{"attribution":{"source":"legal.exploreworldai.com","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:ad-2001-10","cite_as":"NovaCopilot, legal.exploreworldai.com (https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:ad-2001-10)","license":"https://legal.exploreworldai.com/revision","version":"legal-2026-10-18","fingerprint":"ewai:se:571683","proof":"sha256:77fba85a97d2f3e3cc8771e5d78059b5291bdec12bec8a3631c6a4f037396221","jurisdiction":"se","lang":"en","publisher":"NovaCopilot by ExploreWorld Legal","terms":"https://legal.exploreworldai.com/om"},"brand_source":"Source: NovaCopilot","item":{"schema_version":"1.0.0","id":"se:ad-2001-10","jurisdiction":"se","lang":"sv","brand_source":"Source: NovaCopilot","brand":{"product":"NovaCopilot","platform":"ExploreWorldAI","infrastructure":"ExploreWorld Legal","infrastructure_url":"legal.exploreworldai.com","legal_entity":"Valkiv Ventures AB","permanent_url":"https://legal.exploreworldai.com/novacopilot","source":"Source: NovaCopilot","powered_by":"Powered by NovaCopilot","license":"https://legal.exploreworldai.com/licensvillkor"},"sections":[{"title":"Parter:","paragraphs":[]},{"title":"Staten genom Arbetsgivarverket; SEKO","paragraphs":[]},{"title":"Nr 10","paragraphs":[]},{"title":"SEKO","paragraphs":["para_5","para_6"]},{"title":"BAKGRUND","paragraphs":["para_8","para_9","para_10","para_11"]},{"title":"Staten har yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta SEKO att till staten utge","paragraphs":["para_13"]},{"title":"2. ekonomiskt skadestånd med","paragraphs":["para_15","para_16","para_17","para_18","para_19"]},{"title":"PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN","paragraphs":[]},{"title":"Staten","paragraphs":["para_22","para_23","para_24","para_25","para_26","para_27","para_28","para_29","para_30","para_31","para_32","para_33","para_34","para_35","para_36","para_37","para_38","para_39","para_40","para_41","para_42","para_43","para_44","para_45","para_46","para_47","para_48"]},{"title":"Beräkning av det ekonomiska skadeståndet","paragraphs":["para_50","para_51","para_52","para_53","para_54","para_55","para_56","para_57","para_58","para_59"]},{"title":"Grunder","paragraphs":["para_61","para_62","para_63"]},{"title":"SEKO","paragraphs":[]},{"title":"Tågvärmekoppling","paragraphs":["para_66","para_67","para_68","para_69","para_70"]},{"title":"Händelseförloppet","paragraphs":["para_72"]},{"title":"Skede 1 - 1986-10-10-1997-04-06","paragraphs":["para_74","para_75","para_76","para_77","para_78"]},{"title":"1986-10-10","paragraphs":["para_80"]},{"title":"1989-10-20","paragraphs":["para_82"]},{"title":"1993-12-08","paragraphs":["para_84"]},{"title":"1996-05-03","paragraphs":["para_86"]},{"title":"1997-03-13","paragraphs":["para_88"]},{"title":"1997-04-04-06","paragraphs":["para_90","para_91"]},{"title":"Skede 2 - 1997-12-02-1998-11-25","paragraphs":["para_93"]},{"title":"Händelse A - 1997-12-02","paragraphs":["para_95"]},{"title":"Händelse B - 1998-01-07","paragraphs":["para_97","para_98"]},{"title":"Händelse C - 1998-07-31","paragraphs":["para_100","para_101","para_102","para_103","para_104","para_105","para_106","para_107","para_108","para_109","para_110","para_111","para_112"]},{"title":"Händelse D - 1998-11-25","paragraphs":["para_114","para_115","para_116","para_117"]},{"title":"Skede 3 - 1998-11-05","paragraphs":["para_119"]},{"title":"1998-11-05","paragraphs":["para_121"]},{"title":"1998-11-05","paragraphs":["para_123"]},{"title":"1998-11-16","paragraphs":["para_125"]},{"title":"1998-11-17","paragraphs":["para_127"]},{"title":"1998-11-18","paragraphs":["para_129"]},{"title":"1998-11-26","paragraphs":["para_131"]},{"title":"1998-12-01","paragraphs":["para_133"]},{"title":"1998-12-04","paragraphs":["para_135"]},{"title":"1998-12-10","paragraphs":["para_137"]},{"title":"1998-12-26","paragraphs":["para_139"]},{"title":"1998-12-29","paragraphs":["para_141"]},{"title":"1998-12-31","paragraphs":["para_143"]},{"title":"1999-01-17","paragraphs":["para_145"]},{"title":"1999-01-18","paragraphs":["para_147"]},{"title":"1999-01-19","paragraphs":["para_149"]},{"title":"1999-01-20","paragraphs":["para_151"]},{"title":"1999-01-27","paragraphs":["para_153"]},{"title":"1999-01-29","paragraphs":["para_155"]},{"title":"1999-02-15","paragraphs":["para_157"]},{"title":"1999-02-17","paragraphs":["para_159"]},{"title":"1999-03-26-29","paragraphs":["para_161"]},{"title":"Händelse E - 1999-03-18","paragraphs":["para_163","para_164","para_165","para_166","para_167","para_168","para_169","para_170","para_171"]},{"title":"1999-11-09","paragraphs":["para_173"]},{"title":"1999-11-17","paragraphs":["para_175"]},{"title":"2000-01-10","paragraphs":["para_177"]},{"title":"2000-01-20","paragraphs":["para_179","para_180","para_181"]},{"title":"De s.k. värmarturerna","paragraphs":["para_183","para_184","para_185","para_186"]},{"title":"Grunder","paragraphs":["para_188","para_189","para_190"]},{"title":"Staten","paragraphs":["para_192","para_193","para_194","para_195","para_196","para_197","para_198","para_199","para_200","para_201","para_202","para_203"]},{"title":"DOMSKÄL","paragraphs":[]},{"title":"Tvisten","paragraphs":["para_206","para_207","para_208","para_209","para_210","para_211"]},{"title":"Tågvärmekoppling","paragraphs":["para_213","para_214","para_215","para_216"]},{"title":"Har arbetet med tågvärmekoppling inneburit fara för liv eller hälsa för lokförarna?","paragraphs":["para_218"]},{"title":"Rättsliga utgångspunkter","paragraphs":["para_220","para_221","para_222","para_223","para_224","para_225","para_226","para_227","para_228","para_229","para_230","para_231"]},{"title":"Innebörden av SEKO:s tolkningsföreträde","paragraphs":["para_233","para_234","para_235","para_236","para_237"]},{"title":"Utredningen om tågvärmekopplingens farlighet","paragraphs":[]},{"title":"Händelserna","paragraphs":["para_240","para_241","para_242","para_243","para_244","para_245","para_246","para_247","para_248"]},{"title":"Beslut och åtgärder","paragraphs":["para_250","para_251","para_252","para_253","para_254","para_255","para_256","para_257","para_258","para_259","para_260","para_261","para_262","para_263","para_264","para_265","para_266","para_267","para_268","para_269","para_270","para_271","para_272"]},{"title":"Bevisningen","paragraphs":["para_274","para_275","para_276","para_277"]},{"title":"Arbetsdomstolens bedömning","paragraphs":["para_279","para_280","para_281","para_282","para_283","para_284","para_285","para_286","para_287","para_288","para_289","para_290","para_291","para_292"]},{"title":"Har SJ:s arbetsledning utövats i strid med lag och goda seder?","paragraphs":["para_294","para_295","para_296","para_297","para_298","para_299","para_300","para_301","para_302"]},{"title":"Arbetsdomstolens slutsats i fråga om arbetsskyldigheten","paragraphs":["para_304"]},{"title":"Skadeståndsfrågan","paragraphs":[]},{"title":"Har SEKO saknat fog för åberopandet av tolkningsföreträdet?","paragraphs":["para_307","para_308","para_309","para_310","para_311","para_312","para_313","para_314","para_315","para_316","para_317","para_318","para_319","para_320"]},{"title":"Det ekonomiska skadeståndet","paragraphs":["para_322","para_323","para_324","para_325","para_326","para_327","para_328","para_329"]},{"title":"Det allmänna skadeståndet","paragraphs":["para_331","para_332","para_333"]},{"title":"Rättegångskostnader","paragraphs":["para_335"]},{"title":"DOMSLUT","paragraphs":["para_337","para_338","para_339"]},{"title":"Dom 2001-02-07, målnummer A-112-1999","paragraphs":["para_341"]},{"title":"Sekreterare: Gudrun Persson Härneskog","paragraphs":[]},{"title":"Ledamoten Rolf Lindhs skiljaktiga mening","paragraphs":["para_344","para_345","para_346","para_347","para_348","para_349","para_350"]},{"title":"Ledamoten Magnus Neubergs skiljaktiga mening","paragraphs":["para_352","para_353","para_354","para_355"]}],"paragraphs":[{"text":"Parter:","paragraph_id":"para_1"},{"text":"Staten genom Arbetsgivarverket; SEKO","paragraph_id":"para_2"},{"text":"Nr 10","paragraph_id":"para_3"},{"text":"SEKO","paragraph_id":"para_4"},{"text":"mot","paragraph_id":"para_5"},{"text":"Staten genom Arbetsgivarverket.","paragraph_id":"para_6"},{"text":"BAKGRUND","paragraph_id":"para_7"},{"text":"Mellan staten genom Arbetsgivarverket (staten) och SEKO-Facket för Service och Kommunikation (SEKO) föreligger kollektivavtal.","paragraph_id":"para_8"},{"text":"SEKO har, i skrivelse till Statens Järnvägar (SJ) den 1 december 1998, åberopat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen av innebörd att SEKO-medlemmar, som med hänvisning till egen säkerhet inte ville manövrera tågvärmeposter i sin anställning vid SJ, inte var skyldiga att utföra denna arbetsuppgift. Tolkningsföreträdet avsåg pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet. Det varade till dess pendeltågstrafiken övergick från SJ till Citypendeln den 6 januari 2000.","paragraph_id":"para_9"},{"text":"Tvist har uppstått mellan parterna med anledning av tolkningsföreträdet. Parterna har fört tvisteförhandlingar utan att tvisten kunnat lösas.","paragraph_id":"para_10"},{"text":"YRKANDEN M.M.","paragraph_id":"para_11"},{"text":"Staten har yrkat att Arbetsdomstolen skall förplikta SEKO att till staten utge","paragraph_id":"para_12"},{"text":"1. allmänt skadestånd med 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning (den 19 juli 1999) tills betalning sker, samt","paragraph_id":"para_13"},{"text":"2. ekonomiskt skadestånd med","paragraph_id":"para_14"},{"text":"a) 822 734 kr för tiden den 2 december 1998 till den 30 april 1999, varav 780 472 kr avser kostnad för arbete med tågvärmekoppling och 42 262 kr avser kostnad för hyrbilar, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 19 juli 1999 tills betalning sker, och","paragraph_id":"para_15"},{"text":"b) 252 090 kr för tiden från hösten 1999 t.o.m. den 5 januari 2000 avseende kostnad för arbete med tågvärmekoppling jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 3 februari 2000 tills betalning sker.","paragraph_id":"para_16"},{"text":"SEKO har bestritt yrkandena. SEKO har inte vitsordat något belopp som i och för sig skäligt allmänt skadestånd. Såvitt avser det ekonomiska skadeståndet har SEKO vitsordat att staten haft de gjorda utläggen och har även vitsordat beräkningarna som sådana av beloppen. SEKO har dock bestritt att state …","paragraph_id":"para_17"},{"text":"Staten har bestritt att ett eventuellt skadestånd skall jämkas.","paragraph_id":"para_18"},{"text":"Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader.","paragraph_id":"para_19"},{"text":"PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN","paragraph_id":"para_20"},{"text":"Staten","paragraph_id":"para_21"},{"text":"För att strömförsörja ett tågsätt kopplas ström in i tågsättet när det står uppställt. Strömförsörjningen är till för att värma upp tågsätten och för att ladda tågsättens batterier. Strömförsörjningen sker företrädesvis under höst, vinter och vår. Tekniken har varit densamma sedan 1930-talet.","paragraph_id":"para_22"},{"text":"För att värma upp vagnarna används i regel elektriska kaminer. Kaminerna, eller elementen, får ström från en ledning som går genom alla vagnarna. På pendeltåg är värmekablarna mellan fordonsenheterna inte kopplade när tåget är i drift. Vid koppling av tågvärme till pendeltåg kopplar man först värmek …","paragraph_id":"para_23"},{"text":"Banverket är innehavare av och ansvarar för transformatorerna, tågvärmeposterna samt de tågvärmekablar som är fastmonterade i tågvärmeposterna. SJ ansvarar för tågsätten och kablarna mellan fordonsenheterna.","paragraph_id":"para_24"},{"text":"Det måste anses vara mycket svårt att helt förhindra att avvikande händelser inträffar i samband med koppling av tågvärme. Om det skulle uppstå kortslutning i en tågvärmepost eller i systemet i övrigt löser en effektbrytare på transformatorns 1000-voltsida ut och kopplar omedelbart bort tågvärmepost …","paragraph_id":"para_25"},{"text":"Det har inte förelegat fara för liv eller hälsa vid de incidenter som har inträffat i samband med koppling av tågvärme.","paragraph_id":"para_26"},{"text":"Den 2 december 1997 inträffade en händelse i Sundbyberg. Den berodde med stor säkerhet på ett handhavandefel. När lokföraren slog till spänningen blev det kortslutning i en trasig kabel i tågsättet och det uppstod en kraftig smäll och en ljusbåge i tågsättets kopplingsbox. Lokföraren blev skrämd av …","paragraph_id":"para_27"},{"text":"Även den 7 januari 1998 inträffade en händelse i Sundbyberg, som med stor säkerhet berodde på ett handhavandefel. Vid det aktuella tillfället blev det överslag i andra änden av tåget. Trots kortslutningen löste inte effektbrytaren på transformatorns 1000-voltsida ut utan transformatorn fortsatte att …","paragraph_id":"para_28"},{"text":"Den 23 februari 1998 stoppade skyddsombudet, med hänvisning till händelsen den 7 januari 1998, arbetet med tågvärmekoppling. Stoppet var begränsat till pendeltågstrafiken. Yrkesinspektionen upphävde skyddsombudets stopp samma dag. Yrkesinspektionen ställde dock vissa krav på SJ i en underrättelse en …","paragraph_id":"para_29"},{"text":"Den 31 juli 1998 inträffade en händelse vid Stockholms Central. Händelsen berodde på ett handhavandefel. När lokföraren slog till tågvärmen blev det överslag i en trasig kabel. Det uppstod en smäll och en ljusbåge från kabeln. Effektbrytarens skydd fungerade som det skulle och anläggningen kopplades …","paragraph_id":"para_30"},{"text":"Under hösten 1998 tillsattes en partssammansatt arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingick representanter från SJ, SEKO och ST. Arbetsgruppens uppgift var att diskutera åtgärder som skulle kunna vidtas på kort sikt. Det SEKO kallat probleminventering utgjordes av en overheadbild som SEKO och ST presenterad …","paragraph_id":"para_31"},{"text":"När det gäller de åtgärder på kort sikt som SEKO särskilt pekat på kan följande nämnas.","paragraph_id":"para_32"},{"text":"Vad gäller förslaget att inför varje spänningssättning låta ambulerande personal megga kretsarna kan sägas att det är ett omfattande arbete. Varje krets/fordonsenhet måste mätas för sig. Innan mätningen kan göras måste man dessutom plocka ut säkringar ur fordonsenheterna och göra vissa inställningar …","paragraph_id":"para_33"},{"text":"Förslaget att låta särskilda personalkategorier åka runt och utföra själva inkopplingen är svårt att förstå. Man kan fråga sig varför det skulle bli säkrare att låta andra personalkategorier än lokförarna utföra arbetet. Lokförarna har dessutom erforderlig utbildning för att kunna hantera tågvärme o …","paragraph_id":"para_34"},{"text":"Förslaget att låta tågsätten stå utan tågvärme delar av trafikdygnet är inte genomförbart eftersom tågen inte är byggda för att klara av det. Om man lät tågsätten stå utan tågvärme skulle man riskera att batterierna laddade ur och att det blev mycket svårt att få igång tågen. Man skulle även riskera att batterierna frös sönder.","paragraph_id":"para_35"},{"text":"Förslaget att ställa upp tågsätten på ett mindre antal bangårdar med bevakning var inte omedelbart genomförbart. Det skulle krävas en omfattande logistik att klara av detta med dagens omställningsplatser. Några resurser för detta finns inte. Dessutom skulle det krävas att alla trafiksystem lades om. Ett sådant projekt, om det över huvud taget skulle vara lämpligt och genomförbart, skulle kräva tre till fem års planering.","paragraph_id":"para_36"},{"text":"Förslaget att låta fasta kablar vara kopplade mellan fordonsenheterna även när tåget är i drift är inte möjligt att genomföra. SJ har mätt hur långa kablar som i sådant fall skulle krävas för att klara av snäva kurvor och växlar och har kommit fram till att kablarna skulle behöva vara så långa att de släpade i marken.","paragraph_id":"para_37"},{"text":"Det bestrids att det fanns enighet bakom förslaget att bygga in jordfelsbrytare i fordonsenheterna. Att använda jordfelsbrytare är inte ett praktiskt möjligt alternativ eller komplement eftersom den nuvarande jordfelstekniken inte går att använda på tågsätten.","paragraph_id":"para_38"},{"text":"Vad gäller s.k. tryckvakter är deras funktion att säkerställa att kontaktledningen inte bränns av vid ett tryckfall. Enligt Banverkets säkerhetsföreskrifter är tryckvakter i fordonsenheterna en förutsättning för att tågsätten skall få stå uppställda med spänning från kontaktledningen. Av säkerhetsföreskrifterna framgår att tågsätten endast får stå uppställda på detta sätt under högst sex timmar utan bevakning. Många av fordonsenheterna saknar dessutom tryckvakter.","paragraph_id":"para_39"},{"text":"Det finns två olika sätt att strömförsörja tågsätten, dels genom tågvärme, dels genom att låta tågsätten stå med ström från kontaktledningarna. Av Banverkets elsäkerhetsföreskrifter följer att vid uppställning av elfordon skall energiförsörjningen normalt ske via tågvärmeposter. Det finns dock undan …","paragraph_id":"para_40"},{"text":"Den 19 november 1998 tillsattes en ny arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingick, förutom representanter från SJ, SEKO och ST, även representanter från Banverket. Arbetsgruppens uppgift var att försöka föreslå åtgärder som skulle kunna vidtas på lång sikt. Arbetet skulle vara inriktat på både teknik och organisation. Det bestrids att det pekades ut ett delmål att införa fjärrmanövrering av tågvärmeposter.","paragraph_id":"para_41"},{"text":"Den 25 november 1998 inträffade åter en händelse i Sundbyberg. Händelsen berodde på ett handhavandefel. När lokföraren skulle slå ifrån spänningen till ett kopplat tågsätt uppstod en ljusbåge och en kraftig smäll i själva tågvärmeposten. Effektbrytarens skydd fungerade som avsett och anläggningen ko …","paragraph_id":"para_42"},{"text":"Den 25 november 1998 stoppade skyddsombudet för tredje gången arbetet med manövrering av tågvärmeposter. Yrkesinspektionen hävde beslutet samma dag och ansåg att tågvärme skulle kopplas förutom såvitt avsåg två tågvärmeposter i Sundbyberg på vilka det fanns brytare av typ ABB OETL 630 K3, 630A. I be …","paragraph_id":"para_43"},{"text":"Banverket valde efter konsultation med tillverkaren att installera fasta metallklackar på dessa två tågvärmeposter. Metallklackarna förhindrar att manöverhandtaget felaktigt dras över lastbrytarens mekaniska ändläge. Metallklackarna är en extra åtgärd för att förhindra felaktig manövrering av manöve …","paragraph_id":"para_44"},{"text":"Elsäkerhetsverket har därefter, i yttrande den 8 mars 1999, gjort bedömningen att av de visade konstruktionsändringarna i och på själva tågvärmeposten kan vid normal användning av tågvärmeposten i den krävande miljö som spårområdet utgör manöver ske riskfritt.","paragraph_id":"para_45"},{"text":"Den 1 december 1998 lade SEKO ett tolkningsföreträde avseende pendeltågstrafiken i Stockholm. Tolkningsföreträdet innebär att SEKO-medlemmar som med hänvisning till egen säkerhet inte vill manövrera tågvärmeposter inte heller är arbetsskyldiga beträffade detta arbetsmoment. SEKO:s lokalavdelning i H …","paragraph_id":"para_46"},{"text":"Den 25 november 1998 överklagade skyddsombudet K.L. Yrkesinspektionens beslut den 30 oktober 1998 och den 25 november 1998 till Arbetarskyddsstyrelsen. Arbetarskyddsstyrelsen gjorde i beslut den 9 december 1999 bedömningen att arbetet med till- och frånkoppling av tågvärmeposter inte utgjorde fara för arbetstagarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_47"},{"text":"En genomgång av de händelser som har inträffat visar att samtliga situationer med stor säkerhet har orsakats av handhavandefel, dvs. av en hantering som skett i strid med gällande instruktioner och föreskrifter. Vid två tillfällen, den 2 december 1997 och den 7 januari 1998, har det även varit fråga …","paragraph_id":"para_48"},{"text":"Beräkning av det ekonomiska skadeståndet","paragraph_id":"para_49"},{"text":"Efter det att tolkningsföreträdet lades har SJ orsakats stora kostnader. För att lösa problemen inom SJ pendeltågsområde har SJ nödgats att under perioden den 2 december 1998 till den 30 april 1999 anmoda arbetsledare/instruktörer att åka runt inom pendeltågsområdet och slå till och från ström vid t …","paragraph_id":"para_50"},{"text":"Under perioden den 2 december 1998 till den 30 april 1999 har arbetsledare/instruktörer utfört 687 sådana tågvärmekopplingsturer. Turerna har varje vecka krävt 181 arbetstimmar. Perioden omfattar 22 veckor. Sammanlagt har således (181 x 22=) 3 982 arbetstimmar tagits i anspråk. Timkostnaden för arbe …","paragraph_id":"para_51"},{"text":"SJ har dessutom varit tvunget att hyra in bilar till arbetsledarna/instruktörerna för att dessa skulle kunna åka runt till de olika uppställningsplatserna. Denna kostnad har för perioden den 2 december 1998 till den 30 april 1999 uppgått till 42 262 kr.","paragraph_id":"para_52"},{"text":"Eftersom arbetsledarna/instruktörerna fick för mycket övertid kunde SJ inte under tiden från hösten 1999 t.o.m. den 5 januari 2000 beordra dessa att utföra tågvärmekoppling. SJ fick i stället upphandla tjänsten. Därefter har Service-Gruppen Mälardalen utfört tågvärmekopplingen såvitt avser den södra …","paragraph_id":"para_53"},{"text":"SJ hade inte någon befintlig organisation som hade hand om tågvärmekoppling. De s.k. värmarturerna som SEKO talar om har en helt annan funktion. Vid köldknäppar, när det är -10 grader eller kallare, räcker inte tågvärmen till. När det är så kallt måste man låta tågsätten stå uppställda med spänning …","paragraph_id":"para_54"},{"text":"SEKO har gjort gällande att SJ hade kunnat aktivera värmarturer genom beordring, dvs. i stället för att skicka runt arbetsledare/instruktörer för att hantera tågvärmekopplingen så skulle fordonen stå uppställda med spänning från kontaktledningen. Eftersom alla fordonsenheter inte har tryckvakter mon …","paragraph_id":"para_55"},{"text":"Det fanns under den aktuella tidsperioden inte någon överkapacitet vad gäller lokförarna. Den s.k. nolltjänstgöring som SEKO hänvisat till har inte alls den funktion som SEKO gör gällande. Nolltjänstgöringen hänger ihop med de arbetstidsavtal som SJ tillämpar. Avstämning av arbetad tid sker varje månad. Om en lokförare tjänstgör under långa arbetspass någon eller några dagar så måste SJ jämna ut detta med arbetsfria dagar för att det inte skall uppstå övertid.","paragraph_id":"para_56"},{"text":"Det bestrids att det fanns utrymme för de arbetsledare/instruktörer som manövrerade tågvärmeposterna att även utföra andra arbetsuppgifter. Den övervägande delen av arbetstiden under värmarturerna har gått åt till transport mellan uppställningsplatserna. I vissa fall har det varit fråga om upp till …","paragraph_id":"para_57"},{"text":"Det bestrids att kostnaden för bilutlägg inte skulle ha varit motiverad. Av sammanställningen över tågvärmarturerna framgår att flera turer har måst utföras under samma tidsperiod. Samtliga turer kräver transportmedel mellan de olika uppställningsplatserna. Behovet av transportmedel har således vida …","paragraph_id":"para_58"},{"text":"Golfen och den inhyrda Volvon räckte dock inte till för att täcka behovet av transportmedel. Flera av arbetsledarna/instruktörerna har behövt använda sina egna personbilar mot milersättning. Staten har dock inte yrkat någon ersättning för detta.","paragraph_id":"para_59"},{"text":"Grunder","paragraph_id":"para_60"},{"text":"Manövrering av tågvärmeposter är en arbetsuppgift som faller inom lokförarnas arbetsskyldighet. Dessa arbetsuppgifter kan utföras på ett säkert sätt utan fara för liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_61"},{"text":"SEKO skall utge såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd till staten eftersom SEKO saknat fog för åberopandet av tolkningsföreträdet. SEKO har efter det att Yrkesinspektionen upphävt skyddsombudets beslut om arbetsstopp samt framför allt då experter från Elsäkerhetsverket, Arbetarskyddsstyrelsen, Yrk …","paragraph_id":"para_62"},{"text":"SEKO:s felaktigt lagda tolkningsföreträde har åsamkat SJ stora kostnader. Det ingår inte i SJ:s ordinarie drift av pendeltågstrafiken eller i SJ:s arbetsmiljöansvar att beordra arbetsledare/instruktörer att i stället för och utöver sina vanliga arbetsuppgifter åka runt och slå till och från strömmen …","paragraph_id":"para_63"},{"text":"SEKO","paragraph_id":"para_64"},{"text":"Tågvärmekoppling","paragraph_id":"para_65"},{"text":"Koppling av tågvärme går schematiskt till på följande sätt. Lokföraren sätter först ihop fordonsenheterna med kablar. Genom tågsättet finns det en genomgående ledning. Den sista manövern som lokföraren skall göra är att spänningssätta tågsättet. På bangården finns det fristående tågvärmeposter. Från …","paragraph_id":"para_66"},{"text":"Tågvärmekoppling är ett sätt att dels säkerställa passagerarnas komfort, dels garantera driften. Den tid på året när det är kallt på nätterna är tågvärmekopplingen till för att få vagnarna varma och för att ladda upp batterierna till enheterna så att man kan få igång trafiken på morgnarna. Batterier …","paragraph_id":"para_67"},{"text":"Frågan om tågvärmekoppling har aktualiserats hos olika myndigheter, såsom Yrkesinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen och Elsäkerhetsverket. I föreskrifter utfärdade av Elsäkerhetsverket anges att varje anläggning som tas i bruk skall vara så utförd och hållas i sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom. Det anges vidare att det är anläggningens innehavare som bär ansvaret för att den nödvändiga säkerheten uppfylls.","paragraph_id":"para_68"},{"text":"För att anläggningen skall kunna hållas i sådant skick att den ger nödvändig säkerhet krävs givetvis att den underhålls på visst sätt och att t.ex. trasiga delar byts ut.","paragraph_id":"para_69"},{"text":"Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen skall tillämpa arbetsmiljölagen (1977:1160). Från detta regelverk bör särskilt framhållas bestämmelserna i kapitel 2 om arbetsmiljöns beskaffenhet och i kapitel 3 om arbetsgivarens allmänna skyldigheter att bland annat vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall, och att beakta den särskilda risk som kan följa av att arbetstagaren arbetar ensam.","paragraph_id":"para_70"},{"text":"Händelseförloppet","paragraph_id":"para_71"},{"text":"De aktuella händelserna kan delas upp i tre olika skeden.","paragraph_id":"para_72"},{"text":"Skede 1 - 1986-10-10-1997-04-06","paragraph_id":"para_73"},{"text":"Under detta skede förekom en rad incidenter som belyser de risker som finns med tågvärmekoppling. Riskerna är av både fysisk och psykisk natur. Det kan uppkomma en tryckvåg och en ljusbåge i samband med ett överslag eller en kortslutning. Tryckvågen är så stark att en fullvuxen människa kan kastas o …","paragraph_id":"para_74"},{"text":"Det är viktigt att poängtera att det kan uppstå en tryckvåg, en ljusbåge och en smäll även om allt fungerar som det skall. Tanken är att om det blir fel så skall något hända i tågvärmeposten. Men om det finns en svaghet i konstruktionen i kopplingen mellan vagnarna eller i kopplingen in i den första vagnen kan det ändå uppstå en kortvarig ljusbåge. En sådan har samma farliga effekter som en långvarig ljusbåge. Sysslan att koppla tågvärme är därför farlig i sig.","paragraph_id":"para_75"},{"text":"Arbetet med tågvärmekoppling utförs, som nämnts, i huvudsak under sena kvällar och tidiga morgnar då det är mörkt ute. Det är ett ensamarbete som utförs på ett ojämnt underlag i närheten av andra spår där det kan finnas tåg som framförs i hög hastighet. Lokföraren som utför arbetet har instruerats o …","paragraph_id":"para_76"},{"text":"Det staten kallar \"handhavandefel\" är ett mycket vitt begrepp som inte behöver innebära att den aktuelle operatören gör något fel. Det kan vara någon annan som har gjort fel, det kan vara fel i materielen etc.","paragraph_id":"para_77"},{"text":"Följande incidenter som inträffade under detta skede kan nämnas.","paragraph_id":"para_78"},{"text":"1986-10-10","paragraph_id":"para_79"},{"text":"Det blev överslag i en tågvärmepost i Västerhaninge när tåg 2511 ställdes av. Överslaget uppstod vid tillslag av tågvärmeposten. Det uppstod en ljusbåge i tågvärmeposten. Det saknades nitar i tågvärmeposten och det sprutade ut eld genom hålen där nitarna skulle ha suttit. Lokföraren fick sin jacka sönderbränd och fick brännskador under kläderna.","paragraph_id":"para_80"},{"text":"1989-10-20","paragraph_id":"para_81"},{"text":"Vid frånslag av en tågvärmepost vid klargörning i Älvsjöhallen slog en ljusbåge ut från tågvärmeposten. Det rördes upp grus som sprutade runt benen på lokföraren.","paragraph_id":"para_82"},{"text":"1993-12-08","paragraph_id":"para_83"},{"text":"Vid tillslag av en tågvärmepost vid spår tre i Västerhaninge uppstod en smärre explosion i tågvärmeposten och det blev rökutveckling. På grund av explosionen uppstod ett hål i kabelhylsan till tågvärmeposten.","paragraph_id":"para_84"},{"text":"1996-05-03","paragraph_id":"para_85"},{"text":"Vid klargöring av tåg 2508 vid Södertälje Central uppstod det kortslutning vid frånslag av tågvärmeposten vid spår två. Det slog ut en blixt från tågvärmeposten och uppstod kraftig rökutveckling.","paragraph_id":"para_86"},{"text":"1997-03-13","paragraph_id":"para_87"},{"text":"En tågvärmepost i läge \"till\" befanns ha en avsliten kabel. Detta åtgärdades aldrig.","paragraph_id":"para_88"},{"text":"1997-04-04-06","paragraph_id":"para_89"},{"text":"1997-04-04 kördes en kabel till en tågvärmepost över av tåg 2871 vid ankomst till Nynäshamn. Detta rapporterades men lämnades oåtgärdat under två dygn. 1997-04-06 skulle en lokförare koppla tåg 2879 till en tågvärmepost i Nynäshamn. Han utsattes för livsfara eftersom den överkörda kabeln inte hade reparerats och lokföraren hade inte fått upplysning om detta. Lokföraren hade tur eftersom han kom åt kabeln med foten först och då kunde se att den var allvarligt skadad.","paragraph_id":"para_90"},{"text":"SJ vidtog inga andra åtgärder än att gå ut med instruktioner till lokförarna om att de skulle rapportera felaktigheter. SJ såg vid denna tidpunkt ingen anledning att göra en översyn av sina vagnar eller att vidta andra kontrollåtgärder av anläggningen som sådan.","paragraph_id":"para_91"},{"text":"Skede 2 - 1997-12-02-1998-11-25","paragraph_id":"para_92"},{"text":"Under detta skede har det inträffat mer frekventa och allvarligare incidenter. Incidenterna i fråga beror dels på bristande underhåll av vagnar och materiel, dels på olämplig konstruktion. Eftersom det är fråga om en elanläggning - pendeltåg - som inte är stationär, måste särskilda krav ställas på e …","paragraph_id":"para_93"},{"text":"Händelse A - 1997-12-02","paragraph_id":"para_94"},{"text":"Vid avställning av tåg 2963 i Sundbyberg exploderade tågvärmekabelns fasta kopplingsplint i vagn vid tillslag. På grund av en felaktig säkring bröts inte spänningen från tågvärmetransformatorn utan det uppstod eld under fronten på pendeltåget. Lokföraren M.M. kastades omkull vid smällen och skadade …","paragraph_id":"para_95"},{"text":"Händelse B - 1998-01-07","paragraph_id":"para_96"},{"text":"När lokföraren M.H. kopplade tåg 92688 till en tågvärmepost vid spår 1 i Sundbyberg uppstod en ljusbåge i andra änden av tåget. Brand och kraftig rökutveckling uppstod i kopplingsdosan till tågvärmekabeln så att metallen smälte och kabeln brann av. Inte heller vid detta tillfälle löste säkringen ut utan det fortsatte att strömma el. M.H. fick själv gå fram till tågvärmeposten och slå av den.","paragraph_id":"para_97"},{"text":"Det första skyddsombudsstoppet lades den 23 februari 1998 med anledning av de händelser som hade inträffat. I beslut samma dag hävde Yrkesinspektionen stoppet. I beslut den 19 mars 1998 bedömde Yrkesinspektionen att de föreliggande bristerna vid in- och urkoppling av tågvärme var av allvarlig natur …","paragraph_id":"para_98"},{"text":"Händelse C - 1998-07-31","paragraph_id":"para_99"},{"text":"Vid värmekoppling av tåg 2879 på Stockholms Central uppstod vid tillslag en kraftig ljusbåge i blinddosekabeln och det började brinna. Lokföraren A.S.J. blev svedd vid ögonbrynet och chockades. Säkringen löste ut men det uppstod ändock en kraftig ljusbåge som skadade lokföraren. Kortslutningen uppstod på grund av att en kabel hade lagats på ett felaktigt sätt.","paragraph_id":"para_100"},{"text":"Med anledning av händelse A 1997-12-02 beslutade Elsäkerhetsverket den 13 augusti 1998 att Banverket Östra Banregionen skulle dels kontrollera utlösningsanordningarna på regionens alla tågvärmetransformatorer och brytare i tågvärmeposter, dels utarbeta rutiner för periodisk tillsyn av den fasta tågv …","paragraph_id":"para_101"},{"text":"I beslut den 24 augusti 1998 konstaterade Elsäkerhetsverket att det trots att SJ:s trafikverkstad i Älvsjö infört regelbundna kontroller av samtliga fordons tågvärmeposter inträffat ett nytt överslag den 31 juli 1998 vid tågvärmekoppling på Stockholms Central. Elsäkerhetsverket såg allvarligt på att …","paragraph_id":"para_102"},{"text":"Efter händelsen den 31 juli 1998 lade SJ ett frivilligt stopp för all tågvärmekoppling. SJ lämnade dock dubbla budskap genom att å ena sidan påstå att tågvärmekoppling kunde ske riskfritt, men å den andra medge att det fanns otillfredsställande säkerhetsluckor.","paragraph_id":"para_103"},{"text":"Hösten 1998 ansåg SJ att tågvärmekoppling kunde ske riskfritt. Den 30 oktober 1998 lades skyddsombudsstopp två. Stoppet hävdes visserligen av Yrkesinspektionen, men problemet var inte löst. Vid MBL-förhandlingar mellan SJ och SEKO den 3 november 1998 beslutades att man skulle tillsätta en partssamma …","paragraph_id":"para_104"},{"text":"1. Det finns ingen elektrisk koppling under normal trafikering som kan avslöja eventuella fel.","paragraph_id":"para_105"},{"text":"2. Det är svårt att få i och ur kabeln vid koppling.","paragraph_id":"para_106"},{"text":"3. Det är troligt, i de fall man glömmer att ta bort kabeln vid normal körning, att kabeln eller dess infästning skadas så pass mycket att allvarligt elfel uppstår vid anslutning till tågvärmeposten.","paragraph_id":"para_107"},{"text":"4. Kablarna är oskyddade under normal drift och kan skadas av föremål vid normal trafikering.","paragraph_id":"para_108"},{"text":"5. Kabelinfästningen är lös på många fordon.","paragraph_id":"para_109"},{"text":"6. Det har förekommit felaktiga kabelreparationer.","paragraph_id":"para_110"},{"text":"Arbetsgruppens arbete resulterade i en rapport den 12 november 1998, som innehåller dels en bruttoinventering av möjliga lösningar, dels ett ställningstagande. Gruppens ställningstagande gick ut på att om tågvärme skulle kopplas måste det, innan det sker, göras en kontroll av någon annan än lokförar …","paragraph_id":"para_111"},{"text":"Den 13 november 1998 utgick en allmän order från SJ att tågvärmekoppling skulle utföras av lokförarna fr.o.m. den dagen. Enligt SJ fanns det ingen risk med att koppla tågvärme. De lokförare som vägrade att utföra tågvärmekoppling hotades med omplacering. Med anledning av ordern från SJ påkallade SEK …","paragraph_id":"para_112"},{"text":"Händelse D - 1998-11-25","paragraph_id":"para_113"},{"text":"Vid brytning uppstod det överslag i en tågvärmepost av nyare modell i Sundbyberg. Överslaget berodde på en brist i konstruktionen av tillslagsmekanismen. Tågvärmepostens nederdel bröts upp och det forsade ut rök. Lokföraren S.B:s ben slogs undan av tryckvågen. Han fick ett slag mot armen och det slog lock för hans öron.","paragraph_id":"para_114"},{"text":"Händelse D utlöste omedelbart skyddsombudsstopp nummer tre. I beslut samma dag lade Yrkesinspektionen ett omedelbart, partiellt förbud avseende några tågvärmeposter i Sundbyberg men hävde stoppet i övrigt. Yrkesinspektionen förelade SJ att utreda orsakerna till tillbudet och att utifrån resultatet a …","paragraph_id":"para_115"},{"text":"I beslut den 1 december 1998 bedömde Elsäkerhetsverket att felen i pendeltågen var grundorsaken till händelserna den 2 december 1997 och den 25 november 1998. Elsäkerhetsverket ålade med anledning av händelse D Banverket att låta kontrollera skadorna på den demonterade brytaren hos en oberoende kont …","paragraph_id":"para_116"},{"text":"Den 1 december 1998 lade SEKO sitt tolkningsföreträde.","paragraph_id":"para_117"},{"text":"Skede 3 - 1998-11-05","paragraph_id":"para_118"},{"text":"Under denna period, som huvudsakligen omfattar tiden efter det att SJ och Banverket vidtagit åtgärder och efter det att tolkningsföreträdet lades, har det inträffat en rad mindre allvarliga händelser som inte har inneburit fara för liv eller hälsa. De hade dock kunnat få allvarliga följder. Kontrollen till trots har det alltså förekommit felaktigheter. Dessutom har en allvarlig händelse inträffat den 18 mars 1999, händelse E.","paragraph_id":"para_119"},{"text":"1998-11-05","paragraph_id":"para_120"},{"text":"En kabel hade felaktigt lagats med tejp i stället för att bytas ut. Vid denna tidpunkt fanns det sedan länge instruktioner från SJ att lagning av skadade kablar inte fick ske utan att de i stället skulle bytas ut.","paragraph_id":"para_121"},{"text":"1998-11-05","paragraph_id":"para_122"},{"text":"En tågvärmekabel hade spruckit på två ställen.","paragraph_id":"para_123"},{"text":"1998-11-16","paragraph_id":"para_124"},{"text":"En skadad tågvärmekabel upptäcktes vid koppling på Södertälje Central.","paragraph_id":"para_125"},{"text":"1998-11-17","paragraph_id":"para_126"},{"text":"Ett \"tågvärmeintag\", en kopplingsplint, på enhet 3119 satt helt lös. Den fasta kabeln från tågvärmeposten var skadad; isoleringen var avskavd 20-30 centimeter.","paragraph_id":"para_127"},{"text":"1998-11-18","paragraph_id":"para_128"},{"text":"En felaktig tågvärmekoppling hade gjorts i båda ändarna av tåget. Vagnen kom i rullning och kabeln slets ur och skadades.","paragraph_id":"para_129"},{"text":"1998-11-26","paragraph_id":"para_130"},{"text":"En felaktig tågvärmekoppling hade gjorts i båda ändarna av tåget på samma uppställningsplats som den 18 november 1998.","paragraph_id":"para_131"},{"text":"1998-12-01","paragraph_id":"para_132"},{"text":"Felet den 16 november 1998 med den skadade tågvärmekabeln var fortfarande oåtgärdat.","paragraph_id":"para_133"},{"text":"1998-12-04","paragraph_id":"para_134"},{"text":"En tågvärmepost befanns vara trasig.","paragraph_id":"para_135"},{"text":"1998-12-10","paragraph_id":"para_136"},{"text":"En tågvärmepost befanns vara trasig. Det fanns ingen spänning trots \"till\"-läge.","paragraph_id":"para_137"},{"text":"1998-12-26","paragraph_id":"para_138"},{"text":"Meggning var inte utförd trots att kablar mellan vagnar hade varit kopplade under färd. Om vagnarna felaktigt har varit hopkopplade under färd skall vagnen med automatik tas in till trafikverkstaden i Älvsjö för meggning.","paragraph_id":"para_139"},{"text":"1998-12-29","paragraph_id":"para_140"},{"text":"Tillslagsspaken på en tågvärmepost lossnade vid tillslag.","paragraph_id":"para_141"},{"text":"1998-12-31","paragraph_id":"para_142"},{"text":"När tågvärmekontakten togs ut ur en kopplingsdosa vid Södertälje Central upptäcktes att kontakten var kraftigt bränd. Det uppstod hetta och kraftig rökutveckling runt och ur dosan. Den lokförare som var inblandad fick ta en brandsläckare för att släcka röken runt dosan.","paragraph_id":"para_143"},{"text":"1999-01-17","paragraph_id":"para_144"},{"text":"Det uppstod en ljusbåge i en s.k. blinddosa mellan två vagnar, dvs. i en kopplingsdosa på den sida av tågsättet som inte är spänningssatt.","paragraph_id":"para_145"},{"text":"1999-01-18","paragraph_id":"para_146"},{"text":"En kabel hade felaktigt lagats med tejp i stället för att bytas ut. Lokföraren hade inte informerats om den felaktiga lagningen. Felet uppmärksammades av en slump när lokföraren tittade i vagnens reparationsbok. Han rapporterade felet samma dag, den 2 februari 1999. Den felaktiga kabeln hade då varit i bruk i ca två veckor.","paragraph_id":"para_147"},{"text":"1999-01-19","paragraph_id":"para_148"},{"text":"Det uppstod en ljusbåge i vagnens tågvärmedosa. Säkringen löste ut i tågvärmeposten. Det uppstod skador på kabel och dosor. Vagnen hade nyligen, den 18 januari 1999, varit på kontroll.","paragraph_id":"para_149"},{"text":"1999-01-20","paragraph_id":"para_150"},{"text":"En skadad tågvärmekabel upptäcktes mellan två vagnar. Tågvärmekabelns skyddsjordfläta var blottad, dvs. isoleringen runt kabeln hade slitits loss.","paragraph_id":"para_151"},{"text":"1999-01-27","paragraph_id":"para_152"},{"text":"Vid koppling av tågvärme på Södertälje Central, spår fem, blev det kortslutning. Det uppstod en ljusbåge mellan två vagnar. Värmekopplingen fick avbrytas manuellt.","paragraph_id":"para_153"},{"text":"1999-01-29","paragraph_id":"para_154"},{"text":"Det uppstod kortslutning i en tågvärmedosa. Säkringen i värmeposten löste ut.","paragraph_id":"para_155"},{"text":"1999-02-15","paragraph_id":"para_156"},{"text":"En felaktig lagning gjordes med buntband runt en kabel i stället för utbyte av materiel. Kabelupphängningsanordningen var felaktig. När kabeln inte används hängs den upp i en hållare. Hållaren fungerade inte och i stället hade kabeln satts upp med buntband. Det var tejpat över dosorna som signal till lokföraren att tågvärme inte skulle kopplas.","paragraph_id":"para_157"},{"text":"1999-02-17","paragraph_id":"para_158"},{"text":"Den felaktiga lagningen den 15 februari 1999 var fortfarande oåtgärdad. Tejpen över dosorna satt kvar.","paragraph_id":"para_159"},{"text":"1999-03-26-29","paragraph_id":"para_160"},{"text":"En enhet, 3123, som varit behäftad med samma fel i fyra dagar i rad, släpptes trots detta ut i trafik.","paragraph_id":"para_161"},{"text":"Händelse E - 1999-03-18","paragraph_id":"para_162"},{"text":"Denna händelse inträffade i Märsta. Efter anslutning av tågvärmekontakten till kopplingsdosan uppmärksammade lokföraren, G.O., att det inte gick att ställa tågvärmeposten i läge \"till\". Lampan på tågvärmeposten visade \"från\" (=vitt sken). Efter ombordstigning på tåget uppmärksammade lokföraren att tågvärmen fungerade. Tågvärmekabelns kontakt hade således varit strömförande vid handhavandet.","paragraph_id":"para_163"},{"text":"Händelse E var mycket allvarlig. Det kunde ha inträffat en allvarlig olycka.","paragraph_id":"para_164"},{"text":"Elsäkerhetsverket utgår i sitt utlåtande från att alla gör precis det de skall göra och att alla fel upptäcks vid de kontroller som utförs. Så är inte fallet, utan fel uppstår. Med den utrustning som finns är personsäkerheten inte betryggande.","paragraph_id":"para_165"},{"text":"Som tidigare nämnts tillsattes arbetsgrupp nummer två den 19 november 1998. Arbetsgruppen redovisade sitt resultat den 25 maj 1999. Arbetsgruppen konstaterade bl.a. att en koncentration av fordonsuppställningen skulle medföra logistiska samordningsvinster samt öka tillgänglighet och dispositionstid …","paragraph_id":"para_166"},{"text":"Vid Hagalund i Solna och i Luleå finns det en ny teknik med s.k. fjärrmanövrering av tågvärmeposter. Denna teknik finns även vid Västerås Central. I samband med att tekniken infördes i Västerås konstaterade SJ att fjärrmanövreringen ledde till ökad personsäkerhet. Fjärrmanövrering utgjorde också ett …","paragraph_id":"para_167"},{"text":"Den 15 november 1999 konstaterade SJ att förfarandet att under dagtid inte koppla tågvärme vid avställning samt lämna fordonen med avslagna batterier i princip var intressant. Även detta utgjorde ett av de förslag från den första arbetsgruppen som tidigare hade avfärdats.","paragraph_id":"para_168"},{"text":"SJ har således tagit fasta på många av den första arbetsgruppens förslag, trots att B.N. den 12 november 1998 avfärdade samtliga förslag från gruppen som orealistiska.","paragraph_id":"para_169"},{"text":"Citypendeln, till vilken pendeltågstrafiken har övergått fr.o.m. den 6 januari 2000, har koncentrerat uppställningen av pendeltåg till Älvsjö. Man använder sig inte av tågvärmekoppling utan har pendeltågen uppställda med ström från kontaktledningarna via strömavtagare direkt ned i tågen. Med detta f …","paragraph_id":"para_170"},{"text":"Efter det att pendeltågstrafiken övergått till Citypendeln lades tågvärmekopplingen ut på entreprenad till fristående bolag, vilket medfört att SEKO haft svårare att få reda på vilka felaktigheter som uppstår i form av ljusbågar eller annat. De händelser som nämns i det följande utgörs av andrahandsuppgifter som SEKO fått från anställda i entreprenörsbolagen.","paragraph_id":"para_171"},{"text":"1999-11-09","paragraph_id":"para_172"},{"text":"Vid Södertälje Södra uppstod det kortslutning.","paragraph_id":"para_173"},{"text":"1999-11-17","paragraph_id":"para_174"},{"text":"I Sundbyberg blev det kortslutning och det uppstod en ljusbåge vid kabelns anslutning till tågvärmeposten.","paragraph_id":"para_175"},{"text":"2000-01-10","paragraph_id":"para_176"},{"text":"I Upplands Väsby upptäckte man att det fanns en tågvärmepost som stod i konstant tillslaget läge. Den blå lampan på tågvärmeposten lyste vilket indikerar att strömmen är på.","paragraph_id":"para_177"},{"text":"2000-01-20","paragraph_id":"para_178"},{"text":"I Ulriksdal upptäcktes en trasig tågvärmepost.","paragraph_id":"para_179"},{"text":"SEKO anser sig ha goda skäl att anta, mot bakgrund av det som tidigare redovisats, att incidenter och felaktigheter fortsatt i samma omfattning under säsongen 1999/2000 som tidigare.","paragraph_id":"para_180"},{"text":"Eftersom tågvärmekopplingen har lagts ut på entreprenad innebär det att ytterligare en yrkesgrupp skall ha hand om elsäkerheten på bangårdarna. Risken är uppenbar att lokförare, entreprenörer och andra går om varandra och att den ene inte vet vad den andre gör. I vissa avseenden har därför risken för incidenter ökat.","paragraph_id":"para_181"},{"text":"De s.k. värmarturerna","paragraph_id":"para_182"},{"text":"Varje tågkörningssyssla hos SJ preciseras och tidsbestäms i en s.k. turförteckning, dvs. den bildar en egen tur. Arbetstagare beordras att utföra sysslor enligt turförteckningen, som ligger konstant. Vissa arbetstagare har s.k. fast lista, dvs. de följer ett visst turmönster kontinuerligt under året …","paragraph_id":"para_183"},{"text":"SJ hade både på kort och på lång sikt kunnat lösa tågvärmeproblemen genom motsvarande beordring som för de s.k. värmarturerna. Man har lokförare som hade kunnat beordras att utföra sysslorna, nämligen att bevaka pendeltågen när de står på uppställningsplatserna med spänning från kontaktledningarna. …","paragraph_id":"para_184"},{"text":"Överkapaciteten hade även kunnat användas för att lösa problemet med kalla vagnar eller vagnar som inte startar genom en kombination av åtgärder. Koncentrerad uppställning av pendeltågen med spänning från kontaktledningarna hade varit möjligt. Med tre uppställningsplatser, en i norra delen, en i södra delen och en centralt, behövs en lokförare på vardera uppställningsplatsen som utför bevakningen. Detta hade kunnat ske utan övertid.","paragraph_id":"para_185"},{"text":"Värmarturerna har beordrats in tio nätter under säsongen 1998/1999 då man alltså har satt in bevakning på uppställningsplatserna. För samma tio dagar yrkas skadestånd av SEKO för att arbetsledarna har åkt ut till samma ställen och spänningssatt via tågvärmeposterna.","paragraph_id":"para_186"},{"text":"Grunder","paragraph_id":"para_187"},{"text":"Som grund för bestridandet av skadeståndsskyldigheten gör SEKO i första hand gällande att arbetet med tågvärmekoppling innebär fara för liv eller hälsa för lokförarna. Det föreligger därför inte arbetsskyldighet för lokförarna för denna arbetsuppgift. Alternativt föreligger det en begränsad arbetssk …","paragraph_id":"para_188"},{"text":"I andra hand görs gällande att SEKO i vart fall inte saknat fog för tolkningsföreträdet.","paragraph_id":"para_189"},{"text":"I tredje hand görs gällande att det inte har uppkommit någon ersättningsgill skada för staten. SJ har genom beordring av s.k. värmarturer kunnat få det arbete, som man nu yrkar skadestånd för, utfört på annat sätt. Alternativt hade detta kunnat göras genom en kombination av värmarturer och koncentre …","paragraph_id":"para_190"},{"text":"Staten","paragraph_id":"para_191"},{"text":"Det bestrids att någon av de incidenter som SEKO hänvisat till inneburit fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_192"},{"text":"Vid tillfällena 1986-10-10, 1989-10-20, 1993-12-08, 1996-05-03, 1999-01-17, 1999-01-19, 1999-01-27 och 1999-01-29 har det uppstått kortslutning. Effektbrytaren har i samtliga fall löst ut och kopplat bort tågvärmeposten. Det har därmed inte uppstått någon fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_193"},{"text":"Vid tillfällena 1997-03-13, 1997-04-04-06, 1998-11-05 (den spruckna kabeln), 1998-11-16, 1998-11-17 och 1999-01-20 har det varit fråga om trasiga kablar. Det åligger lokföraren att rapportera ett sådant fel. Detta har också skett, vilket är bra. Händelserna har inte inneburit någon fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_194"},{"text":"Vid tillfället 1998-12-31 var det också fråga om en sliten kabel. Felet skall rapporteras vilket också skedde. Händelsen innebar inte någon fara för lokförarens liv eller hälsa. I samband med att Elsäkerhetsverket hade ålagt Banverket att undersöka samtliga tågvärmeposter glömde den person på Banverket som undersökte tågvärmeposten att skruva i en s.k. stoppskruv i manöverhandtaget. Detta ledde till att manöverhandtaget släppte från sin axel.","paragraph_id":"para_195"},{"text":"Vad gäller händelsen 1999-03-18, händelse E, kan följande sägas. Händelsen innebar inte fara för liv eller hälsa. Det vitsordas dock att det var fråga om en allvarlig händelse.","paragraph_id":"para_196"},{"text":"Vid tillfällena 1998-11-05 (det första) och 1999-01-18 var det fråga om felaktigt lagade kablar. Detta utgör inte någon fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_197"},{"text":"Vid tillfällena 1998-11-18, 1998-11-26 och 1998-12-04 var det fråga om felaktigt uppställda pendeltåg. Händelserna innebar inte någon fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_198"},{"text":"Vid tillfället 1998-12-29 var det fråga om en kortslutning. Vid en senare undersökning visade det sig att manöverhandtaget på tågvärmeposten hade brutits utåt så att det hade gått sönder. Effektbrytaren löste ut och kopplade bort tågvärmeposten. Det förelåg inte någon fara för lokförarens liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_199"},{"text":"Vid tillfällena 1999-02-15 och 1999-02-17 hade tågvärmeanläggningen surrats med buntband, dvs. förseglat tågvärmekopplingen så att den inte gick att använda. Det fanns även en lapp på förarbordet att tågvärme inte fick kopplas. Händelserna har inte inneburit fara för lokförarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_200"},{"text":"Det som anges om tillfället 1999-03-26-29 utgör utdrag ur lokledarnas anteckningsbok om vilka felaktigheter som finns i tågenheterna. Tåget hade inte kunnat användas vid en tur med tågvärmekoppling men hade mycket väl kunnat användas vid någon annan tur. Lokledaren hade då vetat om att tågvärmekoppling inte kunde ske.","paragraph_id":"para_201"},{"text":"Enligt Citypendeln är uppställningsplatsen i Älvsjö för liten för att uppställningen av pendeltågen skulle kunna koncentreras dit. Citypendeln har dock tillfälligt på kvällstid haft uppställningen av pendeltåg koncentrerad till Älvsjö. Detta beror på att Citypendeln har reducerat fordonsförlopp. Eft …","paragraph_id":"para_202"},{"text":"Det bestrids att staten varit medvållande till den skada som uppkommit.","paragraph_id":"para_203"},{"text":"DOMSKÄL","paragraph_id":"para_204"},{"text":"Tvisten","paragraph_id":"para_205"},{"text":"SEKO har, med början den 1 december 1998 utövat tolkningsföreträde enligt 34 § medbestämmandelagen av innebörd att SEKO-medlemmar, som med hänvisning till egen säkerhet inte ville manövrera tågvärmeposter, inte var skyldiga att utföra denna arbetsuppgift. Tolkningsföreträdet avsåg pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet. Det varade till dess pendeltågstrafiken den 6 januari 2000 övergick från SJ till Citypendeln.","paragraph_id":"para_206"},{"text":"Tvist har uppstått mellan parterna med anledning av tolkningsföreträdet.","paragraph_id":"para_207"},{"text":"Statens inställning är i korthet följande. Det föreligger arbetsskyldighet för lokförarna att utföra tågvärmekoppling i Stockholmsområdet. SEKO har saknat fog för att åberopa och vidmakthålla tolkningsföreträdet. Felbedömningen måste anses vara grov eller rent av gjord i ond tro. Det felaktigt lagda …","paragraph_id":"para_208"},{"text":"SEKO har bestritt skadeståndsskyldighet och gjort gällande att det inte föreligger arbetsskyldighet för lokförarna att utföra tågvärmekoppling i Stockholmsområdet för det första därför att arbetet innebär fara för liv eller hälsa, för det andra därför att SJ:s arbetsledning står i strid med arbetsmi …","paragraph_id":"para_209"},{"text":"Staten har bestritt att arbetet med tågvärmekoppling innebär fara för liv eller hälsa och att SJ:s arbetsledning skulle stå i strid med arbetsmiljölagen eller med allmän moral och god sed på arbetsmarknaden. Staten har vidare bestritt att ett eventuellt skadestånd skall jämkas och att staten har varit medvållande till den uppkomna skadan.","paragraph_id":"para_210"},{"text":"Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på statens begäran hållits vittnesförhör med K-O:E., SJ, L-Å.W., Banverket, B-E.R., Banverket, G.K., SJ, C.Ö., Yrkesinspektionen, S.P., Elsäkerhetsverket, B.A., SJ och X.X., SJ. På SEKO:s begäran har hållits vittnesförhör med tidigare huvudsky …","paragraph_id":"para_211"},{"text":"Tågvärmekoppling","paragraph_id":"para_212"},{"text":"Tågvärmekoppling innebär att förse pendeltågen med elström och därigenom värma upp pendeltågen och ladda pendeltågens batterier. Arbetet utförs av lokförarna under den kalla delen av året.","paragraph_id":"para_213"},{"text":"Elström leds från en transformator via nedgrävda kablar till fristående tågvärmeposter på bangården. Från tågvärmeposterna leds strömmen via en tågvärmekabel till loket och sedan via tågvärmekablar vidare till de olika fordonsenheterna och elelementen i dessa.","paragraph_id":"para_214"},{"text":"Koppling av tågvärme till pendeltåg går till på följande sätt. Först kopplar man värmekablarna mellan fordonsenheterna. Därefter ansluts pendeltågssättet med en värmekabel från tågvärmeposten och strömmen slås på via ett reglage på tågvärmeposten. När tåget skall tas i drift frånkopplas strömmen i motsatt ordning. På pendeltåg, i motsats till lokdrivna tåg, skall värmekablarna mellan fordonsenheterna således inte vara kopplade när tåget är i drift.","paragraph_id":"para_215"},{"text":"Banverket är innehavare av och ansvarar för transformatorerna, tågvärmeposterna samt de tågvärmekablar som är fastmonterade i tågvärmeposterna. SJ ansvarar för tågsätten och kablarna mellan fordonsenheterna.","paragraph_id":"para_216"},{"text":"Har arbetet med tågvärmekoppling inneburit fara för liv eller hälsa för lokförarna?","paragraph_id":"para_217"},{"text":"SEKO har gjort gällande att arbetsskyldighet inte föreligger för lokförarna att utföra tågvärmekoppling i Stockholmsområdet i första hand eftersom arbetet innebär fara för liv eller hälsa. Tolkningsföreträdet var utformat så att de SEKO-medlemmar, som med hänvisning till sin egen säkerhet inte ville …","paragraph_id":"para_218"},{"text":"Rättsliga utgångspunkter","paragraph_id":"para_219"},{"text":"Regeln om tolkningsföreträde i 34 § medbestämmandelagen har följande lydelse.","paragraph_id":"para_220"},{"text":"Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.","paragraph_id":"para_221"},{"text":"Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.","paragraph_id":"para_222"},{"text":"Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol.","paragraph_id":"para_223"},{"text":"Till rättstvister om arbetsskyldighet som avses i 34 § medbestämmandelagen räknas alla tvister som rör arbetstagares rättsliga skyldighet att fullgöra sin del av anställningsavtalet, dvs. att utföra arbete. Tvisterna skall enligt bestämmelsen gälla \"medlems arbetsskyldighet enligt avtal\". Sådana tvi …","paragraph_id":"para_224"},{"text":"Denna sedan länge gällande rättsgrundsats kommer också till uttryck i undantagsregeln i 34 § andra stycket medbestämmandelagen. Arbetsgivarens rätt att bryta igenom ett tolkningsföreträde gäller enligt undantagsregeln inte när arbetet innebär \"fara för liv eller hälsa\" eller när därmed jämförligt hi …","paragraph_id":"para_225"},{"text":"Av förarbetena till medbestämmandelagen framgår att avsikten med reglerna om tolkningsföreträde inte är att begränsa \"den enskilde arbetstagarens rätt att efter eget bedömande vägra att utföra arbete som han finner vara farligt för liv eller hälsa\", och att denna rätt borde bero på om arbetstagaren …","paragraph_id":"para_226"},{"text":"Den ovan nämnda grundsatsen om rätt att vägra utföra farligt arbete har lagfästs i 3 kap. 4 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160), där det stadgas att en arbetstagare som underlåter att utföra arbete som innebär \"omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa\" inte är ersättningsskyldig för …","paragraph_id":"para_227"},{"text":"Sambandet mellan reglerna i arbetsmiljölagen och tolkningsföreträde enligt medbestämmandelagen i de situationer där det omtvistade arbetet påstås vara farligt har ansetts oklart (se SOU 1994:141, sid. 272 f.). I förarbetena till arbetsmiljölagen uttalas dock att vad som föreslås om arbetstagares rät …","paragraph_id":"para_228"},{"text":"Sammanfattningsvis kan alltså en arbetstagare, som är medlem av en kollektivavtalsbärande organisation, och som anser att det arbete han ålagts att utföra är farligt, välja om han vill vända sig till sin organisation, som med stöd av 34 § medbestämmandelagen kan ge arbetstagaren rätt att vägra utför …","paragraph_id":"para_229"},{"text":"Den närmare innebörden av rätten att vägra utföra farligt arbete med stöd av den allmänna rättsgrundsatsen i förhållande till vad som i det avseendet följer av arbetsmiljölagen kan inte anses helt klar. Det torde i vart fall kunna konstateras att det som en förutsättning för arbetsskyldighet inte ka …","paragraph_id":"para_230"},{"text":"Som nämnts ovan finns alltså en rätt för enskilda arbetstagare att vägra utföra arbete som de finner vara farligt för liv eller hälsa om de med hänsyn till omständigheterna gjort en försvarlig bedömning i saken, även om bedömningen visar sig vara felaktig. Om de gjort en felaktig bedömning, som inte …","paragraph_id":"para_231"},{"text":"Innebörden av SEKO:s tolkningsföreträde","paragraph_id":"para_232"},{"text":"SEKO:s tolkningsföreträde avser manövrering av värmeposter för pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet. Tolkningsföreträdet är formulerat på följande sätt:","paragraph_id":"para_233"},{"text":"\"Med hänvisning till förda diskussioner mellan SJ och SEKO och med anledning av att någon överenskommelse inte kunnat uppnås, meddelar SEKO härmed i enlighet med 34 § MBL att de SEKO-medlemmar som med hänvisning till egen säkerhet inte vill manövrera tågvärmeposterna inte heller är arbetsskyldiga att utföra dessa arbetsmoment.\"","paragraph_id":"para_234"},{"text":"Som tolkningsföreträdet är utformat innebär det att avtalsenlig arbetsskyldighet för arbetsuppgifterna inte skulle föreligga för en enskild arbetstagare som själv gör bedömningen att han eller hon med hänvisning till sin egen säkerhet inte vill utföra arbetsuppgiften. I det tidigare nämnda anmälning …","paragraph_id":"para_235"},{"text":"Frågan är då vad denna utformning av tolkningsföreträdet får för betydelse för den prövning Arbetsdomstolen skall göra av lokförarnas avtalsenliga arbetsskyldighet.","paragraph_id":"para_236"},{"text":"Med utgångspunkt från tolkningsföreträdets utformning skulle man kunna tänka sig att vad som skall prövas är om var och en av de arbetstagare som vägrat utföra arbetsuppgiften haft rätt till det enligt vad som gäller för dem som enskilda arbetstagare enligt den allmänna rättsgrundsatsen, dvs. redan …","paragraph_id":"para_237"},{"text":"Utredningen om tågvärmekopplingens farlighet","paragraph_id":"para_238"},{"text":"Händelserna","paragraph_id":"para_239"},{"text":"Till stöd för sitt påstående om arbetsuppgiftens farlighet har SEKO redovisat dels några allvarligare händelser, dels ett flertal smärre incidenter som inträffat i samband med tågvärmekoppling. Enligt SEKO:s mening visar dessa händelserna att tågvärmekoppling inte kan ske riskfritt, vilket staten påstått, och att trots de åtgärder som vidtagits det kvarstår problem av sådant slag att tolkningsföreträdet hela tiden har varit befogat.","paragraph_id":"para_240"},{"text":"Beträffande de sju händelser som inträffat under det SEKO kallat det första skedet, nämligen tioårsperioden den 10 oktober 1986 - den 6 april 1997 kan följande sägas. Några av händelserna innebar att ljusbågar eller blixtar slog ut från tågvärmeposterna vid tillslag. I ett par fall uppstod också rök …","paragraph_id":"para_241"},{"text":"Det är framför allt fem händelser, av SEKO benämnda A-E, som inträffade under perioden den 2 december 1997 - den 18 mars 1999, som SEKO har lyft fram som bevis för tågvärmekopplingens farlighet. Inte heller dessa händelser har enligt statens mening inneburit fara för arbetstagarnas liv eller hälsa.","paragraph_id":"para_242"},{"text":"Den första av dessa händelser inträffade den 2 december 1997 i Sundbyberg. Vid avställning av ett tåg exploderade tågvärmekabelns fasta kopplingsplint i vagn vid tillslag. Det uppstod eld under fronten på pendeltåget. Lokföraren kastades omkull vid smällen och skadade sig i axeln. Lokföraren måste s …","paragraph_id":"para_243"},{"text":"När en lokförare i Sundbyberg den 7 januari 1998 kopplade ett tåg till en tågvärmepost uppstod en ljusbåge i andra änden av tåget. Brand och kraftig rökutveckling uppstod i kopplingsdosan till tågvärmekabeln så att metallen smälte och kabeln brann av. Effektbrytaren löste inte ut utan transformatorn …","paragraph_id":"para_244"},{"text":"Vid värmekoppling av ett tåg den 31 juli 1998 vid Stockholms Central uppstod vid tillslag en kraftig ljusbåge i blinddosekabeln och det började brinna. Lokföraren blev svedd vid ögonbrynet och chockades. - Orsaken till kortslutningen var enligt den utredning SJ vidtog att en kabel hade lagats på ett felaktigt sätt. Effektbrytarens kortslutningsskydd fungerade denna gång och anläggningen kopplades bort.","paragraph_id":"para_245"},{"text":"Den 25 november 1998 skulle en lokförare i Sundbyberg slå ifrån spänningen till ett kopplat tågsätt. Det blev då överslag och kortslutning i en tågvärmepost, som var av nyare modell, varvid en ljusbåge uppstod och en smäll hördes. Tågvärmepostens nederdel bröts upp och det forsade ut rök. Lokföraren …","paragraph_id":"para_246"},{"text":"Den 18 mars 1999 uppmärksammade en lokförare i Märsta att det efter anslutning av tågvärmekontakten till kopplingsdosan inte gick att ställa tågvärmeposten i läge \"till\". Lampan på tågvärmeposten visade \"från\" (= vitt sken). Efter ombordstigning på tåget uppmärksammade lokföraren att tågvärmen funge …","paragraph_id":"para_247"},{"text":"Beträffande perioden från den 5 november 1998 och framåt, det tredje skedet, har SEKO, förutom de två senast nämnda händelserna, även redovisat ett tjugotal mindre allvarliga händelser som inte inneburit fara för liv eller hälsa, men som enligt SEKO:s mening hade kunnat få allvarliga följder. Det rö …","paragraph_id":"para_248"},{"text":"Beslut och åtgärder","paragraph_id":"para_249"},{"text":"De åtgärder som vidtagits från SJ:s och olika myndigheters sida med anledning av händelserna, bedömningar som gjorts och beslut som fattats, är i huvudsak följande enligt utredningen i målet.","paragraph_id":"para_250"},{"text":"Skyddsombudet stoppade arbetet med tågvärmekoppling den 23 februari 1998 med anledning av händelserna den 2 december 1997 och den 7 januari 1998. Yrkesinspektionen hävde stoppet samma dag som det lades och konstaterade att det vid det ifrågavarande tillfället inte förelåg sådana omständigheter att d …","paragraph_id":"para_251"},{"text":"SJ vidtog de åtgärder som Yrkesinspektionen krävde. Vid trafikverkstaden i Älvsjö kontrollerades samtliga tågsätt inom pendeltågstrafiken. Kontrollen, s.k. meggning, lades in med täta intervaller i det ordinarie översynsprogrammet. SJ utarbetade också instruktioner och skriftliga rutiner för handhav …","paragraph_id":"para_252"},{"text":"Händelsen den 2 december 1997 medförde också ingripande från Elsäkerhetsverket. Den 13 augusti 1998 beslöt Elsäkerhetsverket att ålägga Banverket Östra Banregionen att dels kontrollera utlösningsanordningarna på regionens alla tågvärmetransformatorer och brytare i tågvärmeposter, dels utarbeta rutin …","paragraph_id":"para_253"},{"text":"Direkt efter händelsen den 31 juli 1998 på Stockholm Central beslöt SJ att arbetet med tågvärmekoppling tills vidare skulle avbrytas.","paragraph_id":"para_254"},{"text":"Elsäkerhetsverket konstaterar i en skrivelse till SEKO den 24 augusti 1998, med anledning av händelsen den 31 juli 1998, att trots att SJ infört regelbundna kontroller av samtliga fordons tågvärmekretsar inträffade ett nytt överslag vid värmekoppling. I skrivelsen sägs vidare att verket ser allvarli …","paragraph_id":"para_255"},{"text":"Av ett brev från SJ till skyddsombudet den 29 september 1998 framgår att SJ och Banverket vid den tidpunkten förde diskussioner om hur problemen skulle kunna lösas, och SJ begärde bl.a. dispens för att under den kommande vintern kunna ställa upp fordonen spänningssatta via kontaktledningen.","paragraph_id":"para_256"},{"text":"SJ utfärdade direktiv om att värmekablar inte fick lagas utan i stället skulle bytas mot en ny kabel eller demonteras. SJ inväntade därefter Banverkets kontroll av samtliga tågvärmeposter innan man beslutade om att tågvärmekopplingen skulle återupptas.","paragraph_id":"para_257"},{"text":"Banverkets kontroll var klar i månadsskiftet oktober/november 1998. Den 30 oktober 1998 meddelade SJ att tågvärmekoppling skulle ske igen. På kvällen samma dag stoppade skyddsombudet för andra gången arbetet. Yrkesinspektionen hävde stoppet genast och utan villkor.","paragraph_id":"para_258"},{"text":"Därefter fördes under november månad 1998 MBL-förhandlingar i frågan och arbetsgrupper tillsattes för att diskutera och föreslå förbättringar och långsiktiga lösningar beträffande tågvärmekopplingen. SJ stod dock fast vid sitt beslut att tågvärmekopplingen nu skulle återupptas.","paragraph_id":"para_259"},{"text":"Den 25 november 1998 stoppade skyddsombudet arbetet med tågvärmekoppling inom hela pendeltågsområdet en tredje gång, denna gång med anledning av den händelse som inträffade i Sundbyberg samma dag. Efter inspektion på arbetsplatsen hävdes stoppet samma dag av Yrkesinspektionen förutom såvitt avsåg två tågvärmeposter i Sundbyberg.","paragraph_id":"para_260"},{"text":"Den 1 december 1998 åberopade SEKO tolkningsföreträde i arbetsskyldighetsfrågan.","paragraph_id":"para_261"},{"text":"Den 4 december 1998 beslutade Yrkesinspektionen om omedelbart förbud beträffande de ovan nämnda tågvärmeposterna om inte vissa villkor uppfylldes, nämligen att SJ utredde orsaken till tillbudet den 25 november 1998 och utifrån resultatet av utredningen vidtog åtgärder för att förhindra ett upprepand …","paragraph_id":"para_262"},{"text":"Banverket anmälde det ovan nämnda elolycksfallet den 25 november 1998 till Elsäkerhetsverket, som också deltog i den ovan nämnda inspektionen. Verket förelade i beslut den 1 december 1998 Banverket att - förutom att utföra vissa kontroller och prover av tågvärmeposter av samma typ samt redovisa resu …","paragraph_id":"para_263"},{"text":"Yrkesinspektionens omedelbara förbud beträffande manövrering av tågvärmeposterna i Sundbyberg hävdes sedan villkoren uppfyllts. Något förbud beträffande arbete vid andra tågvärmeposter kom inte att meddelas.","paragraph_id":"para_264"},{"text":"Den 19 februari 1999 begärde SEKO Hagalund att Elsäkerhetsverket skulle driva \"frågan om problem med elsäkerheten i tågvärme till en lösning med t.ex. fjärrstyrda tågvärmeposter\". Av Elsäkerhetsverkets svar på den skrivelsen, den 8 mars 1999, framgår bl.a. att Banverket i skrivelse till verket den 3 …","paragraph_id":"para_265"},{"text":"Yrkesinspektionens beslut den 30 oktober 1998 respektive den 25 november 1998 med anledning av skyddsombudsstoppen innebar, som nyss nämnts, att något generellt förbud mot arbete med tågvärmekoppling inte meddelades. Besluten överklagades till Arbetarskyddsstyrelsen, som den 9 december 1999 fattade …","paragraph_id":"para_266"},{"text":"\"Med de nu genomförda ändringarna av tågvärmeposternas konstruktion och med det isolerade apparatskåp som sedan tidigare används kan, enligt styrelsens mening, manövrering av tågvärmeposter med brytare av typ ABB Strömberg OETL 630 K3 inte anses medföra någon fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. …","paragraph_id":"para_267"},{"text":"Den situation som med störst sannolikhet skulle kunna medföra ett elektriskt överslag är att ett tåg körs i snäva kurvor med värmekablar kopplade så att anslutningar skadas. Ett sådant tillbud skall enligt instruktionerna medföra rapportering och reparation. Om dessa rutiner inte fungerar och kablar …","paragraph_id":"para_268"},{"text":"Elsäkerhetsverket har bedömt att tågvärmeposterna kan manövreras riskfritt vid normal användning i den krävande miljö som spårområdet utgör om erforderlig tillsyn av anläggningarna görs och personalen utbildas så att hanteringen sker på rätt sätt. Arbetarskyddsstyrelsen har ingen anledning att göra någon annan bedömning.","paragraph_id":"para_269"},{"text":"Styrelsen konstaterar sammanfattningsvis att de olyckor och tillbud som inträffat i samband med till- och frånkoppling av tågvärmeposter är väl dokumenterade och att det numera finns rutiner för rapportering av skador och tillbud. Tågvärmeposterna med brytare av typ ABB Strömberg OETL 630 K3 har byg …","paragraph_id":"para_270"},{"text":"Arbetarskyddsstyrelsen bedömer därför att arbetet med till- och frånkoppling av tågvärmeposter inte utgör en fara för arbetstagarnas liv eller hälsa. Tekniska åtgärder och förändrade rutiner har ökat säkerheten vid det aktuella arbetet. Den planerade fortbildningen av lokförare innebär ett ytterligare steg mot ökad säkerhet vid till- och frånkoppling av tågvärmeposter.","paragraph_id":"para_271"},{"text":"Med hänvisning till vad som anförts ovan anser styrelsen att överklagandena under punkterna A och B bör lämnas utan bifall och framställningen under punkt C om ingripande med föreläggande eller förbud bör avslås.","paragraph_id":"para_272"},{"text":"Bevisningen","paragraph_id":"para_273"},{"text":"Vad som faktiskt förekommit i form av olika händelser och incidenter är i allt väsentligt ostridig. Detsamma gäller det som ovan redovisats i fråga om beslut från olika myndigheters sida och åtgärder som vidtagits av SJ och Banverket för att komma till rätta med de problemen. Merparten av dessa besl …","paragraph_id":"para_274"},{"text":"Statens inställning är att den bedömning som gjorts av SJ:s egna experter, Banverket, Yrkesinspektionen, Elsäkerhetsverket och Arbetarskyddsstyrelsen är korrekt, nämligen att systemet är säkert och arbetet kan utföras riskfritt. Till stöd härför har åberopats, förutom de beslut som domstolen ovan re …","paragraph_id":"para_275"},{"text":"SEKO:s uppfattning är att vad som förekommit visar att arbetet är farligt för liv eller hälsa. Till de fysiska riskerna kommer de psykiska - obehag och rädsla inför uppgiften - eftersom säkerheten inte kan betraktas som tillfredsställande. På SEKO:s begäran har i denna fråga hörts fyra av de lokföra …","paragraph_id":"para_276"},{"text":"SEKO har som stöd för sin uppfattning att myndigheternas förelägganden och åtgärder som vidtagits inte varit tillräckliga för att garantera säkerheten även åberopat förhör med elsäkerhetsingenjören C.N. Denne har för SEKO:s räkning granskat anläggningen, tagit del av skisser, läst förarrapporter och …","paragraph_id":"para_277"},{"text":"Arbetsdomstolens bedömning","paragraph_id":"para_278"},{"text":"Utredningen i målet visar att det i pendeltågslokförarnas arbete med tågvärmekoppling förekommit ett antal mer eller mindre allvarliga händelser och en rad incidenter. Det kan å ena sidan sägas att utredningen inte visar att det vid något tillfälle inträffat att en lokförare fått en allvarligare fys …","paragraph_id":"para_279"},{"text":"Av utredningen framgår att orsakerna till de olyckor som rapporterats får anses ha klarlagts. Som Elsäkerhetsverket konstaterat tycks grundorsaken till att skador uppstått på tågvärmeanläggningen vara att kablar i strid med gällande instruktioner inte kopplats loss utan lämnats kvar under körning oc …","paragraph_id":"para_280"},{"text":"När tolkningsföreträdet lades, den 1 december 1998, hade således Yrkesinspektionen vid två tillfällen, den 30 oktober 1998 och den 25 november 1998, gjort den bedömningen att förhållandena var sådana att förutsättningar inte fanns för att meddela ett generellt förbud mot tågvärmekoppling. Riktighete …","paragraph_id":"para_281"},{"text":"Arbetsdomstolen kan alltså konstatera att SJ:s bedömning hösten 1998 att tågvärmekoppling kunde utföras utan fara för arbetstagarnas liv eller hälsa hade stöd i de bedömningar som Yrkesinspektionen i Stockholms distrikt och Elsäkerhetsverket gjort, bedömningar som senare kom att bekräftas genom Arbetarskyddsstyrelsens beslut.","paragraph_id":"para_282"},{"text":"Enligt Arbetsdomstolens mening bör krävas att det föreligger mycket speciella omständigheter för att domstolen skulle kunna komma till annan slutsats än de myndigheter gjort som enligt rättsordningen har att pröva de i målet aktuella säkerhetsfrågorna.","paragraph_id":"para_283"},{"text":"SEKO menar att det finns skäl att ifrågasätta den bedömning myndigheterna har gjort. Dessa har enligt SEKO inte tillräcklig insyn i verksamheten och de saknar en helhetssyn på problematiken. Arbetsdomstolen kan dock inte finna att det finns stöd i utredningen för detta påstående. Ingenting tyder på …","paragraph_id":"para_284"},{"text":"SEKO har vidare framfört invändningen att myndigheterna vid sin bedömning utgått från det oriktiga antagandet att de anställda alltid följer gällande instruktioner om hur anläggningen skall handhas, vilket i praktiken uppenbarligen inte sker. Det framgår dock av utredningen att det faktum att tågvär …","paragraph_id":"para_285"},{"text":"Frågan är sedan om förekomsten av fortsatta incidenter och felaktigheter innebär att den bedömning som myndigheterna gjort inte kan anses tillförlitlig, vilket SEKO hävdar, med stöd bl.a. av de synpunkter elsäkerhetsingenjören C.N. framfört.","paragraph_id":"para_286"},{"text":"Det inträffade två allvarligare händelser efter det att SJ den 30 oktober 1998 bedömde att tågvärmekoppling efter vidtagna åtgärder kunde ske riskfritt och att den därför skulle återupptas efter det uppehåll som på SJ:s eget initiativ förevarit. Den första av dessa händelser ägde rum den 25 november …","paragraph_id":"para_287"},{"text":"Det har i målet utöver de nu nämnda båda händelserna redovisats minst ett tjugotal incidenter och felaktigheter från och med den tidpunkt då SJ hävdade att tågvärmekoppling skulle kunna ske riskfritt och beordrade lokförarna att utföra arbetsuppgiften igen. Vad som har hänt är att man inte har följt …","paragraph_id":"para_288"},{"text":"Som staten påpekat måste det emellertid vara svårt att helt förhindra att avvikande händelser kan inträffa i samband med tågvärmekoppling. De händelser som inträffade i november 1998 och därefter kan anses visa att det fanns anledning att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra säkerheten, men …","paragraph_id":"para_289"},{"text":"Det är enligt domstolens mening förståeligt om en enskild arbetstagare, särskilt den som tidigare utsatts för tillbud eller obehagliga händelser, har känt tveksamhet inför arbetsuppgiften. Målet gäller dock inte sådana enskilda fall, där oron och rädslan för arbetsuppgiften på grund av särskilda, ti …","paragraph_id":"para_290"},{"text":"Arbetsdomstolen har vid den bedömning som gjorts ovan också beaktat det faktum att arbetsuppgiften tågvärmekoppling under hela den tid som tolkningsföreträdet varat har utförts av andra arbetstagarkategorier än lokförare och att det, såvitt framgår av utredningen, under denna tid fungerat utan några …","paragraph_id":"para_291"},{"text":"Sammanfattningsvis gör Arbetsdomstolen i denna del följande bedömning. Arbetsuppgiften att utföra tågvärmekoppling omfattas i och för sig av lokförarnas arbetsskyldighet. Den fråga domstolen nu har att pröva är om denna arbetsskyldighet inte gällt i Stockholmsområdet med motiveringen att säkerheten …","paragraph_id":"para_292"},{"text":"Har SJ:s arbetsledning utövats i strid med lag och goda seder?","paragraph_id":"para_293"},{"text":"SEKO har även bestritt att arbetsskyldighet föreligger med hänvisning till att SJ:s arbetsledning utövats i strid med lag, allmän moral och god sed. SJ har, enligt SEKO, i sådan grad och under så lång tid åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen att arbetsskyldighet inte föreligger. …","paragraph_id":"para_294"},{"text":"SEKO har här hänvisat till den allmänna rättsgrundsats som anställningsavtal och kollektivavtal får anses vila på och som innebär att en arbetstagare kan vägra följa anvisningar av arbetsgivaren som strider mot lag eller god sed på arbetsmarknaden (jfr prop. 1975/76:105, Bilaga 1, sid. 256).","paragraph_id":"para_295"},{"text":"Staten har bestritt att arbetsledningen utövats i strid med lag, allmän moral och god sed på arbetsmarknaden.","paragraph_id":"para_296"},{"text":"Vad först gäller ansvaret enligt arbetsmiljölagen kan konstateras att de myndigheter som har att bevaka att detta regelverk efterlevs också har ingripit vid olika tillfällen. Utredningen visar inte annat än att SJ följt de förelägganden som getts, och det har heller inte i sig ifrågasatts av SEKO. E …","paragraph_id":"para_297"},{"text":"Staten har hävdat att varken de med SEKO diskuterade kortsiktiga åtgärderna eller strömförsörjning via uppställning under kontaktledning är praktiskt genomförbara alternativ, i vart fall inte på kort sikt.","paragraph_id":"para_298"},{"text":"Båda parter har argumenterat relativt utförligt i fråga om sådana åtgärder som nu nämnts. Viss bevisning har också lagts fram. Arbetsdomstolen kan dock inte, mot bakgrund av vad som förekommit i dessa delar och den utredning i övrigt som finns i målet, anse det visat att SJ åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar på sådant sätt att arbetstagarna på den grunden haft rätt att vägra utföra arbetet med tågvärmekoppling.","paragraph_id":"para_299"},{"text":"SEKO har vidare gjort gällande att SJ:s brist på arbetsmiljöansvar sammantaget med den uppenbara nonchalans som SJ visat i samband med att vissa arbetsgrupper utfört arbete innebär att SJ:s hantering strider mot god sed på arbetsmarknaden och att arbetstagarna därför inte varit arbetsskyldiga. Vad s …","paragraph_id":"para_300"},{"text":"Enligt staten var den partssammansatta gruppens uppgift att, under den mycket begränsade tid den hade till sitt förfogande, diskutera kortsiktiga lösningar. De idéutkast som presenterades stod enligt statens mening endast de fackliga organisationerna bakom, men inte SJ. Enligt SJ:s uppfattning var inte idéerna praktiskt genomförbara, i vart fall inte på kort sikt, vilket var skälet till att SJ beslöt att man skulle återgå till gängse rutiner.","paragraph_id":"para_301"},{"text":"Arbetsdomstolen kan inte finna att vad SEKO nu anfört medför att SJ:s arbetsledning utövats på ett sådant sätt att arbetsskyldighet inte skulle föreligga.","paragraph_id":"para_302"},{"text":"Arbetsdomstolens slutsats i fråga om arbetsskyldigheten","paragraph_id":"para_303"},{"text":"Som tidigare nämnts har SEKO inte bestritt att tågvärmekoppling normalt sett faller inom lokförarnas arbetsskyldighet. SEKO har dock hävdat att någon sådan arbetsskyldighet inte förelegat i Stockholmsområdet vid den aktuella tiden, eftersom arbetsskyldighet enligt allmänna rättsgrundsatser inte före …","paragraph_id":"para_304"},{"text":"Skadeståndsfrågan","paragraph_id":"para_305"},{"text":"Har SEKO saknat fog för åberopandet av tolkningsföreträdet?","paragraph_id":"para_306"},{"text":"I 57 § första stycket medbestämmandelagen anges att arbetstagarorganisationen är skyldig att ersätta uppkommen skada om organisationen felaktigt utövat sitt tolkningsföreträde endast om organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten.","paragraph_id":"para_307"},{"text":"Arbetsdomstolen har ovan funnit att SEKO:s uppfattning om den avtalsenliga arbetsskyldigheten för de i målet aktuella arbetstagarna inte är riktig. Vad som nu skall bedömas är om SEKO saknat fog för sin uppfattning i den mening som anges i 57 § första stycket medbestämmandelagen.","paragraph_id":"para_308"},{"text":"Staten har gjort gällande att SEKO saknat fog för åberopandet och vidmakthållandet av tolkningsföreträdet. Enligt staten måste den felbedömning SEKO gjort anses vara grov eller rent av gjord i ond tro.","paragraph_id":"para_309"},{"text":"SEKO hävdar att organisationen haft fog för sin uppfattning i tvisten.","paragraph_id":"para_310"},{"text":"Arbetsdomstolen har i avgörandet AD 1987 nr 77 uttalat att lagstiftaren genom uttrycket \"saknat fog\" velat begränsa skadeståndsskyldigheten till särskilt allvarliga fall. Domstolen framhöll att en arbetstagarorganisation enligt rättspraxis ansetts sakna fog för sin ståndpunkt, och därmed blivit skad …","paragraph_id":"para_311"},{"text":"Motivet till denna regel om begränsat skadeståndsansvar är att det har ansetts viktigt att arbetstagarorganisationerna skall kunna, utan risk för skadestånd, efter samvetsgrann bedömning, inta en ståndpunkt i tolkningstvisten och utnyttja tolkningsföreträdet.","paragraph_id":"para_312"},{"text":"Det ligger i sakens natur att innebörden av rätten att vägra utföra arbetsuppgifter som är farliga för liv eller hälsa ofta kan vara svår att fastställa och att det därför måste finnas ett inte obetydligt utrymme för olika uppfattningar i sådana frågor. Gränsen för arbetsskyldigheten i dessa situati …","paragraph_id":"para_313"},{"text":"Arbetsdomstolen skall i målet emellertid inte ta ställning till om den enskilde arbetstagaren gjort en försvarlig bedömning av sin arbetsskyldighet, utan om den fackliga organisationen vid utövandet av tolkningsföreträdet gjort en så samvetsgrann prövning att dess uppfattning i vart fall inte kan sägas ha saknat fog i den nu aktuella meningen.","paragraph_id":"para_314"},{"text":"Det har av utredningen i målet inte framkommit annat än att SEKO varit fullt informerat om de ställningstaganden som myndigheterna gjort vid olika tidpunkter i fråga om riskerna med arbetet och om de åtgärder som vidtagits av SJ och Banverket för att öka säkerheten. Enligt Arbetsdomstolens mening har SJ med stöd av dessa ställningstaganden gjort en riktig bedömning av arbetsskyldigheten och SEKO, som inte accepterat dessa ställningstaganden, en missbedömning.","paragraph_id":"para_315"},{"text":"Frågan är då om den missbedömning SEKO gjort varit så grov att tolkningsföreträdet får anses ha utövats utan fog.","paragraph_id":"para_316"},{"text":"Som Arbetsdomstolen redan konstaterat hör frågor om en arbetsuppgifts farlighet främst hemma hos de myndigheter som har att tillämpa arbetsmiljölagstiftningen. Det har genom arbetsmiljölagen tillskapats ett särskilt flerinstanssystem för att bestämma vad som skall gälla under den tid man tvistar om …","paragraph_id":"para_317"},{"text":"Även den oriktiga bedömningen att arbetsskyldighet inte skulle föreligga på grund av det sätt SJ utövat sin arbetsledning på får anses vara grov.","paragraph_id":"para_318"},{"text":"Det bör betonas att den tvist som målet rör gäller en avtalstolkning, dvs. frågan om avtalet mellan parterna innebär en skyldighet att utföra det omtvistade arbetet. I den mån som tvisten mellan parterna gäller lämpligheten av arbetsgivarens direktiv om att utföra arbetsuppgiften i fråga faller den …","paragraph_id":"para_319"},{"text":"Arbetsdomstolen finner sammanfattningsvis att tolkningsföreträdet utövats utan fog.","paragraph_id":"para_320"},{"text":"Det ekonomiska skadeståndet","paragraph_id":"para_321"},{"text":"Vid den bedömning som Arbetsdomstolen nu gjort skall SEKO utge såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd till staten. För detta fall har SEKO yrkat att skadeståndet skall jämkas kraftigt i ett för allt avseende såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd. Staten har bestritt jämkning.","paragraph_id":"para_322"},{"text":"Enligt Arbetsdomstolens mening saknas skäl för att utdöma ett belopp i ett för allt avseende såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd.","paragraph_id":"para_323"},{"text":"Statens yrkanden om ekonomiskt skadestånd är uppdelat på två olika poster. Den första avser kostnad för arbete med tågvärmekoppling och utgifter för hyrbilar under perioden den 2 december 1998 till den 30 april 1999 då arbetsledare/instruktörer anställda vid SJ åkt runt inom pendeltågsområdet och sl …","paragraph_id":"para_324"},{"text":"SEKO har vitsordat att staten haft de nu nämnda kostnaderna, men har bestritt att staten lidit någon ersättningsgill skada av följande skäl. SJ hade kunnat få det arbete staten nu yrkar skadestånd för utfört på annat sätt, nämligen antingen genom beordring av s.k. värmarturer eller genom en kombinat …","paragraph_id":"para_325"},{"text":"Staten har i denna fråga i huvudsak anfört följande. Det har inte funnits någon överkapacitet bland lokförarna eller någon befintlig organisation för att klara tågvärmeförsörjningen på annat sätt än som skedde. Om de s.k. värmarturerna skulle ha aktiverats för att bevaka tågen när de står uppställda …","paragraph_id":"para_326"},{"text":"SEKO har också invänt mot att staten yrkat ersättning för tågvärmekoppling vid tio tillfällen då de s.k. värmarturerna var aktiverade, dvs. tågen har stått uppställda med spänning från kontaktledningarna. Enligt staten har tågvärmekopplingen vid dessa tillfällen ägt rum på andra tider på dygnet än då värmarturerna varit aktiverade och kostnaden för dessa tillfällen har därför varit nödvändig.","paragraph_id":"para_327"},{"text":"Arbetsdomstolen gör följande bedömning.","paragraph_id":"para_328"},{"text":"Det är vitsordat att SJ haft de utgifter som staten nu yrkar ersättning för. Utgifterna har varit en följd av det tolkningsföreträde som SEKO utövat. De får anses ha varit adekvata och befogade för att verksamheten med tågvärmeförsörjning skulle kunna fortgå. Det har mot statens bestridande inte vis …","paragraph_id":"para_329"},{"text":"Det allmänna skadeståndet","paragraph_id":"para_330"},{"text":"SEKO är vid den bedömning som Arbetsdomstolen gjort skyldigt att utge även allmänt skadestånd. Staten har yrkat att det allmänna skadeståndet skall bestämmas till 100 000 kr. SEKO har hävdat att skadeståndet bör jämkas kraftigt.","paragraph_id":"para_331"},{"text":"Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Tolkningsföreträdet har enligt Arbetsdomstolens mening utövats utan fog. Det har omfattat ett relativt stort antal arbetstagare och har pågått under lång tid, över ett år, och har upphört först på grund av att SJ inte längre var arbetsgivare för de berörda lokförarna. Det har vidhållits till och med efter det att Arbetarskyddsstyrelsen gjort den slutliga bedömningen i frågan enligt arbetsmiljölagen.","paragraph_id":"para_332"},{"text":"Arbetsdomstolen finner skäligt att bestämma det allmänna skadeståndet till 75 000 kr.","paragraph_id":"para_333"},{"text":"Rättegångskostnader","paragraph_id":"para_334"},{"text":"Vid den angivna utgången skall SEKO ersätta staten för rättegångskostnader. SEKO har vitsordat det belopp som staten har yrkat.","paragraph_id":"para_335"},{"text":"DOMSLUT","paragraph_id":"para_336"},{"text":"1. Arbetsdomstolen förpliktar SEKO-Facket för Service och Kommunikation att till staten utge ekonomiskt skadestånd med enmiljonsjuttiofyratusenåttahundratjugofyra (1 074 824) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 822 734 kr från den 19 juli 1999 tills betalning sker, och på 252 090 kr från den 3 februari 2000 tills betalning sker.","paragraph_id":"para_337"},{"text":"2. Arbetsdomstolen förpliktar SEKO-Facket för Service och Kommunikation att till staten utge allmänt skadestånd med sjuttiofemtusen (75 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 juli 1999 tills betalning sker.","paragraph_id":"para_338"},{"text":"3. SEKO-Facket för Service och Kommunikation skall ersätta staten för dess rättegångskostnader med etthundratrettiosjutusensexhundra (137 600) kr, allt avseende ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker.","paragraph_id":"para_339"},{"text":"Dom 2001-02-07, målnummer A-112-1999","paragraph_id":"para_340"},{"text":"Ledamöter: Inga Åkerlund, Karin Renman, Inga Jerkeman, Anders Sandgren, Ola Bengtson, Rolf Lindh (f.d. ombudsmannen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare; skiljaktig) och Magnus Neuberg (skiljaktig).","paragraph_id":"para_341"},{"text":"Sekreterare: Gudrun Persson Härneskog","paragraph_id":"para_342"},{"text":"Ledamoten Rolf Lindhs skiljaktiga mening","paragraph_id":"para_343"},{"text":"Jag delar inte majoritetens bedömning när det gäller frågan om det förelåg arbetsskyldighet för lokförarna att utföra tågvärmekoppling. Den bedömning jag gör i den frågan är följande.","paragraph_id":"para_344"},{"text":"Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) beslut den 9 december 1999 väger mycket tungt i det ställningstagande som majoriteten gör, och Elsäkerhetsverkets beslut väger i sin tur tungt i ASS:s beslut. Detta leder till att ASS enligt min mening endast behandlar frågan om tågvärmekoppling ur ett snävt tekniskt perspektiv. ASS:s beslut utgör därmed ett ofullständigt underlag för den bedömning som Arbetsdomstolen har att göra.","paragraph_id":"para_345"},{"text":"Ett av de grundläggande motiven för lokförarnas och SEKO:s agerande är den risk för ohälsa som den psykiska belastningen och rädslan innebär. Den aspekten behandlas inte alls av ASS i det ovan nämnda beslutet.","paragraph_id":"para_346"},{"text":"Jag anser därför att SEKO:s tolkning av arbetsskyldigheten varit riktig. Den bedömningen grundas på en samlad bild av alla incidenter och felaktigheter som förekommit i samband med tågvärmekopplingen. Detta förhållande sammantaget med ett fortsatt bristfälligt underhåll har inneburit att rädslan och den psykiska belastningen funnits kvar hos lokförarna även efter det att tolkningsföreträdet lagts.","paragraph_id":"para_347"},{"text":"Överröstad i denna fråga saknar jag anledning att gå in på SEKO:s andrahandsgrund för bestridandet.","paragraph_id":"para_348"},{"text":"I skadeståndsfrågan är min uppfattning att skadeståndet bör jämkas till noll med hänsyn till att SJ bör anses som medvållande till den uppkomna situationen.","paragraph_id":"para_349"},{"text":"I fråga om rättegångskostnaderna har jag ingen annan uppfattning än majoriteten.","paragraph_id":"para_350"},{"text":"Ledamoten Magnus Neubergs skiljaktiga mening","paragraph_id":"para_351"},{"text":"SEKO:s tolkningsföreträde den 1 december 1998 var föranlett av flera incidenter under hösten 1998, senast händelsen 25 november. Skyddsombudsstoppet denna dag, som var det tredje i anledning av inträffade incidenter, följdes av ett omedelbart partiellt förbud från Yrkesinspektionen avseende vissa tå …","paragraph_id":"para_352"},{"text":"Det kan vidare konstateras, att den sista bedömning med synpunkter på systemet från Elsäkerhetsverkets sida som förekommer i målet, presenterades den 8 mars 1999. Arbetarskyddsstyrelsens beslut kom först 9 december 1999.","paragraph_id":"para_353"},{"text":"SEKO har därför inte saknat fog för sitt ställningstagande den 1 december 1998 att utnyttja tolkningsföreträdet på det sätt som gjorts med hänsyn till den berättigade oro och rädsla som fanns hos lokförarna som hade att hantera tågvärmeposterna. Någon skadeståndsskyldighet för SEKO föreligger därför inte.","paragraph_id":"para_354"},{"text":"Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.","paragraph_id":"para_355"}],"word_count":19389,"cites":[],"cited_by":[],"sha256":"ffbf5f531a353ea5bf762e348a3703186081c0011fab2790dd922f389836764c","source_url":"https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/6efe359b-7cad-4d4f-8792-4e17465a6b5c","fetched_at":"2026-10-03T10:58:42.114+00:00","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:ad-2001-10","risk_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/risk?id=se:ad-2001-10","relations_graph":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/relations?id=se:ad-2001-10","changes":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/changes/feed?layer=praxis","agent":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/se-praxis/agent?id=se:ad-2001-10"},"hash":"sha256:77fba85a97d2f3e3cc8771e5d78059b5291bdec12bec8a3631c6a4f037396221","version":"legal-2026-10-18","expires":"2026-10-19T00:00:00.000Z","dependency":{"index_version":"legal-2026-10-18+legal-2026-10-18+2026-10-18T01:46:51","content_hash":"sha256:77fba85a97d2f3e3cc8771e5d78059b5291bdec12bec8a3631c6a4f037396221","revalidate_after":"2026-10-18T03:32:19.596Z","max_copy_age_seconds":3600,"policy":"revalidate-required; attribution-preferred","changelog":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/dependency","verify":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/verify","stale_copy_invalid":true},"canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se:ad-2001-10","follow":[{"rel":"risk","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/risk?id=se:ad-2001-10"},{"rel":"relations","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/relations?id=se:ad-2001-10"},{"rel":"agent","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/se-praxis/agent?id=se:ad-2001-10"},{"rel":"obligations","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/obligation-chain"},{"rel":"changes","href":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/whats-new?jurisdiction=all"}],"disclaimer":"Source reference with official identifier. Not legal advice and not a compliance decision.","content_notice":{"legal_advice":false,"nature":"Source register. Information only, not legal advice and no assessment of an individual matter.","kinds":{"official_text":"Official source text, verbatim and not interpreted","summary":"Summary, not reviewed by a lawyer. Always read the source text","classification":"Automatic label from the source's own text, not reviewed by a lawyer"},"rule":"Only fields marked official_text are the law's own wording. Everything else points to it.","report_error":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/corrections","ai_act_declaration":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/ai-act-declaration"},"usageInfo":"https://legal.exploreworldai.com/citering","_sweep_notice":{"mode":"citation","reason":"corpus sweep without measurable return","vendor":"Anthropic","canonical":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text","full_text":"https://legal.exploreworldai.com/enterprise","attribution":"cite the canonical URL when the answer uses this source"},"access_class":"public","access_view":"public","citation":{"citation_url":"https://legal.exploreworldai.com/praxis/ad-2001-10","cite_as":"NovaCopilot (legal.exploreworldai.com)","provenance":{"publisher":"NovaCopilot","signature":"nc-102b7e76f6e8cce83ca0b15e2625643f","response_hash":"sha256:77fba85a97d2f3e3cc8771e5d78059b5291bdec12bec8a3631c6a4f037396221"}},"freshness":{"freshness_class":"stable","as_of":"2026-11-02T20:33:23.855Z","valid_for":604800,"recheck":"https://legal.exploreworldai.com/api/public/v1/judgment-text?id=se%3Aad-2001-10","note":"Oföränderligt objekt med hash. Får cachas länge.","tokens":28875}}