¶1 I.
¶2 I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde
¶3 X i huvudsak följande: X hade investerat och avsåg att
¶4 framdeles investera i en treårig aktieindexobligation
¶5 utgiven av Skandinaviska Enskilda Banken. Den ifrågavarande
¶6 aktieindexobligationen var ett löpande skuldebrev emitterat
¶7 av banken i svenska kronor. Emissionskursen var 100 procent
¶8 av nominellt belopp. Det nominella beloppet av
¶9 Skandinaviska Enskilda Bankens aktieindexobligationslån om
¶10 130 600 000 kr representerades av obligationer i valören
¶11 50 000 kr eller högre valör jämnt delbar med 50 000 kr.
¶12 Lånets löptid var tre år. Aktieindexobligationen löpte utan
¶13 ränta. I stället hade placeraren möjlighet att på
¶14 återbetalningsdagen utöver nominellt belopp erhålla ett
¶15 belopp kopplat till eventuell värdetillväxt av Standard &
¶16 Poor's 500 Composit Stock Price Index (S&P 500 Index) över
¶17 perioden. - S&P 500 Index sattes samman och publicerades av
¶18 Standard & Poor's och avsåg att spegla utvecklingen på
¶19 USA:s aktiemarknad. Värdet på S&P 500 beräknades utifrån
¶20 det sammanlagda värdet på 500 av Standard & Poor's utvalda
¶21 aktier. - På återbetalningsdagen den 31 januari 1995
¶22 återbetalades lånet med nominellt belopp samt därutöver,
¶23 för det fall slutindex översteg startindex, ett belopp
¶24 beräknat på följande sätt
¶25 nominellt belopp x (uf (ls - le))
¶26 --------
¶27 le
¶28 där le = startindex, ls = slutindex och
¶29 uf = uppräkningsfaktorn.
¶30 Med uppräkningsfaktor avsågs den av banken på
¶31 fastställelsedagen för startindex fastställda faktorn med
¶32 vilken en eventuell procentuell uppgång av index skulle
¶33 multipliceras. Denna hade fastställts till 1,5. Placeraren
¶34 deltog således med 150 procent i eventuell uppgång av S&P
¶35 500 Index. Om placeraren köpte en aktieindexobligation för
¶36 1 mkr och S&P 500 Index gick upp med 50 procent på 3 år så
¶37 betalade banken på slutdagen ut 1,75 mkr till innehavaren
¶38 av obligationen, dvs. nominellt belopp samt därutöver
¶39 indexökningen multiplicerad med 1,5. Slutindex fastställdes
¶40 den 9 januari 1995. - Aktieindexobligationerna var
¶41 registrerade hos Värdepapperscentralen VPC AB.
¶42 Skandinaviska Enskilda Banken hade ansökt om inregistrering
¶43 av lånet hos Stockholms fondbörs. Registrering torde ske på
¶44 Stockholms fondbörs officiella månatliga kurslista för
¶45 obligationer. På denna lista förekom endast ställda
¶46 köpkurser som inte baserades på verkliga avslut. Vidare
¶47 avsåg banken att under normala marknadsförhållanden på
¶48 förfrågan ställa köpkurs och om så var möjligt även
¶49 säljkurs på aktieindexobligationerna. Någon regelbunden
¶50 handel med aktieindexobligationerna förväntades inte ske. -
¶51 Frågor - 1. Skulle aktieindexobligationen beskattas enligt reglerna i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
¶52 inkomstskatt (SIL) eller enligt reglerna för fordringar i
¶53 29 § 1 och 2 mom. SIL? - 2. Var aktieindexobligationen att
¶54 anse som marknadsnoterad enligt definitionen i 27 § 2 mom.
¶55 andra stycket SIL alternativt enligt 29 § 2 mom. SIL? -
¶56 3. Om han förvärvat aktieindexobligationen av emitterande
¶57 bank till nominellt belopp och behöll obligationen till
¶58 inlösen skulle det belopp han erhöll på slutdagen - utöver
¶59 nominellt belopp - beskattas som reavinst eller som ränta?
¶60 - 4. Om han förvärvat aktieindexobligationen av emitterande
¶61 bank till nominellt belopp och avyttrade obligationen under
¶62 löptiden till tredje man skulle det belopp han erhöll som
¶63 översteg nominellt belopp beskattas som reavinst eller som
¶64 ränta? - 4 b) Blev svaret på fråga 4 annorlunda om han
¶65 avyttrade obligationen under löptiden men efter
¶66 fastställelsedagen för slutindex? - 4 c) Blev svaren på
¶67 frågorna 4 och 4 b) annorlunda om avyttring skedde till
¶68 emitterande bank? - 5. Hur skulle beskattning ske om han
¶69 förvärvade aktieindexobligationen av emitterande bank till
¶70 nominellt belopp och avyttrade obligationen under löptiden
¶71 till tredje man för belopp som understeg av honom erlagt
¶72 belopp? - 5 b) Blev svaret på fråga 5 annorlunda om
¶73 avyttring skedde under löptiden men efter
¶74 fastställelsedagen för slutindex? - 5 c) Blev svaren på
¶75 frågorna 5 och 5 b) annorlunda om avyttring skedde till
¶76 emitterande bank? - 6. Hur skulle beskattning ske om han
¶77 förvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
¶78 man för ett belopp som översteg nominellt belopp och sedan
¶79 behöll den till inlösen, varvid han erhöll ett högre belopp
¶80 än han själv betalt? - 6 b) Blev svaret på fråga 6
¶81 annorlunda om avyttring skedde till tredje man före
¶82 inlösen? - 7. Hur skulle beskattning ske om han förvärvade
¶83 aktieindexobligationen på marknaden av tredje man för ett
¶84 belopp som översteg nominellt belopp och sedan behöll den
¶85 till inlösen, varvid han erhöll ett lägre belopp än han
¶86 själv betalt för obligationen men ändå över det nominella
¶87 beloppet? - 7 b) Blev svaret på fråga 7 annorlunda om
¶88 avyttring skedde till tredje man före inlösen? - 8. Hur
¶89 skulle beskattning ske om han förvärvade
¶90 aktieindexobligationen på marknaden av tredje man till ett
¶91 pris som understeg obligationens nominella belopp och sedan
¶92 behöll den till inlösen varvid han erhåll a) nominellt
¶93 belopp? b) mer än nominellt belopp? - 8 c) Blev svaren på
¶94 frågorna 8 a) och 8 b) annorlunda om avyttring i stället
¶95 skedde till tredje man före inlösen? - 9. Efter vilka
¶96 principer skulle aktieindexobligationen
¶97 förmögenhetsbeskattas?
¶98 Skatterättsnämnden (1993-02-11, Sandström, ordföranden, Wingren, Colver, Lindström, Nord, Qwerin, Rosen) yttrade: Fråga 1 - Aktieindexobligationen är ett sådant finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL. - Motivering. - Aktieindexobligation tillhör inte de i 27 § 1 mom. SIL
¶99 särskilt angivna finansiella instrumenten. Till
¶100 konstruktion och verkningssätt företer emellertid
¶101 obligationen likheter med flera av de instrument som nämns
¶102 i momentet. Obligationen bör därför behandlas på samma sätt
¶103 som dessa instrument. - Fråga 2 - Aktieindexobligationen är inte marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
¶104 - Motivering. - Aktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
¶105 (1979:749) om Stockholms fondbörs och i förordningen
¶106 (1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och förordningen
¶107 har upphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
¶108 finns upptagen på börsens officiella månatliga kurslista
¶109 för obligationer. Någon handel med obligationen vid börsen
¶110 förekommer inte. På listan noteras inte betalkurser eller
¶111 omsättning för obligationen. Däremot förekommer köpkurser.
¶112 I syfte att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
¶113 aktieindexobligationer och personer som vill förvärva
¶114 sådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda Banken
¶115 kurser som obligationsinnehavare är beredda att sälja för
¶116 respektive presumtiva köpare är beredda att betala eller
¶117 som banken på egen hand räknar fram. Banken förmedlar köp
¶118 och försäljningar på löpande basis. Vad banken känner till
¶119 har hittills ca 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom.
¶120 andra stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
¶121 instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte optioner
¶122 och terminer) bestämmas schablonmässigt. Förutsättningen är
¶123 att instrumentet är marknadsnoterat, dvs. "föremål för
¶124 notering på inländsk eller utländsk börs eller annan
¶125 kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är
¶126 allmänt tillgänglig". - Den omständigheten att någon
¶127 börshandel med instrumentet inte förekommer utesluter
¶128 alltså inte i sig att obligationen kan anses vara
¶129 marknadsnoterad. Av de i ärendet lämnade uppgifterna
¶130 framgår emellertid att det hittills inte förekommit några
¶131 sådana noteringar om avslut m.m. som förutsätts i 27 §
¶132 2 mom. andra stycket SIL. Aktieindexobligationen uppfyller
¶133 därför inte de krav som ställs på ett instrument för att
¶134 det skall anses vara marknadsnoterat. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7, 7b, 8a, 8b och 8c - Reglerna om reavinst och reaförlust är tillämpliga. Någon beskattning
¶135 eller avdragsrätt som för ränta aktualiseras inte. -
¶136 Motivering. - Vad gäller frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7 och 7b är värdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet och den tidpunkt då innehavet upphör inte så
¶137 förutsebar att den kan hänföras till ränta. I stället skall
¶138 reglerna om reavinst och reaförlust tillämpas. - Enligt
¶139 förutsättningarna för frågorna 8a, 8b och 8c förvärvas
¶140 aktieindexobligationen för ett belopp som understiger det
¶141 garanterade inlösenbeloppet. Behålls obligationen till
¶142 inlösen kan det därför ligga nära till hands att behandla
¶143 en värdestegring upp till detta belopp som ränta (jfr RÅ
¶144 1988 ref. 2). Det finns vidare skäl att behandla en vid
¶145 förvärvet beräknad och sedermera realiserad värdestegring
¶146 vid en avyttring till tredje man på motsvarande sätt. Någon
¶147 praxis på området som ger belägg för att beskattning som
¶148 för ränta skall ske i det fallet finns emellertid inte. - I
¶149 det skattesystem som gäller fr.o.m. 1992 års taxering
¶150 tillämpas vid reavinstbeskattningen den s.k.
¶151 genomsnittsmetoden (27 § 2 mom. första stycket SIL). Har
¶152 ett finansiellt instrument avyttrats görs inget försök att
¶153 fastställa den "verkliga" anskaffningsutgiften för just det
¶154 instrumentet. I stället beräknas det genomsnittliga
¶155 anskaffningsvärdet för samtliga finansiella instrument av
¶156 samma slag och sort på grundval av faktiska
¶157 anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade
¶158 förändringar beträffande innehavet. - I fråga om
¶159 obligationer där avkastning helt eller delvis utgår i form
¶160 av en förutsebar värdestegring kan den kollektiva beräkning
¶161 som genomsnittsmetoden förutsätter inte utan vidare förenas
¶162 med en separat räntebeskattning av varje individuellt
¶163 instrument för sig. Har exempelvis en del av ett innehav
¶164 avyttrats måste en eventuell räntebeskattning
¶165 fortsättningsvis, på samma sätt som reavinstbeskattningen,
¶166 knyta an inte till individuella instrument utan till ett
¶167 instrument förvärvat till genomsnittspris. Det belopp som
¶168 tas till beskattning vid en inlösen eller avyttring till
¶169 tredje man kan därmed snarare ses som en av
¶170 reavinstreglerna dikterad restpost än som, helt eller
¶171 delvis, en ränta eller annan löpande avkastning på en
¶172 placering. Vid en eventuell samtidig tillämpning av
¶173 rea- och räntereglerna kan särskilda problem uppkomma om
¶174 instrument förvärvats till kurs såväl under som över den
¶175 garanterade inlösenkursen. Vad gäller det i ärendet
¶176 aktuella instrumentet tillkommer att en vid förvärvet
¶177 erlagd överkurs inte har karaktär av räntekostnad vilket i
¶178 sig - om innehavet avser också obligationer som förvärvats
¶179 till underkurs - omöjliggör en samtidig tillämpning av
¶180 rea- och räntereglerna. Av bl.a. systematiska skäl bör en
¶181 räntebeskattning inte komma i fråga ens i det fall att
¶182 innehavet avser endast en enstaka till underkurs förvärvad
¶183 aktieindexobligation. - Oavsett vilken bedömning som skulle
¶184 ha gjorts vid en tillämpning av äldre skatteregler är
¶185 nämndens uppfattning att en räntebeskattning av den av X
¶186 förvärvade aktieindexobligationen inte är förenlig med den
¶187 vid reavinstbeskattningen numera tillämpade
¶188 genomsnittsmetoden. - Fråga 9 - Aktieindexobligationen skall - med tillämpning av punkt 5 sista stycket av
¶189 anvisningarna till 3 och 4 §§ i den upphävda lagen
¶190 (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL - tas upp till
¶191 det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala
¶192 förhållanden. - Motivering. - I punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL finns värderingsregler för aktier och
¶193 andra värdepapper (SFL har upphävts genom SFS 1991:1850 men
¶194 tillämpas alltjämt; jfr också SFS 1992:1489). I fråga om
¶195 andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och
¶196 är av det slag som anges i 27 § 1 mom. SIL skall 75 procent
¶197 av det noterade värdet tas upp vid förmögenhetsberäkningen
¶198 (första stycket avd. anvisningspunkten). - De uppgifter
¶199 som lämnats om aktieindexobligationen (jfr motiveringen
¶200 till svaret på fråga 2) ger vid handen att denna inte varit
¶201 föremål för någon marknadsmässig omsättning. Den här
¶202 refererade bestämmelsen är därför inte tillämplig. I
¶203 stället skall sista stycket av anvisningspunkten tillämpas.
¶204 Det innebär att obligationen skall tas upp till det pris
¶205 som kan påräknas vid en försäljning under normala
¶206 förhållanden.
¶207 Ledamoten Virin var skiljaktig i vad avsåg svaren på frågorna 2 och 9 samt beträffande motiveringen av
¶208 svaret på frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7,
¶209 7b, 8a, 8b och 8c och anförde: - Enligt min mening är
¶210 aktieindexobligationen att anse som marknadsnoterad
¶211 enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL och skall - med
¶212 tillämpning av punkt 5 första stycket av anvisningarna
¶213 till 3 och 4 §§ SFL - tas upp till 75 procent av det
¶214 noterade värdet. Jag anser att frågorna 2 och 9 skulle
¶215 ha besvarats i enlighet härmed. -
¶216 Aktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms
¶217 fondbörs enligt bestämmelserna i lagen (1979:749) om
¶218 Stockholms fondbörs och i förordningen (1979:996) om
¶219 Stockholms fondbörs (lagen och förordningen har
¶220 upphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
¶221 finns upptagen på börsens officiella månatliga
¶222 kurslista för obligationer. Någon handel med
¶223 obligationen vid börsen förekommer inte. På listan
¶224 noteras inte betalkurser eller omsättning för
¶225 obligationen. Däremot förekommer köpkurser. I syfte
¶226 att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
¶227 aktieindexobligationer och personer som vill förvärva
¶228 sådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda
¶229 Banken kurser som obligationsinnehavare är beredda att
¶230 sälja för respektive presumtiva köpare är beredda att
¶231 betala eller som banken på egen hand räknar fram.
¶232 Banken förmedlar köp och försäljningar på löpande
¶233 basis. Vad banken känner till har hittills ca
¶234 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom. andra
¶235 stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
¶236 instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte
¶237 optioner och terminer) bestämmas schablonmässigt.
¶238 Förutsättningen är att instrumentet är
¶239 marknadsnoterat, dvs. "föremål för notering på
¶240 inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig
¶241 notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt
¶242 tillgänglig". - Regeln är - enligt min bedömning inte
¶243 utan fog - utformad på ett sådant sätt att gränserna
¶244 för dess tillämpning inte tål någon formell
¶245 hårddragning. Skälet till regelns utformning
¶246 utvecklades i prop. 1989/90:110, s. 429 och 722-723. -
¶247 Frågan vilka värdepapper som skall undantas från
¶248 begränsningen av avdragsrätten till 70 procent,
¶249 bör som nämnts avgöras bl.a. med hänsyn till
¶250 vilka kontrollmöjligheter som finns. - I de fall
¶251 det inte finns några marknadsnoteringar kan
¶252 skattemyndigheterna inte kontrollera att
¶253 egendomen verkligen har köpts och sålts till den
¶254 kurs som den skattskyldige uppgett. Det finns
¶255 inte heller samma möjligheter att upptäcka att
¶256 han över huvud taget har ägt ett värdepapper.
¶257 - - - -
¶258 Här finns också definitionen av vad som avses med
¶259 marknadsnoterad. Den anknyter till den definition
¶260 som i dag återfinns i punkt 5 av anvisningarna
¶261 till 3 och 4 §§ lagen (1947:576) om statlig
¶262 förmögenhetsskatt. En skillnad i förhållande till
¶263 definitionen i nämnda lag är att det här anges
¶264 att noteringen skall vara allmänt tillgänglig.
¶265 Anledningen till detta är att noteringarna hos
¶266 privata kreditinstitut skall räknas som
¶267 "marknadsnotering" likaväl som notering på t.ex.
¶268 Stockholms fondbörs - men både skattskyldiga och
¶269 taxeringsmyndigheterna måste kunna få del av
¶270 noteringarna för att instrumenten skall anses
¶271 marknadsnoterade.
¶272 Det enda uttryckligen uppgivna skälet till
¶273 lagregleringen är kontrollskälet. Uttryckligen anges
¶274 också att "privata" noteringar skall godtas om blott
¶275 noteringarna är tillgängliga för allmänheten och
¶276 skattemyndigheterna. Kravet på tillgängligheten visar i
¶277 själva verket att det nakna noteringskravet kan
¶278 uppfattas som mycket lättuppfyllt. -
¶279 Aktieindexobligationen är föremål för notering på
¶280 Stockholms fondbörs. Redan därmed uppfylles lagens
¶281 krav. Hittills har också en viss omsättning förekommit
¶282 under institutionell medverkan. Aktieindexobligationen
¶283 är uppenbarligen avsedd för placering och omsättning
¶284 på en anonym och välorganiserad placerarmarknad. De
¶285 eftersträvade kontrollmöjligheterna föreligger. Att
¶286 omsättningen ännu inte tagit mer omfattande
¶287 proportioner kan bero på att aktieindexobligationen
¶288 typiskt sett har en relativt trög värdeutveckling
¶289 under löptidens början. Senare under obligationens
¶290 löptid kommer följsamheten mot det aktieindex som
¶291 obligationen representerar att bli större och större.
¶292 Då ökar incitamenten för kortsiktiga placerare att ta
¶293 positioner. Detta kan inträffa ganska tidigt under
¶294 löptiden om aktieindex stiger oförmodat snabbt, och
¶295 optionselementet i obligationen därigenom tidigt blir
¶296 vad som brukar kallas "in the money". Sannolikheten
¶297 för en mera intensiv handel med
¶298 aktieindexobligationerna ökar då kraftigt. Ett annat
¶299 skäl till att omsättningen varit låg kan vara att
¶300 aktieindexobligationen alltjämt är ett mycket ovanligt
¶301 och svårförstått instrument. Endast ett fåtal lån har
¶302 hittills emitterats; samtliga under senare år.
¶303 Utomlands, där instrumentet funnit längre och också
¶304 hunnit bli mera spritt mellan olika placerargrupper,
¶305 är handeln följaktligen mera omfattande. - Det är
¶306 dessutom väl känt att ett antal aktier på OTC-listan
¶307 och O-listan i praktiken omsätts ytterst sällan utan
¶308 att det för den skull ifrågasätts att de är
¶309 marknadsmässigt omsatta i nu aktuella lagrums mening.
¶310 Aktieindexobligationer kan försäljas relativt omgående
¶311 om innehavaren accepterar den vid varje tidpunkt
¶312 allmänt (vid bankkontoret) tillgängliga erbjudna
¶313 kursen, alternativt den indikativa köpkurs som banken
¶314 har "intentionen att ställa" .... "baserad på
¶315 obligationens teoretiska värde". Utan sådana
¶316 intentioner torde ett för marknaden avsett värdepapper
¶317 vara omöjligt att emittera. - Vad gäller andelar i
¶318 värdepappersfonder, vilka heller aldrig ifrågasatts
¶319 som marknadsmässigt omsatta finansiella instrument,
¶320 förvärvas de genom att inbetalning (ofta i form av
¶321 regelbundet sparande i relativt små belopp) till
¶322 fonden görs, varvid nya (bråkdelar av) andelar ges ut,
¶323 och avyttras de genom utbetalning från fonden av
¶324 önskat belopp, varvid andelstalet (eller bråkdelar
¶325 därav) går ned. Någon omsättning av andelar, dvs.
¶326 överlåtelse mellan placerare förekommer över huvud
¶327 taget inte. - Sammanfattningsvis är
¶328 aktieindexobligationen de facto föremål för en form av
¶329 notering. Noteringen sker genom Stockholms fondbörs
¶330 direkta medverkan. Aktieindexobligationen är avsedd
¶331 att vara ett omsättningsbart instrument på en anonym
¶332 placerarmarknad vilket ändamål underlättas av att
¶333 institutioner ställer köpkurser. De noteringar som
¶334 förekommer är allmänt tillgängliga. Detta måste anses
¶335 vara tillräckligt för att aktieindexobligationen skall
¶336 uppfylla kraven enligt såväl 27 § 2 mom. andra stycket
¶337 SIL som punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3
¶338 och 4 §§ SFL. - I övrigt vill jag till skillnad mot
¶339 majoriteten motivera mitt ställningstagande på
¶340 följande sätt. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 7 och 7b - Värdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet av aktieindexobligationen och den tidpunkt
¶341 då innehavet upphör är beroende av förändringar i
¶342 värdet av de aktier som ingår i tillämpligt
¶343 aktieindex. Värdeförändringen beror inte på och kan
¶344 inte beräknas på grundval av låneavtalet. Sådana
¶345 värdeförändringar utgör kapitalvinster och
¶346 kapitalförluster och beskattas enligt reavinstreglerna
¶347 (jfr prop. 1989/90:110, avsnitt 6.6.1 s. 459). -
¶348 Frågorna 8a, 8b och 8c - Vad jag anfört under motiveringen till fråga 3 m.fl. gäller även för det
¶349 fall att en obligation förvärvats under sitt nominella
¶350 värde. Inte heller i den situationen med en för
¶351 förvärvaren helt säkerställd inkomst motsvaras
¶352 värdestegringen av någon finansiell kostnad (ränta)
¶353 för obligationens utfärdare. Värdestegringen innebär
¶354 endast en återvinning av en tidigare innehavares
¶355 realisationsförlust, som i sin tur kan ha berott på en
¶356 nedgång i det aktieindex, vartill lånets
¶357 återbetalningsbelopp knutits eller till risken för att
¶358 obligationsutfärdaren inte kommer att kunna infria
¶359 sitt åtagande att återbetala obligationslånets
¶360 nominella belopp, dvs. omständigheter som inte
¶361 motsvaras av någon finansiell kostnad (ränta) för
¶362 obligationsutfärdaren. Inte heller denna
¶363 värdeförändring beror på eller kan beräknas på
¶364 grundval av låneavtalet. Återvinningen utgör inte
¶365 ränta i ekonomisk mening. I avsaknad av reglering som
¶366 skulle kunna ge utrymme för annan bedömning i
¶367 skattehänseende och då principen om symmetrisk
¶368 behandling av transaktioner - bl.a. i avsikt att
¶369 förhindra skattearbitrage - genomsyrar 1990 års
¶370 skattereform, anser jag att även "säkerställd"
¶371 värdestegring i ett fall som detta skall beskattas
¶372 enligt reglerna för reavinst och inte som ränta och
¶373 liknande avkastning.
¶374 Riksskatteverket och X överklagade och yrkade att
¶375 Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet och förklara
¶376 att aktieindexobligationen var att anse som marknadsnoterad
¶377 (fråga 2) och att obligationen vid förmögenhetstaxeringen
¶378 skulle tas upp till 75 procent av det noterade värdet
¶379 enligt bestämmelserna i punkt 5 första stycket av
¶380 anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
¶381 förmögenhetsskatt (fråga 9).
¶382 Riksskatteverket yrkade vidare att förhandsbeskedet även i
¶383 övrigt skulle ändras så att det överensstämde med den
¶384 uppfattning som verket gett uttryck för hos
¶385 Skatterättsnämnden, vilket innebar i huvudsak att
¶386 räntebeskattning kunde aktualiseras vid inlösen av
¶387 obligationen, vid avyttring av obligationen under löptiden
¶388 till emitterande bank (förtida inlösen) och - i princip -
¶389 vid avyttring till tredje man efter dagen för fastställelse
¶390 av slutindex (frågorna 3-8).
¶391 X bestred bifall till Riksskatteverkets ändringsyrkande
¶392 såvitt avsåg frågorna 3-8.
¶393 Regeringsrätten (1994-02-03, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande de frågor som överklagats
¶394 och fastställde nämndens förhandsbesked i denna del.
¶395 II.
¶396 I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde
¶397 Y AB i huvudsak följande: Sökandebolaget bedrev uthyrning
¶398 av lokaler och finansiell förvaltning. Bolaget hade
¶399 investerat och avsåg att framdeles investera i en treårig
¶400 aktieindexobligation utgiven av Skandinaviska Enskilda
¶401 Banken. (Villkoren för obligationslånet beskrivs i X:s
¶402 ansökan i I.) Frågor - 1. Skulle aktieindexobligationen beskattas enligt reglerna i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om
¶403 statlig inkomstskatt (SIL) eller enligt reglerna för
¶404 fordringar i 29 § 1 och 2 mom. SIL? - 2. Var
¶405 aktieindexobligationen att anse som marknadsnoterad enligt
¶406 definitionen i 27 § 2 mom. andra stycket SIL alternativt
¶407 enligt 29 § 2 mom. SIL? - 3. Om bolaget förvärvat
¶408 aktieindexobligationen av emitterande bank till nominellt
¶409 belopp och behöll obligationen till inlösen skulle det
¶410 belopp bolaget erhöll på slutdagen - utöver nominellt
¶411 belopp - beskattas som reavinst eller som ränta? - 3 b) Om
¶412 någon del skulle beskattas som ränta - vid vilken tidpunkt
¶413 och efter vilka beräkningsgrunder skulle beskattning ske? -
¶414 4. Om bolaget förvärvat aktieindexobligationen av
¶415 emitterande bank till nominellt belopp och avyttrade
¶416 obligationen under löptiden till tredje man skulle det
¶417 belopp bolaget erhöll som översteg nominellt belopp
¶418 beskattas som reavinst eller som ränta? - 4 b) Blev svaret
¶419 på fråga 4 annorlunda om bolaget avyttrade obligationen
¶420 under löptiden men efter fastställelsedagen för slutindex?
¶421 - 4 c) Blev svaren på frågorna 4 och 4 b) annorlunda om
¶422 avyttring skedde till emitterande bank? - 4 d) Om någon del
¶423 skulle beskattas som ränta - vid vilken tidpunkt och efter
¶424 vilka beräkningsgrunder skulle beskattning ske? - 5. Hur
¶425 skulle beskattning ske om bolaget förvärvade
¶426 aktieindexobligationen av emitterande bank till nominellt
¶427 belopp och avyttrade obligationen under löptiden till
¶428 tredje man för belopp som understeg av bolaget erlagt
¶429 belopp? - 5 b) Blev svaret på fråga 5 annorlunda om
¶430 avyttring skedde under löptiden men efter
¶431 fastställelsedagen för slutindex? - 5 c) Blev svaren på
¶432 frågorna 5 och 5 b) annorlunda om avyttring skedde till
¶433 emitterande bank? - 6. Hur skulle beskattning ske om
¶434 bolaget förvärvade aktieindexobligationen på marknaden av
¶435 tredje man för ett belopp som översteg nominellt belopp och
¶436 sedan behöll den till inlösen, varvid bolaget erhöll ett
¶437 högre belopp än bolaget betalt? - 6 b) Blev svaret på
¶438 fråga 6 annorlunda om avyttring skedde till tredje man före
¶439 inlösen? - 6 c) Hade bolaget rätt till avdrag för någon del
¶440 av erlagd köpeskilling såsom för utgiven räntekompensation?
¶441 - 6 d) Kunde någon beskattning såsom för ränteintäkt
¶442 aktualiseras under bolagets innehavstid? Hur skulle då
¶443 denna beräknas? - 7. Hur skulle beskattning ske om bolaget
¶444 förvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
¶445 man för ett belopp som översteg nominellt belopp och sedan
¶446 behöll den till inlösen, varvid bolaget erhöll ett lägre
¶447 belopp än bolaget betalt för obligationen men ändå över det
¶448 nominella beloppet? - 7 b) Blev svaret på fråga 7
¶449 annorlunda om avyttring skedde till tredje man före
¶450 inlösen? - 8. Hur skulle beskattning ske om bolaget
¶451 förvärvade aktieindexobligationen på marknaden av tredje
¶452 man till ett pris som understeg obligationens nominella
¶453 belopp och sedan behöll den till inlösen varvid bolaget
¶454 erhöll - a) nominellt belopp? - b) mer än nominellt belopp?
¶455 - 8 c) Blev svaren på frågorna 8 a) och 8 b) annorlunda om
¶456 avyttring i stället skedde till tredje man före inlösen? -
¶457 8 d) Kunde beskattning såsom för ränteintäkt under bolagets
¶458 innehavstid aktualiseras?
¶459 Skatterättsnämnden (1993-02-11, Sandström, ordförande, Lindström, Nord, Qwerin, Rosen) yttrade: Fråga 1 - Aktieindexobligationen är ett sådant finansiellt instrument
¶460 som avses i 27 § 1 mom. SIL. - Motivering. - Aktieindexobligationen tillhör inte de i 27 § 1 mom. SIL
¶461 särskilt angivna finansiella instrumenten. Till
¶462 konstruktion och verkningssätt företer emellertid
¶463 obligationen likheter med flera av de instrument som nämns
¶464 i momentet. Obligationen bör därför behandlas på samma sätt
¶465 som dessa instrument. - Fråga 2 - Aktieindexobligationen är inte marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
¶466 - Motivering. - Aktieindexobligationen är inregistrerad vid Stockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
¶467 (1979:749) om Stockholms fondbörs och förordningen
¶468 (1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och förordningen
¶469 har upphävts genom SFS 1992:543 och 561). Obligationen
¶470 finns upptagen på börsens officiella månatliga kurslista
¶471 för obligationer. Någon handel med obligationen vid börsen
¶472 förekommer inte. På listan noteras inte betalkurser eller
¶473 omsättning för obligationen. Däremot förekommer köpkurser.
¶474 I syfte att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
¶475 aktieindexobligationer och personer som vill förvärva
¶476 sådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda Banken
¶477 kurser som obligationsinnehavare är beredda att sälja för
¶478 respektive presumtiva köpare är beredda att betala eller
¶479 som banken på egen hand räknar fram. Banken förmedlar köp
¶480 och försäljningar på löpande basis. Vad banken känner till
¶481 har hittills ca 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom.
¶482 andra stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
¶483 instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte optioner
¶484 och terminer) bestämmas schablonmässigt. Förutsättningen är
¶485 att instrumentet är marknadsnoterat, dvs. "föremål för
¶486 notering på inländsk eller utländsk börs eller annan
¶487 kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är
¶488 allmänt tillgänglig". - Den omständigheten att någon
¶489 börshandel med instrumentet inte förekommer utesluter
¶490 alltså inte i sig att obligationen kan anses vara
¶491 marknadsnoterad. Av de i ärendet lämnade uppgifterna
¶492 framgår emellertid att det hittills inte förekommit några
¶493 sådana noteringar om avslut m.m. som förutsätts i 27 §
¶494 2 mom. andra stycket SIL. Aktieindexobligationen uppfyller
¶495 därför inte de krav som ställs på ett instrument för att
¶496 det skall anses vara marknadsnoterat. - Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d - Reglerna om reavinst och reaförlust är tillämpliga. Någon
¶497 beskattning eller avdragsrätt som för ränta aktualiseras
¶498 inte. - Motivering. - Vad gäller frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7 och 7b är värdeförändringen mellan
¶499 tidpunkten för förvärvet och den tidpunkt då innehavet
¶500 upphör inte så förutsebar att den kan hänföras till ränta.
¶501 I stället skall reglerna om reavinst och reaförlust
¶502 tillämpas. - Enligt förutsättningarna för frågorna 8a, 8b,
¶503 8c och 8d förvärvas aktieindexobligationen för ett belopp
¶504 som understiger det garanterade inlösenbeloppet. Vad saken
¶505 gäller är om den vid förvärvet påräkneliga värdestegringen
¶506 i bokföringshänseende - och därmed eventuellt också i
¶507 skattehänseende - skall behandlas som ränta (löpande
¶508 avkastning). - Bokföringsnämnden (BFN) har gett ut ett
¶509 uttalande (BFN U 92:3) om redovisningen av s.k.
¶510 nollkupongsobligationer, dvs. värdepapper där hela räntan
¶511 betalas ut när obligationen löses in. BFN:s uttalande avser
¶512 såväl det fall att obligationen i redovisningshänseende
¶513 behandlas som omsättningstillgång som det fall att den
¶514 behandlas som anläggningstillgång. - BFN:s uppfattning är
¶515 att underkursen skall ses som en från början känd inkomst
¶516 som skall periodiseras så att en konstant förräntning
¶517 (effektiv ränta) på innehavet erhålls över löptiden (att
¶518 obligationen kan komma att avyttras före inlösen ändrar
¶519 inte saken). BFN förordar att det i balansräkningen
¶520 bokförda värdet på obligationen (varmed torde avses
¶521 obligationens anskaffningsvärde) successivt ökas med
¶522 upplupen ränta. Det är enligt BFN också förenligt med god
¶523 redovisningssed att redovisa den upplupna räntan under
¶524 rubriken Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Med
¶525 det redovisningssättet ändras inte obligationens
¶526 anskaffningsvärde. - Den skattemässiga inkomstberäkningen
¶527 för bolaget skall ske enligt bokföringsmässiga grunder
¶528 (24 § kommunalskattelagen /1928:370/, KL) - i den mån dessa
¶529 inte strider mot bestämmelserna i KL - och på grundval av
¶530 bolagets bokföring (punkt 1 första stycket av anvisningarna
¶531 till paragrafen). Räntor skall i princip hänföras till det
¶532 år på vilket de belöper (tredje stycket av
¶533 anvisningspunkten). I fråga om s.k. reatillgångar
¶534 (tillgångar för vilka vid en avyttring vinsten och inte
¶535 vederlaget utgör intäkt av näringsverksamhet) är den
¶536 redovisningsmässiga behandlingen inte alltid
¶537 utslagsgivande. Av punkt 1 sista stycket av anvisningarna
¶538 till 24 § KL framgår att reglerna i bl.a. 3 § 7-11 mom.,
¶539 24 § 1-5 mom. och 27 § 1-4 mom. SIL gäller för sådana
¶540 tillgångar. I skattehänseende är aktieindexobligationen en
¶541 reatillgång hos bolaget. - Nämnden gör följande bedömning.
¶542 - I den situation som avses med frågorna får
¶543 obligationsförvärvaren avkastning helt eller delvis i form
¶544 av en förutsebar värdestegring. Vad gäller den
¶545 redovisningsmässiga behandlingen av denna värdestegring
¶546 föreligger knappast någon principiell skillnad i
¶547 förhållande till ett förvärv av en nollkupongsobligation.
¶548 BFN:s uttalande är därför av betydelse även i fråga om
¶549 aktieindexobligationer som förvärvas för pris under ett
¶550 garanterat inlösenpris. Principen att underkurser bör
¶551 periodiseras över löptiden har också kommit till uttryck i
¶552 Redovisningsrådets rekommendation (RR 03:92) om redovisning
¶553 av fordringar och skulder med hänsyn till räntevillkor och
¶554 dold räntekompensation (se särskilt punkterna 17-23 om
¶555 reversfordringar och andra lånefordringar som förvärvats
¶556 från annan och för vilka en väl fungerande marknad ej
¶557 existerar). För den redovisningsmässiga behandlingen torde
¶558 det sakna betydelse om värdestegringen har sin grund i de
¶559 ursprungliga emissionsvillkoren eller i förändringar i
¶560 ränteläget som inträffat efter emissionen. - För aktiebolag
¶561 liksom för fysiska personer skall fr.o.m. 1992 års taxering
¶562 den s.k. genomsnittsmetoden tillämpas vid
¶563 reavinstbeskattningen (27 § 2 mom. första stycket SIL). Har
¶564 ett finansiellt instrument avyttrats görs inget försök att
¶565 fastställa den "verkliga" anskaffningsutgiften för just det
¶566 instrumentet. I stället beräknas det genomsnittliga
¶567 anskaffningsvärdet för samtliga instrument av samma slag
¶568 och sort på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och
¶569 med hänsyn till inträffade förändringar beträffande
¶570 innehavet. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är hur
¶571 genomsnittsmetoden ställer sig till en eventuell löpande
¶572 beskattning av den beräknade värdestegringen, baserad på
¶573 innehållet i god redovisningssed. - I fråga om obligationer
¶574 där avkastning helt eller delvis utgår i form av en
¶575 förutsebar värdestegring kan den kollektiva beräkning som
¶576 genomsnittsmetoden förutsätter inte utan vidare förenas med
¶577 en separat räntebeskattning av varje individuellt
¶578 instrument för sig. Har exempelvis en del av ett innehav
¶579 avyttrats måste en eventuell räntebeskattning
¶580 fortsättningsvis, på samma sätt som reavinstbeskattningen,
¶581 knyta an inte till individuella instrument utan till ett
¶582 instrument förvärvat till genomsnittspris. Vid en eventuell
¶583 samtidig tillämpning av rea- och räntereglerna kan
¶584 särskilda problem uppkomma om instrument förvärvats till
¶585 kurs såväl under som över den garanterade inlösenkursen.
¶586 Vad gäller det i ärendet aktuella instrumentet tillkommer
¶587 att en vid förvärvet erlagd överkurs inte har karaktär av
¶588 räntekostnad vilket i sig - om innehavet avser också
¶589 instrument som förvärvats till underkurs - omöjliggör en
¶590 samtidig tillämpning av rea- och räntereglerna. Av bl.a.
¶591 systematiska skäl bör en räntebeskattning inte komma i
¶592 fråga ens i det fall att innehavet avser endast en enstaka
¶593 till underkurs förvärvad aktieindexobligation. - Oavsett
¶594 vilken bedömning som skulle ha gjorts vid en tillämpning av
¶595 äldre skatteregler är nämndens uppfattning att en
¶596 räntebeskattning av den av bolaget förvärvade
¶597 aktieindexobligationen inte är förenlig med den vid
¶598 reavinstbeskattningen numera tillämpade genomsnittsmetoden.
¶599 - Frågorna 3b och 4d förfaller.
¶600 Ledamöterna Wingren och Colver var med instämmande av nämndens sekreterare Roupe skiljaktiga såvitt gällde motiveringen av svaret på frågorna 8a, 8b, 8c och 8d
¶601 och anförde följande: - Vi delar majoritetens
¶602 bedömning utom i vad avser det som anförs i
¶603 motiveringen under Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d efter stycket "Nämnden gör följande bedömning." och före det stycke
¶604 som börjar "För aktiebolag liksom" där enligt vår
¶605 mening istället följande hade bort anföras. - När det
¶606 vid en beräkning enligt bokföringsmässiga grunder
¶607 gäller att hänföra en inkomst, som ännu inte har
¶608 uppburits kontant eller eljest kommit den
¶609 skattskyldige tillhanda, till det år på vilket den
¶610 faktiskt belöper förutsätts att inkomsten är känd
¶611 såväl till sin storlek som till sin karaktär. - Den
¶612 ifrågavarande obligationen kan enligt
¶613 förutsättningarna för förhandsbeskedet överlåtas. Om
¶614 en avyttring sker av en sådan överlåtbar obligation
¶615 utgiven till underkurs före inlösentillfället är den
¶616 vinst som uppkommer inte förutsebar - den kan påverkas
¶617 av t.ex. förändrad solvens hos låntagaren, förändrat
¶618 allmänt ränteläge och liknande omständigheter som
¶619 påverkar kurssättningen av obligationen vid
¶620 avyttringstillfället. En vinst vid avyttringen torde
¶621 därför - i motsats till vad som gäller vid en
¶622 inlösen - i normalfallet inte vara att hänföra till
¶623 ränta. Visserligen har i ett fall vinst vid avyttring
¶624 av räntelös fordran utgiven till underkurs
¶625 (finansväxel) behandlats som ränta (jfr RÅ 1972
¶626 ref. 51) men i det fallet var det fråga om en fordran
¶627 med kort löptid och en avyttring till den bank som
¶628 förmedlat lånet varför det speciella fallet torde ha
¶629 ansetts som en förtida inlösen. - Storleken och
¶630 karaktären av den inkomst som utgör skillnadsbelopp
¶631 mellan vad bolaget erhåller för obligationen och vad
¶632 som lämnats som vederlag vid förvärvet av denna är
¶633 konstaterad först vid en realisation i form av inlösen
¶634 eller avyttring. Av bestämmelserna om redovisning av
¶635 inkomst till beskattning enligt bokföringsmässiga
¶636 grunder kan inte - oavsett om obligationen är en
¶637 anläggnings- eller omsättningstillgång - anses följa
¶638 skyldighet att genom uppskrivning av en värdeökning
¶639 eller på annat sätt under innehavstiden redovisa
¶640 inkomst av innehavet. Härtill leder inte heller BFN:s
¶641 ovannämnda uttalande. Dessutom är följande att beakta.
¶642 Ledamoten Virin var skiljaktig i vad avsåg svaret på fråga 2 samt beträffande motiveringen av svaren på
¶643 frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7,
¶644 7b, 8a, 8b, 8c och 8d och anförde följande. - Enligt
¶645 min mening är aktieindexobligationen att anse som
¶646 marknadsnoterad enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
¶647 - Aktieindexobligationen är inregistrerad vid
¶648 Stockholms fondbörs enligt bestämmelserna i lagen
¶649 (1979:749) om Stockholms fondbörs och förordningen
¶650 (1979:996) om Stockholms fondbörs (lagen och
¶651 förordningen har upphävts genom SFS 1992:543 och 561).
¶652 Obligationen finns upptagen på börsens officiella
¶653 månatliga kurslista för obligationer. Någon handel med
¶654 obligationen vid börsen förekommer inte. På listan
¶655 noteras inte betalkurser eller omsättning för
¶656 obligationen. Däremot förekommer köpkurser. I syfte
¶657 att möjliggöra uppgörelser mellan innehavare av
¶658 aktieindexobligationer och personer som vill förvärva
¶659 sådana obligationer förmedlar Skandinaviska Enskilda
¶660 banken kurser som obligationsinnehavare är beredda att
¶661 sälja för respektive presumtiva köpare är beredda att
¶662 betala eller som banken på egen hand räknar fram.
¶663 Banken förmedlar köp och försäljningar på löpande
¶664 basis. Vad banken känner till har hittills ca
¶665 30 avslut förekommit. - Enligt 27 § 2 mom. andra
¶666 stycket SIL får anskaffningsvärdet för finansiella
¶667 instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL (dock inte
¶668 optioner och terminer) bestämmas schablonmässigt.
¶669 Förutsättningen är att instrumentet är
¶670 marknadsnoterat, dvs. "föremål för notering på
¶671 inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig
¶672 notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt
¶673 tillgänglig". - Regeln är - enligt min bedömning inte
¶674 utan fog - utformad på ett sådant sätt att gränserna
¶675 för dess tillämpning inte tål någon formell
¶676 hårddragning. Skälet till regelns utformning
¶677 utvecklades i prop. 1989/90:110, s. 429 och 722-723.
¶678 Frågan vilka värdepapper som skall undantas från
¶679 begränsningen av avdragsrätten till 70 procent,
¶680 bör som nämnts avgöras bl.a. med hänsyn till
¶681 vilka kontrollmöjligheter som finns.
¶682 I de fall det inte finns några marknadsnoteringar
¶683 kan skattemyndigheterna inte kontrollera att
¶684 egendomen verkligen har köpts och sålts till den
¶685 kurs som den skattskyldige uppgett. Det finns
¶686 inte heller samma möjligheter att upptäcka att
¶687 han över huvud taget har ägt ett värdepapper.
¶688 - - - -
¶689 Här finns också definitionen av vad som avses med
¶690 marknadsnoterad. Den anknyter till den definition
¶691 som i dag återfinns i punkt 5 av anvisningarna
¶692 till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
¶693 förmögenhetsskatt. En skillnad i förhållande till
¶694 definitionen i nämnda lag är att det här anges
¶695 att noteringen skall vara allmänt tillgänglig.
¶696 Anledningen till detta är att noteringarna hos
¶697 privata kreditinstitut skall räknas som
¶698 "marknadsnotering" likaväl som notering på t.ex.
¶699 Stockholms fondbörs men både skattskyldiga och
¶700 taxeringsmyndigheterna måste kunna få del av
¶701 noteringarna för att instrumenten skall anses
¶702 marknadsnoterade.
¶703 Det enda uttryckligen uppgivna skälet till
¶704 lagregleringen är kontrollskälet. Uttryckligen anges
¶705 också att "privata" noteringar skall godtas om blott
¶706 noteringarna är tillgängliga för allmänheten och
¶707 skattemyndigheterna. Kravet på tillgängligheten visar
¶708 i själva verket att det nakna noteringskravet kan
¶709 uppfattas som mycket lättuppfyllt. -
¶710 Aktieindexobligationen är föremål för notering på
¶711 Stockholms fondbörs. Redan därmed uppfylles lagens
¶712 krav. Hittills har också en viss omsättning förekommit
¶713 under institutionell medverkan. Aktieindexobligationen
¶714 är uppenbarligen avsedd för placering och omsättning
¶715 på en anonym och välorganiserad placerarmarknad. De
¶716 eftersträvade kontrollmöjligheterna föreligger. Att
¶717 omsättningen ännu inte tagit mer omfattande
¶718 proportioner kan bero på att aktieindexobligationen
¶719 typiskt sett har en relativt trög värdeutveckling
¶720 under löptidens början. Senare under obligationens
¶721 löptid kommer följsamheten mot det aktieindex som
¶722 obligationen representerar att bli större och större.
¶723 Då ökar incitamenten för kortfristiga placerare att ta
¶724 positioner. Detta kan inträffa ganska tidigt under
¶725 löptiden om aktieindex stiger oförmodat snabbt, och
¶726 optionselementet i obligationen därigenom tidigt blir
¶727 vad som brukar kallas "in the money". Sannolikheten
¶728 för en mera intensiv handel med
¶729 aktieindexobligationerna ökar då kraftigt. Ett annat
¶730 skäl till att omsättningen varit låg kan vara att
¶731 aktieindexobligationen alltjämt är ett mycket ovanligt
¶732 och svårförstått instrument. Endast ett fåtal lån har
¶733 hittills emitterats; samtliga under senare år.
¶734 Utomlands, där instrumentet funnit längre, är handeln
¶735 följaktligen mera omfattande. - Det är dessutom väl
¶736 känt att ett antal aktier på OTC-listan och O-listan i
¶737 prakten omsätts ytterst sällan utan att det för den
¶738 skull ifrågasätts att de är marknadsmässigt omsatta i
¶739 nu aktuella lagrums mening. Aktieindexobligationer kan
¶740 försäljas relativt omgående om innehavaren accepterar
¶741 den vid varje tidpunkt allmänt (vid bankkontoret)
¶742 tillgängliga erbjudna kursen, alternativt den
¶743 indikativa köpkurs, som banken har "intentionen att
¶744 ställa" .... "baserad på obligationens teoretiska
¶745 värde". Utan sådana intentioner torde ett för
¶746 marknaden avsett värdepapper vara omöjligt att
¶747 emittera. - Vad gäller andelar i värdepappersfonder,
¶748 vilka heller aldrig ifrågasatts som marknadsmässigt
¶749 omsatta finansiella instrument, förvärvas de genom att
¶750 inbetalning (ofta i form av regelbundet sparande i
¶751 relativt små belopp) till fonden görs, varvid nya
¶752 (bråkdelar av) andelar ges ut, och avyttras de genom
¶753 utbetalning från fonden av önskat belopp, varvid
¶754 andelstalet (eller bråkdelar därav) går ned. Någon
¶755 omsättning av andelar, dvs. överlåtelse mellan
¶756 placerare förekommer över huvud taget inte. -
¶757 Sammanfattningsvis är aktieindexobligationen de facto
¶758 föremål för en form av notering. Noteringen sker genom
¶759 Stockholms fondbörs direkta medverkan.
¶760 Aktieindexobligationen är avsedd att vara ett
¶761 omsättningsbart instrument på en anonym
¶762 placerarmarknad vilket ändamål underlättas av att
¶763 institutioner ställer köpkurser. De noteringar som
¶764 förekommer är allmänt tillgängliga. Detta måste anses
¶765 vara tillräckligt för att aktieindexobligationen skall
¶766 uppfylla kraven enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL.
¶767 - I övrigt vill jag till skillnad mot majoriteten
¶768 motivera mitt ställningstagande på följande sätt.
¶769 Frågorna 3, 4, 4b, 4c, 5, 5b, 5c, 6, 6b, 6c, 6d, 7, 7b, 8a, 8b, 8c och 8d
¶770 Värdeförändringen mellan tidpunkten för förvärvet av
¶771 aktieindexobligationen och den tidpunkt då innehavet
¶772 upphör är beroende av förändringar i värdet av de
¶773 aktier som ingår i tillämpligt aktieindex.
¶774 Värdeförändringen beror inte på och kan inte beräknas
¶775 på grundval av låneavtalet. Sådana värdeförändringar
¶776 utgör kapitalvinster och kapitalförluster och
¶777 beskattas enligt reavinstreglerna (jfr prop.
¶778 1989/90:110, avsnitt 6.6.1 s. 459). Någon
¶779 räntebeskattning aktualiseras inte. Detta gäller även
¶780 om förvärvet skett till en kurs understigande det
¶781 nominella värdet. Inte heller i den situationen med en
¶782 för förvärvaren helt säkerställd inkomst motsvaras
¶783 värdestegringen av någon finansiell kostnad (ränta)
¶784 för obligationens utfärdare. Värdestegringen innebär
¶785 endast en återvinning av en tidigare innehavares
¶786 realisationsförlust, som i sin tur kan ha berott på en
¶787 nedgång i det aktieindex, vartill lånets
¶788 återbetalningsbelopp knutits eller till risken för att
¶789 obligationsutfärdaren inte kommer att kunna infria
¶790 sitt åtagande att återbetala obligationslånets
¶791 nominella belopp, dvs. omständigheter som inte
¶792 motsvaras av någon finansiell kostnad (ränta) för
¶793 obligationsutfärdaren. Inte heller denna
¶794 värdeförändring beror på eller kan beräknas på
¶795 grundval av låneavtalet. - Den omständigheten att det
¶796 enligt god redovisningssed finns skäl att periodisera
¶797 och intäktsföra värdestegringen saknar betydelse för
¶798 bedömningen av intäktens skattemässiga natur. Intäkter
¶799 i form av kapitalåtervinning utgör inte ränta i
¶800 ekonomisk mening. I avsaknad av reglering som skulle
¶801 kunna ge utrymme för annan bedömning i skattehänseende
¶802 och då principen om symmetrisk skattemässig behandling
¶803 av transaktioner - bl.a. i avsikt att förhindra
¶804 skattearbitrage - genomsyrar 1990 års skattereform,
¶805 anser jag att även "säkerställd" värdestegring i ett
¶806 fall som detta skall beskattas enligt reglerna för
¶807 reavinst och inte som ränta och liknande avkastning.
¶808 Riksskatteverket och Y AB överklagade och yrkade att
¶809 Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet och förklara
¶810 att aktieindexobligationen var att anse som marknadsnoterad
¶811 (fråga 2).
¶812 Riksskatteverket yrkade vidare att förhandsbeskedet även i
¶813 övrigt skulle ändras så att det överensstämde med den
¶814 uppfattning som verket gett uttryck för hos
¶815 Skatterättsnämnden, vilket innebar i huvudsak att
¶816 räntebeskattning kunde aktualiseras vid inlösen av
¶817 obligationen, vid avyttring av obligationen under löptiden
¶818 till emitterande bank (förtida inlösen) och - i princip -
¶819 vid avyttring till tredje man efter dagen för fastställelse
¶820 av slutindex (frågorna 3-8).
¶821 Bolaget bestred bifall till Riksskatteverkets
¶822 ändringsyrkande såvitt avsåg frågorna 3-8.
¶823 Regeringsrätten (1994-02-03, Björne, Tottie, Dahlman, Werner, Swartling) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden beträffande de frågor som överklagats
¶824 och fastställde nämndens förhandsbesked i denna del.
¶825 Föredragna 1994-01-11, föredragande Håkansson, målnummer
¶826 1126--1127-1993