Citera som: MÖD 2022:31, Mark- och miljööverdomstolen, 2022-02-09. Källa: Sveriges Domstolar, https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/sok/publicering/216c50c0-a6bf-42d8-adb2-8d1ab05ff38a. Via https://legal.exploreworldai.com/cases/se/mod-2022-31
Hämtad från källan 2026-09-26T00:25:55.098Z. Referatet är källans eget; hela domdokumentet publicerades inte av källan.

I (M 9079-20)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2020-07-22 i mål nr M 267-20, se bilaga A

PARTER

Klagande
Affärsverket Svenska kraftnät, 202100-4284

Ombud: Advokatbyrån Sigeman & Co AB

Motpart
Skogsstyrelsen

SAKEN
Bildande av biotopskyddsområde på fastigheterna XX och YY i Lilla Edets
kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Affärsverket Svenska kraftnät har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra Skogsstyrelsens beslut på det sättet att gränsen för biotopskyddsområdet justeras så att hela ledningsgatan med sidoområden är belägen utanför biotopskyddsområdet.

Skogsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Affärsverket Svenska kraftnät har hänvisat till vad som har anförts i under-instanserna och lagt till i huvudsak följande:

Det skyddsvärda området
Av utredningen framgår inget specifikt om just det område som talan avser. En mer djupgående analys behövs därför. På grund av den bristfälliga utredningen har en korrekt avvägning mellan naturmiljön och verkets intressen inte varit möjlig. Av bifogat ortofoto framgår att biotopskyddsområdet omfattar såväl sidoområdena som delar av skogsgatan. Skogsgatan för den aktuella ledningen har en bredd om 52 meter och sidoområdena utgör i normal terräng ett område om ca tio meter på vardera sida om skogsgatan. Den särskilda topografin på platsen medför att det är tillräckligt med fem meter på vardera sida. Av ortofotot framgår att biotopskyddsområdet överlappar ledningsgatan.

Svenska kraftnät har i mars 2021 gjort en förnyad besiktning av ledningsgatan. Idag finns inte några riskträd i området. Ledningen anlades 1956 och kontinuerligt underhåll har gjorts. I framtiden kommer det sannolikt finns behov av att fälla träd och toppa enstaka enskilda träd. Topografin innebär att färre träd kan bli farliga för ledningen än om det varit plan mark.

Kan syftet med biotopskyddet uppnås utan att ledningsgatan omfattas av skyddet? Bildandet av biotopskyddsområdet innebär en mycket stor inskränkning av verkets ledningsrätt eftersom en väsentlig del av ledningsrätten är att fälla träd som bedöms utgöra fara för ledningen. Vid intresseprövningen enligt 7 kap. 25 § miljöbalken får en inskränkning i enskilds rätt inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.

Riskerar biotopskyddsområdet att påtagligt försvåra utnyttjandet av ledningen? Ledningen är av en sådan betydelse att kraftledningsgatan bör anses vara av riksintresse för energidistribution. Utnyttjandet av anläggningen försvåras påtagligt eftersom det blir förbjudet att inom området genomföra sådant underhåll som krävs för att upprätthålla kraven på driftsäkerhet och elsäkerhet. Redan en risk för påtagligt försvårande ska beaktas.

Även om befintliga lövträd sannolikt inte kommer blir farliga för ledningen så kan det inte uteslutas att granar eller andra träd kommer att uppnå en höjd som gör att de blir farliga för ledningen. Om farliga kantträd förekommer vid extrema v�dersituationer är sannolikheten att friska träd faller på ett oförutsägbart sätt mycket stor. Om anläggningar inte längre kan ha ett trädsäkert utförande innebär det stora konsekvenser för nyttjandet av anläggningarna. Svenska kraftnät gör inte anspråk på att samtliga ledningsgator i transmissionsnätet ska undantas från biotopskyddet men anser att det måste finnas starka skäl att inkludera ledningsgata i transmissionsnät i biotopskyddsområde.

Innebär dispensmöjligheten att försvårandet undviks?
Det har visat sig vara svårt att få dispens för nödvändiga åtgärder. Svenska kraftnät har vid flera tillfällen nekats dispens och det har ställt stora krav på utredningar av alternativa åtgärder. Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 12 december 2019 i mål nr M 8785-18 avslagit verkets ansökan om dispens om att ta ner 45 träd som hade uppnått kritisk höjd. Domen visar att dispensmöjligheten inte är tillräcklig för att undvika att nyttjandet av ledningen påtagligt försvåras. Ansökan avslogs trots att verket hade gett förslag till skyddsåtgärder och även föreslagit att träden kunde toppbeskäras. I domen hänvisas till att andra åtgärder måste ha uteslutits innan dispens kan ges. Utöver toppbeskärning finns endast förändringar på ledningen att tillgå såsom flytt eller nedgrävning. Tätare besiktning var inte ett alternativ då träden hade uppnått kritisk höjd. Avgörandet visar på den restriktivitet som råder och belyser den konflikt som föreligger mellan ellagen och elsäkerhetslagen å ena sidan och miljöbalken å andra sidan. Domen visar att det inte kan förutsättas att dispens ges för åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa nyttjandet av ledningen.

Skogsstyrelsens bedömning att förutsättningarna för dispens är uppfyllda stämmer inte med den praxis som utvecklats där Skogsstyrelsen bl.a. anfört att det inte är tillräckligt att aktuella träd är så höga att de kan falla på ledningen, utan även krävt att det ska visas att det enskilda trädet är svagt eller att det finns andra skäl till en förhöjd risk för att trädet ska kunna falla på ledningen.

Riksintresse
Svenska kraftnät anser att det är klarlagt att det aktuella markområdet är att betrakta som ett riksintresse för transmissionsnätets anläggning och att frågan därför blir om inrättandet av biotopskyddsområdet påtagligt kan försvåra utnyttjandet av anläggningarna.

Skogsstyrelsen har hänvisat till vad som har sagts i underinstanserna och lagt till i huvudsak följande:

Det skyddsvärda området
I bedömningen av hur Svenska kraftnäts rättighet att trädsäkra ledningen påverkas har bl.a. platsens topografi, bonitet och trädålder tagits i beaktning, samt tidigare behov av åtgärder i anslutning till ledningen inom det aktuella området.

Den uppmärkta biotopskyddsgränsen går inte in i den del av ledningsgatan där träd saknas (d.v.s. röjd skogsgata). På den östra sidan sluttar marken bort från ledningen ner mot Göta älv vilket innebär att sannolikheten för framtida riskträd minskar för varje meters avstånd till ledningen. På den västra sidan lutar marken till störst del i samma riktning som kraftledningen och distansen mellan luftledningen och marken ökar med minskat avstånd till Göta älv. Biotopskyddsområdet går in under ledningen närmast älven, där luftledningen går över högsta trädhöjd med god marginal. Svenska kraftnät har såvitt Skogsstyrelsen kan bedöma inte utfört underhållsåtgärder i de delar som ligger inom biotopskyddsområdet. Områdets topografi medför enligt
Skogsstyrelsens bedömning att omfattningen av framtida riskträd bör vara begränsad.

I det aktuella ärendet gjorde Skogsstyrelsen en kontrollinventering av naturvärdena i fält under mars 2018, inom hela det område som initierats för ett långsiktigt skydd, och ett fältbesök i januari 2021. Skogsstyrelsen tog då ställning till vilka delar som utgjorde en så kallad skogsbiologisk värdekärna och vilken naturvärdesklass; nyckelbiotop eller objekt med höga naturvärden, som den aktuella värdekärnan hade. En bedömning gjordes även av hur värdekärnornas tidigare avgränsning stämde överens med naturvärdena vid tidpunkten och tidigare avgränsning justerades i den mån det behövdes. Den sammanvägda bedömningen av områdets miljövärden gjordes i samband med bildandet och framgår av beskrivningen av områdets naturvärden enligt beslut.

Den mindre del av biotopskyddsområdet som ligger i anslutning till ledningsgatan består av flera mindre delar och utgörs i sin helhet av höga naturvärden. Gemensamt för alla delar är att naturvärdena består av ädellövskog med stor andel naturvärdesträd av ek, ask, sälg, björk, al, vildapel och hassel (ytterligare alm, lind, körsbär förekommer i den västra delen). Det finns grova lövträd av ek, ask och sälg, påtaglig mängd död ved både liggande och stående av ek, ask, sälg, samt inslag av grov liggande död ved, håligheter och hackmärken. Området har delvis fuktigt mikroklimat samt förekomst av surdråg.

Den del av biotopskyddsområdet som är en del av ledningsgatan är skogbeklädd mark med inslag av äldre träd och har mycket höga naturvärden i form av naturvärdesträd, död ved, förekomst av surdråg m.m. Skogsstyrelsen vill poängtera att det aktuella området idag är klassat som riksintresse för naturvård och friluftsliv.
Sammanfattningsvis är naturvärdena i den del av biotopskyddsområdet som ligger i anslutning till ledningsgatan påfallande höga och likvärdiga med biotopskyddsområdet i sin helhet. Även denna del av skyddet omfattar genbevarande av ask och skogsalm och skogstypen ädellövskog som utgör nationellt prioriterad skogstyp. Skogsstyrelsen anser därför att hela området är motiverat att skydda.

Kan syftet med biotopskyddet uppnås utan att ledningsgatan omfattas av skyddet?

Av det överklagade beslutet framgår hur Skogsstyrelsen har genomfört intresseavvägningen med beaktande av Svenska kraftnäts intressen. Skogsstyrelsens bedömning är att det inte föreligger någon konkurrens mellan Svenska kraftnäts och Skogsstyrelsens intressen.

Riskerar biotopskyddsområdet att påtagligt försvåra utnyttjandet av ledningen? Det finns idag inga så kallade riskträd för den aktuella ledningen. Skogen och de träd som växer i anslutning till ledningsgatan är äldre och har till stor del uppnått sin övre trädhöjd, vilket innebär att trädens tillväxt över tid är liten. Biotopskyddsområdet utgörs i sin helhet av lövskog, även den del som berör ledningsgatan, och naturvärdena är i huvudsak knutna till lövskogsmiljön. Det finns därmed goda förutsättningar för väl avvägda anpassningar vid eventuella framtida behov av åtgärder utan att det påverkar syftet med skyddet. Eventuella riskträd bedöms kunna åtgärdas genom t.ex. toppkapning, beskärning av trädkrona eller grenar utan att de bedöms ta större skada eller riskera att dö. Områdets topografi medför att de delar av ledningsgatan som berörs av biotopskyddsområdet även fortsättningsvis bör kunna vara trädbevuxet med förekomst av naturvärdesträd och död ved utan att konkurrera med ledningen.

Angående det nu aktuella området kan Skogsstyrelsen inte förutse att framtida dispenser för att tillgodose kraftledningens underhåll kommer bli så pass omfattande att de skulle stå i strid med skyddets syfte. Skogsstyrelsen ser därför det som möjligt att skydda hela den skyddsvärda biotopen i detta fall, trots att Skogsstyrelsen inte invänder mot att Svenska kraftnät har ett angeläget allmänt intresse på sin sida. Ett uttryckligt undantag för kraftledningar saknas i fråga om var Skogsstyrelsen får inrätta biotopskyddsområden.

Innebär dispensmöjligheten att försvårandet undviks?
Dispensmöjligheten är tänkt att användas med restriktivitet. Skogsstyrelsen uppfattar emellertid att Svenska kraftnäts resonemang i huvudsak utgår från utgången i ett enskilt ärende. I det ärendet var andra förutsättningar avgörande än vad som föreligger i det nu aktuella fallet. För långtgående jämförelser mellan fallen bör därför inte göras. Vad gäller ledningen som riksintresse, har Skogsstyrelsen inställningen att det är först vid en oförenlighet mellan intressena som företräde måste ges åt ett av intressena. Mot bakgrund av att det finns möjlighet att söka dispens, kan myndigheten i nuläget inte se att en sådan konflikt föreligger.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet gäller om biotopskyddsområdet ska avgränsas så att ledningsgatan med sidoområden hamnar utanför biotopskyddsområdet. Ledningsgatan består av en skogsgata där normalt all högväxande vegetation röjs och utanför detta ett sidoområde där endast de träd fälls som är farliga för ledningens säkerhet. Skogsgatan är 52 meter bred. Sidoområdet är normalt 10 meter brett på varje sida men på grund av platsens särskilda topografi bedömer Svenska kraftnät att det är tillräckligt med ett sidoområde på 5 meter.

Svenska kraftnät har ifrågasatt dels om utredningen avseende naturvärdena inom sidoområdena är tillräcklig och om dessa områden behövs för att uppnå syftet med biotopskyddet, dels om intresset av att skydda sidoområdet är tillräckligt för att ges företräde framför motstående intressen, framförallt intresset av att kunna upprätthålla drift- och elsäkerhet i överföringsnätet.

Det skyddsvärda området

Av Skogsstyrelsens beslut framgår att området består av en ravinskog om 4,1 hektar. Skogen är belägen i en bäckravin och en älvdalssluttning mot Göta älv och domineras av ädellövträd med påtagligt inslag av äldre askar och gamla ekar. Enligt Skogsstyrelsen hyser området i sin helhet höga bevarandevärden och det har utifrån den nationella strategin för formellt skydd av skog bedömts vara en av länets mest värdefulla skogliga naturmiljöer. Skogsstyrelsen har vidare bedömt att området ska utgöra en genresurs av ask och skogsalm för vilka genbevarandet är högt prioriterat. Skogsstyrelsen anser att ravinskogen i sin helhet har så höga naturvärden att hela området bör skyddas.

Inför beslutet gjorde Skogsstyrelsen 2018 en kontrollinventering av naturvärdena och bedömde vilka delar som hade höga naturvärden och hur avgränsningen av dessa s.k. skogsbiologiska värdekärnor stämde med tidigare bedömning. Skogsstyrelsen gjorde också en noggrann bedömning i fält av vilken del av området som uppfyller kriterierna för biotopskyddstypen Ravinskogar. De delar av biotopskyddsområdet som ligger i anslutning till ledningsgatan har enligt Skogsstyrelsen påfallande höga naturvärden som är likvärdiga med biotopskyddsområdet i sin helhet.

Mark- och miljööverdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta Skogsstyrelsens utredning eller bedömningen att hela området, inklusive de delar som utgör sidoområde till kraftledningen, har sådana naturvärden att det i sig är motiverat att ett biotopskyddsområde bildas.

Finns det skäl att undanta delarna som ingår i ledningsgatan med sidoområden? Vid bildande av biotopskyddsområde är utgångspunkten att hela det område som är skyddsvärt ska omfattas av biotopskyddet men att intresset av att skydda området i sin helhet ska vägas mot eventuella motstående intressen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2011 i mål nr M 9341-10). Enligt Mark- och miljööverdomstolen bör beslut om bildande av biotopskyddsområde även kunna omfatta en bedömning av om eventuella förutsebara intressekonflikter i det enskilda fallet lämpar sig att hantera med dispenser eller om de bör påverka avgränsningen av biotopskyddsområdet.

Att skydda naturmiljön är i sig ett starkt allmänt intresse och som redovisats ovan har området bedömts vara en av länets mest värdefulla skogliga naturmiljöer med påfallande höga naturvärden även i den del av området som ligger i anslutning till ledningsgatan. Intresset av att skydda hela det här aktuella området framstår därför enligt Mark- och miljööverdomstolen som särskilt starkt.

Det beslutade biotopskyddsområdet ligger i anslutning till en befintlig 400 kV kraftledning som ingår i det svenska transmissionsnätet. Biotopskyddsområdet har avgränsats så att det omfattar sidoområdena och delar av skogsgatan i ledningsgatan. Svenska kraftnät har anfört att ledningen är ett riksintresse och att biotopskyddsområdet medför att användningen av ledningen påtagligt försvåras.

Intresset av att trygga den svenska elförsörjningen är mycket starkt och
Mark- och miljööverdomstolen ser inte några skäl att ifrågasätta betydelsen av ledningen och behovet av att skydda den mot hindrande och farliga träd.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar därför att två starka allmänna intressen står emot varandra och att en intresseavvägning måste göras som tar hänsyn till intresset av att skydda ledningen vilket kan leda till att delar av det utpekade området inte tas med i biotopskyddsområdet.

Mark- och miljööverdomstolen måste därför ta ställning till vilken påverkan det utpekade biotopskyddsområdet kan ha på användningen av ledningen och hur en sådan påverkan bör hanteras. En fråga är därvid om den risk som kan uppkomma för ledningen kan hanteras inom ramen för framtida dispensprövningar eller om den motiverar att ledningsområdet inklusive sidoområdena ska utgå ur biotopskyddsområdet.

Enligt Skogsstyrelsen medför områdets topografi att omfattningen av framtida riskträd troligen kommer att vara begränsad. Få träd kan nå en sådan höjd att de riskerar att falla över ledningen. Ledningen går delvis med god marginal över högsta trädhöjd samtidigt som de flesta träden är äldre och har nått sin högsta höjd. Svenska kraftnät har bekräftat att topografin innebär att färre träd kan bli farliga för ledningen men har uppgett att det i framtiden sannolikt kommer att finnas behov av att fälla och toppa träd. Mot denna bakgrund bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det sannolikt endast är ett begränsat antal träd inom ledningsgatan och sidoområdena som kan komma att bli farliga för ledningen och därmed behöva avverkas eller åtgärdas på annat sätt.

Med hänsyn till de höga naturvärden som finns inom delar av ledningsgatan och sidoområdena kan den risk som kan uppkomma för ledningens säkerhet i form av farliga träd i detta fall inte motivera att biotopskyddsområdet avgränsas enligt Svenska kraftnäts yrkande utan de av verket åberopade intressena kan hanteras inom ramen för en framtida dispensprövning.

Kravet på att särskilda skäl krävs för dispens innebär normalt att möjligheten att ge dispens bör tillämpas restriktivt. Särskilda skäl för dispens kan dock finnas med hänsyn till ett angeläget allmänt intresse (prop. 2008/09:214 s. 95). I praxis har till exempel ökad trafiksäkerhet ansetts vara ett intresse som kan utgöra särskilda skäl för dispens (rättsfallet MÖD 2005:73). Att skydda transmissionsnätet är naturligtvis också ett sådant allmänt intresse som kan ligga till grund för en dispens. Exempelvis kan det bli aktuellt i en situation där träd behöver fällas för att inte riskera att skada ledningen.

För att dispens ska kunna meddelas krävs att sökanden påvisar risken med det aktuella trädet och inte endast visar på en generell bild av träd som en risk för ledningen. Skogsstyrelsen har för övrigt anfört att dispens sannolikt kan meddelas för de enstaka träd som kan komma att behöva fällas vid senare tidpunkt under förutsättning att ansökningarna utformas på ett godtagbart och individualiserat sätt.

Vid dessa förhållanden kan den inskränkning som biotopskyddsområdet innebär inte anses gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Mot denna bakgrund anser Mark- och miljööverdomstolen att hela det utpekade området ska ingå i biotopskyddsområdet.

Sammanfattning
Enligt Mark-och miljööverdomstolen har hela området sådana naturvärden som motiverar att ett biotopskyddsområde inrättas. Ett biotopskyddsområde riskerar dock att försvåra användningen av en kraftledning i transmissionsnätet. Med hänsyn till de höga naturvärdena i området och att förhållandena på platsen är sådana att relativt få träd kan förväntas bli så höga att de kan bli farliga för ledningen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att dessa fall kan prövas inom ramen för en framtida dispensprövning. Det är därför inte motiverat att hela ledningsområdet inklusive sidoområdena ska utgå ur biotopskyddsområdet. Vad Svenska kraftnät anfört i övrigt föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Mikael Schultz samt hovrättsrådet Li Brismo och Ulf Wickström, referent.

______________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER

Klagande
Affärsverket svenska kraftnät

Ombud: Affärsverket svenska kraftnät

Motpart
Skogsstyrelsen

ÖVERKLAGAT BESLUT
Skogsstyrelsens beslut den 19 december 2019 i ärende nr SK38/2018, se bilaga 1

SAKEN
Bildandet av biotopskyddsområde på fastigheterna XX och YY Lilla
Edets kommun

DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

BAKGRUND

Den 19 december 2019 beslutade Skogsstyrelsen att bilda ett biotopskyddsområde på del av fastigheterna XX och YY i Lilla Edets kommun.

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) har nu överklagat Skogsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Svenska kraftnät har yrkat, med ändring av Skogsstyrelsens beslut, att gränsen för biotopskyddsområdet ska justeras så att ledningsgatan med sidoområde hamnar utanför biotopskyddsområdet. Till stöd för yrkandet har Svenska kraftnät bland annat anfört följande.

Bakgrund
Skogsstyrelsen har för två skogsområden om totalt 4,1 ha på fastigheterna XX och YY i Lilla Edets kommun beslutat om bildande av ett biotopskyddsområde (Biotopskyddsområdet). Skogen i Biotopskyddsområdet är beläget i en bäckravin och älvdalssluttning mot Göta älv och domineras av ädellövträd. Mellan de två skogsområdena löper sedan år 1958 Svenska kraftnäts 400 kV ledning, som ingår i det svenska transmissionsnätet (tidigare kallat stamnätet). Två områden inom ledningsgatans sidoområden om totalt ca 600 kvm berörs av biotopskyddet.

Trygg elförsörjning är ett starkt allmänintresse
Sverige liksom många andra länder är beroende av en fungerande elförsörjning och behovet av el ökar ständigt i samhället. Samhällsviktiga funktioner så som sjukvård, kommunikation, avloppssystem och internet är helt beroende av el, varför höga krav ställs på att elförsörjningen är trygg och pålitlig. Grunden till ett tryggt elnät är ett robust och välfungerande transmissionsnät som är fritt från yttre störningar och som kan underhållas. Transmissionsnätet är ryggraden i elnätet och dess utformning och drift påverkar internationella, nationella, regionala och kommunala mål avseende bl.a. klimatet, omställningen till ett förnybart energisystem, beredskap, tillväxt och en grundläggande stabilitet i samhället.

Transmissionsnätet är i enlighet med regeringsbeslut utformat på så sätt att driften normalt ska vara återställd inom 15 minuter efter ett konstaterat fel och därefter kunna klara av eventuella nya fel. Om flera fel inträffar samtidigt kan avbrott i transmissionsnätet leda till att strömförsörjningen till delar av riket bryts. Ett system som ska vara tåligt mot störningar måste ges en robust utformning. Den grundläg-gande principen att systemet ska klara ett fel, är ägnad att säkerställa att oförutsedda störningar kan hanteras utan påverkan på delar av rikets elförsörjning. För att uppnå detta är det av stor vikt att kända risker och felkällor inte förekommer i trans-missionsnätet, exempelvis fallande träd.

Vid en större storm där träd kan förväntas ha svårt att stå emot vindstyrkan är det avgörande att träd i närheten av kraftledningar inte kan falla mot dessa och orsaka avbrott. Därför måste de träd som riskerar att orsaka sådana avbrott kontinuerligt fällas eller, om avverkning får för stor påverkan på naturmiljön, åtgärdas på annat sätt, t.ex. genom toppkapning. Om så inte sker finns risk vid en storm för avbrott. För att säkerställa att sådana driftstörningar, som avbrotten skulle ge upphov till, inte sker är det viktigt att ledningar i transmissionsnätet kan underhållas och förbli trädsäkra.

En annan risk med icke trädsäkra ledningar är att ledningen inte längre skulle ge betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Om ett träd faller mot en ledning kan livsfarliga stegspänningar uppstå och felströmmar kan leta sig ut i angränsande lågspännings- eller svagströmsanläggningar. Om ett träd faller och kommer nära ledningen sker elektriskt överslag, dvs. en elektrisk urladdning (ljus-båge/blixt) mellan ledningen och trädet. Om trädet är torrt kan detta innebära en risk för brand. Ledningens skyddssystem detekterar det elektriska överslaget och slår ifrån ledningen, oftast efter ca 100 ms. Tyvärr måste överslag ske för att skyddssy-stemen ska kunna detektera felet. Överslag sker alltid när trädet kommer alltför nära kraftledningen. För en 400 kV ledning så sker överslag för avstånd under 1,8 m.

Den aktuella ledningen utgör en central och viktig del av transmissionsnätet för el i sydvästra Sverige. Avbrott på ledningen leder redan idag till kraftigt begränsade möjligheter att överföra vind- och vattenkraftsel från norra Sverige och Norge till Göteborgsområdet och vidare ned mot Halland och Skåne. Redan idag finns stora utmaningar med kraftbalansen i södra Sverige, en situation som förvärrats av de senaste årens nedläggning av bärande lokala produktionsanläggningar. Detta innebär att området är beroende av att el kan tillföras i tillräcklig mängd utifrån. Om den aktuella ledningen tas ur drift, innebär det kraftigt minskade möjligheter att tillföra el till södra Sverige. Minskningen i överföringskapacitet motsvarar ungefär toppförbrukningen i en stad av Göteborgs storlek vintertid. Konsekvensen blir därmed en påtaglig ökning av risken för avbrott i elleveranserna under stora delar av året.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan det konstateras att det är av mycket stort allmänt intresse att Svenska kraftnät kan upprätthålla drift- och elsäkerheten i transmissionsnätet i allmänhet och i den aktuella ledningen i synnerhet. Om drift- och el-säkerhet inte kan upprätthållas och kraftledningar drabbas av avbrott kommer överföringskapaciteten i transmissionsnätet att reduceras med allvarliga efterföljande samhällsekonomiska konsekvenser. Det skulle också innebära att anläggningen inte uppfyller de krav som ställs enligt ellagen och elsäkerhetslagen.

Beslut om bildande av Biotopskyddsområdet motsvarar inte en från allmän synpunkt god hushållning och försvårar påtagligt utnyttjandet av anläggningen

Vid prövning av frågor enligt 7 kap. miljöbalken ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden (2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken). Inrättandet av Biotopskyddsområdet innebär en förändrad användning av marken invid ledningen. Det sagda innebär att området ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (3 kap. 1 § miljöbalken).

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energidistribution ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar för energidistribution ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningarna (3 kap. 8 § miljöbalken). När det gäller riksintresseanspråk avseende energidistribution har ännu inte några särskilda områden pekats ut som riksintressanta av Statens energimyndighet. Enligt strategin för riksintressen från december 1996 ska dock i fråga om energidistribution bestämmelser om riksintressen tillämpas på områden för anläggningar som är del i större sammanhängande system för energidistribution av nationellt intresse. Detta omfattar transmissionsnätets markanspråk på den aktuella platsen.

I takt med omställningen till ett förnybart energisystem ändras också förutsättningarna för att upprätthålla leveranssäkerheten av el. Transmissionsnätet måste möta flera utmaningar när det gäller överföringskapacitet, effekttillräcklighet, balansering av systemet och systemstabilitet. Inom flera områden pågår ett utvecklingsarbete för att möta dessa utmaningar. I det aktuella området finns redan idag ett behov av att förstärka tranmissionsnätet för att möta kraven på ett driftsäkert elnät och vidga den flaskhals som föreligger i nätet. Det är alltså i sammanhanget ytterst angeläget att befintlig infrastruktur värnas för att kunna tillgodose behoven. Om ledningar som ingår i transmissionsnätet inte längre skulle vara trädsäkra måste Svenska kraftnät, för att klara verkets uppdrag, bygga om eller öka antalet ledningar i området, vilket i ett större perspektiv inte gagnar skogsvård och biotopskydd. Framkomligheten och därmed möjligheterna till ytterligare utbyggnad i området är dessutom mycket begränsad och skulle, om det ens är möjligt vara mycket kostsamt.

Vid en avvägning mellan intresset av att det skyddade området ska inkludera ledningsgatans sidoområde och behovet av att värna anläggningarna måste det senare väga tyngre. Att det finns en möjlighet att söka dispens för nödvändiga åtgärder förändrar inte den bedömningen eftersom det många gånger kan vara svårt att erhålla sådan dispens t.ex. om en sådan bedöms strida mot syftet med biotopskyddet. Hänsyn måste vid denna bedömning tas till anläggningarnas nationella betydelse. Det bör i sammanhanget noteras de slutsatser som nätkoncessionsutredningen gör i sitt betänkande SOU 2019:30, sidan 219 att det "är märkligt att inte hänsyn tas till nödvändigt underhåll inom ledningsgatans sidoområde när beslut fattas om biotopskyddsområden".

Beslut om bildande av Biotopskyddsområdet inskränker beslutad ledningsrätt Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel ska hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.

Svenska kraftnät har ledningsrätt för den berörda ledningen. I ledningsrätten ingår rätt att för tillsyn, underhåll, reparation och ombyggnad äga tillträde till berörda fastigheter. Ledningsrätten ger ledningsägaren en rätt att fälla för ledningen hinderliga eller farliga träd och buskar, inom och utanför skogsgatan. Det av Skogsstyrelsen meddelade beslutet inskränker ledningsrätten och innebär att Svenska kraftnät riskerar att inte kunna genomföra nödvändiga underhållsarbeten för att uppfylla de strikta krav som uppställs i lagar och föreskrifter om trygg elförsörjning. Om rätten att fälla för luftledningen hinderliga eller farliga träd inte säkras även i framtiden kommer Svenska kraftnäts möjligheter att utnyttja den befintliga anläggningen försvåras påtagligt.

Skogsstyrelsens bedömning ifrågasätts
Skogsstyrelsen anser inte att det finns skäl att anpassa avgränsningen av biotopskyddsområdet till ledningsgatan. Svenska kraftnät instämmer i Skogsstyrelsen bedömning om att aktuella skogsområden har höga naturvärden och att ett biotopskyddsområde är nödvändigt till syfte att skydda dessa värden. Emellertid ifrågasätter Svenska kraftnät att ledningsgatan måste ingå i Biotopskyddsområdet. De berörda områdena inom ledningsgatan utgör ca 600 kvm av Biotopskyddsområdets totala yta om 4,1 ha, vilket således endast är en marginell del av området (ca 1,5 %). Vidare menar Svenska kraftnät att det endast finns knapphändig utredning i målet om hur höga naturvärdena är just för det berörda området inom ledningsgatan. Sådan utförlig utredning ska Skogsstyrelsen presentera och utifrån den motivera varför skyddet av naturvärde för helheten inte kan uppnås utan att ledningsgatan ingår. I förevarande fall har Skogsstyrelsen inte presenterat någon sådan utredning. Inte heller har Skogsstyrelsen presenterat någon utförlig intresseavvägning mellan de höga naturvärdena som måste skyddas och det motstående intresset av en trygg elförsörjning.

Det är Svenska kraftnäts uppfattning att Skogsstyrelsen saknar grund för sitt beslut och att skyddet av naturvärden kan uppnås även om ledningsgatan inte ingår i Biotopskyddsområdet. Skogsstyrelsens beslut står i strid med proportionalitetsprincipen eftersom ändamålet av inrättandet av Biotopskyddsområdet, kan uppnås även om gränsen för Biotopskyddsområdet sätts i gränsen mot ledningsgatan.

Skogsstyrelsen konstaterar att bildandet av Biotopskyddsområdet i sin helhet inte innebär något försvårande av brukandet av ledningen för Svenska kraftnät. Att Svenska kraftnät inte påverkas av Biotopskyddsområdets gränsdragning stämmer inte. En väsentlig del av till ledningen knutna rättigheter är att ta ned växtdelar i ledningsgatans sidoområden om de bedöms utgöra fara för ledningen. Eftersom Bio-topskyddsområdet genom beslutet inkräktar på ledningsgatan, begränsas Svenska kraftnäts rätt att inom detta område ta ned den växtlighet som bedöms utgöra fara för ledningen. Att det för tillfället saknas träd som utgör fara för ledningen saknar betydelse i målet eftersom det i framtiden kan komma att finnas just sådana träd som kommer att utgöra en fara för ledningen. Således har beslutet en stor påverkan på ledningen och Svenska kraftnäts verksamhet.

Skogsstyrelsen hänvisar Svenska kraftnät till att söka dispens för de åtgärder som behöver vidtas inom ledningsgatan. Som framgått ovan är det svårt att erhålla dis-pens och därmed en påtaglig risk för att Svenska kraftnät inte lämnas dispens för de åtgärder som krävs för att upprätthålla en trygg elförsörjning. Möjligheten att ge dispens kan inte i sig tillmätas avgörande betydelse för avgränsningen av Biotop-skyddsområdet. Avgränsningen av området ska istället göras med utgångpunkt från vad som kan anses utgöra en ur allmän synpunkt god hushållning och om syftet med att inrätta Biotopskyddsområdet kan uppnås även om ledningsgatan i sin helhet un-dantas från skyddet. Det ska härvid beaktas att de höga naturvärdena uppenbarligen har kunnat bibehållas trots att underhållsröjning av ledningsgatan har genomförts sedan ledningen anlades 1958.

I aktuellt mål står två starka intressen mot varandra, skyddande av naturmiljö och skyddande av trygg elförsörjning. För att kunna tillgodose trygg elförsörjning och säkerställa att ledningen uppfyller gällande krav enligt ellagen och elsäkerhetslagen har Svenska kraftnät en rätt att regelbundet underhålla ledningsgatan och hålla led-ningen säker. Skogsstyrelsens beslut innebär att Svenska kraftnäts utnyttjande av ledningen påtagligt försvåras och kan inte anses motsvara en ur allmän synpunkt god hushållning. Det innebär även en inskränkning i Svenska kraftnäts rättighet och därmed Svenska kraftnäts möjlighet att verka för en trygg elförsörjning. Vid bifall till överklagandet, är det Svenska kraftnäts uppfattning att de båda motstridiga in-tressena skulle tillgodoses. Vid en sådan utgång kan Svenska kraftnät fortsätta att utnyttja ledningen och arbeta för en trygg elförsörjning i samhället, samtidigt som naturvärdena skyddas genom inrättandet av ett biotopskyddsområde som avgränsas mot ledningsgatan och därmed får en marginellt mindre utbredning om 4,04 ha istället för 4,1 ha.

Kommentar till Skogsstyrelsens inventeringsunderlag och bedömning av na-turvärdena på fastigheten XX och YY
Av handlingarna framgår att Skogsstyrelsen har baserat bedömningen om naturvärdet för det beslutade biotopskyddsområdet på inventeringar med beteckning N 5276-1997 och N 5275-1997. Det kan konstateras att inventeringarna avser ett större område än det som Skogsstyrelsen beslutat om vid bildandet av biotop-skyddsområdet. Av inventeringarna framgår inget specifikt om just det område som Svenska kraftnäts överklagande avser (ledningsgatan) varför det inte är möjligt att bedöma naturvärdena inom ledningsgatan. Inte heller är det möjligt att bedöma hur biotopskyddsområdet i övrigt berörs vid bifall till Svenska kraftnäts talan. Det ska vidare framhållas att de redovisade inventeringarna genomfördes 1997. Det kan ifrågasättas om inventeringen utgör ett tillräckligt underlag för att bedöma naturförhållandena när beslutet om att inrätta biotopskyddsområdet fattades 2019.

Skogsstyrelsen gör även gällande att det aktuella området tillhör värdetrakten Bredfjället och därmed präglas av hög grad av långsiktig funktionalitet. Här ska då nämnas att det av Länsstyrelsens rapport 2019:05 framgår att Bredfjället är 16 626 ha stort, och att detta områdes behov av formellt skydd har lägst prioritet. Vidare noteras att det inte framgår hur områdets långsiktiga funktionalitet tillsammans med närområden påverkas om hela ledningsgatan exkluderas från biotopskyddsområdet.

Beträffande vad Skogsstyrelsen anfört om ädellövskog och att området utgör en genresurs för arterna ask och skogsalm, saknas även här analys av hur detta påverkas om hela ledningsgatan exkluderas från biotopskyddsområdet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Skogsstyrelsen har baserat sitt beslut om bildande av biotopskyddsområdet på en daterad och översiktlig utredning som avser hela området. Det har således inte redovisats någon utredning, som utvisar naturmiljön för det specifika område som omfattas av Svenska kraftnäts överklagan (0,06 ha ledningsgata). Skogsstyrelsens avgränsning av biotopskyddsområdet kan inte anses utgöra en från allmän synpunkt god hushållning av resurser.

DOMSKÄL

Av 7 kap. 11 § miljöbalken och 6 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (förordningen) följer att Skogsstyrelsen har möjlighet att förklara små skogsområden, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda, som biotopskyddsområden. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Dispens från förbudet får dock ges i enskilda fall, om det finns särskilda skäl.

I praxis har fastslagits att utgångspunkten är att hela det område som är skyddsvärt ska omfattas av biotopskyddet. I det enskilda fallet ska dock intresset av att skydda området i sin helhet vägas mot eventuella motstående intressen (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens (MÖD:s) dom den 13 juni 2011 i mål nr M 9341-10).

Elförsörjning är en samhällsviktig verksamhet. Miljöbalken ska tillämpas parallellt med annan lag som reglerar sådan verksamhet och sådana anläggningar som omfattas av balkens tillämpningsområde. Ellagen och miljöbalken gäller sålunda parallellt (se prop. 1997/98:90 del 2 s. 201). Detsamma gäller ledningsrättslagen. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte finns något hinder mot att bilda ett biotopskyddsområde bara för att ett område eller delar av det redan berörs av ledningsrätt.

Mark- och miljödomstolen bedömer att utredningen i målet är tillräcklig. Av Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering framgår att två områden sydväst och nordost om den aktuella kraftledningen utgörs av s.k. ravinskog med särskilda naturvärden. Det finns därför skäl att låta området utgöra ett biotopskyddsområde och med den avgränsning som Skogsstyrelsen har beslutat om. Det sydvästra området omfattar även en mindre del av ledningsgatan.

Av 2 kap. 6 § miljöbalken följer att 3 kap. miljöbalken ska tillämpas i detta mål. Svenska kraftnät anser att den aktuella kraftledningsgatan är av riksintresse för energidistribution enligt 3 kap. 8 § miljöbalken, eftersom ledningen utgör en central och viktig del av transmissionsnätet för el i sydvästra Sverige. Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ifrågasätta denna bedömning. Domstolen bedömer - med beaktande av den möjlighet till dispens som följer av 7 kap. 11 § miljöbalken - att ett bildande av ett biotopskyddsområde, varav ca 600 m2 berör ledningsgatan, i sig inte innebär att utnyttjandet av ledningen påtagligt försvåras. Riksintresset utgör därför inget hinder mot att låta den aktuella ytan ingå i biotopskyddsområdet.

Att eventuella åtgärder inom området måste föregås av dispens kan inte anses strida mot proportionalitetsprincipen. Av allmänna rättsgrundsatser följer att om behovet av åtgärder är så akut att samtycke eller dispens inte hinner inhämtas, så får åtgärden vidtas (jfr. MÖD:s dom den 13 juni 2011 i mål nr M 8790-10). Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte heller i övrigt har framkommit anledning att ändra Skogsstyrelsens beslut i enlighet med vad Svenska kraftnät har yrkat. Vad Svenska kraftnät har anfört i övrigt föranleder inte heller någon annan bedömning.

Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 12 augusti 2020.

Urban Erntoft Bertil Varenius

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Erntoft, ordförande, och tekniska rådet Bertil Varenius. Föredragande har varit beredningsjuristen Anna Svensson.

__________________________

II (M 11213-20)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2020-09-28 i mål nr M 202-19, se bilaga A

PARTER

Klagande

Affärsverket Svenska kraftnät, 202100-4284

Ombud: Advokatbyrån Sigeman & Co AB

Motpart

Skogsstyrelsen

SAKEN

Bildande av biotopskyddsområde på fastigheten XX i Hörby Kommun

_________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

_________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Skogsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Affärsverket Svenska kraftnät har hänvisat till vad som har anförts i under-instanserna och lagt till i huvudsak följande:

Det skyddsvärda området

Mark- och miljödomstolen har anfört att storleken på de områden som kan vara aktuella som biotopskyddsområden enligt bilaga 2 till förordningen om områdesskydd (1998:1252) i sig medför begränsningar för områdenas storlek och utgångspunkten är därför att markområdet ska skyddas i sin helhet. Bilagan anger dock endast vilka typer av mark- och vattenområden som är särskilt skyddsvärda och därför kan klassas som biotopskyddsområden. Det framgår inte av förarbetena hur det skyddsvärda mark-området ska avgränsas.

Även om domstolen anser att sidoområdet hyser sådana värden som får skyddas som biotopskyddsområde måste värdena i sidoområdet och intresset av att skydda området i sin helhet vägas mot motstående intressen. Detta gäller särskilt när motstående intresse omfattar ett riksintresse. Om sidoområdet inkluderas i biotopskyddsområdet får detta stor betydelse för nyttjandet av befintliga anläggningar, södra Sveriges elförsörjning och samhällets förmåga att uppnå energi- och klimatmålen.

Riskerar biotopskyddsområdet att påtagligt försvåra utnyttjandet av ledningen?

Svenska kraftnät anser att mark- och miljödomstolens bedömning är felaktig och att domstolen inte tycks ha förstått de risker och konsekvenser som så kallade farliga kantträd invid aktuella anläggningar innebär. Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2011 i mål nr M 8790-10 avsåg inte en transmissionsledning och frågan om riksintressets betydelse var inte aktuell i denna prövning. I det målet tycks Mark- och miljööverdomstolens ha utgått från att dispens skulle ges för nödvändiga åtgärder. Mark- och miljööverdomstolens praxis har dock utvecklats i en sådan riktning att dispens inte alltid kan påräknas för sådana åtgärder. Det är konsekvenserna för det fall att dispens inte kommer att ges som bör beaktas. Möjligheten att åtgärda farliga kant-träd i sidoområdet är en grundförutsättning för anläggningarnas utnyttjande.

Svenska kraftnät gör inte anspråk på att samtliga ledningsgator i transmissionsnätet ska undantas från biotopskyddet men anser att det måste finnas starka skäl att inkludera ledningsgata i transmissionsnät i ett biotopskyddsområde.

Innebär dispensmöjligheten att försvårandet undviks?

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 12 december 2019 i mål nr M 8785-18 avslagit verkets ansökan om dispens om att ta ner 45 träd som hade uppnått kritisk höjd. Domen visar att dispensmöjligheten inte är tillräcklig för att undvika att nyttjandet av ledningen påtagligt försvåras. Ansökan avslogs trots att verket hade gett förslag till skyddsåtgärder och även föreslagit att träden kunde toppbeskäras. I domen hänvisas till att andra åtgärder måste ha uteslutits innan dispens kan ges. Utöver toppbeskärning finns endast förändringar på ledningen att tillgå såsom flytt eller nedgrävning. Tätare besiktning var inte ett alternativ då träden hade uppnått kritisk höjd. Avgörandet visar på den restriktivitet som råder och belyser den konflikt som föreligger mellan ellagen och elsäkerhetslagen å ena sidan och miljöbalken å andra sidan. Domen visar att det inte kan förutsättas att dispens ges för åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa nyttjandet av ledningen.

Riksintresse

Svenska kraftnät anser att det är klarlagt att det aktuella markområdet är att betrakta som ett riksintresse för transmissionsnätets anläggning och att frågan därför blir om inrättandet av biotopskyddsområdet påtagligt kan försvåra utnyttjandet av anläggningarna.

Skogsstyrelsen har hänvisat till vad som har sagts i underinstanserna och lagt till i huvudsak följande:

Skogsstyrelsen anser att det är väl utrett på vilket sätt sidoområdet har betydelse för biotopskyddet vilket framgår av den utredning som lagts fram i underinstanserna.

Skogsstyrelsen anser inte att alltför långtgående jämförelser kan göras mellan detta mål och Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 8785-18. Skogsstyrelsen vill härmed understryka att det i det enskilda ärendet förelåg andra avgörande förutsättningar än vad som föreligger i det nu aktuella fallet. För långtgående jämförelse mellan fallen bör därför inte göras.

Om Svenska kraftnät vid tidpunkten för en ansökan om dispens kan visa att ledningen är av angeläget allmänt intresse och att tillräcklig riskreducering inte kan ske på annat sätt, är det Skogsstyrelsens bedömning att mycket tyder på att förutsättningarna för dispens skulle vara uppfyllda för en begränsad åtgärd.

Trädsäkring kan i det aktuella sidoområdet till stor del göras på ett sådant sätt att naturvärdena inte äventyras. Svenska kraftnät nämner själv toppbeskärning av träd som en möjlig metod vid trädsäkring. Det kan här vara en metod som även gynnar biologisk mångfald i området och därmed syftet för hela biotopskyddsområdet. Likaså kan avverkning av enstaka träd tillföra ekologiska värden om de lämnas kvar som död ved. Skogsstyrelsens bedömning är att dispensverktyget är ett fungerande verktyg i det fall Svenska kraftnät bedömer att trädsäkring måste genomföras.

Vad gäller ledningen som riksintresse har Skogsstyrelsen inställningen att det är först vid en oförenlighet mellan intressena som företräde måste ges åt riksintresset. Mot bakgrund av att det finns möjlighet att söka dispens, kan myndigheten i nuläget inte se att en sådan konflikt föreligger.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet gäller om biotopskyddsområdet ska avgränsas så att även ledningsgatans sidoområde hamnar utanför biotopskyddsområdet. Ledningsgatan består av en skogsgata där normalt all högväxande vegetation röjs och utanför detta ett sidoområde där endast de träd fälls som är farliga för ledningens säkerhet. Sidoområdet är 10 meter brett.

Svenska kraftnät har ifrågasatt att intresset av att skydda sidoområdet är tillräckligt för att ges företräde framför motstående intressen, framförallt intresset av att kunna upprätthålla drift- och elsäkerhet i överföringsnätet.

Det skyddsvärda området

Av Skogsstyrelsens beslut framgår att biotopskyddsområdet består av en äldre naturskogsartad skog om 8,7 hektar. Skogen är en ädellövskog med stor blandning av trädslag där ek, avenbok och bok dominerar men där det även finns ett påtagligt inslag av bl.a. lind. Många av träden är gamla och grova. Området hyser i sin helhet höga bevarandevärden, vilka är särskilt förknippade med de gamla ädellövträden, lång trädkontinuitet, rikligt med död ved samt en rik kryptogam- och kärlväxtflora.

Området har utifrån den nationella strategin för formellt skydd av skog bedömts vara en av länets mest värdefulla skogliga naturmiljöer. Skogsstyrelsen har vidare bedömt att området ska utgöra en genresurs av skogslind. Enligt Skogsstyrelsen hyser området i sin helhet så höga naturvärden att hela området bör skyddas.

Inför beslutet gjorde Skogsstyrelsen 2018 en kontrollinventering av naturvärdena inom sidoområdet som uppmättes till 10 x 165 meter. Vid inventeringen noterades 16 olika signalarter och ett tiotal strukturer som är av värde för den biologiska mångfalden. Inventeringen bekräftade att området hyser mycket höga värden för flora och fauna och att sidoområdet ska ingå i det planerade biotopskyddsområdet. Skogslind fanns inom sidoområdet. Enligt Skogsstyrelsen är de naturvärden som finns inom sidoområdet primärt knutna till den rika markfloran, den fuktiga marken och ett antal strukturer som är kopplade till de enskilda träden.

Svenska kraftnät har inte ifrågasatt att biotopskyddsområdet har höga naturvärden men anser att den mycket begränsade del av den skyddsvärda biotopen som ingår i ledningsgatan saknar betydelse för bevarandet av biotopen som sådan.

Mark- och miljööverdomstolen finner att den utredning som Skogsstyrelsen har presenterat visar att hela området, inklusive de delar som utgör sidoområde till kraftledningen, har sådana naturvärden att det i sig är motiverat att ett biotop-skyddsområde bildas.

Finns det skäl att undanta delarna som ingår i sidoområdet till ledningsgatan? Vid bildande av biotopskyddsområde är utgångspunkten att hela det område som är skyddsvärt ska omfattas av biotopskyddet men att intresset av att skydda området i sin helhet ska vägas mot eventuella motstående intressen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2011 i mål nr M 9341-10). Enligt Mark- och miljööverdomstolen bör beslut om bildande av biotopskyddsområde även kunna omfatta en bedömning av om eventuella förutsebara intressekonflikter i det enskilda fallet lämpar sig att hantera med dispenser eller om de bör påverka avgränsningen av biotopskyddsområdet.

Det beslutade biotopskyddsområdet ligger i anslutning till en befintlig 400 kV kraftledning som ingår i det svenska transmissionsnätet. Biotopskyddsområdet har avgränsats så att det omfattar ena sidoområdet i ledningsgatan. Svenska kraftnät har anfört att ledningen är ett riksintresse och att biotopskyddsområdet medför att användningen av ledningen påtagligt försvåras.

Intresset av att trygga den svenska elförsörjningen är mycket starkt och Mark- och miljööverdomstolen ser inte några skäl att ifrågasätta betydelsen av ledningen och behovet av att skydda den mot hindrande och farliga träd. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar därför att två starka allmänna intressen står emot varandra och att en intresseavvägning måste göras som tar hänsyn till intresset av att skydda ledningen vilket kan leda till att delar av det utpekade området inte tas med i biotopskyddsområdet.

Sidoområdet sträcker sig 160 meter längs med kraftledningen och avståndet till ledningen har uppmätts till minst 22,5 meter. Av utredningen framgår att det finns höga naturvärden inom sidoområdet som är knutna till markfloran och den fuktiga marken samt till strukturer kopplade till de enskilda träden. I området finns större träd, bl.a. skogslind. Det har inte framkommit annat än att det är ett relativt begränsat antal träd som med tiden kan komma att bli farliga för ledningen. För dessa träd bör trädsäkring i vart fall till viss del kunna göras på ett sätt som inte äventyrar naturvärdena, t.ex. genom toppbeskärning av träden vilket enligt Skogsstyrelsen kan gynna den biologiska mångfalden i området. I de fall där farliga träd behöver avverkas kan detta tillföra området ekologiska värden om träden lämnas kvar som död ved. Mot denna bakgrund bedömer Mark- och miljööverdomstolen att höga naturvärden bör kunna bevaras inom sidoområdet även efter det att farliga träd har åtgärdats och att det sannolikt endast är ett begränsat antal träd som kommer att behöva avverkas.

Med hänsyn till de höga naturvärden som finns inom sidoområdet kan den risk som kan uppkomma för ledningens säkerhet i form av farliga träd i detta fall inte motivera att biotopskyddsområdet avgränsas enligt Svenska kraftnäts yrkande utan de av verket åberopade intressena kan hanteras inom ramen för en framtida dispensprövning.

Sammanfattning

Enligt Mark-och miljööverdomstolen har hela området sådana naturvärden som motiverar att ett biotopskyddsområde inrättas. Ett biotopskyddsområde riskerar dock att försvåra användningen av en kraftledning i transmissionsnätet. Med hänsyn till de höga naturvärdena inom sidoområdet och att dessa bör kunna bevaras även efter att farliga träd har åtgärdats bedömer Mark- och miljööverdomstolen att dessa fall kan prövas inom ramen för en framtida dispensprövning. Det är därför inte motiverat att sidoområdet ska utgå ur biotopskyddsområdet. Vad Svenska kraftnät anfört i övrigt föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.

Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Lars Borg, tekniska rådet Mikael Schultz samt hovrättsrådet Li Brismo och Ulf Wickström, referent.

_____________________________

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER

Klagande

Affärsverket svenska kraftnät

Motpart

Skogsstyrelsen

ÖVERKLAGAT BESLUT

Skogsstyrelsens beslut från den 18 december 2018 i ärende nr SK 135-2018, se bilaga 1

SAKEN

Biotopskyddsområde på fastigheten XX, Hörby kommun

____________________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

____________________

BAKGRUND

Skogsstyrelsen beslutade den 18 december 2018, ärendenr SK 135-2018, med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken (MB) och 6 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., att den äldre naturskogsartade skogen på fastigheten XX i Hörby kommun, vars gränser markerats i terrängen samt angetts på till beslutet bifogade kartor, ska utgöra ett biotopskyddsområde.

Affärsverket svenska kraftnät (fortsättningsvis Svenska kraftnät) har överklagat Skogsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Svenska kraftnät har i första hand yrkat att biotopskyddsområdet ska ändras på så sätt att även sidoområdena till kraftledningens befintliga skogsgata undantas från biotopskyddsområdet. I andra hand har Svenska kraftnät yrkat att Skogsstyrelsens beslut ska upphävas och ärendet återförvisas för fortsatt handläggning.

Svenska kraftnät har åberopat en egen skrivelse angående systemdrifttillstånd daterad den 29 november 2018, egna riktlinjer för underhåll av ledningsgator och stationsytor daterade den 25 augusti 2015 samt fyra flygfoton.

Svenska kraftnät har redogjort för den rättsliga reglering som verket anser är relevant i målet samt vissa rättsfall med anknytning till denna.

Till stöd för sina yrkanden har Svenska kraftnät därutöver anfört i huvudsak följande.

Bakgrund

Svenska kraftnät har en 400 kV växelströms luftledning och fyra markförlagda 300 kV- likströmskablar (Sydvästlänken) intill det aktuella biotopskyddsområdet. Luftledningen sträcker sig mellan stationerna i Alvesta och Hurva och uppfördes 1977. Likströmsledningarna i mark går mellan Lindstad och Hurva och lades ned 2012-2014.

Luftledningen ska vara i trädsäkert utförande. För att säkerställa detta utför Svenska kraftnät underhållsröjning och avverkning vart åttonde år med en mellanliggande röjningsbesiktning. Svenska kraftnäts rätt att utföra underhåll säkerställs i ledningsrätt som bland annat ger Svenska kraftnät rätt att i luftledningens skogsgata röja befintlig vegetation samt att inom annat område, så kallat sidoområde (cirka 10 meter), fälla för ledningen hinderliga och farliga träd.

Inrättande av biotopskyddsområdet innebär att underhållsröjning och avverkning blir förbjuden i sidoområdet. En dispens från förbudet kan endast medges om dispensen inte strider mot förbudets syfte. Biotopskyddsområdet avser att bevara och främja naturvärden knutna till ädellövträd.

Underhållsåtgärdernas betydelse

De aktuella ledningarna ingår i stamnätet/transmissionsnätet och är av stor betydelse för rikets elförsörjning och då i synnerhet södra Sveriges. Merparten av den svenska elproduktionen sker i norr. Skåne är ett utpräglat underskottsområde och möjligheten till fortsatt överföring av förnybar el norrifrån är därför central för regionens försörjningstrygghet. De berörda anläggningarna bidrar också till att möjliggöra elöverföring mellan Sverige och dess södra grannländer. Denna överföring är viktig både för att kunna tillgodose elbehovet i södra Sverige vintertid och för den klimatnytta det innebär att kunna leverera förnybar el från svensk vatten- och vindkraft till EU.

Svenska kraftnät vidtar underhållsåtgärder för att upprätthålla driftsäkerheten för kraftsystemet. Underhållsåtgärderna är även nödvändiga för att följa gällande elsäkerhetsföreskrifter och se till att ledningen ger betryggande säkerhet mot person-och sakskada. Tillämpningen av elsäkerhetsföreskrifterna förtydligas i de åberopade riktlinjerna (se kap. 3.1). Om Svenska kraftnät inte kan utföra nödvändiga underhållsåtgärder får det allvarliga konsekvenser för driftsäkerheten, bland annat i form av ökad risk för elavbrott.

Om det faller träd på en ledning är systemet utformat för att slå ifrån den aktuella ledningen. Svenska kraftnät har som systemansvarig myndighet ansvaret för att hålla kraftsystemet inom sina normaldriftsgränser (se åberopad skrivelse angående systemdrifttillstånd). Vilken komponent som helst ska kunna kopplas från utan att det påverkar systemets funktion. Inom 15 minuter ska driften vara återställd. Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust utformning som är tålig mot störningar. Den grundläggande principen att kraftsystemet ska klara ett fel är ämnad att säkerställa att oförutsedda störningar kan hanteras utan påverkan på rikets elförsörjning. Det är därför en grundförutsättning att kända risker och felkällor inte förekommer i stamnätet.

De träd som riskerar att falla så nära att överslag och avbrott riskerar att ske måste därför kontinuerligt avverkas. Om detta inte kan göras riskeras vid en storm att flertalet ledningar samtidigt får avbrott, vilket sannolikt får till följd att belastningen på de ledningar som fortfarande är i drift blir för hög varpå även dessa inte klarar att hållas i drift. Transmissionsnätet är och ska vara uppfört för att klara extrema händelser och är av avgörande betydelse för samhällets förmåga att hantera dessa.

I Svenska kraftnäts driftskriterier ingår att transmissionsnätets ledningsgator är trädsäkra. Om ledningar som ingår i transmissionsnätet inte längre skulle vara trädsäkra måste Svenska kraftnät, för att klara verkets uppdrag, öka antalet ledningar i området, vilket i ett större perspektiv inte gagnar skogsvård och biotopskydd. Om Svenska kraftnät inte genom underhållsåtgärder kan trygga att luftledningen ger betryggande säkerhet mot person- och sakskada finns det i förlängningen risk för att ledningen enligt gällande föreskrifter måste tas ur bruk. En sådan situation skulle få oacceptabla konsekvenser.

Intresseavvägning

Kontinuerlig avverkning har skett i sidoområdet sedan 1977 och i samband med nedläggning av markkabeln. Detta framgår av åberopade flygfoton. Skogsstyrelsen har dels inte utrett i tillräcklig omfattning, dels felaktigt bedömt de motstående intressen som enligt praxis ska vägas mot intresset av att skydda området i sin helhet.

Det är inte den olägenhet eller tidsutdräkt som ett dispensförfarande i sig kan innebära som motiverar en inskränkning av biotopskyddsområdet, utan det är konsekvenserna för det fall dispens inte meddelas som bör beaktas. En dispens får inte strida mot syftet med skyddet för området. Även om särskilda skäl för dispens föreligger kan alltså dispens för nödvändig avverkning hindras, t.ex. av biotopskyddsområdets syfte att bevara ädellövträd.

Elförsörjningen är ett prioriterat område för totalförsvaret. Svenska kraftnät är Sveriges elberedskapsmyndighet. Det innebär att verket ska se till att hela den svenska elförsörjningen har beredskap för händelser som krig, terrorhandlingar och jordbävningar. Den svenska totalförsvarsplaneringen har hamnat i fokus och de brister som identifierats har initierat en upprustning av Sveriges beredskap. Som ett led i denna utreder Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en riksintresseklassning inom totalförsvarets civila del av bland annat marken och vattnet där transmissionsnätet återfinns. Detta innefattar transmissionsnätets markanspråk på den aktuella platsen.

När det gäller riksintresseanspråk avseende energidistribution har ännu inte några särskilda områden pekats ut som riksintressanta av Statens energimyndighet, men vissa länsstyrelser har bedömt att bland annat transmissionsnätet för elförsörjning med 400 kV är av riksintresse. Enligt strategin för riksintressen från 1996 ska i fråga om energidistribution bestämmelser om riksintressen tillämpas på områden för anläggningar som är del i ett större sammanhängande system för energidistribution av nationellt intresse. Även detta omfattar transmissionsnätets markanspråk på den aktuella platsen.

Vid en avvägning mellan intresset av att det skyddade området ska inkludera ledningsgatans sidoområde och behovet av att värna anläggningarna måste det senare väga tyngre. Hänsyn måste vid denna bedömning tas till anläggningarnas nationella betydelse.

Andra sätt att tillgodose syftet med skyddet

Trots påverkan från avverkning för underhåll av ledningen under en längre tid samt från anläggandet av markkabeln synes naturmiljön och de värdefulla livsmiljöerna ha bevarats i sidoområdet. Svenska kraftnät är villigt att anpassa sina underhållsmetoder och skötseln av ledningsgatan så att, så långt det är möjligt, hänsyn tas till känsliga miljöer och så att den biologiska mångfalden gynnas. Ett avtal kan slutas för att säkerställa anpassade underhållsmetoder. Skogsstyrelsen har dock inte utrett dessa möjligheter.

Skogsstyrelsen har bestritt bifall till överklagandet samt yrkat att mark- och miljödomstolen ska inhämta yttranden från myndigheter som kan redogöra för biotopskyddets inverkan på riksintressen för energiproduktion och totalförsvar. Till stöd för bestridandet har Skogsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Områdets naturvärden

Beslutet att skydda området motiveras av dess mycket höga naturvärden. Området har prioriterats utifrån nationella och regionala kriterier, fastställda i strategier för formellt skydd av skog, och har bedömts vara skyddsvärt i ett nationellt perspektiv samt vara en av länets mest värdefulla skogliga naturmiljöer.

Området, med tillhörande sidoområde till kraftledningen, har varit känt för sina naturvärden sedan det registrerades som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen 1994. I be-skrivningen av nyckelbiotopen poängteras särskilt den värdefulla kärlväxtfloran och ett antal arter som förekommer i området. Vid de fältbesök som gjorts inför bildandet av biotopskyddsområdet har även ett flertal strukturer och arter kopplade till ädellövskog noterats. Det finns ett påtagligt inslag av gamla träd och mängden död ved är bitvis mycket stor. Andelen gamla träd, det faktum att historiska kartor visar att området varit trädbevuxet under en mycket lång tid samt ett antal fynd av signalarter knutna till ädellövskog indikerar en lång skoglig kontinuitet.

Vid bildandet av biotopskyddsområdet bedömdes att området idag ska klassas som den skyddsvärda biotoptypen äldre naturskogsartad skog. Definitionen av denna biotoptyp är att skogen ska ha uppkommit genom naturlig föryngring samt att ingen eller endast obetydlig avverkning har skett de senaste 30 åren eller att området bedöms ha varit trädbevuxet i flera trädgenerationer. Det finns ett kommande behov av skötsel i området, i form av selektiv röjning och frihuggning av stora träd, för att vårda de naturvärden som områdesskyddet är inrättat för. Sådan skötsel är inte att jämställas med den önskan som Svenska kraftnät har om att kunna avverka träd.

Inför bildandet av biotopskyddsområdet poängsattes området enligt Nationell strategi för formellt skydd av skog (Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, 2017). Området fick maximalt antal poäng, vilket är mycket ovanligt även på nationell nivå. Området i sin helhet är därmed mycket högt prioriterat för skydd.

Det sidoområde som Svenska kraftnät vill undanta från biotopskyddsområdet hyser i sin helhet liknande värden som resterande delar av biotopskyddsområdet. Vid en kontrollinventering av det berörda sidoområdet under hösten 2018 fastställdes Skogsstyrelsens tidigare bedömning att området hyser mycket höga värden för flora och fauna och att delområdet därmed ska ingå i det planerade biotopskyddsområdet. Kontrollinventeringen visade även att skogslind, som i biotop skyddet ska utgör en resurs för bevarande av genetisk variation, finns representerad även inom denna del av området. Sidoområdet hänger väl ihop med resten av området.

Yrkandet om justerad gräns - utgångspunkter

Svenska kraftnät har inte redovisat skäl som motiverar ett avsteg från utgångspunkten att hela det skyddsvärda området ska omfattas av biotopskyddet. Samhället och enskildas behov av el är ett starkt intresse, men naturmiljön och den biologiska mångfalden är ett väl så starkt intresse. Detta bekräftas inte minst av att bevarande av såväl biologisk mångfald som levande skogar ingår i de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om och som i sin tur är en konsekvens av Sveriges internationella åtaganden. Ett elavbrott kan självfallet leda till större eller mindre olägenheter, men de är regelmässigt av kortare natur. Om höga och för flora och fauna viktiga naturvärden går förlorade är det oftast för gott.

Inom ett biotopskyddsområde får inte vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Det innebär dock inte att alla åtgärder inom området är förbjudna. Om det skulle uppstå ett behov av att t.ex. avverka ”riskträd”, kan det erhållas ett skriftligt besked från Skogsstyrelsen beträffande huruvida Skogsstyrelsen anser att avverkningen kan skada naturmiljön eller inte. Om Skogsstyrelsen anser att tilltänkta åtgärder inte skadar naturmiljön torde ett sådant meddelande i praktiken vara tillräckligt trots att det inte rör sig om ett formellt tillstånd. I sådana fall där Skogsstyrelsen bedömer att önskad avverkning av riskträd kan skada naturmiljön finns visst utrymme att ge dis-pens för åtgärden enligt 7 kap. 11 § andra stycket MB. Möjligheten att ge dispens ska tillämpas restriktivt och i undantagsfall. I vissa fall kan det dock vara fråga om en situation som inte gått att förutse och det kan då vara proportionerligt med en dispens för en begränsad åtgärd. En sådan dispens kan, för att minska skadorna på naturmiljön, villkoras så att riskträd får kapas på ”risk-fri” höjd, varvid den kapade delen får ligga kvar inom biotopskyddsområdet alternativt att träd beskärs.

Om det finns behov av att vidta akuta åtgärder har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tidigare konstaterat att det av allmänna rättsgrundsatser får anses följa att nödvändiga och brådskande åtgärder får vidtas även om samtycke eller dispens inte kunnat inhämtas (se MÖD:s domar i mål M 8790-10 och M 9341-10).

Det finns således viss möjlighet för Svenska kraftnät att arbeta förebyggande med att trädsäkra ledningen.

Möjligheten att söka dispens

En prövning av en ansökan om dispens för att utföra trädsäkringsåtgärder i ett biotopskyddsområde görs i varje enskilt fall. Prövningen innefattar en avvägning mel-lan skadan i biotopskyddsområdet å ena sidan och tyngden i sökandens särskilda skäl å den andra. Upplevelsen att det är svårt att erhålla dispens i ett enskilt ärende säger därmed inget om förutsättningarna att beviljas dispens generellt.

Utgångspunkten i det aktuella fallet och i fall med likadana förutsättningar är att dispens kan medges för de träd som utgör en verklig risk för ledningen. Med verklig risk avses att någonting ytterligare, utöver trädlängden, ska tala för att trädet kan komma att skada en ledning på visst avstånd från biotopskyddsområdet. Vad utgången skulle bli i ett enskilt ärende där sökanden kan visa att de särskilda skäl som anförs är av sådan dignitet att inga som helst risker kan accepteras, kan Skogsstyrelsen inte spekulera i.

Riksintresse för energiproduktion och totalförsvaret

Den avvägning mellan olika intressen som har gjorts i det aktuella fallet har skett genom en vägning av intresset att bevara hela biotopen å ena sidan och olägenheten och tidsutdräkten som ett dispensförfarande innebär å andra sidan. Detta har sin förklaring i att det är dessa skäl som Svenska kraftnät har förebringat under handläggningen av ärendet. De skäl som Svenska kraftnät nu lyfter fram, dvs. att området skulle vara av riksintresse för energidistribution samt riksintresse för totalförsvaret, har framförts först nu. Det kan inte uteslutas att dessa intressen, och då i synnerhet intressen som rör totalförsvaret, har en annan dignitet än de som myndigheten tidigare har haft att beakta.

En avvägning mellan riksintressen i syfte att låta det ena intresset gå före det andra blir aktuell först efter att det kunnat konstateras att det föreligger en verklig konflikt mellan intressena. MB talar härvid om oförenliga intressen. Resultatet av avvägningen blir att det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken ska ges företräde. I fråga om intressen för totalförsvaret så är det endast områden som behövs för en anläggning för totalförsvaret som redan i lagtexten ges företräde.

Regleringen av kraftledningen

Det föreligger inte någon regelkonflikt mellan MB:s regler om biotopskydd och de funktionsbaserade regler som Svenska kraftnät hänvisar till.

Tidigare avverkning m.m.

Den kontinuerliga avverkningen i sidoområdet som Svenska kraftnät hänvisar till är inte av en sådan omfattning att områdets status som nyckelbiotop kan ifrågasättas.

De flygbilder som Svenska kraftnät åberopat visar till största delen avverkningar utanför biotopskyddsområdet. Vid ett fältbesök av Skogsstyrelsen i mars 2019 hittades sju stubbar från avverkade träd inom sidoområdets gränser. Flera av dessa var avverkade för länge sedan och kan alltså inte ha avverkats under den tidsperiod som flygbilderna visar. Detta tyder även på att avverkningen inom sidoområdet innan denna tidsperiod bör ha varit synnerligen begränsad. Det förhållandet att naturmiljön och den biologiska mångfalden har bevarats under den tid som röjningsarbete har utförts av Svenska kraftnät är inte att jämställa med att den är opåverkad. Då det inte finns några detaljerade studier av sidoområdet sedan tidigare går det inte att fastslå hur naturmiljön har påverkats av de ingrepp som har utförts. En alltför hård eller felaktig avverkning skulle dessutom kunna påverka även de naturvärden som finns innanför sidoområdet på ett negativt sätt. Det förhållandet att ett biotopskyddsområde behöver skötsel, i form av exempelvis selektiv avverkning, för att bevara och stärka naturvärden är mycket vanligt och gör det på intet vis mindre skyddsvärt. Enligt en av Skogsstyrelsen nyligen genomförd inventering behöver två tredjedelar av alla skyddade områden någon form av skötsel.

Svenska kraftnät har bemött Skogsstyrelsens yttrande och har därvid i huvudsak vidhållit det som anförts i överklagandet samt åberopat en skrivelse från Elsäker-hetsverket daterad den 21 januari 2019.

Skogsstyrelsen har yttrat sig över Svenska kraftnäts bemötande och har därvid vidhållit sin inställning och tillagt bland annat följande. Då det finns möjlighet att söka dispens finns det i nuläget ingen konflikt mellan olika riksintressen. Vid besök på platsen den 16 januari 2020 mättes höjderna på de längsta träden som står nära kanten av ledningsgatan. Inga träd var så höga att de skulle nå ledningen om de faller mot den. Det är däremot sannolikt att några av dem genom tillväxt inom några år uppnår sådan höjd. Vid fältbesöket bedömdes också att inga av träden i området på tio meters bredd är sådana att de ensamt är avgörande för att upprätthålla syftet med biotopskyddsbeslutet. Utifrån dessa omständigheter kan Skogsstyrelsen inte förutse att framtida dispenser rörande kraftledningens underhåll skulle kunna bli så pass omfattande att de skulle kunna anses stå i strid med syftet med skyddet. Om Svenska kraftnät vid tidpunkten för en ansökan om dispens kan visa att ledningen fortsatt är ett angeläget allmänt intresse och att tillräcklig riskreducering inte kan ske på annat sätt, är det mycket som tyder på att förutsättningarna för dispens skulle vara uppfyllda för en begränsad åtgärd. Området är därmed inte ovanligt på så vis att det kan påstås att någon särskild omständighet skulle tala för att inte hela den skyddsvärda biotopen skulle omfattas av beslutet om bildande av biotopskyddsområde.

Skogsstyrelsen har även förelagts att yttra sig över huruvida MÖD:s dom i mål M 8785-18 medför att myndigheten nu gör en annan bedömning än tidigare. Skogsstyrelsen har med anledning av detta anfört att domen inte ger uttryck för att dispensmöjligheten ska tillämpas mer eller mindre restriktivt än tidigare, varför myndighetens syn på avgränsning vid bildande av biotopskyddsområdet inte påverkas.

Svenska kraftnät har, vad gäller MÖD:s dom, anfört att den på ett mycket tydligt sätt exemplifierar konflikten mellan miljöbalken å ena sidan och ellagen respektive elsäkerhetslagen å andra sidan. Oavsett om domen ger uttryck för att dispensmöjligheten ska tillämpas mer eller mindre restriktivt än tidigare, så visar den att det finns en stor risk för att dispens inte ges för nödvändiga åtgärder.

Svenska kraftnät har vidare yttrat sig över det som Skogsstyrelsen har tillagt i sitt yttrande över Svenska kraftnäts bemötande och har därvid åberopat en markanvändningskarta från Hörby kommuns översiktsplan samt tillagt i huvudsak följande.

Hushållningsbestämmelsernas innebörd

Vid prövning av frågor enligt 7 kap. MB ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden (se 2 kap. 6 § andra stycket MB). Inrättandet av biotopskyddsområdet innebär en förändrad användning av marken invid ledningen. Det ska således göras en prövning enligt hushållningsbestämmelserna oavsett om något utpekat riksintresseområde föreligger eller inte. Det krävs inte heller två oförenliga riksintressen eftersom det inte är fråga om en sådan avvägning som avses i 3 kap. 10 § MB. 3 kap. 1 § MB är en grundläggande bestämmelse till stöd för avvägningen i fråga om användningen av mark- och vattenområden. Med ”föreliggande behov” enligt bestämmelsen avses anspråk på såväl förändringsåtgärder som bevarande och skydd av pågående användning av marken (se prop. 1985/86:3, s. 154).

Av hushållningsbestämmelserna följer att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energidistribution så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar (se 3 kap. 8 § första stycket MB). Detta gäller alltså för sådana områden som inte är utpekade som riksintresse. I uttrycket ”så långt möjligt” ligger enligt förarbetena att den avvägning som ska göras ska omfatta hänsynstagande till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av det skydd paragrafen ger (se prop. 1985/86:3, s. 155 samt prop. 1997/98:45, del 2, s. 30). I första hand är avsikten att i det enskilda fallet ge utrymme för samhällsekonomiska hänsynstaganden. Även konsekvenserna för berörda enskilda intressen ska vägas in.

Den beslutande myndigheten ska inte bara utreda och bedöma om området är sådant som enligt gällande delegation kan beslutas som biotopskyddsområde, utan också att beslutet uppfyller de krav som ställs på ett sådant beslut enligt MB och då särskilt hushållningsbestämmelserna.

Området är särskilt lämpligt för anläggningarna

Det är klarlagt att det aktuella området är särskilt lämpligt för energidistribution. Markkablarnas lokalisering prövades enligt MB i samband med att regeringen med-delade beslut om koncession och luftledningen har funnits på platsen under lång tid. Det är mycket svårt och kostsamt att hitta en annan plats för ledningarna eftersom det finns många motstående intressen i området (se åberopad markanvändningskarta). Ledningarna omnämns även i kommunens översiktsplan med anledning av frågan om skyddsavstånd vid exploatering i deras närhet. Ledningarnas lokalisering utgör således en integrerad del i kommunens planering.

Biotopskyddet kan påtagligt försvåra utnyttjandet av anläggningen

Redan risken för att utnyttjandet av anläggningen försvåras påtagligt ska beaktas vid prövningen enligt hushållningsbestämmelserna. Även om det finns en möjlighet att söka dispens är risken stor att sådan dispens inte erhålls. De begränsningar som biotopskyddet kan medföra innebär ett påtagligt försvårande eftersom det i förlängningen kan innebära att kraven på drift- och elsäkerhet inte kan upprätthållas och att verksamheten inte kan bedrivas på platsen.

En från allmän synpunkt god hushållning

Såväl Sveriges energipolitiska mål som klimatmål förutsätter en god överförings-kapacitet. Om befintliga anläggningar inte kan utnyttjas som idag kan det leda till stora problem att klara omställningen.

Vid en sammantagen bedömning kan det inte anses förenligt med en god hushållning att inkludera det s.k. sidoområdet i biotopskyddsområdet. Skogsstyrelsen tycks inte ha gjort någon bedömning av konsekvenserna som biotopskyddet kan ha för elförsörjningen eftersom möjligheten till dispens finns. Detta är inte tillräckligt.

Även de slutsatser som Nätkoncessionsutredningen gör i sitt betänkande SOU 2019:30, s. 219, bör noteras. Där anges att det ”är märkligt att inte hänsyn tas till nödvändigt underhåll inom ledningsgatans sidoområde när beslut fattas om biotopskyddsområden”.

Avvägning mot enskilda intressen

Vid prövning av frågor om skydd av områden ska hänsyn även tas till enskilda intressen. (se 7 kap. 25 § MB). Svenska kraftnät har ledningsrätt för den berörda ledningen. I ledningsrätten ingår rätt att för tillsyn, underhåll, reparation och ombyggnad äga tillträde till berörda fastigheter. Ledningsrätten ger vidare Svenska kraftnät rätt att fälla för ledningen hinderliga eller farliga träd och buskar, inom och utanför skogsgatan. Det överklagade beslutet inskränker ledningsrätten. Om rätten att fälla för luftledningen hinderliga eller farliga träd inte säkras även i framtiden kommer Svenska kraftnäts pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten att försvåras avsevärt.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen bedömer att målet är tillräckligt utrett med befintligt material och att det saknas skäl att inhämta yttranden på det sätt som Skogsstyrelsen yrkat.

Tillämpliga bestämmelser avseende biotopskydd framgår av Skogsstyrelsens överklagade beslut. Till detta vill domstolen framhålla följande. Biotopskyddsområden får inrättas i fråga om små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. De inrättas i viss ordning, antingen genom generella föreskrifter om att lätt igenkännbara områden av ett visst slag i landet eller i en del av landet ska utgöra biotopskyddsområden, eller genom beslut i det enskilda fallet (7 kap. 11 § första stycket miljöbalken (MB)). Bildande av biotopskydd är en del av arbetet för att nå miljömålet Levande skogar. I 7 kap. 11 § MB framgår att mindre markområden får förklaras som skyddsområde. Någon närmare definition på vad som avses med mindre område finns inte i lagtexten. Av propositionen 2004/05:150, Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag, framgår att storleken på de områden som kan vara aktuella som biotopskyddsområden enligt bilaga två till förordningen om områdesskydd i sig medför begränsningar för områdenas storlek. Utgångspunkten är således att det skyddsvärda markområdet ska skyddas i sin hel-het. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön (7 kap 11 § andra stycket MB). I samma bestämmelse anges att om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Vid prövning av om dispensgrund föreligger ska en intresseavvägning göras enligt 7 kap. 25 och 26 §§ MB. Kravet på särskilda skäl innebär att möjligheten till att ge dispens bör tillämpas restriktivt. Särskilda skäl för dispens kan dock finnas med hänsyn till ett angeläget allmänt intresse (prop. 2008/09:214 s.95). I praxis har till exempel ökad trafiksäkerhet ansetts vara ett intresse som kan utgöra särskilda skäl för dispens (jfr MÖD 2005:73). MÖD har vidare i målet M 8785-18 (domdatum 2019-12-12) uttalat följande, avseende ansökan om dispens från biotopskydd för att få avverka träd (så kallade farliga kantträd) i anslutning till befintlig elledning; Transmissionsnätets förutsättningar påverkar internationella, nationella, regionala och kommunala mål avseende bland annat beredskap och grundläggande stabilitet i samhället. Såväl ökad leveranssäkerhet som kraftledningens säkerhet utgör därför angelägna allmänna intressen som bör kunna medföra att det finns särskilda skäl för dispens. Förhållandet att dispens endast ges i det enskilda fallet förutsätter dock en bedömning av åtgärdens verkningar och möjliga alternativ utifrån förutsättningarna på den aktuella platsen.

Elförsörjning är en samhällsviktig verksamhet. Enligt 3 kap. 1 § ellagen (1997:857) ska ett företag som bedriver nätverksamhet ansvara för drift och underhåll av sitt ledningsnät samt svara för att dess ledningsnät är säkert, tillförlitligt och effektivt och för att det på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. Av 3 kap. 9a § ellagen framgår att det föreligger ett så kallat funktionskrav för eldistributionen som innebär att oplanerade avbrott inte får överstiga tjugofyra timmar. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 2005/06:27 s.22ff) framhålls att elförsörjningens betydelse för samhället är så stor att elavbrott som överstiger tjugofyra timmar alltid måste anses oacceptabelt.

I propositionen 1997/98:90, Följdlagstiftning till miljöbalken m.m. (s.203) framhålls att ellagen och miljöbalken gäller parallellt. MÖD har i ett avgörande från 2011 (dom i målet M 8790-10 från den 13 juni 2011) slagit fast att en ordning där ett elbolag måste erhålla dispens eller annat besked från Skogsstyrelsen före vidtagande av åtgärder för att trygga en säker elförsörjning inte strider mot proportionalitetsprincipen även med beaktande av att intresset av att genom biotopskydd skydda ett visst område i sin helhet ska vägas mot eventuella motstående intressen. Härvid konstaterade MÖD även att det följer av allmänna rättsgrundsatser att nödvändiga och brådskande åtgärder får vidtas även om samtycke eller dispens inte kunnat inhämtas.

Sammantaget, med beaktande av ovan, gör mark- och miljödomstolen bedömningen att möjligheten av att bilda ett biotopskyddsområde samt skyddsområdets utsträck-ning, inte ska begränsas av Svenska Kraftnäts intresse av att skydda sidoområdet till befintlig luftledning. Detta gäller även med beaktande av vad Svenska Kraftnät an-fört i sitt överklagande avseende tillämpning av miljöbalkens hushållningsprincip. Det saknas därför skäl att ändra, eller undanröja och återförvisa, Skogsstyrelsens överklagade beslut. Svenska Kraftnäts överklagande ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 19 oktober 2020.

Lena Stjernqvist Mats Käll

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Stjernqvist, ordförande, och tekniska rådet Mats Käll.