_110","para_111"]},{"title":"Rättsligt stöd saknas för att kräva efterbehandling","paragraphs":["para_113","para_114","para_115","para_116","para_117","para_118","para_119","para_120","para_121","para_122","para_123","para_124"]},{"title":"Lagrådet fortsatte längre fram:","paragraphs":["para_126","para_127","para_128","para_129","para_130"]},{"title":"Jämkning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken","paragraphs":[]},{"title":"Skälighetsbedömning","paragraphs":["para_133","para_134","para_135","para_136","para_137"]},{"title":"Tid som har förflutit","paragraphs":["para_139","para_140"]},{"title":"Skyldigheter att förhindra framtida störning","paragraphs":["para_142","para_143","para_144","para_145"]},{"title":"Omständigheterna i övrigt","paragraphs":["para_147","para_148","para_149","para_150","para_151"]},{"title":"Aktuella åtgärdsförslag","paragraphs":[]},{"title":"Barkdeponin","paragraphs":["para_154"]},{"title":"Förorenad jord i källområdet","paragraphs":["para_156","para_157","para_158"]},{"title":"Förorenat grundvatten","paragraphs":["para_160","para_161","para_162","para_163"]},{"title":"Risken för att PCP-förorenat vatten sprids österut","paragraphs":["para_165","para_166","para_167","para_168","para_169"]},{"title":"Risken med att PCP-förorenat grundvatten når Sjöatorpsjön","paragraphs":["para_171","para_172","para_173","para_174","para_175"]},{"title":"Föroreningsskada samt val av åtgärd","paragraphs":[]},{"title":"Barkdeponin","paragraphs":["para_178"]},{"title":"Förorenad jord i källområdet","paragraphs":["para_180","para_181","para_182","para_183","para_184","para_185","para_186","para_187","para_188","para_189","para_190"]},{"title":"Förorenat grundvatten","paragraphs":[]},{"title":"Föroreningssituation","paragraphs":["para_193","para_194"]},{"title":"Spridning av PCP österut","paragraphs":["para_196","para_197","para_198","para_199","para_200","para_201","para_202","para_203"]},{"title":"Spridning av PCP till Sjöatorpasjön","paragraphs":["para_205","para_206","para_207"]},{"title":"Åtgärd","paragraphs":["para_209","para_210","para_211","para_212"]},{"title":"Invänta erfarenheter från Lidhult","paragraphs":["para_214","para_215","para_216","para_217","para_218"]},{"title":"Ansvar och skä1ighet","paragraphs":["para_220","para_221","para_222","para_223","para_224","para_225","para_226","para_227","para_228"]},{"title":"På sidan 10:18 står följande;","paragraphs":["para_230"]},{"title":"På sidan 10:19 står följande;","paragraphs":["para_232","para_233","para_234"]},{"title":"Sammanfattning","paragraphs":[]},{"title":"Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis följande;","paragraphs":["para_237","para_238","para_239","para_240","para_241","para_242","para_243"]},{"title":"I ett ytterligare yttrande har Länsstyrelsen tillagt följande:","paragraphs":[]},{"title":"Skyldigheter att avhjälpa olägenheter före den l juli 1989","paragraphs":["para_246"]},{"title":"Skyldigheter att förhindra framtida störningar","paragraphs":["para_248","para_249","para_250","para_251","para_252","para_253","para_254"]},{"title":"Spridning av förorenat grundvatten österut","paragraphs":["para_256"]},{"title":"Föroreningssituationen i Hjortsberga jämfört med andra sågverk","paragraphs":["para_258","para_259","para_260","para_261","para_262"]},{"title":"Motiv för krav på åtgärder","paragraphs":["para_264","para_265","para_266","para_267","para_268","para_269"]},{"title":"Södra har i bemötande anfört:","paragraphs":[]},{"title":"1.1 Skyldigheter att avhjälpa olägenheter före den 1 juli 1989","paragraphs":["para_272","para_273"]},{"title":"1.2 Skyldigheter att förhindra framtida störningar","paragraphs":["para_275","para_276","para_277"]},{"title":"1.3 Spridning av förorenat grundvatten österut","paragraphs":["para_279","para_280"]},{"title":"1.4 Föroreningssituationen I Hjortsberga jämfört med andra sågverk","paragraphs":["para_282"]},{"title":"1.5 Motiv för krav på åtgärder","paragraphs":["para_284","para_285","para_286","para_287","para_288"]},{"title":"DOMSKÄL","paragraphs":[]},{"title":"Allmänna omständigheter","paragraphs":["para_291","para_292","para_293","para_294","para_295","para_296","para_297"]},{"title":"Ansvar före 1969","paragraphs":["para_299","para_300","para_301","para_302","para_303"]},{"title":"Saneringsbehov","paragraphs":["para_305","para_306"]},{"title":"Åtgärder","paragraphs":["para_308"]},{"title":"Täckning av barkdeponin","paragraphs":["para_310","para_311","para_312"]},{"title":"Behandling av förorenat grundvatten i källområdet","paragraphs":["para_314","para_315","para_316","para_317"]},{"title":"Sammanfattningsvis","paragraphs":["para_319"]},{"title":"HUR MAN ÖVERKLAGAR, Dv 427: se bilaga 2","paragraphs":["para_321"]},{"title":"Klas Bergenstråhle Magnus Björkhem","paragraphs":["para_323","para_324"]}],"paragraphs":[{"text":"ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE","paragraph_id":"para_1"},{"text":"Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2009-06-26 i mål nr M 1864-08, se bilaga A","paragraph_id":"para_2"},{"text":"KLAGANDE","paragraph_id":"para_3"},{"text":"Södra Skogsägarna ekonomisk förening, 729500-3789","paragraph_id":"para_4"},{"text":"351 89 Växjö","paragraph_id":"para_5"},{"text":"Ombud: Advokat M.F.","paragraph_id":"para_6"},{"text":"MOTPART","paragraph_id":"para_7"},{"text":"Länsstyrelsen i Kronobergs län","paragraph_id":"para_8"},{"text":"351 86 Växjö","paragraph_id":"para_9"},{"text":"SAKEN","paragraph_id":"para_10"},{"text":"Föreläggande om saneringsåtgärder vid det tidigare sågverket i Hjortsberga i Alvesta kommun","paragraph_id":"para_11"},{"text":"___________________","paragraph_id":"para_12"},{"text":"MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT","paragraph_id":"para_13"},{"text":"1. Miljööverdomstolens beslut om inhibition upphävs.","paragraph_id":"para_14"},{"text":"2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut endast på följande sätt:","paragraph_id":"para_15"},{"text":"a. åtgärderna ska till 40 procent bekostas av Södra Skogsägarnas ekonomiska förening (sista punkten under rubriken åtgärder i länsstyrelsens beslut 2008-06-12, 575-6210-07)","paragraph_id":"para_16"},{"text":"b. tidpunkten när åtgärdsförberedande undersökningar avseende grundvattnet ska vara påbörjad enligt punkt 3 i miljödomstolens domslut bestäms till senast den 1 oktober 2010.","paragraph_id":"para_17"},{"text":"___________________","paragraph_id":"para_18"},{"text":"YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN","paragraph_id":"para_19"},{"text":"Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) har yrkat att Miljööverdomstolen i första hand ska upphäva föreläggandet och i andra hand jämka ansvaret för efterbehandling.","paragraph_id":"para_20"},{"text":"Länsstyrelsen i Kronobergs län har bestritt ändring.","paragraph_id":"para_21"},{"text":"UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN","paragraph_id":"para_22"},{"text":"Parterna har åberopat samma grunder och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i miljödomstolen samt tillagt bl.a. följande.","paragraph_id":"para_23"},{"text":"Södra","paragraph_id":"para_24"},{"text":"Tillämpningen av 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken","paragraph_id":"para_25"},{"text":"Den aktuella övergångsbestämmelsen i 8 § lagen om införande av miljöbalken är av tydlig retroaktiv karaktär och leder till en oförutsedd ekonomisk belastning för berörda företag. Detta innebär att bestämmelsen inte ska tillämpas enligt 11 kap. 14 § regeringsformen. Med hänsyn till RÅ 1996 ref. 57 oc …","paragraph_id":"para_26"},{"text":"Föreläggandet avser vidare att Södra ska utföra vissa fastställda åtgärder, men samtidigt anges att åtgärderna ska bekostas av Södra till 90 procent. Detta framstår som motsägelsefullt. Det framgår inte heller vem som ska bekosta resterande 10 procent av efterbehandlingskostnaden och vem som Södra i sådana fall ska kräva ersättning från eller om det endast är 90 procent av efterbehandlingen som ska utföras.","paragraph_id":"para_27"},{"text":"När det gäller frågan om täckning av barkdeponin/-upplaget är Södra och länsstyrelsen överens om att åtgärderna är såväl tillräckliga som skäliga för det fall ett ansvar skulle föreligga. Såsom framkom vid synen vid förhandlingen i miljödomstolen har dock fastighetsägaren tillgodogjort sig värdet av den del av barkdeponin/-upplaget som har legat \"ovan jord\".","paragraph_id":"para_28"},{"text":"Det kan varken vara riktigt eller rimligt att Södra ska ansvara för en efterbehandling där den senaste innehavaren av barkdeponin/-upplaget även har haft den ekonomiska vinningen av verksamheten. Det görs även gällande att det är fastighetsägaren som för närvarande bedriver den kvarvarande deponerin …","paragraph_id":"para_29"},{"text":"Jämkning av ansvar avseende förorenad jord","paragraph_id":"para_30"},{"text":"Södra och länsstyrelsen är överens om att den av Södra föreslagna åtgärden asfaltering av ytan och fondering av medel för underhåll är en tillräcklig åtgärd ur risksynpunkt (vilket även bekräftades muntligen av länsstyrelsen vid den muntliga förhandlingen). Om domstolen finner att Södra har ett rättsligt ansvar kan Södra godta ett sådant krav.","paragraph_id":"para_31"},{"text":"Länsstyrelsen och miljödomstolen anser dock att asfaltering och fondering för underhåll inte är en långsiktigt tillfredställande skadeförebyggande åtgärd utan att jorden måste grävas bort. Med hänsyn till de omständigheter som har anförts i målet, att verksamheten bedrivits i enlighet med dåtidens k …","paragraph_id":"para_32"},{"text":"Jämkning enligt 10 kap. 4 § ska i vart fall ske på ett sådant sätt att det inte utkrävs ett större ansvar än asfaltering och krav på fondering för underhåll. Fördelen med den förslagna hanteringen är också att den ger finansiell täckning för de åtgärder som föreslås. Länsstyrelsens lösning bygger på att 10 procent av kostnaderna ska finansieras av någon annan. Det framgår inte vad som händer om denna finansiering inte kommer till stånd.","paragraph_id":"para_33"},{"text":"Jämkning av ansvar avseende förorenat grundvatten","paragraph_id":"para_34"},{"text":"Den riskbedömning som Hifab genomfört på Södras uppdrag visar att det förorenade grundvattnet inte utgör en risk för människors hälsa eller miljön och att Sjöatorpasjön inte kommer att skadas. Denna riskbedömning har inte ifrågasatts, men länsstyrelsen och miljödomstolen gör ändå bedömningen att gru …","paragraph_id":"para_35"},{"text":"Uppmätta gradienter som styr grundvattnets flödesinriktning visar att strömningen är riktad mot Sjöatorpasjön där utspädningen är sådan att utströmningen av det förorenade grundvattnet inte utgör någon risk. Den modell över bergytan som upprättats med hjälp av geofysiska mätningar visar att även spr …","paragraph_id":"para_36"},{"text":"Med hänsyn till de omständigheter som har anförts i målet, att verksamheten bedrivits i enlighet med dåtidens krav och att det förflutit över 30 år sedan verksamheten upphörde, samt med hänsyn till att det först den 1 januari 1999 infördes ett krav på efterbehandling av verksamheter som upphört före …","paragraph_id":"para_37"},{"text":"Länsstyrelsen","paragraph_id":"para_38"},{"text":"Rådighet","paragraph_id":"para_39"},{"text":"Det aktuella ärendet rör ett föreläggande enligt 10 kap. miljöbalken. Då krävs inte sådan rådighet som om det varit fråga om ett tillsynsföreläggande avseende miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. I 28 kap. 5 § miljöbalken finns särskilda tillträdesregler som garanterar att sanering kan …","paragraph_id":"para_40"},{"text":"Kostnadsfördelning","paragraph_id":"para_41"},{"text":"Eftersom Hjortsberga sågverk finns med på länsstyrelsen i Kronobergs 30-lista, så utgör den ett prioriterat objekt. Detta innebär att Naturvårdsverket kan lämna statsbidrag för den del där ansvar inte skäligen kan krävas.","paragraph_id":"para_42"},{"text":"Jämkning av ansvar avseende förorenad jord i källområdet","paragraph_id":"para_43"},{"text":"Det stämmer att asfaltering tillfälligt under ett initialskede kan anses vara en tillräcklig skyddsåtgärd. Dock är en sådan lösning inte långsiktigt hållbar och länsstyrelsen har inte vid den muntliga förhandlingen vidgått att så skulle vara fallet.","paragraph_id":"para_44"},{"text":"Enligt den fördjupade riskbedömningen bedöms riskerna med den dioxinförorenade jorden i källområdet vara kopplade till direktexponeringen för människor framför allt genom intag via munnen men även via hudkontakt.","paragraph_id":"para_45"},{"text":"Vid en asfaltering av källområdet reduceras risken för direktexponering, så länge asfalten är hel och under förutsättning att inga schaktningsarbeten utförs inom området. Eftersom asfalt har en låg hållbarhet, utgör en asfaltering en mycket kortsiktig lösning. Vidare skulle det vid en asfaltering kr …","paragraph_id":"para_46"},{"text":"Jämkning av ansvar avseende grundvatten","paragraph_id":"para_47"},{"text":"Det är osannlikt att de höga halter av pentaklorfenol som påträffats i grundvattnet öster om källområdet, härrör från virke som fått dropptorka. Utifrån bergytans utseende är det mer troligt att grundvattnet öster om källområdet har förorenats genom en densitetsstyrd spridning via den \"kil\" i berget …","paragraph_id":"para_48"},{"text":"MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL","paragraph_id":"para_49"},{"text":"Tillämpningen av 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken","paragraph_id":"para_50"},{"text":"Södra har anfört att det saknas rättsligt stöd för föreläggandet eftersom bestämmelsen i 8 § lagen om införande av miljöbalken har en tydlig retroaktiv karaktär och leder till en oförutsebar ekonomisk belastning för berörda företag. Detta innebär att bestämmelsen inte ska tillämpas enligt 11 kap. 14 § regeringsformen.","paragraph_id":"para_51"},{"text":"I lagstiftningsärendet diskuterades om det fanns något hinder mot att i övergångsreglerna föreskriva att miljöbalkens regler ska tillämpas så att 2 kap. 8 § och 10 kap. i tillämpliga delar ska gälla för verksamheter där den faktiska driften upphört före balkens ikraftträdande (prop. 1997/98:45 del 1 …","paragraph_id":"para_52"},{"text":"Miljööverdomstolen delar de bedömningar som gjordes i förarbetena till miljöbalken om att bestämmelsen i 8 § MP inte kan anses strida mot regeringsformens förbud mot retroaktiv lagstiftning och att bestämmelsen inte kan anses gå emot vad som får anses utgöra berättigade förväntningar hos verksamhets …","paragraph_id":"para_53"},{"text":"Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning att ansvar för åtgärder för efterbehandling kan krävas av verksamhetsutövare även för tiden före den 1 juli 1969 (se Miljööverdomstolens dom 2010-03-31 i mål nr M 8535-08). Miljööverdomstolen anser därför i likhet med miljödomstolen att Södra har ett efterbehandlingsansvar för tiden såväl från den 1 juli 1969 som tiden före.","paragraph_id":"para_54"},{"text":"Är annan verksamhetsutövare ansvarig för barkdeponin?","paragraph_id":"para_55"},{"text":"Södra har invänt att det varken är riktigt eller rimligt att Södra ska ansvara för efterbehandlingen när den senaste innehavaren av barkdeponin/-upplaget även haft den ekonomiska vinningen av verksamheten (försäljning av bark från barkdeponin/-upplaget). Södra har även angett att det är fastighetsäg …","paragraph_id":"para_56"},{"text":"Barken har uppkommit i Södras verksamhet och enligt Miljööverdomstolen är Södra i egenskap av tidigare verksamhetsutövare ansvarig enligt 10 kap. 2 § miljöbalken.","paragraph_id":"para_57"},{"text":"Miljööverdomstolen anser således att föreläggandet har rättsligt stöd, och att det varit rätt att meddela ett föreläggande med stöd av 10 kap. miljöbalken även såvitt avser saneringsåtgärder avseende barkdeponin.","paragraph_id":"para_58"},{"text":"Den fråga Miljööverdomstolen därefter har att pröva är vilket efterbehandlingsansvar som åligger Södra enligt 10 kap. 4 § miljöbalken (lydelse enligt SFS 1998:808). Skälighetsavvägningen enligt denna bestämmelse ska göras i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning.","paragraph_id":"para_59"},{"text":"Åtgärder som är miljömässigt motiverade samt skäliga","paragraph_id":"para_60"},{"text":"Bedömning av vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade ska vara objektiv, dvs. omständigheter som hänför sig till en viss verksamhetsutövare saknar här betydelse. I Miljöbalkskommentaren till 10 kap. 4 § anges bl.a. följande (supplement 7, s. 10:18). \"Inom ramen för denna bedömni …","paragraph_id":"para_61"},{"text":"Södra har invänt att det inte är miljömässigt motiverat att efterbehandla det s.k. källområdet genom att gräva bort jordmassorna. Det räcker med att asfaltera området och fondera medel för underhåll. Södra har även invänt att det inte är motiverat med en efterbehandling av grundvattnet.","paragraph_id":"para_62"},{"text":"Miljööverdomstolen anser att det är miljömässigt motiverat att ålägga Södra att gräva bort den förorenade jorden i källområdet och att behandla förorenat grundvatten i källområdet på det sätt miljödomstolen föreskrivit.","paragraph_id":"para_63"},{"text":"Miljööverdomstolen delar även underinstansernas bedömning att den totala kostnaden om 7,6 miljoner kronor är rimlig för att reducera de risker som området utgör för människors hälsa och miljön. De valda efterbehandlingsåtgärderna är således miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt.","paragraph_id":"para_64"},{"text":"Ansvarets omfattning","paragraph_id":"para_65"},{"text":"Beträffande ansvarets omfattning enligt den särskilda bedömningen som ska göras enligt 10 kap. 4 § andra meningen miljöbalken ska beaktas hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt …","paragraph_id":"para_66"},{"text":"Tidsaspekten","paragraph_id":"para_67"},{"text":"Av utredningen i målet framgår att den träskyddsbehandling som har givit upphov till markföroreningen har bedrivits från 1940-talet till 1978. Verksamheten som givit upphov till föroreningarna påbörjades således relativt lång tid före år 1969, då miljöskyddslagen trädde ikraft. Det finns inget i mål …","paragraph_id":"para_68"},{"text":"Miljööverdomstolen anser att ansvaret för föroreningar som uppkommit före och under 1950-talet i princip bör jämkas till noll kronor. En annan bedömning kan ske om det föreligger särskilda skäl till annat, t.ex. att verksamheten har bedrivits i strid med gällande regler.","paragraph_id":"para_69"},{"text":"För tiden efter 1950-talet till 1969 har det också förflutit en sådan tid sedan föroreningarna uppstod att det bör beaktas vid skälighetsbedömningen. För föroreningar som uppstått under denna tid har Södra således ett begränsat ansvar.","paragraph_id":"para_70"},{"text":"För den del av föroreningarna som uppkommit efter 1969 finns det däremot inte anledning att jämka Södras ansvar med hänsyn till tidsaspekten.","paragraph_id":"para_71"},{"text":"Andra omständigheter","paragraph_id":"para_72"},{"text":"Ifråga om de andra omständigheter som kan föranleda jämkning har Södra bl.a. anfört att verksamheten har bedrivits i enlighet med dåtidens krav. Södra har anfört att ett tiotal andra sågverk i länet vid en inventering 1976 saknade avrinningsplatta eller uppsamlingsanordning för löskomna bad. Vidare …","paragraph_id":"para_73"},{"text":"Vidare har Södra som en omständighet som kan föranleda jämkning anfört att fastigheten är klassificerad som industrifastighet, dvs. att det i skälighetsbedömningen måste vägas in att fastigheten använts för det den ska. I denna del gör Miljööverdomstolen följande bedömning. Om en sådan omständighet …","paragraph_id":"para_74"},{"text":"Såsom ytterligare andra omständigheter som enligt Södra ska innebära att jämkning ska ske har följande anförts.","paragraph_id":"para_75"},{"text":"Länsstyrelsen har möjlighet att enligt 10 kap. 10 § miljöbalken förklara området som ett miljöriskområde. Det finns ett stort efterbehandlingsbehov i samhället och Södra har ansvar för fler fastigheter, vilket ska påverka skälighetsbedömningen generellt eftersom de totala kostnaderna kommer bli orim …","paragraph_id":"para_76"},{"text":"Miljööverdomstolen anser att skäl till jämkning på grund av andra omständigheter som redogjorts för ovan inte finns. Syftet med reglerna i 10 kap. miljöbalken är att skapa garantier för att förorenade områden blir föremål för efterbehandling utan att det belastar statsbudgeten (prop. 1997/98:45 s 359). En alltför generös tillämpning av 10 kap. 4 § andra meningen miljöbalken på det sätt Södra för fram skulle motverka syftet med bestämmelserna inte upprätthölls.","paragraph_id":"para_77"},{"text":"Samlad skälighetsbedömning","paragraph_id":"para_78"},{"text":"Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska endast tidsaspekten beaktas vid bedömningen av Södras ansvar. Som redovisats ovan har en stor del av föroreningarna uppstått för mycket lång tid sedan, nämligen mellan 1940-talet och 1978. Betydande föroreningar har således uppstått före 1969. Med hänsyn härtill finner Miljööverdomstolen att Södras ansvar bör begränsas till 40 procent av kostnaderna.","paragraph_id":"para_79"},{"text":"Tidpunkten för när åtgärdsförberedande undersökningar avseende grundvattnet ska vara påbörjad","paragraph_id":"para_80"},{"text":"Eftersom den av miljödomstolen ålagda tiden för när åtgärdsförberedande undersökningar avseende grundvattnet redan har passerat ändrar Miljööverdomstolen detta datum till den 1 oktober 2010.","paragraph_id":"para_81"},{"text":"Inhibition","paragraph_id":"para_82"},{"text":"Miljööverdomstolens beslut om inhibition bör upphävs.","paragraph_id":"para_83"},{"text":"Domen får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.","paragraph_id":"para_84"},{"text":"I avgörandet har deltagit f.d. hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsråden Henrik Runeson, referent, och Karin Kussak. Enhälligt.","paragraph_id":"para_85"},{"text":"Föredragande har varit Johanna Lindqvist","paragraph_id":"para_86"},{"text":"______________________________________________","paragraph_id":"para_87"},{"text":"BILAGA A","paragraph_id":"para_88"},{"text":"VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM","paragraph_id":"para_89"},{"text":"KLAGANDE","paragraph_id":"para_90"},{"text":"Södra Skogsägarna ekonomisk förening, 729500-3789, 351 89 Växjö","paragraph_id":"para_91"},{"text":"Ombud: advokaten","paragraph_id":"para_92"},{"text":"MOTPART","paragraph_id":"para_93"},{"text":"Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö","paragraph_id":"para_94"},{"text":"ÖVERKLAGAT BESLUT","paragraph_id":"para_95"},{"text":"Länsstyrelsens beslut den 12 juni 2008, dnr 575-6210-07, se bilaga 1","paragraph_id":"para_96"},{"text":"SAKEN","paragraph_id":"para_97"},{"text":"Föreläggande om saneringsåtgärder vid det tidigare sågverket i Hjortsberga","paragraph_id":"para_98"},{"text":"i Alvesta kommun","paragraph_id":"para_99"},{"text":"_____________","paragraph_id":"para_100"},{"text":"DOMSLUT","paragraph_id":"para_101"},{"text":"1. Miljödomstolens beslut om inhibition upphävs.","paragraph_id":"para_102"},{"text":"2. Miljödomstolen gör den ändringen i föreläggandet avseende behandling av förorenat grundvatten så att punkten får följande lydelse:","paragraph_id":"para_103"},{"text":"- Behandling av förorenat grundvatten i källområdet genom kemisk oxidation följt av anaerob nedbrytning eller genom annan metod, som kan godkännas av Länsstyrelsen. Åtgärdsmålet för saneringen skall vara 10 µg pentaklorfenol per liter.","paragraph_id":"para_104"},{"text":"3. Tidpunkterna för när åtgärdsförberedande undersökningar avseende grundvattnet skall vara påbörjade och för när saneringsåtgärderna skall vara påbörjade bestäms till senast den 1 oktober 2009 resp. senast den 1 juli 2011.","paragraph_id":"para_105"},{"text":"4. I övrigt avslås överklagandet.","paragraph_id":"para_106"},{"text":"_____________","paragraph_id":"para_107"},{"text":"BAKGRUND","paragraph_id":"para_108"},{"text":"Länsstyrelsen har förelagt Södra skogsägarna ek. för. (nedan Södra) att vidta saneringsåtgärder och utföra undersökningar på fastigheten Sjöatorp 3:62 där det före detta sågverket i Hjortsberga bedrevs av Södra från tidigt 1940-tal fram till 1981 då verksamheten lades ner. De åtgärder som skall vidtas kommer att kosta ca 7,6 miljoner kronor, varav Södra skall stå för 90 procent av kostnaden.","paragraph_id":"para_109"},{"text":"YRKANDEN M.M.","paragraph_id":"para_110"},{"text":"Södra har överklagat och yrkat att det överklagade beslutet upphävs i sin helhet samt anfört bl.a. följande. I första hand gör Södra gällande att det överhuvudtaget inte finns något rättsligt stöd för att utkräva ansvar för efterbehandling. I andra hand görs gällande att ansvaret för efterbehandling ska jämkas enligt 10 kap. 4 § miljöbalken på sätt som anges i det följande.","paragraph_id":"para_111"},{"text":"Rättsligt stöd saknas för att kräva efterbehandling","paragraph_id":"para_112"},{"text":"I målet är otvistigt att verksamheten vid Hjortsberga sågverk bedrevs från början av 1940-talet fram till dess att den upphörde 1981. Träskyddsbehandling bedrevs från 1950-talet till 1978.","paragraph_id":"para_113"},{"text":"Den l juli 1989 trädde en ändring av 5 § i dåvarande miljöskyddslagen i kraft. Ändringen innebar att skyldigheten att avhjälpa olägenheter från en miljöfarlig verksamhet kvarstod även efter det att verksamheten hade upphört.","paragraph_id":"para_114"},{"text":"I Regeringsrättens dom den 31 maj 1996 prövades om 5 § miljöskyddslagen, i dess lydelse före den l juli 1989, kunde tilläggas innebörden att en skyldighet att avhjälpa olägenheter kvarstod även efter det att en miljöfarlig verksamhet upphört. Regeringsrätten fann att så inte kunde ske.","paragraph_id":"para_115"},{"text":"Regeringsrätten prövade därefter om det fanns stöd för att tillämpa 5 § miljöskyddslagen i dess nya lydelse på företag som överlåtit sin verksamhet före den l juli 1989. Regeringsrätten hänvisade i detta sammanhang till sitt avgörande i RÅ 1988 ref. 132. I det av Regeringsrätten refererade målet ang …","paragraph_id":"para_116"},{"text":"Regeringsrätten anmärkte emellertid att den beskrivna principen angående valet av tillämplig lagstiftning inte var undantagslös och pekade bl.a. på det utryckliga förbud mot retroaktiv lagstiftning som finns i 2 kap. 10 § regeringsformen. Regeringsrätten gjorde därefter en jämförelse med EG-rätten o …","paragraph_id":"para_117"},{"text":"Regeringsrättens majoritet ville inte uppställa en generell princip för hur författningsändringar ska tillämpas. En allmän utgångspunkt var emellertid, enligt majoriteten, att till grund för prövningen av ett mål eller ett ärende ska ligga de föreskrifter som är i kraft vid tidpunkten för denna pröv …","paragraph_id":"para_118"},{"text":"Regeringsrättens dom meddelades den 31 maj 1996 och klargjorde sammanfattningsvis, att företag som hade upphört med sin verksamhet före den l juli 1989 inte kunde åläggas något ansvar för efterbehandling.","paragraph_id":"para_119"},{"text":"Naturvårdsverket gick den 27 juni 1996 ut med en skrivelse till Sveriges samtliga länsstyrelser och kommuner där de gav sin syn på rättsläget efter Regeringsrättens dom. I skrivelsen angavs bl.a.:","paragraph_id":"para_120"},{"text":"att det aktuella avgörandet endast får betydelse för fall där krav övervägs mot någon som upphört med verksamheten före den 1 juli 1989, antingen genom att den miljöfarliga verksamheten som sådan inte längre pågick vid denna tidpunkt eller att verksamheten överlåtits till en ny utövare före denna tidpunkt, att det således fortsättningsvis blir svårt att ställa efterbehandlingskrav vad gäller olägenheter från verksamheter som avslutats före 1989-07-01.","paragraph_id":"para_121"},{"text":"När miljöbalken infördes den l januari 1999 antogs samtidigt lag (1998:811) om införande av miljöbalken. I 8 § lagen om införande av miljöbalken infördes en särskild övergångsbestämmelse som angav att bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 10 kap. 2 § miljöbalken ska tillämpas i fråga om miljöfarlig verksa …","paragraph_id":"para_122"},{"text":"När lagrådet yttrade sig över lagrådsremissen till miljöbalken och dess övergångsbestämmelser (prop. 1997/98:45 s. 520 f) angav de bl.a. att de hade svårt att följa lagrådsremissens motivresonemang att den aktuella övergångsregleringen inte skulle sägas inkräkta på skyddet för verksamhets utövares b …","paragraph_id":"para_123"},{"text":"\"Sedan Regeringsrätten genom avgörande i plenum har slagit fast att vid tillämpningen av 5 § miljöskyddslagen i dess lydelse före den 1 juli 1989 skyldighet inte kvarstår att avhjälpa olägenhet i fall då den miljöfarliga verksamheten upphört. bör detta förhållande enligt Lagrådets mening bilda utgångspunkt för överväganden om innehållet i den avsedda övergångsregleringen. \"","paragraph_id":"para_124"},{"text":"Lagrådet fortsatte längre fram:","paragraph_id":"para_125"},{"text":"\"Lagrådet anser att det med hänsyn till vad som lagts fast genom Regeringsrättens dom inte kan bortses från att den nu förevarande övergångsbestämmelsen i vad den omspänner tiden juli 1969 - juni 1989 har en tydlig retroaktiv karaktär. Det är dessutom fråga om en bestämmelse vars tillämpning ger upp …","paragraph_id":"para_126"},{"text":"Lagrådet förordade mot bakgrund av det ovan anförda en alternativ lösning som inte var \"förenad med påtagliga nackdelar från retroaktivitetssynpunkt\" och förordade därför att övergångsbestämmelsen skulle begränsas till att omspänna endast tid fr.o.m. juli 1989.","paragraph_id":"para_127"},{"text":"Södra är väl medvetet om att den aktuella övergångsbestämmelsen har tillämpats när det gäller undersökningsansvar enligt 10 kap. 2 § och 10 kap. 8 § miljöbalken (Miljööverdomstolens dom 2005-08-23 i mål M 3280-03 och Miljööverdomstolens dom 2006-06-29 i mål M 816-05). De målen avsåg, till skillnad f …","paragraph_id":"para_128"},{"text":"I artikel l i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om mänskliga rättigheter ges ett skydd mot retroaktiva åtgärder genom det egendomsskydd som föreskrivs i konventionen. Enligt Danelius (Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, Stockholm 1997 s. 323) ska egendomsberövan …","paragraph_id":"para_129"},{"text":"Sammanfattningsvis är det uppenbart, att den aktuella övergångsbestämmelsen är av tydlig retroaktiv karaktär och att den avser ett ansvar som om det skulle tillämpas generellt blir mycket betungande för Södra och för andra verksamhetsutövare. Övergångsbestämmelsen innebar, i än högre grad än tidigar …","paragraph_id":"para_130"},{"text":"Jämkning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken","paragraph_id":"para_131"},{"text":"Skälighetsbedömning","paragraph_id":"para_132"},{"text":"För det fall Miljödomstolen anser att det finns rättsliga förutsättningar att ålägga Södra ett efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. 2 § miljöbalken jämlikt 8 § lagen om införande av miljöbalken, blir frågan i vilken omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. 4 § miljöbalken.","paragraph_id":"para_133"},{"text":"Efterbehandlingsansvaret enligt 10 kap. 4 § miljöbalken innebär att den ansvarige i skälig omfattning ska utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenheter uppstår för människors hälsa eller miljön.","paragraph_id":"para_134"},{"text":"Enligt Södras uppfattning innefattar denna bestämmelse bedömningar i två led. För det första ska göras en utredning av vilka åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Detta har Envipro Miljöteknik redovisat genom …","paragraph_id":"para_135"},{"text":"Det andra ledet av skälighetsbedömningen innefattar en bedömning av i vilken omfattning Södra kan krävas på ett ansvar för efterbehandling, d.v.s. vilken ambitionsnivå för åtgärderna det kan anses skäligt att Södra ska finansiera. När omfattningen av Södras ansvar ska bestämmas ska det beaktas hur l …","paragraph_id":"para_136"},{"text":"Länsstyrelsen blandar i sitt yttrande ihop frågan om vilken efterbehandling som skulle vara önskvärd ur miljöpolitisk synvinkel med frågan om vad som kan anses skäligt att kräva av Södra enligt 10 kap. 4 § miljöbalken.","paragraph_id":"para_137"},{"text":"Tid som har förflutit","paragraph_id":"para_138"},{"text":"Den aktuella impregneringsverksamheten bedrevs mellan 1940-talet fram till 1978. Impregneringsverksamheten upphörde således för mer än 30 år sedan. Genom Regeringsrättens dom får det anses fastställt, att det fram till 1999 inte fanns några rättsliga möjligheter att kräva ett efterbehandlingsansvar av Södra för den aktuella föroreningen.","paragraph_id":"para_139"},{"text":"Enligt förarbetena till miljöbalken ska särskilt beaktas om föroreningarna skett så långt tillbaka i tiden som före den l juli 1969 (prop. 1997/98:45 del l s. 605). I aktuellt fall har föroreningarna till största delen skett före 1969, från början av 1940-talet till 1969 (impregneringen upphörde 1978).","paragraph_id":"para_140"},{"text":"Skyldigheter att förhindra framtida störning","paragraph_id":"para_141"},{"text":"Vid bedömningen av omfattningen av Södras ansvar ska också vägas in om verksamheten har bedrivits på vid den tiden accepterat sätt med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten.","paragraph_id":"para_142"},{"text":"I denna del har länsstyrelsen hänvisat till att Naturvårdsverket 1972 kommit ut med ett PM med titeln \"Vattenskydd Industriell hantering av träskyddsmedel\" och att Södra inte skulle ha efterlevt dåtidens krav i och med att bolaget inte införde skyddsanordningar vid doppningsanläggningen.","paragraph_id":"para_143"},{"text":"Den aktuella promemorian utkom i september 1972 och var tänkt att underlätta vid prövningen av nya anmälningspliktiga impregneringsanläggningar och vid tillsynen av äldre anläggningar. I promemorian framhölls att berörda krav på åtgärder skulle bedömas i det enskilda fallet så att hänsyn kunde tas till tillämpad metodik, använda träskyddsmedel, typen av behandlade trävaror, kostnader, lokala förutsättningar och andra faktorer av betydelse i sammanhanget.","paragraph_id":"para_144"},{"text":"Länsstyrelsen gjorde våren 1976 en inventering av länets sågverk för att erhålla en överblick över sågverkens yttre miljöförhållanden. Det förekom enligt inventeringen doppning inom 35 stycken sågverk. Av dessa sågverk hade 25 stycken varken avrinningsplatta eller uppsamlingsanordning för löskomna b …","paragraph_id":"para_145"},{"text":"Omständigheterna i övrigt","paragraph_id":"para_146"},{"text":"När det gäller omständigheter som ska beaktas i övrigt vid bestämmande av ansvarets omfattning bör följande uppmärksammas.","paragraph_id":"para_147"},{"text":"Fastigheten är klassificerad som en industrifastighet enligt fastighetsregistret och enligt gällande byggnadsplan från 1954 ska fastigheten användas för industriändamål. Vid bedömningen av vad som kan vara skäligt ansvar måste således vägas in att fastigheten ska användas för industriändamål. Att fastigheten i aktuella delar hålls asfalterad är inte en belastning för detta ändamål.","paragraph_id":"para_148"},{"text":"Länsstyrelsen har möjlighet att enligt 10 kap. 10 § miljöbalken (i dess lydelse före den l augusti 2007) förklara området som ett miljöriskområde om de anser det nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Med stöd av 10 kap. 12 § miljöbalken (i dess lyd …","paragraph_id":"para_149"},{"text":"När skäligheten av efterbehandlingskraven ska bedömas måste det vidare beaktas, att det finns ett mycket stort efterbehandlingsbehov generellt i samhället. Naturvårdsverket har uppskattat de potentiellt förorenade områdena till ca 80 000, varav 23 500 redan har hänförts till riskklass 1 eller 2 (d.v …","paragraph_id":"para_150"},{"text":"I sammanhanget bör även beaktas att Södra mellan år 2005 till 2008 redan har bekostat miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar på den aktuella fastigheten, samt har utfört en fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning. Kostnaden för utredningarna överstiger en miljon kronor.","paragraph_id":"para_151"},{"text":"Aktuella åtgärdsförslag","paragraph_id":"para_152"},{"text":"Barkdeponin","paragraph_id":"para_153"},{"text":"Länsstyrelsen och Södra förefaller överens om att den av Södra föreslagna åtgärden med täckning av barkdeponin är en såväl tillräcklig som skälig åtgärd för det fall det skulle föreligga ett rättsligt ansvar för Södra.","paragraph_id":"para_154"},{"text":"Förorenad jord i källområdet","paragraph_id":"para_155"},{"text":"Länsstyrelsen och Södra är överens om att det bästa ur miljösynpunkt vore att gräva bort föroreningen, d.v.s. att åtgärden är motiverad ur miljösynpunkt. Södra anser emellertid att så långtgående åtgärder inte behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Envipros utredning visar att en asfaltering av ytan är tillräcklig för uppnå uppsatta åtgärdsmål.","paragraph_id":"para_156"},{"text":"Länsstyrelsen har uppgivit att asfalten har låg hållbarhet och att det därför endast kortsiktigt reducerar riskerna. I detta sammanhang bör noteras att asfaltsytans syfte är att förhindra risken för direktexponering och att det detta skydd inte förutsätter att asfalten är sprickfri. Det kan dock i framtiden finnas behov av att reparera asfalten, men detta är ändå en mycket mer kostnadseffektiv åtgärd än att gräva bort föroreningen.","paragraph_id":"para_157"},{"text":"Utifrån de omständigheter som har redovisats rörande jämkning ovan kan det inte anses skäligt att utkräva ett större ansvar av Södra än som motsvarar en asfaltering av ytorna på sätt som Envipro har redovisat. För det fall länsstyrelsen anser att det finns behov av att ha en högre ambitionsnivå, uti …","paragraph_id":"para_158"},{"text":"Förorenat grundvatten","paragraph_id":"para_159"},{"text":"Länsstyrelsen och Södra är inte överens om att grundvattnet behöver åtgärdas för att förebygga skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Envipros utredning visar att åtgärder inte behöver vidtas för att uppfylla de åtgärdsmål som har satts upp för den fördjupade riskbedömningen.","paragraph_id":"para_160"},{"text":"Det kan utifrån de omständigheter som har redovisats rörande jämkning ovan inte heller anses skäligt att utkräva rening av grundvattnet.","paragraph_id":"para_161"},{"text":"Om länsstyrelsen vill hålla en högre ambitionsnivå utifrån målet Giftfri miljö eller av andra skäl så måste detta, i likhet med vad som anförts ovan, finansieras med offentliga medel. En högre ambitionsnivå har givetvis fördelar ur miljösynpunkt, men måste också vägas mot andra beaktansvärda offentliga ändamål, såsom skola och sjukvård. Det är vid en sådan jämförelse mycket tveksamt om det ur samhällsekonomisk synvinkel är värt att prioritera en sanering.","paragraph_id":"para_162"},{"text":"När det gäller de rent naturvetenskapliga bedömningarna i målet förefaller länsstyrelsen ha missuppfattat de bedömningar som Envipro har gjort i riskbedömningen, både när det gäller möjligheterna för PCP-förorenat vatten att sprida sig österut och risken för att PCP-förorenat vatten skulle medföra en oacceptabel förorening av Sjöatorpsjön.","paragraph_id":"para_163"},{"text":"Risken för att PCP-förorenat vatten sprids österut","paragraph_id":"para_164"},{"text":"När det gäller frågan om PCP-förorenat vatten och risken för spridning österut pekar Envipro på två möjliga förklaringar till de halter som uppmätts öster om den plats där doppning bedrevs. Envipro anser för det första att det inte kan uteslutas att spill från doppningsverksamheten kan ha transporte …","paragraph_id":"para_165"},{"text":"Den historiska spridningen/föroreningen till detta område är emellertid ovidkommande för bedömning av dagens spridningsförhållanden, enligt Envipro. Undersökningarna visar med all önskvärd tydlighet att det spill som uppkommit i allt väsentligt avrunnit mot Sjöatorpasjön. De högsta koncentrationerna …","paragraph_id":"para_166"},{"text":"I dagens källområde (den nuvarande källan) har grundvattnets trycknivå uppmätts vid två tillfällen, till +157,83 respektive +157,85 (punkt 0701), inom ramen för Envipros undersökningar. I området öster om impregneringen (brädgården) uppmättes trycknivån vid samma tillfållen till + 159,97 respektive …","paragraph_id":"para_167"},{"text":"Bergytans lutning är inte lika tydlig som grundvattenytans. De båda punkterna 0701 och 0705, väster respektive öster om doppningsplatsen, uppvisar de lägsta bergnivåer som noterats i borrningarna, medan de punkter som borrats till berg i mellanliggande område (0702, 0703 och 0704) samtliga uppvisar …","paragraph_id":"para_168"},{"text":"Sammanfattningsvis är Envipros bedömning att spridning kan ha skett från doppningsplatsen mot brädgården under den tid verksamheten pågick, men att spridning från den nuvarande källan mot brädgården är mycket osannolik och att den begränsade föroreningen vid brädgården inte är av den omfattningen att den behöver åtgärdas.","paragraph_id":"para_169"},{"text":"Risken med att PCP-förorenat grundvatten når Sjöatorpsjön","paragraph_id":"para_170"},{"text":"När det gäller frågan om PCP-förorenat grundvatten skulle kunna spridas till Sjöatorpssjön missuppfattar länsstyrelsen även i denna del Envipros utredning. Envipro har i sin fördjupade riskbedömning gjort en beräkning av vilka halter som skulle kunna uppkomma i Sjöatorpsjön när PCP-förorenat grundva …","paragraph_id":"para_171"},{"text":"Länsstyrelsen anser å sin sida att halterna i Sjöatorpssjön kan bli \"betydligt högre\" men anger inte hur man kommit fram till detta eller på vilka grunder man baserar sina slutsatser på. Länsstyrelsen ifrågasätter emellertid inte den beräkningsmetodik som Envipro har tillämpat och invänder inte heller mot de antaganden som legat till grund för beräkningen.","paragraph_id":"para_172"},{"text":"Det bör i sammanhanget noteras att även med det mycket konservativa antagandet att hela den nuvarande källan (definierad som grundvatten med PCP-halter i storleksordningen 5 000 µg/l) når Sjöatorpasjön vid ett och samma tillfälle och späds i sjön, skulle halterna i sjön inte öka till mer än 0,3 µg/l …","paragraph_id":"para_173"},{"text":"Envipros utredning visar således att rening av grundvatten inte behöver vidtas, varken för att förhindra spridning österut eller for att förhindra oacceptabel påverkan på Sjöatorpssjön. Det kan inte heller anses skäligt att kräva en sådan efterbehandling av Södra utifrån en bedömning av 10 kap. 4 § miljöbalken.","paragraph_id":"para_174"},{"text":"Länsstyrelsen har i ett yttrande anfört bl.a. följande.","paragraph_id":"para_175"},{"text":"Föroreningsskada samt val av åtgärd","paragraph_id":"para_176"},{"text":"Barkdeponin","paragraph_id":"para_177"},{"text":"När det gäller barkdeponin är Södra inklusive Envipro och Länsstyrelsen överens om att en täckning av deponin med ett 0,5 m tjockt lager jord, i enlighet med åtgärdsutredningen är en rimlig åtgärd med hänsyn till kostnadseffektivitet en.","paragraph_id":"para_178"},{"text":"Förorenad jord i källområdet","paragraph_id":"para_179"},{"text":"Med källområde avser Länsstyrelsen det område där doppning samt ridåbesprutning utfördes.","paragraph_id":"para_180"},{"text":"Enligt den fördjupade riskbedömning som utförts av Envipro, är det platsspecifika riktvärdet för dioxin 30 ng per kg TS. Detta riktvärde motsvarar den högsta dioxinhalt som kan accepteras ur risksynpunkt inom det aktuella området. I källområdet har enbart tre jordprover analyserats med avseende på dioxin. Samtliga dessa prover innehöll dioxinhalter klart över det platsspecifika riktvärdet (500, 1800 och 2700 ng dioxin per kilogram TS) .","paragraph_id":"para_181"},{"text":"I kommuniceringen inför Länsstyrelsens föreläggande skrev Södra den 27 maj 2008 att en bortgrävning behövde genomföras ur risksynpunkt.","paragraph_id":"para_182"},{"text":"Södra anser i sitt överklagande att en asfaltering av området samt en fondering för framtida underhåll och tillsyn är den mest kostnadseffektiva åtgärden i dagsläget. Vidare skriver Södra att om det i framtiden kommer en ny verksamhetsutövare till sågverksområdet kan det bli aktuellt att ompröva detta ställningstagande.","paragraph_id":"para_183"},{"text":"Envipro skriver i sitt \"Underlag för överklagande av länsstyrelsens föreläggande om genomförande av saneringsåtgärder vid f d sågverket i Hjortsberga, Alvesta kommun\" att eftersom en asfaltering samt bortgrävning ur risksynpunkt bedöms ge likvärdiga effekter förefaller merkostnaden för en bortgrävni …","paragraph_id":"para_184"},{"text":"Länsstyrelsen konstaterar att Södra har ändrat uppfattning sedan kommuniceringen, då de ansåg att en bortgrävning behövde genomföras ur risksynpunkt.","paragraph_id":"para_185"},{"text":"Länsstyrelsens bedömning är dock precis som tidigare att en asfaltering av källområdet inte kan anses vara en långsiktig lösning. Framför allt på grund av att asfalt har en låg hållbarhet, vilket innebär att riskerna med direktexponering endast kortvarigt skulle reduceras. Men även på grund av att e …","paragraph_id":"para_186"},{"text":"Vidare anser Länsstyrelsen att den framtida markanvändningen kan komma att försvåras vid en asfaltering. Enligt Länsstyrelsens bedömning kommer det vid ett kvarlämnande av föroreningar i marken att krävas olika typer av restriktioner för schaktningsarbeten mm inom området. Detta leder i sin tur till …","paragraph_id":"para_187"},{"text":"Att Södra varken är fastighetsägare eller verksamhetsutövare på platsen innebär också vissa svårigheter vid ett eventuellt framtida tillsynsarbete och underhåll, vilket också Envipro påtalar i sin skrivelse.","paragraph_id":"para_188"},{"text":"Länsstyrelsen ställer sig mycket frågande till varför Södra är beredda att ändra sitt ställningstagande om det skulle komma en ny verksamhetsutövare till området. Varför skulle en ny verksamhetsutövare ändra riskbilden. Det måste dessutom anses som mycket troligt att det någon gång framöver kommer att komma en ny verksamhetsutövare till området. Att först asfaltera och sedan sanera området kommer att innebära ökade saneringskostnader för Södra.","paragraph_id":"para_189"},{"text":"Enligt åtgärdsutredningen är den bedömda kostnaden för bortgrävning av den dioxinförorenade jorden 3,2 Mkr. Detta skall jämföras med kostnaden för asfaltering och en framtida tillsyn som bedöms till 0,7 Mkr. Enligt miljöbalken skall kostnaden för en åtgärd vägas mot miljönyttan. Enligt Länsstyrelsens bedömning är en bortgrävning av den dioxinförorenade jorden den mest kostnadseffektiva åtgärden för att långsiktigt minska riskerna för människors hälsa och/eller miljön.","paragraph_id":"para_190"},{"text":"Förorenat grundvatten","paragraph_id":"para_191"},{"text":"Föroreningssituation","paragraph_id":"para_192"},{"text":"De undersökningar som utförts inom området visar att grundvattnet är mycket allvarligt förorenat av pentaklorfenol (PCP). I källområdet har en PCP-halt på 10 000 ug per liter uppmätts, vilket är ca 3000 ggr högre än det Holländska riktvärdet för när åtgärder bör vidtas (3 ug per liter). Svenska riktvärden saknas.","paragraph_id":"para_193"},{"text":"Även utanför källområdet finns höga halter av PCP i grundvattnet. Hur stort område som är förorenat är i dagsläget oklart, eftersom de undersökningar som hittills utförts inte har kunnat avgränsa föroreningen.","paragraph_id":"para_194"},{"text":"Spridning av PCP österut","paragraph_id":"para_195"},{"text":"Envipro skriver i sitt underlag för överklagande att den PCP i grundvattnet som återfinns öster om impregneringen troligtvis har hamnat där genom att impregnerat virke har fått stå och droppa av. Ett tecken på detta skulle vara att det påträffats PCP i jorden öster om impregneringen.","paragraph_id":"para_196"},{"text":"Vidare anser Envipro att det i dagsläget knappast sker någon spridning av PCP österut från impregneringen. En tydlig indikation på detta är enligt Envipro att halterna av PCP i grundvattnet är lägre vid impregneringen än öster om denna. Envipros slutsats är därför att en sanering av källområdet inte kommer att påverka halterna av PCP i grundvattnet öster om området.","paragraph_id":"para_197"},{"text":"Länsstyrelsen delar inte Envipros uppfattning. Enligt Länsstyrelsens bedömning är de halter av PCP som uppmätts i jorden öster om källområdet alldeles för låga (0,023 mg/kg TS samt 0,68 mg/kg TS), för att kunna ha gett upphov till de halter av PCP som uppmätts i grundvattnet inom samma område. Därem …","paragraph_id":"para_198"},{"text":"Det finns idag två grundvattenrör placerade i källområdet. Båda dessa är placerade vid doppkaret (0501 och 0502). Genom att studera de tredimensionella bilder som finns på bergöverytans utseende kan man konstatera att båda dessa grundvattenrör är placerade i en sluttning av bergöverytan. Eftersom PCP är tyngre än vatten innebär det att halterna av PCP i dessa rör blir betydligt lägre än om rören varit placerade i en lågpunkt i bergöverytan.","paragraph_id":"para_199"},{"text":"Utifrån bergöverytans utseende kan man misstänka att delar av det spill som skett vid doppkaret (dock inte ridåbesprutningen) kan ha hamnat i en försänkning strax öster om doppkaret. Därifrån går sedan en \"kil\" i bergöverytan österut till ytterligare lågpunkter. Det är i en sådan lågpunkt som Envipr …","paragraph_id":"para_200"},{"text":"Enligt Länsstyrelsens bedömning beror de olika PCP-halterna sannolikt på rörens placering i förhållande till bergöverytan d v s om de står i en sluttning eller en lågpunkt. Det går därför inte att, enbart utifrån dessa halter, dra slutsatsen att det inte sker någon spridning av PCP österut.","paragraph_id":"para_201"},{"text":"I sin rapport Fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning har Envipro också påtalat vissa tveksamheter om huruvida det sker en spridning av PCP österut. På sidan.8 står följande \"Då området öster om doppningsplatsen är mycket flackt är det svårt att dra några säkra slutsatser angående spridningsrik …","paragraph_id":"para_202"},{"text":"Länsstyrelsens bedömning är att det troligtvis sker en spridning av PCP österut, även om den dominerande spridningsriktningen är västerut mot Sjöatorpasjön. Länsstyrelsen anser därför att en sanering av PCP i källområdet, sannolikt kommer att påverka PCP-halten i grundvattnet även öster om området.","paragraph_id":"para_203"},{"text":"Spridning av PCP till Sjöatorpasjön","paragraph_id":"para_204"},{"text":"Envipro skriver att föroreningsplymen rör sig mot Sjöatorpasjön dit avståndet är ca 50 m. Denna spridning bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa eftersom det inte finns några vattentäkter i strömningsriktningen, innan utströmning till ytvatten sker. Enligt Envipro skulle halterna i sjön kortvarigt nå upp till 0,3 ug/l om hela källan momentant strömmade ut i sjön.","paragraph_id":"para_205"},{"text":"Enligt Länsstyrelsens bedömning är det inte osannolikt att betydligt högre halter av PCP kan förekomma där grundvattnet strömmar ut i sjön.","paragraph_id":"para_206"},{"text":"Enligt Länsstyrelsens bedömning innebär det en oacceptabel risk att låta PCP:n läcka ut i sjön.","paragraph_id":"para_207"},{"text":"Åtgärd","paragraph_id":"para_208"},{"text":"Södras slutliga bedömning är precis som tidigare att det förorenade grundvattnet inte utgör någon risk för människors hälsa och miljön och att det därför inte behöver åtgärdas.","paragraph_id":"para_209"},{"text":"Länsstyrelsen delar inte denna uppfattning. Enligt Länsstyrelsens bedömning skulle det innebära en ej godtagbar risk att lämna kvar en stor mängd förorening, med allvarliga miljö- och hälsoegenskaper som förorenar grundvattnet inom ett stort område. Detta skulle dessutom strida mot miljömålet Giftfr …","paragraph_id":"para_210"},{"text":"Vidare anser Länsstyrelsen att den framtida markanvändningen kan komma att försvåras om det förorenade grundvattnet lämnas utan åtgärd. Då kommer det sannolikt att krävas olika typer av restriktioner för schaktningsarbeten mm inom området, vilket kan innebära att det blir problem med att nyttja fast …","paragraph_id":"para_211"},{"text":"Enligt miljöbalken skall kostnaden för en åtgärd vägas mot miljönyttan. Enligt Länsstyrelsens bedömning är en insitu sanering av PCP i källområdet genom kemisk oxidation följt av anaerob nedbrytning till en kostnad av 3 miljoner kronor den mest kostnadseffektiva åtgärden för att långsiktigt minska r …","paragraph_id":"para_212"},{"text":"Invänta erfarenheter från Lidhult","paragraph_id":"para_213"},{"text":"Södra skriver i sitt överklagande att man vill invänta erfarenheter från Lidhult där en liknande sanering inom kort kommer att utföras. Envipro skriver vidare att utvecklingen går snabbt och att olika entreprenörer tillämpar olika metoder. De anser att en frihet att välja metod är en förutsättning för att kunna upphandla en efterbehandling med bibehållen konkurrenssituation.","paragraph_id":"para_214"},{"text":"Länsstyrelsens uppgift är att fatta beslut på befintligt underlag, vilket Länsstyrelsen också har gjort i detta ärende. Den metod som anges i Länsstyrelsens föreläggande är den metod som i dagsläget anses vara den mest kostnadseffektiva metoden för att genomföra en insitu sanering av PCP i grundvattnet. Nämligen kemisk oxidation följt av anaerob nedbrytning. Denna synpunkt delar Länsstyrelsen med Södra och Envipro.","paragraph_id":"para_215"},{"text":"Länsstyrelsens anser att det är av stor vikt att detta ärende inte försenas ytterligare, genom att invänta erfarenheter från en sanering i Lidhult. Detta eftersom utförda undersökningar har visat att området utgör en risk för människors hälsa och miljön och det sker dokumenterad en spridning av PCP …","paragraph_id":"para_216"},{"text":"Om det skulle framkomma ny teknik eller nya erfarenheter, som innebär att den saneringsmetod som Länsstyrelsen angett i sitt föreläggande inte längre kan anses vara den mest kostnadseffektiva metoden för att reducera riskerna för människors hälsa och miljön, så är Länsstyrelsen beredd att ompröva föreläggandet i den del som avser själva valet av saneringsmetod.","paragraph_id":"para_217"},{"text":"Verkställigheten av detta föreläggande bör därför inte göras beroende av annat än nuvarande förhållanden.","paragraph_id":"para_218"},{"text":"Ansvar och skä1ighet","paragraph_id":"para_219"},{"text":"I det aktuella fallet har Södra bedrivit samma typ av verksamhet under en sammanhängande tidsperiod d v s från början av 1940-talet fram t o m nedläggningen 1981.","paragraph_id":"para_220"},{"text":"När det gäller undersökningar finns det rättsfall som visar att en verksamhetsutövare har ett ansvar även för tiden innan miljöskyddslagen trädde i kraft, under förutsättning att verksamheten bedrevs efter den 1 juli 1969.","paragraph_id":"para_221"},{"text":"När det gäller åtgärder saknas praxis, precis som Södra skriver i sitt överklagande. Men det finns en dom från Miljödomstolen i Växjö, M 92-08 daterad den 4 juli 2008, som rör ett liknande ärende. Av denna dom framgår bl.a. följande;","paragraph_id":"para_222"},{"text":"\"Miljödomstolen har i utbildad praxis konstaterat att ansvar, i vart fall för utredningar och liknande som föregår efterbehandlingen, skall åläggas verksamhetsutövare även för tiden före den 1 juli 1969. Någon praxis beträffande ansvar för de efterkommande åtgärderna finns inte. Miljödomstolen anser …","paragraph_id":"para_223"},{"text":"Länsstyrelsens delar Miljödomstolens bedömning om att Södra bör ha ett ansvar för hela verksamhetsperioden. Ansvaret bör avse såväl undersökningar som åtgärder. Bristen på praxis bör inte tolkas som att man inte kan utkräva ansvar för tiden före den 1 juli 1969. Istället anser Länsstyrelsen att den praxis som finns för undersökningar även borde vara tillämpligt på ansvaret för de relativt begränsade åtgärder som föreläggandet gäller.","paragraph_id":"para_224"},{"text":"Södra hävdar i sitt överklagande att deras bedömning är att sågverket följt dåtidens krav. Detta trots att doppningsanläggningen saknade alla typer av skyddsanordningar vid tidpunkten för Länsstyrelsens inventering och trots att Naturvårdsverket 1972 kommit ut med ett PM med titeln \"Vattenskydd vid …","paragraph_id":"para_225"},{"text":"Länsstyrelsen vill dessutom här hänvisa till Miljödomstolens dom (M 92-08). I denna dom står bl.a. följande; \"Miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens uppfattning att Lidhult sågverk som ingick i en stor koncern borde ha känt till Naturvårdsverkets PM och också ha sett till att det fanns skyddsanor …","paragraph_id":"para_226"},{"text":"Södra skriver i sitt överklagande att det under en längre tidsperiod inte varit någon lönsam verksamhet att driva sågverk. Det var också därför sågverket i Hjortsberga lade ner. Att sågverksenheten numera ingår som ett fristående företag i Södra koncernen skall enligt Södras uppfattning inte påverka ansvarsfrågan.","paragraph_id":"para_227"},{"text":"Nedan följer några citat från Bertil Bengtsson m.fl. \"Miljöbalken, En kommentar del 1\", med anledning av den ansvariges ekonomiska situation.","paragraph_id":"para_228"},{"text":"På sidan 10:18 står följande;","paragraph_id":"para_229"},{"text":"\"Bedömningen skall vara objektiv och såvitt framgår av förarbetena skall man inte beakta den ansvariges egna ekonomiska förhållanden\" I texten finns dock en hänvisning till följande kommentar: \"Motiven är inte helt klara och kan inte sägas utesluta att man undantagsvis tar hänsyn till den ansvariges ekonomi - t.ex. en småföretagare eller en fastighetsägare - när ett fullt efterbehandlingsansvar skulle bli oskäligt betungande\".","paragraph_id":"para_230"},{"text":"På sidan 10:19 står följande;","paragraph_id":"para_231"},{"text":"\"Något utrymme för att vid skälighetsbedömningen enligt 10 kap 4 § ta hänsyn till verksamhetsutövarens ekonomi och förmåga att bidra till kostnaderna tycks inte - åtminstone som huvudregel - finnas.","paragraph_id":"para_232"},{"text":"Länsstyrelsen vill med detta visa att det finns en viss otydlighet huruvida man i skälighetsbedömningen enligt 10 kap 4 § kan ta en viss hänsyn till den ansvariges ekonomiska förhållanden. Övervägande skäl talar dock för att den ansvariges ekonomiska förhållanden inte bör påverka skälighetsbedömningen. Verksamhetsutövarens ekonomiska ställning synes i detta fall inte heller vara sådan att man bör avgöra avsteg från denna utgångspunkt.","paragraph_id":"para_233"},{"text":"Eftersom det har gått många år sedan föroreningen uppstod anser Länsstyrelsen att det bör göras ett avdrag på 10 % på skäligheten. I övrigt anser Länsstyrelsen att inga avdrag bör göras.","paragraph_id":"para_234"},{"text":"Sammanfattning","paragraph_id":"para_235"},{"text":"Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis följande;","paragraph_id":"para_236"},{"text":"- att en föroreningsskada har uppstått i mark, bark och grundvatten i Hjortsberga","paragraph_id":"para_237"},{"text":"- att Södra är ansvarig för föroreningen","paragraph_id":"para_238"},{"text":"- att de åtgärder som innebär asfaltering av källområdet samt kvarlämnande av förorenat grundvatten inte undanröjer föroreningsskadan","paragraph_id":"para_239"},{"text":"- att de åtgärder som innebär täckning av barkdeponin, bortgrävning av förorenad mark i källområdet samt en insitu sanering av grundvattnet inom källområdet är ändamålsenliga","paragraph_id":"para_240"},{"text":"- att det är skäligt att Södra står för 90 % av kostnaden","paragraph_id":"para_241"},{"text":"Övrigt","paragraph_id":"para_242"},{"text":"I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till motiveringen i sitt föreläggande daterat den 12 juni 2008.","paragraph_id":"para_243"},{"text":"I ett ytterligare yttrande har Länsstyrelsen tillagt följande:","paragraph_id":"para_244"},{"text":"Skyldigheter att avhjälpa olägenheter före den l juli 1989","paragraph_id":"para_245"},{"text":"Länsstyrelsen har i föreläggandet tillämpat övergångsbestämmelsen i lag (1998:811) om införande av miljöbalken och den praxis som finns.","paragraph_id":"para_246"},{"text":"Skyldigheter att förhindra framtida störningar","paragraph_id":"para_247"},{"text":"Södra skriver att det enligt 1975års sågverksinventering förekom doppning vid 35 sågverk. Av dessa hade 25 stycken varken avrinningsplatta eller uppsamlingsanordning för löskomna bad. Vidare skriver Södra att den aktuella anläggningen hade en betongplatta, men att det osäkert när den tillkom. Södra …","paragraph_id":"para_248"},{"text":"Södra skriver att det är oklart när betongplattan vid doppningsanläggningen i Hjortsberga tillkom. Enligt 1975 års sågverksinventering saknades dock alla typer av skyddsanordningar vid Hjortsberga sågverk den 23 februari 1975, då Henry Hammarlund vid Södra Skogsägarna AB skrev under de inlämnade uppgifterna (se bilaga 2 i handlingarna).","paragraph_id":"para_249"},{"text":"Sannolikt tillkom plattan efter den 8 juni 1976, eftersom det i en anteckning i Länsstyrelsens pärm från sågverkinventeringen står att de planerade skyddsanordningarna bör påskyndas. Anteckningen är daterad den 8 juni 1976.","paragraph_id":"para_250"},{"text":"Enligt 1975 års sågverksinventering saknade 25 av 35 sågverk skyddsanordningar som avrinningsplatta och uppsamlingsanordning för löskomna bad, precis som Södra skriver i sitt yttrande. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan det dock bli missvisande att enbart titta på hur många sågverk som saknade skyd …","paragraph_id":"para_251"},{"text":"Enligt de uppgifter som redovisats i sågverksinventeringen varierade sågverkens förbrukning av doppningsmedel mellan ca O och 6 - 8000 kg per år under 1975. Vid Hjortsberga sågverk var förbrukningen 5000 kg per år. Åtta sågverk hade en årsförbrukningen av doppningsmedel på 2000 kg eller mer.","paragraph_id":"para_252"},{"text":"Av dessa åtta sågverk saknade fyra stycken (Hjortsberga, Lidhult, Bolmen och Sävsjöström) avrinningsplatta och uppsamlingsanordning för löskomna bad. Tre av de fyra sågverken utan skyddsanordningar drevs av Södra. Av de övriga sågverken hade tre infört både avrinningsplatta, uppsamlingsanordningar för löskomna bad, låsbart utrymme för bekämpningsmedel samt vindskydd. Det sista sågverket hade infört avrinningsplatta och låsbart utrymme för bekämpningsmedel.","paragraph_id":"para_253"},{"text":"Länsstyrelsen konstaterar därmed att det 1975 saknades skyddsanordningar vid fyra av åtta sågverk med en hög årsförbrukning av doppningsmedel (2000 kg eller mer). Tre av dessa sågverk drevs av Södra och Hjortsberga sågverk var ett av dem. Länsstyrelsen anser därför, till skillnad mot Södra, att det finns stöd att hävda att verksamheten vid Hjortsberga sågverk inte bedrevs enligt ett vid den tiden accepterat sätt.","paragraph_id":"para_254"},{"text":"Spridning av förorenat grundvatten österut","paragraph_id":"para_255"},{"text":"Länsstyrelsen anser att det utifrån tolkningar av bergöverytans utseende, kan finnas en eller flera sekundära föroreningskällor inom det aktuella området. Att det finns en mycket stor sekundär källa väster om doppkaren är redan klarlagt, eftersom där har uppmätts halter på ca 10 000 ug PCP per liter …","paragraph_id":"para_256"},{"text":"Föroreningssituationen i Hjortsberga jämfört med andra sågverk","paragraph_id":"para_257"},{"text":"Södra skriver att antalet sågverk där det kan finnas ett efterbehandlingsbehov sannolik är mycket stort. Detta bör påverka skälighetsbedömningen generellt, eftersom de totala kostnaderna för efterbehandling kommer att bli orimliga om ambitionsnivån för varje enskild efterbehandling sätts högt.","paragraph_id":"para_258"},{"text":"Länsstyrelsen vill här påpeka att det har gjorts undersökningar vid ett flertal sågverk i länet där doppning har bedrivits (ca 11 st.). Vid dessa undersökningar har man i de flesta fall påträffat dioxin i marken kring doppningsanläggningarna, precis som i Hjortsberga. Kostnaden för att efterbehandla ett sådant objekt är dock relativt litet.","paragraph_id":"para_259"},{"text":"Det som gör att efterbehandlingsbehovet i Hjortsberga är större än vid de flesta andra sågverk, är de exceptionellt höga halter av pentaklorfenol (PCP) som påträffats i grundvattnet (10 000 ug per liter). Enligt vad Länsstyrelsen känner till finns det endast ett annat sågverk i vårt län (eventuellt …","paragraph_id":"para_260"},{"text":"Vid övriga sågverk som undersökts i Kronobergs län har ingen eller mycket låga halter av PCP kunnat påvisas i grundvattnet.","paragraph_id":"para_261"},{"text":"Länsstyrelsens bedömning är därför att den föroreningssituation som finns i Hjortsberga och som innebär att även grundvattnet är kraftigt förorenat av PCP, inte är den föroreningssituation som man normalt sett kan förvänta sig vid ett sågverk med doppning.","paragraph_id":"para_262"},{"text":"Motiv för krav på åtgärder","paragraph_id":"para_263"},{"text":"Enligt 2:8 MB har alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvar att avhjälpa detta till dess skadan eller olägenheterna har upphört. Avhjälpandet ska ske i den omfattning som kan anses skäligt enligt 10 kap. I","paragraph_id":"para_264"},{"text":"Länsstyrelsen bedömer att pentaklorfenolen i grundvattnet liksom dioxinföroreningen i ytliga jordlager utgör en olägenhet där 2:8 MB är tillämplig. Vidare bedömer Länsstyrelsen att olägenheten inte är avhjälpt förrän åtgärder vidtagits på sådant sätt att det inte krävs skyddsåtgärder eller inskränkn …","paragraph_id":"para_265"},{"text":"Beträffande skäligheten för åtgärderna hänvisar Länsstyrelsen till motiveringen i föreläggandet och tidigare yttrande i ärendet.","paragraph_id":"para_266"},{"text":"Södras argument att ett miljöriskområde skulle ligga i nuvarande fastighetsägares eller verksamhetsutövares eget intresse känns något främmande. Länsstyrelsen kan inte se att det skulle vara till någon fördel ur deras synvinkel att få restriktioner i markanvändningen och/eller krav på försiktighetsmått jämfört med att området blir sanerat.","paragraph_id":"para_267"},{"text":"Beträffande deponin skriver Södra att det förefaller som att Södra och Länsstyrelsen är överens om att åtgärden med täckning är såväl tillräcklig som skälig för det fall det skulle föreligga ett rättsligt ansvar för Södra. Länsstyrelsen anser att det inte finns någon tveksamhet om att Södra har ett rättsligt ansvar i denna del då deponin är en pågående miljöfarlig verksamhet.","paragraph_id":"para_268"},{"text":"Övrigt Länsstyrelsen anser att Miljödomstolen bör till samma slutsats i detta mål, som i dom M 92-08 (Lidhult).","paragraph_id":"para_269"},{"text":"Södra har i bemötande anfört:","paragraph_id":"para_270"},{"text":"1.1 Skyldigheter att avhjälpa olägenheter före den 1 juli 1989","paragraph_id":"para_271"},{"text":"Länsstyrelsen anger att de i föreläggandet har tillämpat övergångsbestämmelsen i lag (1998:811) om införande av miljöbalken och den praxis som finns.","paragraph_id":"para_272"},{"text":"Södra bestrider att det fmns praxis som anger att efterbehandlingskrav kan ställas på de verksamheter som upphörde före den 1 juli 1989. Den praxis som finns från Miljööverdomstolen rör uteslutande krav på undersökningar. Övergångsbestämmelsens laglighet har inte heller prövats av Högsta domstolen eller Regeringsrätten.","paragraph_id":"para_273"},{"text":"1.2 Skyldigheter att förhindra framtida störningar","paragraph_id":"para_274"},{"text":"Länsstyrelsen vidhåller, utifrån bifogad sågverksinventering, att verksamheten vid Hjortsberga sågverk inte bedrevs enligt ett vid den tiden accepterat sätt.","paragraph_id":"para_275"},{"text":"Dåtidens krav skulle enligt länsstyrelsens uppfattning utgöras av de krav som angavs i en promemoria som Naturvårdsverket skrev under september 1972. I promemorian angavs att den skulle utgöra stöd vid prövningen av nya anläggningar och vid tillsyn av äldre anläggningar.","paragraph_id":"para_276"},{"text":"Vid länsstyrelsens inventering våren 1976 saknades helt de skyddsåtgärder som angavs i promemorian vid 25 av 35 sågverk där det förekom doppning. Södras anläggning hade en betongplatta vid betongkarens långsida, men det är osäkert exakt när den tillkom. Av länsstyrelsens inventeringslista framgår at …","paragraph_id":"para_277"},{"text":"1.3 Spridning av förorenat grundvatten österut","paragraph_id":"para_278"},{"text":"Södra vidhåller att det är visat att spridning från den nuvarande källan är mycket osannolik och att den begränsade föroreningen vid brädgården inte behöver åtgärdas.","paragraph_id":"para_279"},{"text":"Länsstyrelsens föreläggande om grundvattensanering omfattar källområdet, dvs. det område som i åtgärdsutredningen betecknats som det mest förorenade området och som idag återfinns väster om platsen där impregnering bedrevs. Södra anser att länsstyrelsens resonemang om att spridning österut kan ha fö …","paragraph_id":"para_280"},{"text":"1.4 Föroreningssituationen I Hjortsberga jämfört med andra sågverk","paragraph_id":"para_281"},{"text":"Det vitsordas att halterna av PCP som har påträffats i grundvatten är mycket höga. Det är inte föroreningen isolerad som ska bedömas utan även spridningsvägen och skyddsobjekt. Envipros utredning visar emellertid att de av Södra föreslagna åtgärderna räcker for att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår for människors hälsa eller miljön.","paragraph_id":"para_282"},{"text":"1.5 Motiv för krav på åtgärder","paragraph_id":"para_283"},{"text":"Länsstyrelsen anger att det inte finns någon tveksamhet om att det skulle föreligga ett rättsligt ansvar for Södra då deponin är en pågående miljöfarlig verksamhet.","paragraph_id":"para_284"},{"text":"Frågan är emellertid vem som ska anses bedriva denna pågående miljöfarliga verksamhet, d.v.s. vem som är att betrakta som verksamhetsutövare enligt 2 kap. miljöbalken? Enligt miljööverdomstolens praxis är verksamhetsutövaren den som har faktisk och rättslig kontroll över verksamheten Jfr Miljööverdomstolens dom 2005-11-03 i mål M 2812-05).","paragraph_id":"para_285"},{"text":"Att avgöra vem som ska betraktas som verksamhetsutövare för en deponi som har avslutats enligt dåtidens krav är inte alldeles enkelt utifrån nuvarande rättspraxis. Den aktuella barkdeponin avslutades och sluttäcktes för mer än 30 år sedan. Deponin (förvaring av avfall) påstås alltjämt utgöra en pågå …","paragraph_id":"para_286"},{"text":"Länsstyrelsens föreläggande grundas på 10 kap. miljöbalken i denna del, men eftersom det anges att det är fråga om försiktighetsmått för att begränsa störningarna från en pågående miljöfarlig verksamhet (förvaringen av avfall) borde föreläggandet grundas på 2 kap. miljöbalken. Miljööverdomstolen har …","paragraph_id":"para_287"},{"text":"Miljödomstolen har hållit muntlig förhandling i målet och företagit syn på den aktuella fastigheten. Parterna hänförde sig i allt väsentligt till vad de framfört skriftligt. Södra ifrågasatte lagligheten av att tillämpa bestämmelsen i 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken.","paragraph_id":"para_288"},{"text":"DOMSKÄL","paragraph_id":"para_289"},{"text":"Allmänna omständigheter","paragraph_id":"para_290"},{"text":"Det är i målet ostridigt att Södra bedrivit sågverksamhet på fastigheten X 3:62 i Hjortsberga från 1940-talet fram till att verksamheten lades ner 1981. Doppningsverksamheten slutade 1978. Fastigheten betecknas som industrifastighet. Nuvarande ägare använder fastigheten som uppställningsplats för fordon m.m.. Han har även tillgodogjort sig den del av barkdeponien, som legat \"ovan jord\". Fastigheten används för passage för boende norr och söder om industrifastigheten.","paragraph_id":"para_291"},{"text":"Övergångsbestämmelsen i 8 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken","paragraph_id":"para_292"},{"text":"I rubricerade bestämmelse stadgas att bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 10 kap. 2 § miljöbalken skall tillämpas i fråga om miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969, om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid tiden för miljöbalkens ikraftträdande enligt 1 §, och det föreligger behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som har orsakats av verksamheten. Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999.","paragraph_id":"para_293"},{"text":"2 kap. 8 § miljöbalken innehåller bestämmelse om vem som har ansvaret för skadad miljö och 10 kap. 2 § balken om verksamhetsutövares ansvar för avhjälpande av miljöskador.","paragraph_id":"para_294"},{"text":"Södra har på av föreningen anförda skäl ifrågasatt lagligheten av övergångsbestämmelsen i 8 § lagen om införande av miljöbalken och gör därför gällande att det överhuvudtaget inte finns något rättsligt stöd för att utkräva ansvar för efterbehandling från föreningen.","paragraph_id":"para_295"},{"text":"I 11 kap. 14 § regeringsformen föreskrivs följande: Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.","paragraph_id":"para_296"},{"text":"Miljödomstolen finner att det inte har visats förekomma något sådant uppenbart fel vid tillkomsten av rubricerade övergångsbestämmelse att bestämmelsen inte skall tillämpas. Enligt övergångsbestämmelsen finns det således ett utkrävbart efterbehandlingsansvar enligt 2 kap. 8 § och 10 kap. 2 § miljöba …","paragraph_id":"para_297"},{"text":"Ansvar före 1969","paragraph_id":"para_298"},{"text":"Miljödomstolen har i en dom den 4 juli 2008 beträffande den av Södra bedrivna verksamheten vid det tidigare sågverket i Lidhult i Ljungby kommun bl. a. funnit att Södra kunde göras ansvarigt för efterbehandlingskrav där, även för tiden före den 1 juli 1969. Domen vann laga kraft. Miljödomstolen uttalade i domen följande:","paragraph_id":"para_299"},{"text":"\" Verksamheten påbörjades 1944 och avslutades 1977. Södra har hävdat att det i brist på praxis måste tolkas så att ansvar inte kan utkrävas före den 1 juli 1969 och att det saknas lagstöd för ansvar före denna tidpunkt.","paragraph_id":"para_300"},{"text":"Miljööverdomstolen har i utbildad praxis konstaterat att ansvar, i vart fall för utredningar och liknande som föregår efterbehandlingen, skall åläggas verksamhetsutövare även för tiden före den 1 juli 1969. Någon praxis beträffande ansvar för de efterkommande åtgärderna finns inte.","paragraph_id":"para_301"},{"text":"Miljödomstolen anser, med hänsyn till vad som uttalats i förarbeten till miljöbalken och till nuvarande praxis, att det saknas anledning att inte låta detta ansvar omfatta även åtgärder för efterbehandling.\"","paragraph_id":"para_302"},{"text":"Förhållandena rörande verksamheten i Lidhult är i allt väsentligt lika dem vid sågverket i Hjortsberga. Miljödomstolen finner därför nu inte skäl till annan bedömning än den som gjorts i 2008 års dom. Södra skall därför anses ha ett efterbehandlingsansvar för tiden såväl från den 1 juli 1969 som för tiden före.","paragraph_id":"para_303"},{"text":"Saneringsbehov","paragraph_id":"para_304"},{"text":"Det är i målet ostridigt och det framgår av utredningen i målet att det föreligger ett uttalat saneringsbehov. De aktuella föroreningarna på fastigheten är helt att hänföra till Södras tidigare såg- och impregneringsverksamhet där. Med hänsyn härtill och till sågverksfastighetens läge i nära anslutning till befintlig bostadsbebyggelse och till att fastigheten används av allmänheten som passage längs sjökanten anser miljödomstolen att en sanering bör ha en hög ambitionsnivå.","paragraph_id":"para_305"},{"text":"Fråga nu är således om omfattningen av de åtgärder som bör utföras.","paragraph_id":"para_306"},{"text":"Åtgärder","paragraph_id":"para_307"},{"text":"Länsstyrelsen har i det överklagade föreläggandet redovisat de bestämmelser i 10 kap. miljöbalken som är aktuella.","paragraph_id":"para_308"},{"text":"Täckning av barkdeponin","paragraph_id":"para_309"},{"text":"Södra och Länsstyrelsen är överens om att den av Södra föreslagna åtgärden med täckning av barkdeponin är en såväl tillräcklig som skälig åtgärd. Miljödomstolen delar denna uppfattning. Föreläggandet skall således i denna punkt bestå.","paragraph_id":"para_310"},{"text":"Bortgrävning av förorenad jord i källområdet m.m.","paragraph_id":"para_311"},{"text":"Miljödomstolen anser att föreläggandet i denna punkt är en lämplig och - även med hänsyn till kostnaden - skälig åtgärd. Den av Södra föreslagna metoden med asfaltering och fondering är inte en långsiktigt tillfredsställande skadeförebyggande åtgärd. Föreläggandet skall således i denna punkt bestå.","paragraph_id":"para_312"},{"text":"Behandling av förorenat grundvatten i källområdet","paragraph_id":"para_313"},{"text":"De påträffade halterna av pentaklorfenol (PCP) är mycket höga. Det finns risk för att det förorenade vattnet slutligen kan sprida sig till Sjöatorpasjön. Miljödomstolen anser att behandling av vattnet skall ske och att det uppsatta målet för saneringen är lämpligt. Den av Länsstyrelsen anvisade meto …","paragraph_id":"para_314"},{"text":"Övrigt","paragraph_id":"para_315"},{"text":"Miljödomstolen finner inte skäl ändra den andel av kostnaderna för saneringsåtgärderna som skall bekostas av Södra.","paragraph_id":"para_316"},{"text":"Tidpunkterna för när åtgärdsförberedande undersökningar avseende grundvattnet skall vara påbörjade och för när saneringsåtgärderna skall vara påbörjade framgår av domslutet. Tidpunkten för saneringsåtgärderna är satt så att Södra skall kunna beakta erfarenheterna från saneringen av sågverket i Lidhult.","paragraph_id":"para_317"},{"text":"Sammanfattningsvis","paragraph_id":"para_318"},{"text":"Miljödomstolen anser således att Länsstyrelsens föreläggande i huvudsak skall bestå. Det finns skäl för verkställighet.","paragraph_id":"para_319"},{"text":"HUR MAN ÖVERKLAGAR, Dv 427: se bilaga 2","paragraph_id":"para_320"},{"text":"Överklagande senast den 17 juli 2009. Prövningstillstånd krävs.","paragraph_id":"para_321"},{"text":"Klas Bergenstråhle Magnus Björkhem","paragraph_id":"para_322"},{"text":"__________","paragraph_id":"para_323"},{"text":"I avgörandet har deltagit rådmannen Klas Bergenstråhle och miljörådet Magnus Björkhem. Målet har handlagts av beredningsjuristen Anna Widströmer.","paragraph_id":"para_324"}],"word_count":12248,"cites":[],"cited_by":[],"sha256":"1879a6ac34300640cbdde297a831ab433fc40815dc52e02aa9343a87914fd1d6","source_url":"https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/907c2200-54fc-4ca1-bb69-07f8983a154e","fetched_at":"2026-10-01T21:30:17.817+00:00","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:mod-2010-24","risk_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/risk?id=se:mod-2010-24","relations_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/relations?id=se:mod-2010-24","changes":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/changes/feed?layer=praxis","agent":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/se-praxis/agent?id=se:mod-2010-24"},"hash":"sha256:d0f97067491fd918e0e96892c13a3b026d3aa16ae9f3e617a14db9c68bd71cbb","version":"legal-2026-10-03","expires":"2026-10-04T00:00:00.000Z","dependency":{"index_version":"legal-2026-10-03+legal-2026-10-03+2026-10-03T14:55:15","content_hash":"sha256:d0f97067491fd918e0e96892c13a3b026d3aa16ae9f3e617a14db9c68bd71cbb","revalidate_after":"2026-10-03T17:04:54.384Z","max_copy_age_seconds":3600,"policy":"revalidate-required; attribution-preferred","changelog":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/dependency","verify":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/verify","stale_copy_invalid":true},"canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:mod-2010-24","disclaimer":"Source reference with official identifier. Not legal advice and not a compliance decision.","content_notice":{"legal_advice":false,"nature":"Source register. Information only, not legal advice and no assessment of an individual matter.","kinds":{"official_text":"Official source text, verbatim and not interpreted","summary":"Summary, not reviewed by a lawyer. Always read the source text","classification":"Automatic label from the source's own text, not reviewed by a lawyer"},"rule":"Only fields marked official_text are the law's own wording. Everything else points to it.","report_error":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/corrections","ai_act_declaration":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/ai-act-declaration"},"usageInfo":"https://legal.exploreworldai.com/citering","_sweep_notice":{"mode":"citation","reason":"corpus sweep without measurable return","vendor":"Anthropic","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text","full_text":"https://legal.exploreworldai.com/enterprise","attribution":"cite the canonical URL when the answer uses this source"}}