Citera som: MÖD 2023:17, Mark- och miljööverdomstolen, 2023-10-10. Källa: Sveriges Domstolar, https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/sok/publicering/1bf0cecc-f856-46f0-b4c8-7d802535d48e. Via https://legal.exploreworldai.com/cases/se/mod-2023-17
Hämtad från källan 2026-09-26T03:01:11.727Z. Referatet är källans eget; hela domdokumentet publicerades inte av källan.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2022-07-28 i mål nr P 91-22, se bilaga A
PARTER
Klagande
Karlskrona kommun
371 83 Karlskrona
Motpart
1. AB
2. EB
3. LE
4. NJ
5. EL
6. AS
7. KS
Ombud för 6 och 7: Foyen Advokatfirma KB
SAKEN
Detaljplan för XXX, Sturkö, i Karlskrona kommun
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt handläggning.
___________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Karlskrona kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen.
AB, EB, LE, AS och KS har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.
NJ och EL har fått tillfälle att svara på kommunens överklagande men har inte hörts av.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Karlskrona kommun har anfört bl.a. följande.
I mark- och miljödomstolens domskäl anges att någon inventering av fåglar och fladdermöss eller andra arter inte har gjorts och att planområdets naturförutsättningar är knapphändigt redovisade i planbeskrivningen. Kommunen vill framhålla att en översiktlig inventering av området har genomförts under planprocessen av kommunekolog. Då planområdet i huvudsak består av odlad mark och de naturvärden som finns bedöms som tämligen begränsade, blev slutsatsen efter inventeringen att naturvärdena inte behövde undersökas vidare. De sökningar som gjorts i artportalen har inte heller visat några identifierade fynd av hotade arter varken inom planområdet eller i närområdet.
Den 18 augusti 2022 gjordes ytterligare ett platsbesök för att inventera livsmiljöer för fåglar och fladdermöss. Efter genomförd inventeringen kunde konstateras att den naturbeskrivning som finns gällande området stämmer väl med de förhållanden som rådde på platsen vid platsbesöket. Under inventeringen undersöktes området extra noga utifrån förekomsten av håligheter som kan vara potentiella livsmiljöer för fladdermöss. Några håligheter kunde inte hittas efter att de bevuxna partierna som är föremål för avverkning undersökts noga. Ekologen noterade att häckande fåglar kan förekomma i området men att det inte finns någon risk för påverkan av fåglarnas livsmiljöer så länge avverkning inte sker mitt under häckningsperioden. Området sett i ett större sammanhang har gott om livsmiljöer för häckning även efter att delar av vegetationen inom planområdet avverkats. Några skyddade arter påträffades inte vid besöket.
AB, AS och KS har anfört bl.a. följande. Kommunen har anfört att ytterligare en inventering har utförts och att ekologen noterade att häckande fåglar kan förekomma i området. Det anges emellertid inte vilka häckande fågelarter som noterades vid inventeringen eller hur inventeringen utfördes. Vidare saknas en redogörelse för om den aktuella tidpunkten, dvs. den 18 augusti, är lämplig för inventering av häckande fåglar. Det noteras även att kommunen vid det nya platsbesöket vad gäller fladdermöss endast undersökt de bevuxna partierna som är aktuella för avverkning och om lämpliga håligheter förekommit i dessa. Kommunen tycks alltså inte ha undersökt de träd som inte kommer att avverkas eller omkringliggande träd eller anläggningar såsom ladugårdar, där fladdermöss kan tänkas förekomma. Det finns anledning att undersöka om tillkommande ljusföroreningar kan störa fladdermössen.
EB och LE har anfört bl.a. följande. Det kan inte vara en enskild kommuns sak att avgöra om en mer omfattande artinventering behövs. Befintligt regelverk måste gälla tills annat sägs även om det innebär en ökad kostnad för kommunen. Det är inte påståenden från sakägare som föranlett domstolens beslut utan brister i kommunens egna underlag.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för ett nytt bostadsområde på Sturkö med plats för ca 60 lägenheter. Området består idag av åkermark samt viss vegetation och berg i dagen. Frågan i målet är om detaljplanen, som mark- och miljödomstolen ansett, ska upphävas på den grunden att det saknas tillräcklig utredning om förekomsten av fridlysta arter.
BILD (KARTAN) UTESLUTEN HÄR:
Bild ur kommunens överklagande som visar planområdet. Den vegetation som kommunen anser påverkas av planen är markerad med rödstreckade cirklar.
Enligt artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att bl.a. avsiktligt störa vilda fåglar under vissa förutsättningar (4 §), skada eller förstöra fortplantningsområden eller viloplatser för fladdermöss (4 a §) samt döda eller skada ekoxar och deras ägg, larver eller bon (6 §). Dispens kan ges enligt 14 § om det gäller förbuden i 4 eller 4 a § och enligt 15 § om det gäller förbuden i
6 §.
Plan- och bygglagen (2010:900) ställer inte uttryckligen krav på att bestämmelserna i artskyddsförordningen ska beaktas i ett detaljplaneärende. Regelsystemet får emellertid anses förutsätta att underlaget i ett planärende belyser dessa frågor på ett erforderligt sätt så att en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantningsområden och viloplatser kan göras. Om frågan om
artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar slutförts finns en risk att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd (jfr rättsfallet RÅ 2005 ref. 44).
Hur omfattande underlag som krävs i planarbetet till grund för bedömningen av om genomförandet av detaljplanen kan komma i konflikt med artskyddsreglerna får avgöras från fall till fall, beroende på hur starka indikationer det finns på en sådan konflikt. Att kommunen inledningsvis låter undersöka området mer översiktligt för att sedan ta ställning till om ytterligare utredning är motiverad kan ofta vara ett lämpligt tillvägagångssätt.
I detta fall har en kommunekolog inventerat området under planarbetet och bedömt att naturvärdena är relativt begränsade i de delar där bebyggelse tillåts. Några rödlistade arter påträffades inte. Närboende har uttryckt oro för att fåglar, fladdermöss och ekoxe kan komma att påverkas, men det finns inte några konkreta uppgifter i målet om att hotade fågelarter häckar i området eller att fladdermöss använder det som fortplantningsområde eller viloplats. Det har inte heller påståtts att ekoxe påträffats på de platser som får exploateras enligt planen, endast att den förekommer på denna del av Sturkö. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det inventeringsunderlag som presenterats bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det saknas skäl att upphäva detaljplanen på den grunden att förekomsten av fridlysta arter inte utretts tillräckligt. Mark- och miljööverdomstolen bör inte som första instans pröva övriga invändningar som framställts mot detaljplanen. Målet ska därför återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Gösta Ihrfelt, referent, samt tekniska rådet Torbjörn Johansson och tf. hovrättsassessorn Annika Bergstedt.
Föredragande har varit Leonard Örner.
________________________________________
BILAGA A
VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM
PARTER
Klagande
1. AB
2. EB
3. NJ
4. EL
5. AS
6. KS
Ombud för 6-7: Foyen Advokatfirma KB
Motpart
Karlskrona kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT
Karlskrona kommuns beslut 2021-11-23 i ärende nr KS 2021/6398, se bilaga 1
SAKEN
Detaljplan för XXX (Sturkö) i Karlskrona kommun
_____________
DOMSLUT
Med bifall till överklagandena upphäver mark- och miljödomstolen Byggnadsnämnden i Karlshamns kommuns beslut att anta detaljplan för fastigheten XXX (Sturkö) i Karlskronas kommun.
_____________
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun (kommunen) beslutade den 23 november 2021, § 205, att anta detaljplan för fastigheten XXX, Sturkö, i Karlskronas kommun. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten att bygga bostäder inom området. Planen syftar även till att planlägga området med en skala som bidrar till att skapa en högre bebyggelsedensitet än omkringliggande villabebyggelse. Området ska bidra till att stärka platsens identitet som ett skärgårdssamhälle. Kommunen har beslutat att förvärva fastigheten XXX.
EL, NJ, EB och LE, AB, AS och KS har nu överklagat nämndens beslut om antagande av ovan nämnda detaljplan till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
EL och NJ, EB och LE, AB samt AS och KS har yrkat att nämndens beslut ska upphävas.
EL och NJ har anfört bl.a. följande till stöd för sin talan.
Efter att ha granskat detaljplanen för nybyggnationen på XXX finner de att det finns brister. Enligt ritningarna kommer ett par av husens gavlar att hamna ca 8 m från deras tomtgräns. Från att levt i en idyll till att få bygget precis inpå knuten. Genom balkonger/fönster så kommer det nya huset att få direkt insyn till dem och deras uterum, vilket är oacceptabelt. Det kommer också innebära ökat buller och avgaser i deras omgivning. De anser även att man ska anlägga en stor parkering vid vägen, då trafik inpå husknuten inte är trevligt för någon.
Vad gäller de biotopskyddade odlingsrösen och åkerholmar som finns på platsen så har länsstyrelsen gett dispens för att flytta odlingsrösen. Det som först benämndes som åkerholme av länsstyrelsen klassas nu inte som detta efter kommunens hävdande att det inte är en åkerholme på grund av den intilliggande vägen, Sturkövägen. För att något ska klassas som åkerholme behöver hela holmen omgärdas av åkermark. På den häradsekonomiska kartan från 1914-19 syns det tydligt att det har funnits två åkerholmar på tomten. Att man sedan valt att anlägga Sturkövägen i anslutning till en av dessa borde inte påverka dess status som åkerholme och dispens borde därmed krävas även för denna.
De anser att detaljplanen behöver omarbetas när det kommer till antal lägenheter och närheten till angränsande tomter. De anser även att man hade behövt utreda vilka djur som kan finnas på platsen. Till exempel har fladdermöss synts i området, så en inventering av dessa hade varit bra.
EB och LE har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande.
De anser att bostäderna, som kommer innebära att ca 10 procent av öns befolkning trycks ihop på 0,1 procent av öns totala yta, inte stärker skärgårdsmiljön. Genom att blanda enplans- och tvåplansbyggnader kan man minska den negativa påverkan på skärgårdsmiljön och få en varierad bebyggelse samt behålla karaktären av öppet landskap. I princip alla som bor på ön passerar området och det är därför viktigt att bevara skärgårdsmiljön och det öppna landskapet. Genom en- och tvåplans hus minskar man också påverkan från buller och trafik samt den negativa påverkan ljus- och solflöde. Kommunen har justerat avståndet som ska gälla mellan befintliga fastigheter och nybyggnationen, men har inte visat på vilket sätt det förbättrar ljus- och solflöde. Att under sommarmånaderna gå miste om sen eftermiddags- och kvällssol har stor inverkan på dem. Kommunen har inte heller redovisat något underlag som visar hur tänkt byggnation påverkar deras eventuella installation av solpaneler. De vill att byggnationen begränsas genom att glesa ut till färre byggnader eller genom att enplans- och tvåplans byggnader blandas.
Deras fastighet är byggd på samma berg som nu ska bebyggas. De är oroliga för hur det naturliga vattenflödet under markytan påverkas när berget sprängs sönder. Under deras hus finns en bergsskreva som periodvis fylls med avrunnet regnvatten, men som de hittills kunnat avhjälpa. Men ett eventuellt ökat naturligt flöde under markytan får omfattande konsekvenser. De vill att kommunen genom en utredning visar hur sådana problem inte uppstår och vilket ansvar kommunen har om det ändå uppstår.
AB har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande.
Han anser att kommunens beslut ska upphävas med hänvisning till att påverkan på fladdermössens livsmiljö inom området inte har utretts samt att ängen består av ett rikt djurliv med stora mängder fladdermöss. Det är nödvändigt att genomföra en inventering av fladdermöss inom planområdet. De som bor och verkar i området har noterat att det finns mycket fladdermöss i området och de större träd som finns på XXX bör grundligt undersökas med förekomsten av eventuella boplatser. Förekomsten av fladdermöss i och i närheten av detaljplaneområdet har inte belysts i den naturvärdesinventering som gjorts inom ramen för detaljplanearbetet.
Inventeringen saknar vidare närmre analys i fråga om viloplatser för fladdermöss. Dessutom är det förbjudet att störa fladdermöss, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller jaktområden.
Vidare anser han att det är integritetskränkande och innebär en kraftig insyn på hans fastighet YYY att placera höga våningshus 8 m från hans tomtgräns och intilliggande hus. Området Tockatorp är idag glest bebyggt. Planen har i illustrationen visat flerbostadshus i två våningsplan. Planbestämmelserna anger inget avseende antal våningar utan endast högsta byggnadshöjd, och detta kommer avvika helt från den tidigare bebyggelsen.
Eftersom området innehåller stenröse och odlingsrösen samt stora åkerholmar och att området ligger inom biotopskyddsområden anser han att kommunens beslut ska upphävas. Vissa av husen enligt detaljplanen kommer att placeras på dessa känsliga områden som är skyddade enligt miljöbalken. Han vill även påtala att detta inte enbart är en skyddad biotop, utan även är en kulturhistorisk markör i landskapet som kommer att förstöras vid en flytt av stenrösena. I planbeskrivningen anges generellt att planförslaget tar hänsyn till natur- och kulturvärdena inom och intill området. Någon särskild bedömning avseende odlingsrösenas kulturhistoriska värde har dock inte gjorts.
Detaljplanen kommer även att innebära en kraftig förtätning och en mycket högre bebyggelsedensitet är omkringliggande bebyggelse. Bebyggelsen kommer att bli för dominant och ingen hänsyn tas till befintlig bebyggelse.
Trafiksituationen kommer inte bli hållbar ur säkerhetssynpunkt eller miljöhänseende. Planområdet ligger direkt norr om Sturkövägen (väg 738), en väg som redan är hårt belastad. Årsdygnstrafiken beräknas utifrån tidigare mätningar från Trafikverket år 2018 uppgå till 1 450 fordon per dygn. Tillkommande resor och trafik med anledning av planen beräknas öka och det kommer bli en avsevärd påverkan för fastigheter som är belägna utmed Sturkövägen. Nu kommer det med all sannolikhet att påbörjas byggnation på Svärmhallen Sanda Sturkö. Det kommer att medföra ytterligare ökad trafik och belastning på Sturkövägen, och detta har inte kommunen tagit med i sina beräkningar. Det innebär ännu mer trafik på Sturkövägen. Detta måste givetvis utredas på nytt, och den alldeles för kraftiga utbyggnaden enligt detaljplanen XXX måste avslås.
Strandskyddet har inte utretts inom planen vilket också är skäl att upphäva den.
Det finns flertalet stora brister som var och en är skäl att upphäva planen, men att de framför allt tillsammans gör att det inte varit möjligt för någon att se konsekvenserna av planen. Detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan vad avser fladdermöss och djurliv, men även bristande hänsyn till natur-och kulturvärden inom och intill området. Avsaknaden av en strategisk trafik- och miljöbedömning samt helt utebliven respekt för befintlig bebyggelse och en lantlig skärgårdsmiljö gör att planen bör upphävas.
KS och AS har till stöd för sitt yrkande anfört bl.a. följande.
Bakgrund
Det nu aktuella planområdet ligger i direkt anslutning till KS och AS fastighet ZZZ Då fastighetens tomtgräns med en sträcka om ca 60-70 m är belägen i direkt anslutning till planområdet kommer detaljplanen att påverka deras fastighet.
Skäl för ändring
Brukningsvärd jordbruksmark
Av planbeskrivningen framgår att nuvarande markanvändning till största del utgörs av åkermark och att jordbruksmark är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, om detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
I planbeskrivningen anges endast att områdets lokalisering gör platsen lämplig för vidare utbyggnad av samhället Sturkö och att uppförande av 60 lägenheter i ett läge med tillgång till offentlig och kommersiell service motiverar ett ianspråktagande av jordbruksmark. Någon ytterligare motivering eller avvägning framgår inte och detta har inte beaktats i bedömningen av huruvida planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det framgår inte i planen eller av tidigare handlingar att alternativa placeringar har prövats med beaktande av intresset att inte ta jordbruksmark i anspråk för bebyggelse. Detta är en brist och klagandena anser att det inte föreligger skäl att ianspråkta brukningsvärd jordbruksmark på platsen, vilket medför att planen ska upphävas på den grunden. Det har inte heller gjorts någon utredning avseende påverkan från närliggande lantbruk eller om planen riskerar att medföra svårigheter för det aktuella lantbruket. De vill även påtala att det även om det inte finns betande djur på T kan det inte uteslutas att det i framtiden inte kommer att hållas djur för bete på fastigheten.
Byggrätt och planbestämmelser
I planbeskrivningen finns illustrationer av hur bebyggelsen kan komma att se ut. Den totala byggnadsvolymen eller byggnadsarealen framgår dock inte utan endast lägenheternas storlek i kvadrat. Det anges inte heller vilken byggrätt i volym eller area som hela planen kan uppgå till. Utifrån denna brist är det möjligt att bebygga planområdet på ett helt annat sätt än vad som illustrerats. Det är därmed inte möjligt att ta ställning till vad planen kan innebära. Vidare brister är att det inte framgår några komplementbyggnader trots att det på plankarta finns områden som endast är reserverade för komplementbyggnader.
Naturvärden
Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. De motsätter sig denna bedömning.
Det framgår av Undersökning: identifiering av omständigheter som talar för eller mot en betydande miljöpåverkan (s. 9 f.) att en naturinventering har gjorts och att den redovisats i planbeskrivningen. Det framgår vidare att det finns en variation av arter och att högst värden finns på den bevuxna delen i mitten och längs plan-områdets norra gräns. Inga hotade eller rödlistade arter har påträffats. Vad avser parametrar som inte är relevanta eller inte bedömts påverkas av planen anges bl.a. rödlistade och fridlysta arter, andra unika, sällsynta eller hotade arter eller växtsamhällen. Såsom de tolkar denna skrivning har dessa parametrar inte bedömts vara relevanta utifrån Artdatabanken. Det framgår inte att någon inventering har genomförts på annat sätt. Det framgår emellertid av ovan angiven undersökning (s. 11) avseende ytvatten att Bredavik är en relativt grund vik och att viken antas ha höga naturvärden, bl.a. med avseende på häckande, rastande och övervintrande fåglar. Vilka fågelarter som avses nämns inte.
Vad avser redovisningen av naturinventeringen i planbeskrivningen anges beträffande fåglar enbart att det omfattande slånsnåret i norr har stort värde som tillflyktsplats för diverse djur, bl.a. fåglar. I planbeskrivningen anges att detta snår i planområdets norra del bevaras och att föreslagna åtgärder bedöms medföra en relativt sett begränsad påverkan av befintliga naturvärden.
Det har även inom granskningstiden framförts att insektsarten ekoxe har påträffats i Tockatorp. Arten är fridlyst i hela landet enligt 6 § artskyddsförordningen. Kommunen har enbart i granskningsutlåtandet anfört att planområdet i huvudsak består av åker/ängsmark vilket inte utgör ekoxens vanligen förekomna livsmiljö, men inte sagt att den inte kan påträffas i området. Kommunen har även hänvisat till att flora och fauna är undersökt, men vilka arter som påträffats vid denna undersökning har inte framkommit. Inom planområdet innefattar flera av åkerholmarna och odlingsrösena ekträd. Detta har betydelse då ek är viktigt såsom värdträd för ekoxe. De anser att det är en brist i utredningen att någon närmre utredning om förekomsten av ekoxe eller dess habitat inte genomförts då ekoxen är fridlyst.
Av det underlag som redovisats saknas alltså en närmre redogörelse för hur inventeringen har gjorts och vilka arter som då faktiskt påträffats. Det är enligt dem anmärkningsvärt att det i Undersökning: identifiering av omständigheter som talar för eller mot en betydande miljöpåverkan angetts att inga hotade eller rödlistade arter påträffats, samtidigt som det anges att slånsnåret i norr är tillflyktsplats för bl.a. fåglar. Samtliga fågelarter är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen och utifrån den utveckling av praxis som skett, bl.a. med avseende på EU-domstolens förhandsavgörande Skydda skogen (målen C-473/19 och C-474/19 är det inte möjligt att bedöma påverkan på fåglar, då det inte framgår vilka fågelarter som förekommer inom planområdet. Det är därför inte möjligt att utifrån befintligt underlag bedöma om planen kan antas innebära en betydande miljöpåverkan eller inte. Detta är en allvarlig brist i bedömningsunderlaget och tyder enligt dem på att dessa frågor inte beaktas i sådan omfattning som krävs.
Kommunen har härtill inte utrett den påverkan som detaljplanen kan ha på fladdermössens livsmiljö inom detaljplaneområdet. Den berörda ängen består som tidigare angetts av ett rikt djurliv, där det sannolikt även ingår stora mängder fladdermöss. Flertalet närboende har vid granskningen uttalat att mot bakgrund av den stora mängden fladdermöss som förekommer i området bör en inventering av fladdermössbeståndet inom planområdet genomföras. Kommunen har framfört att flora och fauna undersökts under planarbetet, men att varken kommunen eller länsstyrelsen har bedömt att någon särskild utredning kopplade till fladdermöss varit nödvändigt. Kommunen anger vidare att områdets beskaffenhet inte utgörs av typiska livsmiljöer för fladdermöss.
Då fladdermöss iakttagits vid planområdet, och eftersom samtliga i Sverige förekommande fladdermössarter är skyddade enligt artskyddsförordningen, är det enligt dem en brist att någon strategisk miljökonsekvensbedömning inte genomförts, och att någon riktad inventering inte utförts. Särskilt då majoriteten av de i Sverige förekommande fladdermusarterna är rödlistade på Artdatabanken och eftersom genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. De anser inte att hänvisningen till typisk livsmiljö är erforderlig när boende rapporterat om att fladdermöss faktiskt förekommer inom området och anser att en riktad inventering avseende fladdermöss borde ha genomförts och att en miljökonsekvens-beskrivning borde ha upprättats i planärendet (MÖD 2014:4). Det bör även noteras att det inte kan vara deras ansvar att utföra inventeringar för att visa på förekomst av fladdermöss, utan kommunen bör ha beaktat och utfört de utredningar som behövs. De anser att avsaknaden av en strategisk miljökonsekvensbeskrivning, innefattande en riktad fladdermusinventering, är en sådan brist i beslutsunderlaget att det finns skäl att upphäva beslutet om antagande av detaljplanen.
Det framgår vidare av länsstyrelsens yttrande att det längs Sturkövägen finns en artrik vägkant och att det finns registrerade fynd av den hotade arten mörk dunört (epolobium obscurum) och att försiktighet bör vidtas för att undvika att biotopen skadas. Detta har inte tagits med i Undersökning: identifiering av omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan i vilken det anges att rödlistade arter och/eller fridlysta arter är parametrar som inte är relevanta eller inte bedömts påverkas av planen. Mörk dunört är enligt Artdatabanken rödlistad såsom Nära hotad och det framgår av fyndkartan att arten har påträffats i eller alldeles i närheten av planområdet. I planbeskrivningen anges enbart att dikeskanten längs Sturkövägen är artrik och att fynd av bl.a. dunört har gjorts och att det är viktigt att arbeten i närheten av diket sker med varsamhet. Någon utredning avseende påverkan har dock inte genomförts. Det beskrivs inte heller vilka övriga arter som kan ingå i denna artrikedom och då kommunen endast verkar har tagit med mörk dunört efter påtalande från länsstyrelsen kan den generella inventeringen som anges ha skett klart ifrågasättas. Att det inte genomförts någon form av utredning eller inventering avseende mörk dunört, efter påtalade om dess existens, är därför en sådan brist som medför att detaljplanen ska upphävas.
Skyddade områden och biotoper
Av planbeskrivningen framgår att det inom planområdet finns odlingsrösen som omfattas av biotopskydd och att vissa odlingsrösen kommer att behöva plockas bort eller flyttas för att möjliggöra byggnation. Ansökan om dispens har beviljats av länsstyrelsen och enligt villkor i dispensen ska odlingsrösena flyttas inom området.
Med anledning av att dispensen (dnr 521-5171-2020) förenats med villkor om att "Stenar som plockas bort från odlingsrösena ska i största möjliga mån flyttas och placeras i tre enskilda stenrösen eller slås samman som stenmur/stensträng inom området. Dessa ska placeras solbelyst, gärna i utkant av bostadsområde och i närheten av kvarvarande jordbruksmarker eller andra öppna marker som ängar/betesmarker.", kommer dispensen inte kunna följas. Av plankartan framgår att endast ett mindre område i norr omfattas av planbestämmelsen NATUR. Resterande yta i planområdet är parkering, gata eller bostäder. Viss yta som är avsedd för bostäder är prickmarkerad och får därmed inte bebyggas. Detta omfattar befintlig åkerholme som i illustrationsplanen angetts som "NATUR/BERG". Denna gränsar mot Sturkövägen. Av villkoren framgår emellertid att odlingsrösena ska placeras "i närheten av kvarvarande jordbruksmark eller andra öppna marker som ängar/betesmarker". Då ingen ängs- eller betesmark eller jordbruksmark kommer att bestå inom planområdet, och den yta som gränsar mot jordbruksmark är ytterst begränsad, anser de att det inte är möjligt att vid flytt och omplacering av odlingsrösena följa villkoren i dispensen. Det bör noteras att trots att dispensen meddelats vid granskningstillfället och vid antagandet av planen har den, såvitt klagandena känner till, inte bifogats underlaget så att det varit möjligt att se hur dispensen och dess ansökan stämmer överens med hur detaljplanen har utvecklat sig. Att dispensen, som är en förutsättning för genomförandet av planen, inte går att följa innebär att detaljplanen enligt dem ska upphävas.
Vad avser odlingsrösena vill de påtala att detta inte enbart är en skyddad biotop, utan även en kulturhistorisk markör i landskapet som kommer att förstöras vid en flytt av stenrösena. I planbeskrivningen anges generellt att planförslaget tar hänsyn till natur- och kulturvärdena inom och intill området. Någon särskild bedömning avseende odlingsrösenas kulturhistoriska värde har dock inte gjorts.
Länsstyrelsen har vidare framfört att det i planområdet finns åkerholmar som omfattas av biotopskydd eftersom de ligger i anslutning till jordbruksmark. Kommunen har här lyft att åkerholmar ska vara helt omgivna av jordbruksmark. Detta är enligt dem inte korrekt, då det finns flera mindre åkerholmar inom planområdet. Detta då delar av den växtlighet som är belägen mitt i planområdet har visst glapp med jordbruksmark till de övriga, vad som benämns område 4 på s. 9 i planbeskrivningen i förhållande till fotot på framsidan. Som framgår av bifogade bilder är det inte en sammanhängande, större åkerholme som utgörs av stenar och träd, utan flera mindre som är avgränsande från varandra av jordbruksmark. Åkerholmarna omges helt av planområdet, dvs. jordbruksmark. Att det är flera separata området med växtlighet inom åkermarken framgår även av flygfoto. Någon dispens avseende förstörelse eller flytt av åkerholmen har inte sökts, vilket är en brist.
Karlskrona kommun (kommunen) har förelagts att särskilt yttra sig över vad klagandena anfört angående förekomsten av odlingsrösen och åkerholmar och kravet på dispens från dessa biotoper samt angående inventering av arter bl.a. fladdermöss, och hur detaljplanen påverkar förekomsten av sådana arter. Kommunen har anfört bl.a. följande.
Kommunen vidhåller det som tidigare sagts i planbeskrivningen, samrådsredogörelse och granskningsutlåtandet med följande förtydliganden.
Biotopskydd
Inom planområdet finns odlingsrösen vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Dispens för borttagning/flytt av dessa är sökt hos länsstyrelsen. Ansökan är beviljad och odlingsrösen får enligt beslut flyttas inom området. Frågan har därmed ansetts avklarad. Beträffande eventuell förekomst av åkerholmar så finns det ett naturområde som delar upp åkermarken. Det rådde till en början olika uppfattningar kring om detta var ett område som klassades som en åkerholme eller ej. Enligt definitionen av en åkerholme ska den helt omges av åkermark. Så är inte fallet för det berörda området. Frågan belystes tillsammans med en jurist på kommunen efter att länsstyrelsen i sitt samrådsyttrande upplyste kommunen om att dispens krävs för åtgärder som kan skada åkerholmar. Svar gavs till länsstyrelsen i samrådsredogörelsen och planbeskrivningen kompletterades inför granskningen för att tydliggöra vad som gäller beträffande åkerholmar. Vid granskningstillfället upplyste länsstyrelsen kommunen på de frågor som inte ansågs tillgodosedda sedan samrådet. Länsstyrelsen yttrade sig inte vidare avseende frågan om biotopskydd för det berörda området. Kommunen har tolkat det som att länsstyrelsen därmed delar kommunens uppfattning om att området inte omfattas av det generella biotopskyddet. Någon dispensansökan har med anledning av detta inte gjorts.
Naturvärden och artskydd
I samband med planarbetet har en naturinventering av planområdet gjorts av kommunekologen genom fältbesök. Beskrivningen och bedömningen kring naturvärdena har sammanfattats i planbeskrivningen och har inte utgjort ett separat dokument. I bedömningen har även området studerats utifrån livsmiljöer för djurlivet när slånsnåret identifierats som värdefull livsmiljö för fågelliv. Det området bevaras. Kommunekologen, som är kommunens sakkunniga i dessa frågor, har inte sett något ytterligare behov av att inventera området med hänsyn till specifika arter.
Länsstyrelsen har inte heller under planprocessens gång efterfrågat behov av ytterligare inventering av natur eller arter.
Under granskningen inkom synpunkter från sakägare som i huvudsak handlar om att någon inventering av fladdermöss inte gjorts. Med anledning av det utreds frågan ytterligare med hjälp av kommunekolog. Sökningar i artportalen visar inga identifierad fynd på platsen eller i närområdet. Några naturliga livsmiljöer för fladdermöss bedöms inte heller finnas i planområdet.
Vegetationen inom planområdet är inte av sådan art eller ålder att naturliga håligheter finns. Åkermarken i sig utgör heller ingen naturlig boplats för fladdermusen. Området är redan idag upplyst och angränsar till befintlig bebyggelse och Ica butik. Vidare bedöms inte ett genomförande av planen försämra förutsättningarna för fladdermöss inom eller i anslutning till planområdet. Detta sammantaget gör att kommunen står fast i sin bedömning att frågan kring fladdermöss inte behöver utredas ytterligare genom specifik artinventering. Kommunen bedömer att frågan är tillräckligt belyst när såväl sakkunnig expert som länsstyrelsen inte finner något behov av vidare utredning. Kommunens bedömning är att inga livsmiljöer för arter inom området bedöms påverkas på ett sätt som strider mot artskyddsförordningen.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL). Det är alltså kommunen som, inom relativt vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL).
Till de rättsregler som domstolen har att beakta vid sin prövning hör bl.a. bestämmelsen i 2 kap. 2 § PBL som anger att planläggning enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808) ska tillämpas.
Vidare följer av 2 kap. 3 § PBL att planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden bl.a. främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder.
Vid planläggning får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (se 2 kap. 4 § PBL).
Enligt 2 kap. 6 § PBL ska vid planläggning bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- eller landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan samt behovet av en god trafikmiljö.
Prövningsramen
Av 13 kap. 17 § PBL framgår att den myndighet som prövat ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan endast ska pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen medgett det får dock beslutet upphävas i viss del eller ändras på annat sätt. Mark- och miljödomstolen kan således inte på eget initiativ eller på uppmaning av klaganden ändra den antagna detaljplanen.
Enligt 11 kap. 10 § PBL ska länsstyrelsen, efter att kommunen beslutat att anta en detaljplan, besluta om de ska överpröva beslutet eller inte. Länsstyrelsen har i beslut den 10 december 2021 beslutat att inte överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen. Att länsstyrelsen bedömt planen som godtagbar i en fråga som länsstyrelsen ska bevaka som regional planmyndighet innebär i många fall att det inte finns skäl för den överprövande myndigheter eller domstolen att frångå den bedömningen. Det finns dock inte något som hindrar att den överprövande myndigheten gör en annan bedömning, t.ex. om underlaget är bristfälligt (jfr MÖD 2014:12).
Domstolens bedömning i sak
Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. naturvärdena på platsen (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL).
Klagandenas invändningar går bl.a. ut på att skyddade arter såsom t.ex. fladdermöss har iakttagits i eller i närheten av planområdet och att den omständighet att detta inte har utretts innebär att underlaget för detaljplanen är bristfälligt och att det därför finns skäl att upphäva planen. Klaganden har också påpekat att det av planhandlingarna framgår att delar av planområdet är tillflyktsplats för fåglar.
Av praxis följer att frågor som gäller artskydd måste vara tillräckligt utredda inom ramen för planprocessen. Är underlaget bristfälligt kan det utgöra ett skäl att upphäva ett beslut att anta en detaljplan (se t.ex. RÅ 2005 ref. 44, MÖD 2014:4, MÖD 2017:49 och MÖDs dom 2021-04-29 i mål nr P 4084-20).
Mark- och miljödomstolen konstaterar att 4 § artskyddsförordningen omfattar vilda fåglar och sådana vilda levande djurarter såsom samtliga fladdermusarter, som markerats med N i bilaga 1 till förordningen, och att det är förbjudet att bl.a. skada eller förstöra djurens fortplantningsområde eller viloplatser.
I detta sammanhang bör nämnas att tolkningen av artskyddsförordningen ska ske i ljuset av EU-domstolens praxis på området (se EU-domstolens dom den 4 mars 2021, i de förenade målen C-473/19 och C-474/29).
Kommunen har låtit undersöka planens konsekvenser för naturmiljön och har i planbeskrivningen angett att det inom planområdet finns värdefull miljö för fåglar, men att inga skyddade arter riskerar att hotas av planförslaget.
Mark- och miljödomstolen konstaterar dock att någon inventering av fåglar, fladdermöss eller andra arter inte har gjorts och att planområdets naturförutsättningar är knapphändigt redovisade i planbeskrivningen. I avsaknad av utredning beträffande förekomsten av fladdermöss eller andra arter i planområdet är det inte möjligt att göra någon säker bedömning i frågan om ett genomförande av detaljplanen innebär en lämplig markanvändning med hänsyn till naturvärdena på platsen (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL). Även med beaktande av vad kommunen anfört i yttrande den 13 juni 2022 saknas det enligt domstolen tillräckligt underlag för att dra slutsatsen att genomförandet av detaljplanen utgör en lämplig markanvändning.
Mot bakgrund av det anförda bedömer mark- och miljödomstolen att det inte är uteslutet att genomförandet av detaljplanen kan komma i konflikt med artskyddsförordningens bestämmelser till skydd för vilda fåglar, fladdermöss m.fl. eller om ett genomförande av detaljplanen kan komma att kräva dispenser enligt artskyddsförordningen. Domstolen finner därför att bristerna i beslutsunderlaget är så allvarliga att det finns skäl att upphäva detaljplanen.
Vid denna utgång i målet prövar mark- och miljödomstolen inte övriga invändningar som klagandena framställt i målet bl.a. om biotopskydd för åkerholmar, trafiksituationen, olägenheter till följd av insyn, skuggning m.m.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 18 augusti 2022.
Cecilia Giese Hagberg Lars Fransson
______________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Cecilia Giese Hagberg, ordförande, och tekniska rådet Lars Fransson. Föredragande har varit beredningsjuristen Tove Fohrman.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2021-12-13 i mål nr P 2073-21, se bilaga A
PARTER
Klagande
Sölvesborgs kommun, 294 80 Sölvesborg
Motpart
1. A.L
2. B.A
3. B.A2
4. M.B
5. P.B
6. T.B
7. C.F
8. G.F
9. Grönslätts intresseförening, 836200-5806
10. J.G
SAKEN
Detaljplan för fastigheten A m.fl. Hällevik (Vassabacksområdet) i Sölvesborgs kommun
_________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
_________________
YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Sölvesborgs kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen.
B.A, B.A2, M.B, P.B, T.B, Grönslätts intresseförening och J.G har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.
A.L, C.F och G.F har getts tillfälle att yttra sig över överklagandet, men de har inte hörts av.
Utöver dem som överklagade kommunens beslut till mark- och miljödomstolen och är upptagna som motparter i denna dom, har Mark- och miljööverdomstolen gett ägarna av och nyttjanderättshavarna till fastigheterna inom planområdet möjlighet att yttra sig över överklagandet. Stiby vägförening och H.M har anfört att de inte har något att erinra mot att detaljplanen genomförs. Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig. Övriga har inte hörts av.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Kommunen har till stöd för sitt överklagande gett in bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut den 12 februari 2021 avseende dispens för borttagning av stenmur på fastigheten A och kommentar kring fladdermusinventeringarna av planområdet vid Stiby, Hällevik samt anfört i huvudsak följande.
Utifrån de förtydliganden som kommunen har uppdragit åt fladdermusinventeraren att göra bedömer kommunen att inget hinder föreligger för detaljplanens genomförande. Genom länsstyrelsens beslut är kravet på dispens för borttagande av berörda stenmurar uppfyllt.
Inom området som helhet finns skogsområden som har undantagits från bebyggelse under planprocessens gång. Dessa områden finns närmare havet och hyser stora biologiska värden i form av stora träd som är potentiella bon för fladdermöss, fåglar och insekter. Det har även konstaterats att fladdermöss finns i intilliggande villa-område. Närliggande Stiby Backe naturreservat är ett område med stora gamla ekar med potential för boplatser för fladdermöss. Inventeringen 2019 genomfördes i senaste laget. Länsstyrelsen har beträffande ett annat närliggande område anfört att inventering bör ske 15 juli – 15 augusti, men fladdermöss uppehåller sig i området kring yngel-kolonin en tid därefter, även om de inte diar längre. Om det hade funnits kolonier i området hade dessa hittats vid inventeringen. Slutsatsen av inventeringarna är att fladdermöss jagar i planområdet men några bohålor har inte identifierats.
Att bebygga området har ingen större påverkan på fladdermusfaunan då den har lätt att anpassa sig till nya kantzoner m.m. Man ser ofta att fladdermöss jagar i belysta områden, dock verkar deras boplatser väljas där det inte är ljust. Området söder om föreslagen bebyggelse kommer inte att omfatta vägar eller byggnader utan är avsatt för natur och således inte upplyst. I det området finns stora naturvärden och större träd. Det är möjligt att fladdermössen har sina bohålor i detta område och tillgång till mörkare närområden finns därför för djuren. Kommunen är positiv till åtgärder för att skydda fladdermöss mot ljusföroreningar. För att identifiera störning på skyddsvärda arter finns möjlighet att identifiera träd som har betydelse för just dessa arter. Som kompensation kan även holkar av olika slag sättas upp.
B.A och B.A2 har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt att de ställer sig bakom J.Gs yttranden.
M.B och P.B har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt bl.a. följande. De ifrågasätter att kommunens planerade skyddsåtgärder för fladdermössen är tillräckliga. Ljusförorening kommer inte att stoppas av vägbelysning med rörelsesensorer, eftersom ett stort antal fordon, cyklister, fotgängare och djur kommer att röra sig i området under dygnets alla timmar. Därutöver tillkommer alla fastigheters fasadbelysning. Det har inte heller gjorts någon ny inventering, utan kommunens kommentarer kring fladdermusinventeringarna i planområdet baseras fortfarande på inventeringar från 2018 och 2019. Det har inte framkommit nya fakta eller klarläggande med avseende på de skyddade stengärdsgårdarna.
Naturvärdet skadas även i den naturskyddade östra delen, då det ska beredas utrymme för såväl en dagvattendamm som ett öppet dagvattenstråk.
T.B har anfört i huvudsak följande. Stibyskogen används dagligen för promenader av motionärer, hundägare, stressade kontorsarbetare och inte minst barn. Att bygga där innebär förlorade möjligheter till rekreation och stressminskning. Tättbebyggda områden håller en högre livskvalitet om de innehåller stora naturområden.
Grönslätts intresseförening har anfört i huvudsak följande. Föreningen har uppdragit åt en naturvårdskonsult att granska och lämna synpunkter på genomförd fladdermus-inventering och av yttrandet framgår sammanfattningsvis följande. Den inventerings-metodik som använts har inte följt praxis och det har därför inte varit möjligt att göra en fullständig kartläggning av arter. Kartläggningen av yngelplatser är undermålig, bl.a. eftersom inventeringen 2019 inte har utförts under yngelperioden 1 juni – 10 augusti. I ett annat område som har varit föremål för detaljplanering för bostäder i Sölvesborg, Vitahall, har länsstyrelsen ställt vissa krav på inventeringen. För att ge fullgott inventeringsunderlag för fladdermöss måste inventeringen, enligt läns-styrelsen, genomföras under lämplig tid på året, företrädesvis under hela perioden 15 juli – 15 augusti. För en fullgod inventering krävs rätt utrustning och kompetens. Dessa krav har inte varit uppfyllda beträffande den nu aktuella detaljplanen.
Bebyggelse skulle innebära ett hot mot fladdermuspopulationen genom fragmentering och ljusföroreningar. Bebyggelsen skulle dessutom utgöra en barriär mellan två värdekärnor, nyckelbiotoper och Stiby backar, som är ett Natura 2000-område, båda av betydelse för fladdermusfaunan. Länsstyrelsen har gett dispens för rivning av sten-murar, vilket också är ett intrång i fladdermusfaunans livsrum eftersom dessa utnyttjas av fladdermöss. Fladdermöss är inte anpassade till en belyst nattmiljö. Flora, fauna och rekreationsmiljö undergår sådan störning att byggnationen inte bör komma till stånd. De av kommunen föreslagna åtgärderna kommer inte vara till gagn för miljön för fladdermöss.
J.G har framfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande. En exploatering av planområdet riskerar att påverka de arter, såsom fladdermöss och fåglar, som finns i närliggande Natura 2000-området och naturreservatet Björkenabben. Det stora antalet hålträd på fastigheten A kan mycket väl innehålla boplatser för de två fladdermusarterna barbastell och sydfladdermus som finns i Natura 2000-området. Om inte annat så är A en rastplats och jaktmark för dessa arter med dess närhet till Björkenabben. De fåglar som finns på Björkenabben är bl.a. mindre hackspett, gröngöling och spillkråka. Uppgifter i bevarandeplanen för Natura 2000-området styrker hypotesen att A är mer passande för de hålboende fåglarna som konstaterats vistas på Björkenabben. Inom planområdet finns det 232 hålträd som lågt räknat skulle kunna innehålla ca 70 boplatser för fladdermöss.
Fladdermusinventeringarna är bristfälliga och inventeringen 2019 har genomförts efter kolonitid. Om syftet var att hitta yngelkolonier var detta för sent på året. Han har till sitt överklagande bifogat fotografier på hålträd och markerat på kartor var fotografierna är tagna, en kommentar till fladdermusinventeringarna, m.fl. handlingar.
Mark- och miljööverdomstolen har hållit sammanträde i målet.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen upphävde kommunens beslut att anta detaljplanen eftersom det saknades erforderlig dispens från biotopskyddsbestämmelserna för borttagning av stenmurar samt en närmare analys kring vilka konsekvenser ett genomförande av detaljplanen kan få för fladdermössen i området.
Kommunen har numera fått dispens för borttagning av stenmurar inom planområdet. Det finns därmed inte längre hinder mot att genomföra detaljplanen på den grunden att områdesvägar och infarter i planområdets västra och södra delar inte skulle kunna anläggas/utföras med hänsyn till biotopskyddsbestämmelserna.
Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning i de frågor där mark- och miljödomstolen inte har funnit skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen.
Den fråga som kvarstår att pröva är om underlaget är tillräckligt för att bedöma konsekvenserna för fladdermössen i området.
Samtliga arter av fladdermöss är fridlysta och enligt 4 a § artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att bl.a. avsiktligt döda eller störa fladdermöss samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser.
Plan- och bygglagen ställer inte uttryckligen krav på att bestämmelserna om artskydd ska beaktas i ett detaljplaneärende. Regelsystemet får emellertid anses förutsätta att underlaget i ett planärende belyser dessa frågor på ett erforderligt sätt så att en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantnings- och viloområden kan göras. Om frågan om artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns en risk att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd (jfr rättsfallet RÅ 2005 ref. 44).
Det är ostridigt att det förekommer fladdermöss inom och omkring planområdet. Frågan är om genomförandet av detaljplanen kan komma i konflikt med artskyddsförordningen när det gäller påverkan på fortplantningsområde för fladdermöss, och då närmare bestämt boplatser – t.ex. hålträd – som används av fladdermushonorna för uppfödning av ungar i s.k. yngelkolonier. I målet har även framförts invändningar mot att utredningen inte omfattar förekomsten av fladdermöss i två närliggande Natura 2000-områden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar emellertid att det är eventuella boplatser inom det aktuella planområdet som skulle kunna påverkas vid ett genomförande av detaljplanen.
I planbeskrivningen hänvisas till två inventeringar av fladdermusfaunan i området. Den första gjordes 2018. Då inventerades två områden, benämnda område 1 och område 2, under perioden 15 maj – 29 augusti. Område 1 ligger utanför aktuellt planområde och omfattas numera av en lagakraftvunnen detaljplan. Område 2 omfattar del av aktuellt planområde. Den andra inventeringen gjordes 2019 under perioden 29 augusti – 8 september inom ett område som omfattar del av område 2 samt resterande del av aktuellt planområde, benämnt område 3. Vid inventeringen 2018 påträffades sex olika fladdermusarter och vid inventeringen 2019 påträffades samma arter samt ytterligare en art. I rapporten från inventeringen 2018 anges bl. a. att det inte är klarlagt hur många av de påträffade arterna som har sina yngelkolonier i området, men att de flesta troligen har kolonierna i något av husen i närheten eller i gammelekar i t.ex. Stiby backes naturreservat och utnyttjar området som jaktmark. I rapporten från inventeringen 2019 anges bl.a. att eftersök av potentiella yngellokaler gjordes och att inga fladdermöss påträffades i de träd som skulle kunna passa för fladdermöss.
Den inventering av fladdermusfaunan som gjordes under perioden 15 maj – 29 augusti 2018 omfattar till största delen områden som ligger utanför nu aktuellt planområde, och endast de östra delarna av det område som nu är planerat för exploatering. Denna inventering har därmed begränsad betydelse för prövningen i målet.
Den kompletterande inventering som gjordes 2019 omfattar hela det nu aktuella planområdet. Det har ifrågasatts om denna inventering utfördes under en lämplig tid. Motparterna har anlitat två olika experter som menar att denna inventering är genomförd för sent på året för att yngelkolonier ska kunna upptäckas. Det har också framkommit att länsstyrelsen, avseende ett annat område som har varit föremål för detaljplanering i kommunen, har anfört att lämplig tid på året för inventering av fladdermöss är perioden 15 juli –15 augusti. Kommunen har inte hänvisat till något underlag som ger stöd för att det är relevant att undersöka om yngelkolonier kan finnas inom planområdet under den period då inventeringen har genomförts. Denna inventering är därför inte tillräcklig för att bedöma vilken inverkan ett genomförande av detaljplanen kan ha på fladdermössens fortplantningsområden.
Mark- och miljööverdomstolen anser därmed att det inte är tillräckligt utrett om fladdermöss använder hålträd m.m. inom planområdet som yngelkolonier och alltså om detaljplanen kan genomföras utan att skada eller förstöra fortplantningsområden för fladdermöss. Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med mark- och miljödomstolen att det finns skäl att upphäva detaljplanen. Kommunens överklagande ska därför avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Margaretha Gistorp och Christina Ericson, referent, samt tekniska råden Ewa Andrén Holst och Torbjörn Johansson.
Föredragande har varit Ulrika Agerskans.
_________________
BILAGA A
VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM
PARTER
Klagande
1. Grönslätts intresseförening
2. A.L
3. E.L
4. B.A
5. B.A2
6. M.B
7. P.B
8. T.B
9. C.F
10. G.F
11.J.G
12. V.H
13. D.O
Ombud för nr.13: P.Z
14. P.P
Motpart
Sölvesborgs kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT
Kommunfullmäktige i Sölvesborgs kommun beslut från den 22 mars 2021 i ärende nr 2011/65, se bilaga 1
SAKEN
Detaljplan för fastigheten A m.fl. i Sölvesborgs kommun
_________________
DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från D.O, V.H, P.P och E.L.
2. Mark- och miljödomstolen upphäver Kommunfullmäktige i Sölvesborgs kommuns beslut att anta detaljplan för fastigheten A m.fl. i Sölvesborgs kommun.
_________________
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Sölvesborgs kommun (kommunen) beslutade den 22 mars 2021 att anta detaljplan för fastigheten A m.fl. (Vassabacksområdet) i Sölvesborgs kommun. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse och utbyggnad av Stibyvägen.
Länsstyrelsen i Blekinge län (länsstyrelsen) beslutade den 29 mars 2021 att inte överpröva kommunens beslut, enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL.
R.A, A.L, E.L, B.A, B.A2, M.B, P.B, T.B, C.F, G.F, J.G, V.H, D.O och P.P har nu överklagat antagande av detaljplanen till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
D.O har yrkat att beslutet att anta detaljplanen för Vassabacksområdet ska upphävas.
Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande. Samrådshandlingarna är inte kompletta då bland annat hans yttrande saknas. Vidare saknas handlingar, underlag och samrådsanteckningar avseende att beslutet även omfattar B, C och del av D.
Enligt EU-direktivet för artskydd får inte miljöer eller habitat med rödlistade arter störas eller förändras. Detaljplanen strider mot detta direktiv.
Enligt detaljplanen ska ett sex meter brett dike anläggas rakt genom skogsområdet som innehåller flertalet rödlistade arter och även fornminne. Detta kommer starkt att påverka områden som av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen prickat som skyddsvärda. För dessa planerade åtgärder som kan skada naturvärden i biotopskyddsområden krävs dispens enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Någon presenterad utredning över hur detta arbete ska kunna utföras utan att påverka miljön saknas. Diket kommer att medföra att vattenmassorna leds i ett rakt brett dike, vilket medför att näringsämnen och humus med enkelhet kan transporteras ner i havet tillsammans med stundom höga vattenvolymer på grund av de stora hårdgjorda områdena. Denna typ av avvattning kommer kraftigt reducera möjligheten för naturlig infiltrering av regnvatten till grundvattnet. Det kan resultera i kraftigt minskad tillrinning av såväl grundvatten men även till bland annat den skyddsvärda våtmarken inom området. Det kommer även att bli en minskad naturlig buffert och tillrinning av vatten i marken för skog/natur och även påverka dricksvattnet. I klimatförändringstider kan torka snabbt slå ut den känsliga naturen i närområdet och i värsta fall även slå ut det livsviktiga grundvattnet på grund av den försämrade tillrinningen.
Detaljplanen har antagits i strid mot Skogsstyrelsens bedömning då området har utpekats till att inneha högsta naturvärde klass 1. Området är unikt och med påträffade arter, vilka enbart återfinns på ca 20 andra platser i Sverige. Det har påträffats stort antal signalarter och rödlistade arter och förekomsten av dessa arter indikerar att det finns ytterligare intressanta arter att hitta i området.
Vid naturinventeringar har det slagits fast att det inom A finns ett unikt växt- och djurliv. Det saknas dock svar på frågor så som hur dessa arter påverkas av byggnationen och hur man säkerställer att inga rödlistade djur inte utrotas genom antingen uttorkning, utplåning eller högre belastning i området på grund av exploateringen. Vidare bör det tydliggöras att handlingen ”Fladdermöss, Hällevik nyinventering omr 3. Rev 201215.pdf”, som är daterad 3 februari 2021, utfördes år 2019 och avser endast område 3. Inventeringen saknar innehåll så som vilket bolag som genomfört inventeringen, vem som har beställt inventeringen och kunskapen på den som utfört inventeringen. Denna inventering ska förkastas då den saknar allt trovärdighet.
Någon hänsyn har inte heller tagits till att området omfattas av riksintresse för friluftsliv.
Enligt gällande detaljplaner i närområdet är de genomsnittliga fastigheterna ca
1000-1300 m2. I den nu antagna detaljplanen framstår merparten av fastigheterna inte vara mer än ca 300 m2, vilket kraftigt avviker från befintlig bebyggelse.
Sammanfattningsvis ska fladdermusinventeringen förkastas, byggnationen ska stoppas med beaktande av EU-direktivet om artskydd, området ska skyddas med hänsyn till Skogsstyrelsens uttalande och att området är ett riksintresse för friluftsliv. Samtliga fastigheter ska vara ca 1000 m2 och dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten. B, C och D ska inte vara del av A.
J.G och P.P har, i till övervägande delen liknande överklaganden, yrkat att den antagna detaljplanen ska upphävas. De yrkar även att frågan om jäv ska laglighetsprövas med hänsyn tagen till kommunallagen.
Fladdermöss
Kommunen har att redovisa detaljplanens miljökonsekvenser och om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Konsekvenserna av planens genomförande ska identifieras, beskrivas och bedömas och ska inkluderas i miljökonsekvensbeskrivningen. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår det att sex arter finns i området men att sju arter har bekräftats vid egen inventering. Johan Eklöf, fil.dr. i zoologi och fladdermuskonsult har studerat kommunens fladdermusinventering och anser att den är summarisk och generellt hållen utan att belysa det berörda området. Inventeringen är gjord av en naturfotograf utan bekräftad erfarenhet av fladdermusinventeringar.
I miljökonsekvensbeskrivningen har det inte informerats om att det i området finns två rödlistade fladdermöss (Brunlångöra samt Nordfladdermus). Inte heller har man valt att skriva något om Sydfladdermusen eller Barbastell på det Natura 2000-område som ligger strax söder om det planerade bostadsområdet på Björkenabben.
Fladdermöss är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). De är också skyddade av den europeiska konventionen Eurobats som utökar skyddet till fladdermössens boplatser och viktigaste jaktrevir. Detta innebär att det är förbjudet att fånga, döda eller flytta fladdermöss. Alla fladdermöss är fridlysta. Barbastell och Brunglångöra är extremt ljuskänsliga så de passar inte in i ett område med 170 villor. De fyra arterna har skarpt fallande kurvor på bestånden och bryter man inte kurvorna så kommer de att vara utrotade inom något 10-tal år.
Artskydd
Den 4 mars 2021 meddelade EU-domstolen en dom i mål om förhandsavgörande angående hur förbuden i fågel- och livsmiljödirektiven ska tolkas. I Sverige har förbuden genomförts i artskyddsförordningen som är under utredning (överlämnas 14 maj 2021). Eftersom det rör sig om de EU-regler som ligger till grund för artskyddsförordningen kan avgörandet få stor betydelse. Rättsfallet i Sverige för skogsbruk men EU-domstolen uttalar sig generellt om artskyddet. Mark- och miljööverdomstolen har ändrat sin praxis, vilket skedde i ett mål om kalkbrytning på Gotland. Utöver kalktäkten kom andra markintensiva verksamheter att påverkas, såsom exploatering för bebyggelse och infrastruktur, skogsbruk, vindkraft och vattenkraft. Även MÖD 2017:49 ska nämnas där Mark- och miljööverdomstolen upphävde en detaljplan där underlaget för fladdermusinventering varit avgörande.
Geologisk utredning
Den geotekniska utredningen är översiktlig, undermålig och uppfyller inte PBL:s krav på innehåll. Utredningen ska underkännas som beslutsunderlag till detaljplanen.
Det finns två geotekniska undersökningar. Översiktlig Geoteknisk utredning (2012) samt Geotekniskt planeringsunderlag (2015). Det som skiljer dem åt är att i planeringsunderlaget finns det bilder samt nya avgränsningar av området. Slutsatserna om grundvattnet är ytterst bristfälliga. Tre grundvattenrör är avlästa 2012 i mars och oktober (varav nr 3 har bristfällig funktion) är underlaget för beslut. I båda undersökningarna finns en notering om att ”grundvattennivåerna bör följas upp kontinuerligt inför framtida exploatering”. I en geoteknisk undersökning där exploateringen gäller ett naturområde med riksintresse bör beslutsunderlaget vara mer genomarbetat. Dessa framtida risker som kommunen själv konstaterar i sin översiktsplan bör vara en del i den utredningen. Information som direkt eller indirekt påverkar området såsom dagvattenhantering, salamanders skyddsområde, risken för direkta översvämningar som resulterar att förorenat vatten hamnar i havet, områdets högsta punkt är +30,0 m.ö.h. och lägsta +13 m.ö.h. för att sedan falla till 4 m.ö.h. Det kan ifrågasättas hur områdets branta natur har förmåga att hantera vattenvolymerna.
I kommunens översiktsplan gällande skyfall anges att de kommer att vara 50 procent mer intensiva än dagens och att det kan få stora konsekvenser för bebyggelse och verksamhetsområden om skyfallen stängs in och inte kan rinna undan. Det finns statistik kring detta som visar att det nu aktuella området ligger i ett extra utsatt område för skyfall. Trots detta har dagvattenledningssystemet dimensionerats efter den så kallade 10 års regeln.
Enligt de undersökningar som har gjorts påpekas det att det inte gjorts någon analys av förekomst och volym av sten och block. Det finns mycket sten i markytan, vilket gör att förekomst av berg inte kan uteslutas i de höjdryggar som finns i området. Det kan finnas en stor risk att områdets topografi tillsammans med en förekomst av berg och stenblock väsentligt kan fördyra och komplicera exploatering och kompletterande undersökningar bör göras.
Att kommunen har vetskap om grundvattennivån kan observeras på de nybyggen som byggt längst Stibyvägen som gränsar till A. Avloppsanläggningarna är trekammarbrunnar med infiltration. Infiltrationen har ett skyddsavstånd på en meter till beräknat grundvatten. Detta klarar inte området. De nylagda infiltrationerna är lagda ca 1-1,5 meter över marknivå för att klara detta krav.
Den arkeologiska undersökningen bekräftar även att grundvattnet har en vid andra mättillfällen en väsentligt högre nivå än detaljplanen uppger. Vid den arkeologiska undersökningen begränsades arbetet av ”snabbt stigande grundvatten”. Av 28 grävpunkter blev 9 vattenfyllda så att de i princip inte kunde användas.
Gallring A
Enligt Skogsstyrelsen har A en registrerad nyckelbiotop. Dessa områden har regler om hur de ska vårdas. Finns det nyckelbiotoper så måste ägaren till marken som ska gallras begära tillstånd av Skogsstyrelsen. Allt detta har kommunen gjort enligt regelboken. Skogsstyrelsen har inte gjort någon efterkontroll av uttagen volym men har tagit del av resultatet i form av bilder från kommunens gallring. Skogsstyrelsens kommentar är att det inte ser så bra ut men reserverar sig för att det är bilder och inte en inspektion på plats. Det kan ifrågasättas varför kommunen gallrar området två månader innan detaljplanen antas, när någon gallring inte har skett på många år. Vid tillfället för gallringen utförs området fortfarande av bokskog med mycket höga naturvärden och nyckelbiotoper och är inte ett exploateringsområde för bebyggelse.
Översiktsplanen kontra detaljplanen för A
I översiktsplanen gällande A anger kommunen att viljeriktningen för hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Detaljplanen är ett sätt att genomföra intentionerna i översiktsplanen.
Av detaljplanen i avsnittet om Vassabacken beskrivs A. Området beskrivs i sin helhet men det bortses från att området är en bokskog. Beskrivningen är tillrättalagd så att utomstående part inte ska kunna förstå att det gäller en bokskog. En översiktsplan ska kunna förstås och användas av många aktörer enligt PBL. I översiktsplanen anges, till skillnad från Skogsstyrelsens beskrivning, att området består av skogsmark av värde för flora, fauna och friluftsliv och kan tas i anspråk för bostäder. Kommunens beskrivning gällande hur man ska hantera A i översiktsplanen stämmer dåligt, eller inte alls med hur detaljplanen har utformats. I översiktsplanen anges bl.a. att området utgör ett värdefullt ädellövsstråk som binder samman Grönslätt och Hällevik. Vidare ska riksintresset för rörligt friluftsliv beaktas vid ingrepp i miljön likväl riksintresset för Blekinges kustområden och skärgård enligt 4 kap. miljöbalken.
Jäv
Från början har motståndet och intresset för detaljplanen varit massivt. Kommunen hade i sin iver för att köpa det natursköna området A gått med på överenskommelser som skulle gynna säljaren förutom den ekonomiska ersättningen. Säljaren har varit på kommunens lönelista hela sitt liv och tillsammans med andra långtidsanställda har det varit lätt att komma överens. Allt hade säkert fungerat om det inte var för att motståndet var av den kaliber att den ursprungliga detaljplanen med sjötomter fick revideras. I det läget avslöjade sig förmånstagaren (2015) per e-post och hävdade sina krav på fullbordan av ingångna sidoavtal. Dåvarande stadsarkitekten förstod att innehållet även skulle kunna skada henne i dess avslöjande karaktär. Hon diarieförde e-postmeddelandet för att skydda hennes behandling av situationen. Tyvärr missade hon att rapportera jävssituationen, så den kom aldrig upp på dagordningen. Hade detta gjorts hade inte detaljplanen antagits på felaktiga grunder. De flesta som var med från starten har i dagsläget pensionerat sig och en ny arbetsstyrka har tagit över ansvaret. Deras iver eller ovetskap om historien har säkert på något sätt påverkat deras arbetssituation. Nedlagt arbete och pengar ska ju inte förgås.
Detaljplanen drevs vidare och man gör allt i sin makt för att politikerna ska få sitt krav från 2009 uppfyllt. Det har tagit sig i uttryck i bristfälliga beslutsunderlag som man trumfar igenom hos länsstyrelsen. Det finns ett antal ställen i underlagen där kommunen poängterar hur många möten man har haft med länsstyrelsen så att alla ska bli nöjda. Helt ointressant information som delges för att man ska få känslan att det jobbas på bra. Läser man igenom vad som står i undersökningarna och jämför med vad som står i sammanfattningarna, förstår man att det fortfarande finns en agenda som man inte förstår. Diskrepansen mellan fakta och vad som framställs är slående exempelvis när det gäller översiktsplanen.
Bröderna B.P och N.P har sålt A till Sölvesborgs kommun. B.Ps son W.L, påpekar för den nyanställda stadsarkitekten M.H att det finns ett avtal mellan Ps och Sölvesborgs kommun som han önskar att kommunen står fast vid. W.L har först haft kontakt med T.H2 som var stadsbyggnadschef (nu pensionerad). Vid denna period har kommunen, efter massiva protester, justerat området så att det attraktiva området vid kusten lämnats orört. T.H2 har sedan bett M.H att ta kontakt med W.L för att förklara förändringen av kommunens detaljplan för A.
Kommunen har ett sidoavtal med säljande part angående möjlighet att få välja fina tomter med havsutsikt. Säljande part (Ps) påstår att de inte hade sålt om de inte hade fått denna förmån. Säljande part anser att de har ett avtal och hoppas att kommunen står fast vid detta. Säljande part reagerar på att det dyker upp ändringar i detaljplanen som gör att det inte kommer att finnas några sjötomter. B.P har personliga relationer med de flesta på avdelningen som behandlar detaljplanen då han arbetat på kommunen hela sitt liv. Att kommunen eller en anställd på kommunen inte borde ge en kommunanställd ett sidoavtal som är grundat på att detaljplanen ska leverera tomter med havsutsikt och där säljande part inte hade sålt om detta avtal inte hade funnits. Kommunen har satt sig själv i en jävssituation där den mångåriga kollegiala vänskapen uppenbarligen kan påverka opartiskheten i att exploatera A. Kommunen har erbjudit en förmån som när den gavs inte var realiserad utan skulle skapas av dem själva. Sonen bekräftar den familjära nivån på information när han beskriver säljaren som ”förnamn” och inte som brukligt med för- och efternamn. Jävssituationen kan förklara kommunens nästan maniska vilja att med alla möjliga medel driva igenom exploateringen av A. Detta har gjort så att alternativa exploateringsområden med lägre naturvärden inte värderats opartiskt. M.H har begärt att få e-postmeddelandet diariefört men detta borde också ha anmälts som jäv. En kopia av e-postmeddelandet har även gått till H.C. (S) så bör även den politiska sidan i kommunen varit informerad om den uppkomna jävssituationen.
I ytterligare en e-postkonversation mellan Stadsarkitekt F.W och den rimligt nyanställda planarkitekten D.J, Samhällsbyggnadschef A.W och tekniska chefen M.R uttrycks att exploateringen fått massivt motstånd. Detta har tagit på krafterna och de visar viss uppgivenhet och hänvisar till politikerna. F.W uttrycker att om den nedre delen av planområdet tas bort finns det ingen anledning att göra en förnyad granskning. Han uttrycker vidare att kommunen i så fall binder upp ett dyrt markförvärv som naturmark i plan, vilket inte är helt lyckat. Genom detta konstaterande påverkar F.W sina medarbetare till att hitta lösningar som inte är opartiska eller kanske inte ens gynnar detaljplanens kvalitet.
Jävssituationen har uppstått när kommunen har tecknat avtal med säljande part B.P, som är beroende på hur detaljplanen ser ut. Av avtalet framgår att ett markområde har undantagits som ska reserveras till säljaren och erhållas utan ersättning vid en godkänd detaljplan. Avtalet är utformat på ett olyckligt sätt. Värdet för säljaren är av största vikt, kanske till och med större än köpeskillingen på marken.
Jävssituationen uppstår när säljaren är anställd inom kommunen och arbetar på en avdelning som har kontakt med beslutsfattarna samt handläggarna till ärendet om detaljplanen som avtalet baseras på. Samhällsbyggnadschefen T.H2 har varit kollega till B.P under många år och positionen medför nära samarbete med byggnadsnämndens tjänstemän. Det föreligger jäv i form av sådana omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för de beslutsfattande tjänstemännen som handhar detaljplaneärendet. Det rör sig om kollegial vänskapsjäv. B.Ps möjlighet att påverka allt från handläggare till personer i chefsbefattning är uppenbar. Detta bekräftas också av tidigare nämnd e-postkonversation. Den som varit ansvarig för avtalet och B.P har haft ett icke negligerbart intresse i att detaljplanen ska verkställas. Kommunen har ett moraliskt ansvar i avtalet och det finns risk för konflikt om den utlovade detaljplanen inte verkställs. Säljaren har ett ekonomiskt intresse och bägge parter har haft möjlighet att påverka handläggare och beslutsfattare gällande detaljplanen.
Stadsarkitekten K.A slutade året efter avtalets tecknande med 12 månadslöner, vilket är ett ovanligt högt vederlag inom kommunal verksamhet. Enligt uppgift från källor som vid tillfället var insatta i den kommunala verksamheten, har det förmedlats uttryck som ”egna agendor” vid flera tillfällen. I detta sammanhang helt utan värde men som i en annan kontext har ett ökat värde.
Jävsinvändningarna riktas mot de tjänstemän som handlagt underlagen för exploateringen av A. T.H2 har varit kollega och vän till säljande part och har kunnat påverka handläggarna till detaljplanen. Den nya generationen av anställda handläggare och chefer är även de opartiska då de fått ärva en helt felaktig handläggning men som kostat kommunen mycket pengar i form av inköp och nedlagt arbete. Även ansvarig planarkitekt D.J har varit anställda inom kommunen samtidigt.
T.B har yrkat detaljplanen ska upphävas och omarbetas på så sätt att nybyggnationen
Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande. Han har bott i området som sommargäst i hela sitt liv. När man kommer till Stiby möts man av lugnet som man bara kan få på landet, utan tät bebyggelse. Det finns grannar men inte så många som i stan och det finns åkrar och hagar intill tomten. Känslan av landsbygd finns kvar och är något som alla behöver. I området kan man njuta av tystnaden blandat med naturliga ljud som fågelkvitter. Detaljplanen har mötts av protester. Den här gången har ritningarna ändrats så att alla befintliga boende fick behålla sin grönska och inga av de nya husen går att se från befintliga tomter. Kommunen har dock missat varför sommargäster och bofasta i närområdet söker sig till det nu planlagda området. Det är just för landsbygdskänslan och den kommer att försvinna om det blir ett villaområde inpå knuten. Det finns förståelse för att byggnationen av området inte ställs in men kommunen borde ta mer hänsyn till kommunens nuvarande invånare och lägga nybyggnationen på ett så behörigt avstånd till lantidyllen att den inte syns.
M.B och P.B har yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. Detaljplanen strider generellt mot länsstyrelsens uttalade arbete med landskapsvård för att bevara och synliggöra landskapets värde inkluderat räddningsaktioner för att bevara de upp till 1200 djur och väster i länet som riskerar att dö ut. De vänder sig mot all ologisk och hänsynslös skövling av natur och detta område är dessutom klassat att vara av riksintresse att bibehålla samt vårda – riksintresse av naturvård, rekreation, rödlistade arter, nyckelbiotoper, klass III-område för rik flora och en amfibie omfattad av EU:s artdirektiv.
Området habiteras av sju olika fladdermössarter. Alla Sveriges 19 fladdermössarter omfattas av artskyddsförordningen och är fridlysta, vilket innebär ett generellt förbud mot att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa djuren. Detta har totalt nonchalerats.
Området är i sin nuvarande form ytterst värdefull för rekreation och friluftsliv, både för såväl boende i Hällevik och Grönslätt som för mer långväga besökare. Hällevik kan som det ser ut idag, i direkt anknytning till samhället, erbjuda unika värden för boende, sommargäster och turister. Avenbokskogen och öppna ängar med betande djur har oräkneliga besökare året runt som tar promenaden genom skogen via Stibyvägen – Haveliden och längs stranden – allt naturligt bevarat och i omedelbar närhet. Människan är sammanvävd med naturen. Rekreationsvärdet sjunker drastiskt om skogen förvandlas till en villastad. Den direkta konsekvensen är ett nollat rekreationsvärde då deras tomt gränsar direkt till det tänkta villaområdet mes asfalt, upplysta gator, markant ökade avgaser och ljudförorening. Om träden fälls och gatlyktor lyser upp tomten kommer deras fastighet inkorporeras i en villastad. Det kommer inte bara påverka rekreationsvärdet utan även marknadsvärdet då det inte längre är säljbart som ett smultronställe borta från stad och stress.
C.Foch G.F har yrkat att detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. På Naturvårdsverkets hemsida går att läsa att Sverige skrev under konventionen om biologisk mångfald år 1993. Under flera sekler har människor låtit naturen komma i andra hand genom att se till (relativt) kortsiktig ekonomisk vinning och eget kortsiktigt mänskligt intresse. Förhoppningen är nu att människan har kommit till insikt att vi inte kan leva ett bra och långsiktigt hållbart liv utan att låta naturens mångfald ta plats.
Den genomförda fladdermusinventeringen är bristfällig. Med tanke på hur viktig den biologiska mångfalden är för vårt fortsatta mänskliga liv på planeten bör man vara konservativ när man väljer att bygga ut bostäder i områden där rödlistade arter existerar. Det är anmärkningsvärt att lokala, kortsiktiga ekonomiska intressen ska gå före skyddandet av rödlistade arter och utan vidare hänsyn till biologisk mångfald. Av fladdermusinventeringen går det att utläsa att rödlistningen av fladdermössen är av den lägsta nivån och att de inte är att bedöma som hotade, men att de har blivit rödlistade eftersom det finns indikationer på att de minskat i landet och även att mycket vanliga fladdermöss kan rödlistas om de uppvisar påtagliga minskningar. Detaljplanen överklagas med hänsyn till att bevara den biologiska mångfalden och önskar att kommunen hittar ett lämpligare område för utbyggnad av bostäder.
B.A och B.A2 har yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas.
Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. Beslutet att anta detaljplanen ska upphävas i sin helhet enligt 13 kap. 17 § PBL. Handlingarna har varit förvirrande eftersom det endast skrivs om granskningsförslaget till ny översiktsplan, som beskrev ett mycket större bevarande av skog och äng än den plan som redan var beslutad. Det finns dessutom många skisser/kartor och texter som inte överensstämmer med förslaget till detaljplan främst avseende bebyggelsen intill gränsen mot Grönslätt.
Det kan ifrågasättas vilka som ska bo i det planerade området och det kan ifrågasättas hur befolkningsutvecklingen ser ut i Sölvesborg. Kommunen ska vid planläggning enligt 2 kap. 3 § PBL ta hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala förhållanden främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Eftersom det inte finns någon vision och analys av vad som kommer att ske de närmaste 10-15 åren avseende hur näringslivet utvecklas och hur omförflyttning sker när äldre lämnar sina egna fastigheter jämte hur ungdomen vill bosätta sig m.m. har man inte tillräckliga skäl för att exploatera skogen och ängarna på det sätt som beslutats.
Länsstyrelsen har tidigare varit mycket negativ till ett godkännande. Efter länsstyrelsens negativa yttrande 2019 kallade kommunen till extra samråd vid två tillfällen under 2019. Resultaten av samråden ledde dels till att länsstyrelsen ändrade sig radikalt om den så kallade Skolplanen (E m.fl.) där man frångick sitt totala avståndstagande gällande byggande på den större delen av planförslaget dels att man sedan också godkände Vassabacksplanen (efter att endast smärre ändringar gjorts). Hanteringen kan ifrågasättas och om den är i enlighet med att riksintresset enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.
Kommunen har vidare inte tagit någon hänsyn till likställighetsprincipen. Det har inte lämnats något avstånd alls till planerad bebyggelse, för deras del när det gäller norr om deras fastighet. Det kan också tilläggas att man på i princip alla kartor/skisser inte redovisat deras fastighet på ett korrekt sätt, en inköpt tomt 2015 norr om den ursprungliga har inte tagits med.
Vidare kan det kommenteras att den geotekniska undersökningen och det geotekniska planeringsunderlaget tyder på att det inte kan uteslutas att det finns höjdryggar i området. Eftersom det har krävts flera försök för att komma ner med provtagningsutrustning tyder även detta på att det finns stor sten- och blockförekomst under markytan. När området har höjdsatts och projektering avvägar och VA-ledningar påbörjas bör geotekniker kontaktas för bedömning av eventuellt behov av kompletterande undersökningar, t.ex. för att undersöka bergfritt djup i området där schaktning ska utföras eller för att se om några särskilda åtgärder krävs med hänsyn till grundvattenförhållandena.
När det gäller VA-lösningen hänvisar de till vad de tidigare har anfört gällande salamanderns överlevnad. De ifrågasätter vilka åtgärder som sätts in för att skydda salamandern och hur detaljplanen kan antas trots att mark- och miljödomstolen den 9 september 2014 i mål nr M 1076-14 har avslagit kommunens överklagande av länsstyrelsens beslut att inte medge dispens från artskyddsförordningen för detaljplanen.
De önskar även att mark- och miljödomstolen uttalar sig på vilket sätt EU-domstolens dom från den 4 mars påverkar den antagna detaljplanen. Domen klargjorde hur förbuden mot att döda, störa eller skada vissa skyddade arter och fåglar ska tolkas. Domen innebär att förbuden även gäller när en individ av en skyddad art störs eller skadas av en verksamhet, och inte enbart om hela den skyddade populationen påverkas.
Grönslätts intresseförening (föreningen) har yrkat att beslutet att anta detaljplanen ska upphävas.
Föreningen har anfört i huvudsak följande till stöd för sin talan. Miljökonsekvensutredningen klargör att naturvärden i hög grad skövlas om tänkt byggnation kommer till stånd. Det ska påpekas att Skogsstyrelsen initialt tydliggjort att området i sin helhet befanns skyddsvärt i sådan utsträckning att byggnadsplanen helt borde avbrytas. I nuvarande detaljplan har det framhållits att skydd för vissa biotoper har tillgodosetts, dock utan hänsynstagande till att ett anläggningsarbete av denna storlek inte förhindrar oreparabla skador på naturvärden även inom de delar av området som inte bebyggs. Då stora grönytor skövlas, kommer också tilltänkt sparade grannytor att ta skada. Det skyddsvärda ädellövsstråket, Vassabackstråket, kommer att reduceras om än avsikten anges vara att ett stråk bör sparas. Det torde vara stor risk att stråket i stort försvinner.
Stenmurar inom området omfattas av biotopskydd. Likväl anges i planen att dispenser från biotopskyddet kan komma att krävas/ges för olika ändamål.
Byggnationen avses ske etappvis, vilket ändå förutsätter grävarbete för spillvattenledning genom i stort sett hela området som en tidig åtgärd. En sex meter bred gata grävs inom området, men kommer också att fortsätta i naturområde som inte ingår i detaljplanen. Det kan förutsättas att ytterligare naturskövlande, initial grävning och annat arbete med tyngre maskiner kommer att krävas inom en stor del av området, om än byggnation avses först i en senare etapp.
Endast en smal korridor avses lämnas mellan Grönslätt och nybyggnationen i dess sydvästra del. Detta innebär att den stadsliknande bebyggelsen med gatubelysning kommer helt inpå Grönslätt, trots kommunens tidigare påpekande av vikten att Grönslätt behåller sin sommarstugekaraktär.
Vad gäller trafik diskuteras de befintliga strövstigarna, vilka avses kompletteras med ny gångstig för sammankoppling mellan sommarstugeområdet och A. Här anges att strövstigarna skulle kunna förbättras, exempelvis genom breddning och grusning, således ett ytterligare exempel på planer som utsätter området för ytterligare skövling av friluftsnatur.
Föreningen anser att föreliggande planering av en stadsliknande bebyggelse i ett sårbart och känsligt naturområde i alltför hög grad utarmar dess naturvärden.
Föreningen har efter föreläggande från mark- och miljödomstolen tydliggjort varför föreningen ska anses ha klagorätt och anfört i huvudsak följande. Området som tillhör föreningen är placerat omedelbart söder om A. Föreningen ägs av de 165 fastighetsägarna på området. Vid föreningens årsmöte 2009 bildades en grupp med uppgift att bevaka föreningsmedlemmarnas intresse i samband med denplanerade detaljplaneringen av A. Även om varje fastighetsägare har haft möjlighet att lämna remissvar har en stor majoritet av medlemmarna sett intresseföreningen som den som representerar dem i denna fråga.
A.L , E.L och V.H har yrkat att detaljplanen ska upphävas. A.L har getts möjlighet att precisera yrkanden och grunder för sitt överklagande men har inte hörts av.
Kommunen har motsatt sig det som yrkats i målet och har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.
Detaljplanen följer översiktsplanens intentioner då den pekar ut området för bostäder och omfattande anpassningar har gjorts i planarbetet. Detaljplanen har arbetats fram enlig lagstadgad planprocess i PBL, och baserar sig på ett gediget underlagsmaterial i form av utredningar och analyser. Under planprocessen har omfattande ändringar och justeringar gjorts för att tillgodose olika intressen och minimera påverkan på omgivningen. Detaljplaneförslaget har, i enlighet med PBL, varit ute på samråd, granskning och förnyad granskning med möjlighet att lämna synpunkter. Planförslaget har justerats och reviderats utifrån de synpunkter som framkommit från myndigheter och i så stor utsträckning som möjligt från sakägare och boende. Inför antagandet kvarstod inga krav från regionala och statliga remissinstanser eller kommunala nämnder och bolag.
Vid en genomgång av vilka synpunkter som i huvudsak har inkommit under planprocessen har flertalet tagits hänsyn till eller besvarats. De mest förekommande synpunkterna har varit hur naturvärden, rekreation, dagvatten/ våtmarker samt hur riksintresset kan påverkas. Det finns även synpunkter på behovet av bostäder m.m.
Fladdermusinventeringen
Handlingen ”Fladdermöss, Hällevik nyinventering omr 3. Omfattar enbart område 3, vilket ska förtydligas. Det har framförts att denna handling ska strykas ur beslutshandlingarna då det bl.a. saknas information om vilket bolag som gjort inventeringen och kunskapen på den som utfört den. Efter att synpunkter beaktats under samrådet 2017 bestämdes att en fladdermusinventering skulle tas fram. Tillfrågade inventerare är fladdermusforskare och fotograf. Första inventeringen skedde under våren/sommaren 2018 och fick senare revideras då ett område saknades i inventeringen. Innehållet från ursprunglig inventering och komplettering har tagits fram av samma bolag/person.
Geoteknisk utredning
Det har tagits fram en översiktlig geoteknisk utredning 2012. Då planområdet förändrades togs ett nytt geotekniskt planeringsunderlag fram under 2015. Synpunkterna på geotekniken har varit få och därmed har inte utredningarnas innehåll ifrågasatts och granskats. Däremot yttrade länsstyrelsen under samrådet att en översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts och förhållandena verkar goda. Länsstyrelsen hade inga andra upplysningar angående markförhållandena.
Bemötande under planprocessen
Kommunen beklagar att klaganden har upplevt ett dåligt bemötande under planprocessen. Synpunkterna på detaljplanen har varit omfattande och upprepade, vilket har gjort att kommentarerna till svar har blivit standardiserade och förhållandevis korta i vissa fall för att tidsåtgången i arbetet ska bli rimlig.
Jäv
Kommunen förvärvade den aktuella marken redan 2009. Avtalet ersattes senare, på grund av att ytterligare mark överläts av säljarna till kommunen, av det nu gällande avtalet från 2011. Av villkoren framgår att tre tomter, på närmare angivna villkor framöver ska tillfalla säljarna. Senare samma år överlät N.P dessa rättigheter till B.P. I ett tilläggsavtal från 2019 avstod B.P från en av tomterna och fick då utbetalt i avtalet från 2011, överenskommet belopp. Beträffande övriga två tomter kvarstår villkoren i det ursprungliga avtalet från 2011. Fastighetsförvärvet och avtalet har beslutats dels av kommunfullmäktige, dels av kommunstyrelsen.
B.Ps relation till kommunen var, att han var anställd som tekniker och sedermera arbetsledare i kommunen under åren 1978-1991. Därefter var han fram till sin pensionering 31 mars 2014 anställd i det kommunala bolaget, Sölvesborg Energi och Vatten AB. T.H2 var vid tidpunkten för tecknande av de aktuella avtalen samhällsbyggnadschef inom kommunen.
De civilrättsliga avtalen beträffande markförvärvet har, enligt kommunallagens bestämmelser, vunnit laga kraft sedan lång tid tillbaka. Det ska framhållas, att det av rättspraxis framgår att kommuner har avsevärd handlingsfrihet vid fastighetsförvärv i markpolitiskt syfte, dvs markförvärvet är kompetensenligt. I det nu aktuella fallet var det angeläget för kommunen att, för bostadsförsörjning, få äganderätt till området. Den nu aktuella detaljplanen är resultatet av förvärvet. Oavsett om förvärvet vunnit laga kraft ska följande framhållas. Det har inte under handläggningstiden av markförvärvet framkommit någon särskild omständighet som föranlett kommunen att anta att någon jävsgrund förelegat. Enbart det förhållande att B.P var anställd i ett av kommunen helägt bolag medför inte jäv.
Nuvarande kommunallag trädde i kraft den 1 januari 2018. Fastighetsaffären beslutades dessförinnan varvid, enligt övergångsbestämmelserna, jävsbestämmelserna i den äldre kommunallagen (1991:900) är tillämpliga. Aktuella lagregler 6 kap. 24-25 §§ föreskriver bl.a. att en anställd som är jävig inte får delta eller närvara vid handläggning av ärendet samt i vilka situationer en anställd är jävig. Klagandens påstående om jäv synes syfta på delikatessjäv, dvs att det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom ska självmant ge det till känna.
Kommunen har inte fått kännedom om någon jävssituation. Politiskt beslut om fastighetsförvärv har fattats enligt då gällande bestämmelser i kommunen. Det har inte påståtts att någon i den politiska församlingen, som fattat bindande beslut, skulle ha varit jävig.
Sammanfattningsvis hävdar kommunen att det inte förelegat en jävssituation vid handläggningen och beslut av det aktuella ärendet. Oavsett har besluten sedan lång tid vunnit laga kraft. Den nu aktuella prövningen avser dessutom detaljplanen och i detta ärende har inte jäv påståtts föreligga.
DOMSKÄL
Rättsliga förutsättningar
Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Av handlingarna i målet framgår det att kommunstyrelsen gav byggnadsnämnden i uppdrag att pröva lämpligheten av exploatering av det i målet aktuella området den 25 augusti 2009. Planarbetet påbörjades således före den 2 maj 2011 och den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, ska därmed tillämpas i detta mål.
Klagorätt
Domstolen noterar att Sölvesborg har hanterat detaljplanen i enlighet med bestämmelserna enligt PBL trots att ÄPBL rätteligen skulle ha tillämpats. Med beaktande av detta tillämpar domstolen de bestämmelser gällande klagorätt som är till mest fördel för de klagande.
Enligt 13 kap. 5 § plan- och bygglagen (1987:10) får en detaljplan överklagas av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. En grundförutsättning är också att den klagande är berörd av beslutet på sätt som framgår av 22 § förvaltningslagen i den tidigare lydelsen, numera 42 § förvaltningslagen (2017:900). Enligt praxis har även den som, enligt 5 kap. 30 § ÄPBL, fått en underrättelse om beslutet att anta en detaljplan och fått en besvärshänvisning också rätt att överklaga beslutet med stöd av 13 kap. 5 § ÄPBL(RÅ 1991 ref. 80). Denna bestämmelse gäller dock inte enligt nu gällande plan- och bygglag.
D.O, V.H och P.P har inte yttrat sin under planprocessen, varför deras överklaganden ska avvisas. De är inte heller att betrakta som berörda av beslutet att anta detaljplanen på så sätt som anges i 22 § tidigare gällande förvaltningslag.
E.L har yttrat sig under planprocessen men har inte fått en underrättelse om beslutet att anta detaljplanen tillsammans med en besvärshänvisning. Hon kan inte heller betraktas som berörd av beslutet att anta detaljplanen på så sätt som anges i 22 § tidigare gällande förvaltningslag. Hennes överklagande ska således avvisas.
A.L har yttrat sig under planprocessen och hon har inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Hon är dock inte i sig att anse som berörd av beslutet men hon har underrättats om beslutet på så sätt som anges i 5 kap. 30 § ÄPBL. Mark- och miljödomstolen anser därmed att hon har klagorätt i enlighet med bestämmelserna i ÄPBL.
Grönslätts intresseförening har till mark- och miljödomstolen tydliggjort att den inte klagar i egenskap av förening (jfr 13 kap. 6 § ÄPBL och 16 kap. 13 § miljöbalken), utan i egenskap av fastighetsägare till F som gränsar direkt till planområdet. Föreningen har yttrat sig under planprocessen och får anses vara berörd av beslutet på ett sådant sätt att de ska tillerkännas klagorätt.
Jäv
Av 13 kap. 1 § ÄPBL framgår vilka beslut som fattats med stöd av ÄPBL som får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen. Listan i 13 kap. 1 § ÄPBL är uttömmande. Laglighetsprövning på så sätt som klaganden har anfört är därmed inte möjlig. Domstolen har dock att pröva om detaljplanen strider mot någon rättsregel enligt ÄPBL.
Vidare har klaganden anfört att det föreligger en jävssituation då markägaren till en del av planområdet har varit aktiv i planförandet och har enligt klaganden påverkat framtagandet av detaljplanen. Mark- och miljödomstolen anser med beaktande av vad som har anförts att det inte föreligger en sådan jävssituation att det finns skäl att upphäva detaljplanen av den anledningen.
Prövning i sak
Formellt
Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska enligt 13 kap. 17 § PBL endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Prövningen kan i princip inte avse annat än sådant som klaganden tar upp i sitt överklagande. När en kommun grovt åsidosatt viktiga förfaranderegler finns det utrymme för domstolen att beakta sådana fel (P.Gunnarsson, JUNO kommentar till 13 kap. 17 § PBL).
Enligt den allmänna rättsprincipen jura novit curia (domstolen känner rätten) kan domstolen inte bortse från det faktum att kommunen vid framtagandet av detaljplanen tillämpat PBL, istället för att tillämpa ÄPBL.
Frågan som domstolen har att ta ställning till är om det finns skäl att upphäva detaljplanen med beaktande av att fel lag har tillämpats.
Bestämmelserna om detaljplaneprocessen återfinns i 5 kap. PBL respektive 5 kap. ÄPBL. I 5 kap. 6 § PBL regleras hur ett standardförfarande går till. Detta motsvarar till större delen det s.k. enkla planförfarandet enligt 5 kap. 28 § andra stycket ÄPBL. I 5 kap. 7 § PBL regleras det utökade planförfarandet, vilket motsvarar ett normalt planförfarande enligt ÄPBL.
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt 1 kap. 2 § ÄPBL. Detta innebär att kommunen själv, inom vida ramar, avgör hur marken ska disponeras och miljön utformas. Vid mark- och miljödomstolens prövning av ett ifrågasatt beslut om antagande av detaljplan har domstolen därför framförallt att bedöma om kommunen gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller om kommunen förfarit formellt felaktigt vid handläggningen av planärendet. Kommunens beslut att anta detaljplanen ska, enligt 13 kap. 8 § ÄPBL, antingen upphävas i sin helhet eller fastställas i sin helhet.
Mark- och miljödomstolen anser inte att det föreligger så pass stora skillnader mellan planförfarandet enligt ÄPBL och PBL att det i detta avseende finns skäl för att upphäva detaljplanen på grund av att fel lag har tillämpats.
Riksintresse
Planområdet omfattas av riksintresset för naturvård, friluftsliv och jord- och skogsmark enligt 3 kap. miljöbalken samt riksintresse för geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 4 § miljöbalken samt område FK2 Listerlandet – Hanö och riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken.
Länsstyrelsen är den myndighet som har att bevaka de allmänna intressena och även de riksintressen som kan beröras vid genomförandet av en detaljplan. Av länsstyrelsens granskningsyttrande framgår att länsstyrelsen under planarbetet har haft synpunkter på planens påverkan på riksintresset enligt 3 kap. 4 § miljöbalken avseende naturvård/friluftsliv samt det geografiska riksintresset enligt 4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken och att dessa riksintressen riskerar att påverkas negativt.
Kommunen har genom revidering av planförslaget under planprocessen ändrat områdets avgränsning så att nyckelbiotoper bevaras med ett skyddsavstånd på 75 meter. De ändringar som gjorts av planförslaget innebär att skadan på naturvärdena blir mindre och på ett sådant sätt att den negativa påverkan på riksintresset för naturvård blir godtagbar. Genom att spara stråk med ädellövskog och strövstigar så långt som möjligt och att stigar som exploateras bör ersättas mednya, har länsstyrelsen bedömt att påverkan på riksintresset för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken samt 4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken blir godtagbar.
Påtaglig skada avser sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan på dettas (se prop. 1997/98:45, del 2 s. 30 och prop. 1985/86:2 s. 155). Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att de riksintressens om finns för området inte utgör ett hinder för den tänkta etableringen då den inte innebär en påtaglig skada.
Översiktsplan
Enligt gällande översiktsplan för Sölvesborgs kommun framgår det att Vassabacksstråket utgör ett värdefullt ädellövsskogsstråk, som binder samman Grönslätt och Hällevik. Vidare anges att det för området Stiby planeras för att möjliggöra bostäder för helårsboende samt att det bör sparas stråk för att skapa en länk mellan det kustnära stråket och det yttre stråket.
En översiktsplan är inte juridiskt bindande men har en vägledande betydelse (1 kap. 1-3 §§ ÄPBL). Av översiktsplanen ska grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden framgå och översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Avviker ett förslag på detaljplan från översiktsplanen finns det särskilda bestämmelser gällande själva planförfarandet. Det finns alltså inget hinder mot att en detaljplan antas i strid mot översiktsplanen så länge som sakägare och myndigheter görs uppmärksamma på när kommunen ändrar sin planeringsinriktning och skälen till det (prop. 1985/86:1 s. 618).
Mark- och miljödomstolen anser att den markanvändning som detaljplanen föreslår har stöd i den kommunala översiktsplanens intentioner.
Miljöpåverkan
Klagandena i målet har anfört att detaljplanen kommer att försämra livsförhållandena för växter och djur i området.
Det aktuella området är sedan tidigare inte planlagt och detaljplanens genomförande har bedömts leda till betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Av planbeskrivningen framgår att det inom planområdet finns stenmurar som omfattas av biotopskydd och som i första hand ska sparas men att dispens från biotopskyddet ska insändas till länsstyrelsen innan planen antas. Det finns även två biotopskyddsområden i nära anslutning till planområdet där skogen är skyddad och det finns beslut enligt miljöbalken som reglerar markanvändningen. Enligt naturinventeringen finns det i dessa området en hög koncentration av signalarter och rödlistade arter och värdekärnor kommer sparas för de att de mest känsliga arterna ska kunna leva kvar inom området på sikt. Under planarbetet har planområdets gräns flyttats längre från nyckelbiotopsområdena för att det ska bli ett skyddsavstånd mellan planområdet och nyckelbiotoperna.
Enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken får man inom ett biotopskyddsområde inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Det finns inte något uttryckligt krav på att behövliga dispenser ska inhämtas innan en detaljplan antas. Om frågan om dispens tas upp först efter att övriga prövningar slutförs finns dock risk för att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd (jfr RÅ 2005 ref. 44 och Mark- och miljööverdomstolens dom från den 17 december 2012 i mål nr P 1440-12).
Som en allmän princip gäller att en detaljplan måste fungera självständigt på ett sådant sätt att det ska framgår av planen att de olika behov som den genererar kan lösas och genomföras. Avsaknaden av en dispens från biotopskyddsbestämmelserna får betydelse för bedömningen av möjligheten att genomföra detaljplanen.
Avgörande för planens självständighet och funktion är i denna situation huruvida det gjorts sannolikt att en dispens kan fås (jfr Mark- och miljööverdomstolens domar från den 17 oktober 2017 i mål nr P 2285-17 och 6 februari 2020 i mål nr P 6691-18).
Av handlingarna i målet framgår det att stenmurarna inom planområdet omfattas av biotopskydd och att dessa i första hand ska sparas för att bibehålla natur- och kulturvärden i området. Dispens ska enligt planbeskrivningen insändas till länsstyrelsen innan planen förs till antagande. Det framgår dock inte av handlingarna i målet att någon sådan dispens har erhållits. Eftersom genomförandet av detaljplanen förutsätter att delar av stenmuren rivs för att möjliggöra infarter till planområdets södra del anser mark- och miljödomstolen att detaljplanen inte fungerar självständigt och att det således finns skäl att upphäva detaljplanen.
Artskydd
Samtliga arter av fladdermöss är fridlysta och enligt 4 § första stycket punkten 4 artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att döda eller fånga samt skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser.
Enligt planbeskrivningen har en inventering av fladdermöss genomförts i området mellan den 15 maj och 29 augusti 2018 (Inventering av fladdermusfauna i Hällevik, Mikael Gustafsson 2018). I samband med inventeringen observerades totalt sex olika arter fladdermöss, vattenfladdermus, dvärgpipistrell, nordfladdermus, större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och brunlångöra, ingen av dem är rödlistad. Fladdermusobservationer har enligt fladdermusinventeringen gjorts inom planområdet och samtliga sex arter påträffades vid de åtta tillfällen som området besöktes. Av MKB:n framgår att det inte är klarlagt hur många av dessa arter som har sina yngelkolonier i inne i planområdet men det sannolika är att området används som jaktmark. En komplettering av fladdermusfaunan utfördes under augusti till september 2019, där det har bedömts att fladdermössen inte kommer att påverkas i någon större utsträckning då den har lätt att anpassa sig till nya kartzoner m.m.
Fladdermusarterna som har observerats inom planområdet är upptagna i bilaga 1 till artskyddsfornordningen och bilaga 4 till rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet).
Med beaktande av de observationer av fladdermöss som har gjorts anser mark- och miljödomstolen att det inte går att utesluta att fladdermössen har sina boplatser och fortplantningsområden i eller i närheten av planområdet. Av planhandlingarna framgår det att det inte är klarlagt hur många arter som har sina yngelkolonier i området. Mark- och miljödomstolen anser att kommunen inte har visat att den planerade markexploateringen inte riskerar att påverka den kontinuerliga ekologiska funktionen hos observerade fladdermusarter samt att det inte finns några uttalade skyddsåtgärder som får anses tillräckliga för dessa arter. Det faktum att vissa fladdermusarter har en gynnsam bevarandestatus och inte är rödlistade, innebär inte att förbudet i 4 § artskyddsförordningen inte gäller i ett enskilt område (jfr EU-domstolens dom från den 4 mars 2021 i mål C-473/19 och C-474/19). Den planerade exploateringen strider därmed mot nämnda förbud. Det finns dock en möjlighet för kommunen att hos länsstyrelsen ansöka om dispens från förbudet enligt 14 § artskyddsförordningen.
Vidare har klaganden anfört att Sölvesborgs kommun saknar dispens från artskyddet avseende större vattensalamander samt långbensgroda och har hänvisat till mark- och miljödomstolens dom från den 9 september 2014 i mål nr M 1076-14 där ansökan om dispens har avslagits.
Både större vattensalamander och långbensgroda omfattas, likt fladdermusen, av 4 § artskyddsförordningen. Inventeringar av dessa arter har genomförts i maj månad år 2011 samt i april 2015. Enligt inventeringen i april 2015 gjordes inga observationer av långbensgroda i miljöerna kring planområdet. Det finns ett möjligt lekvatten på ett skyddsavstånd om ca 340 meter mellan lekvattnet och planerad byggnation, jämfört med rekommendationerna om ett skyddsområde på 300-400 meter. Vidare anses inte den större vattensalamandern inte påverkas av detaljplanen då det inte finns några småvatten inom planområdet. För att säkerställa vattensalamanderns livsmiljö och för att förhindra att våtmarken i sydväst torrläggs, kommer våtmarken därför att återfiltreras.
Med beaktande av den utredning som finns i målet anser mark- och miljödomstolen att varken den större vattensalamandern eller långsbensgrodan, till skillnad mot fladdermössen, kommer att påverkas negativt på ett sådant sätt som anges i artskyddsförordningen.
Dagvatten
Sölvesborg har, som en del av planprocessen, tagit fram en dagvattenutredning eftersom genomförandet av detaljplanen kommer att innebära mer hårdgjord yta och en ökad mängd dagvatten kommer behöva hanteras. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att hantera detta framgår av planbeskrivningen och dagvattenutredningen. Under planprocessen har det även genomförts två olika geotekniska undersökningar i området. Det har i utredningarna konstaterats att de geologiska förhållandena i området är sådana att området kan schaktas, fyllas samt bebyggas på ett konventionellt sätt utan andra förstärkningsåtgärder än borttagning av mullhaltig ytjord. Marken består huvudsakligen av morän och har en medelhög till hög möjlighet för infiltration. Enligt domstolens bedömning är de åtgärder som föreslås i planhandlingarna tillräckliga.
Sammanfattning
Med beaktande av att det saknas någon närmare analys kring vilka konsekvenser ett genomförande av detaljplanen kan få för fladdermössen i området och då behövliga dispenser från biotopskyddet även saknas anser mark- och miljödomstolen att underlaget för detaljplanen är så pass ofullständigt att det finns skäl att upphäva detaljplanen. Kommunen har inte heller gjort det sannolikt att biotopskyddsdispens kommer att meddelas för rivning av stenmuren i de delar som är nödvändiga för att möjliggöra genomförandet av detaljplanens södra del. Vid denna utgång prövar mark- och miljödomstolen inte övriga invändningar som klagandena har framställt.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02)
Överklagande senast den 3 januari 2022.
Lars-Olle Larsson Mårten Dunér
I domstolens avgörande har deltagit lagmannen Lars-Olle Larsson, ordförande, och tekniska rådet Mårten Dunér. Föredragande har varit beredningsjuristen Anna Fridh.