¶1 Parter:
¶2 Svenska Journalistförbundet; Svenska
¶3 Tidningsutgivareföreningen; Sydsvenska Dagbladets
¶4 Aktiebolag
¶5 Nr 104
¶6 Svenska Journalistförbundet
¶7 mot
¶8 Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sydsvenska
¶9 Dagbladets Aktiebolag i Malmö.
¶10 BAKGRUND
¶11 Mellan Svenska Tidningsutgivareföreningen - tidigare
¶12 benämnd Tidningarnas Arbetsgivareförening (TA) - och
¶13 Svenska Journalistförbundet (SJF) föreligger kollektivavtal
¶14 för redaktionspersonal m.fl. Vidare gäller mellan samma
¶15 parter sedan år 1976 ett kollektivavtal för
¶16 frilansmedarbetare, det s.k. frilansavtalet, och bl.a. ett
¶17 till frilansavtalet år 1978 tillkommet protokoll.
¶18 Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag är som medlem i Svenska
¶19 Tidningsutgivareföreningen bundet av dessa kollektivavtal.
¶20 Frilansavtalet och protokollet till detta innehåller bl.a.
¶21 följande bestämmelser.
¶22 "AVTAL FÖR FRILANSMEDARBETARE
¶23 Enligt parternas gemensamma uppfattning är det angeläget
¶24 att frilansmedarbetare inom dags- och veckopress även i
¶25 framtiden kan erhålla och utföra uppdrag under samma
¶26 förutsättningar som hittills gällt inom branschen, d.v.s
¶27 antingen enstaka och tillfälliga uppdrag eller återkommande
¶28 uppdrag under längre tid.
¶29 För att bevara tidningarnas möjlighet att utnyttja många
¶30 källor, vilket är en förutsättning för ett brett
¶31 nyhetsflöde, en allsidig information och opinionsbildning,
¶32 är parterna ense om att även i fortsättningen möjliggöra
¶33 frilansverksamhet.
¶34 Överenskommelsen är vidare tillkommen för att klarlägga
¶35 gränserna mellan å ena sidan frilansmedarbetare i egenskap
¶36 av självständiga uppdragstagare och å andra sidan anställda
¶37 enligt kollektivavtal mellan parterna.
¶38 Parterna är ense om att den nu träffade överenskommelsen
¶39 inte innebär någon förändring av tidningsföretagens
¶40 anlitande av frilansmedarbetare eller en utvidgning av fri-
¶41 lansbegreppet"
¶42 /.../
¶43 § 1 Överenskommelsens omfattning
¶44 /.../
¶45 Med frilansmedarbetare förstås person som utan att vara
¶46 anställd har journalistisk verksamhet som huvudsaklig
¶47 sysselsättning och som efter överenskommelse åtar sig upp-
¶48 drag åt ett eller flera företag och normalt honoreras för
¶49 varje uppdrag.
¶50 /.../
¶51 - - - - -
¶52 Protokoll, fört vid förhandlingar, den 20 december 1978
¶53 mellan TA och SJF angående frilansmedarbetare.
¶54 /.../
¶55 § 2.
¶56 I överenskommelsen anges att denna inte innebär någon
¶57 förändring av tidningsföretagens anlitande av
¶58 frilansmedarbetare eller en utvidgning av frilansbegreppet.
¶59 Utmärkande för frilansmedarbetaren är att denne för månads-
¶60 , vecko- och dagstidning eller nyhetsbyrå
¶61 a) utför arbete utanför redaktionen
¶62 b) medarbetar med visst uppdrag, t ex kåseri, matspalt,
¶63 annan fast spalt, korsord, recension, allmänt reportage,
¶64 översättning och bearbetning, illustration, teckning eller
¶65 fotograferingsuppdrag
¶66 c) diskuterar varje uppdrag med redaktionsledningen och
¶67 honoreras för varje utfört uppdrag (ev med en garantisumma)
¶68 d) oftast har flera uppdragsgivare bland tidningsföretag
¶69 eller andra företag.
¶70 /.../
¶71 Gemensamt för samtliga frilansmedarbetare är således att de
¶72 regelmässigt utför sina uppdrag utanför tidningens
¶73 redaktion, att de erhåller honorar för varje antaget
¶74 uppdrag samt att de kan ha uppdrag från en eller flera
¶75 tidningar samtidigt. Gemensamt är vidare att
¶76 frilansmedarbetaren kan komma att medarbeta i varje nummer
¶77 av en eller flera månads- eller veckotidningar eller
¶78 regelbundet i dagstidning."
¶79 - - - - -
¶80 Medlemmen i SJF, O.Z., har sedan år 1982
¶81 medverkat i Sydsvenska Dagbladet som recensent av TV-
¶82 program.
¶83 Tidningen och O.Z. träffade den 15 mars 1991 en
¶84 överenskommelse med följande lydelse.
¶85 "Mellan Sydsvenska Dagbladet och O.Z. har
¶86 följande överenskommelse träffats:
¶87 O.Z. medarbetar som självständig uppdragstagare
¶88 i Sydsvenska Dagbladet med 126 TV-recensioner per år. Detta
¶89 avtal kan dock efter överenskommelse tillfälligt utökas.
¶90 Vill företaget upphäva överenskommelsen skall underrättelse
¶91 härom lämnas O.Z. senast fyra månader i förväg.
¶92 Om O.Z. vill upphäva överenskommelsen skall han
¶93 underrätta Sydsvenska dagbladet senast två månader i
¶94 förväg".
¶95 Tidningen har sedermera den 8 juni 1993 sagt upp avtalet
¶96 till upphörande den 31 oktober 1993.
¶97 Tvist mellan parterna har uppkommit huruvida O.Z:s
¶98 medverkan i tidningen skett under sådana former
¶99 att O.Z. varit att betrakta som arbetstagare
¶100 istället för självständig uppdragstagare.
¶101 Vid central tvisteförhandling har parterna enats om att
¶102 O.Z. skall fortsätta sitt arbete vid tidningen i
¶103 avvaktan på arbetsdomstolens dom.
¶104 YRKANDEN
¶105 SJF har, såsom talan slutligt bestämts, yrkat att
¶106 arbetsdomstolen skall förklara för det första att O.Z:s
¶107 anställning vid Sydsvenska Dagbladet gäller
¶108 tills vidare, för det andra att anställningen löper från
¶109 den 1 januari 1986 och för det tredje att anställningen
¶110 från den 1 januari 1991 löper med ett arbetstidsmått om
¶111 45 procent.
¶112 Arbetsgivarparterna har bestritt SJF:s yrkanden. För det
¶113 fall arbetsdomstolen skulle finna att ett
¶114 anställningsförhållande kan anses föreligga i juni 1993 har
¶115 arbetsgivarsidan intagit ståndpunkten att det varit fråga
¶116 om en deltidsanställning om tio timmar per vecka.
¶117 Parterna har fordrat ersättning för sina
¶118 rättegångskostnader.
¶119 Till utveckling av talan har parterna anfört i huvudsak
¶120 följande.
¶121 SJF
¶122 O.Z. började skriva TV-recensioner för
¶123 Sydsvenska Dagbladet år 1982. Detta skedde jämsides med att
¶124 han var doktorand i litteraturvetenskap. Till en början
¶125 skrev han i ganska liten omfattning, men tidningsledningen
¶126 var nöjd med hans insats varför hans recensioner successivt
¶127 ökade i antal.
¶128 Hösten 1984 hade recensionsverksamheten fått sådan
¶129 omfattning att O.Z. började bli orolig för att
¶130 inte få behålla sitt doktorandstipendium som utgick för
¶131 forskning på heltid. Problem att behålla detta stipendium
¶132 kunde uppstå om han ägnade sig i för hög grad åt
¶133 förvärvsverksamhet vid sidan av forskningen. Han tog därför
¶134 kontakt med tidningens dåvarande chefredaktör, den numera
¶135 avlidne K.K., och förklarade att han p.g.a. sitt
¶136 stipendium avsåg att avsluta recensionsverksamheten. K.K.,
¶137 som ogärna ville mista O.Z., erbjöd då
¶138 denne anställning som TV-recensent. O.Z. svarade
¶139 att han ville avvakta med erbjudandet på grund av
¶140 doktorandarbetet och föreslog K.K. att tidningen
¶141 så småningom skulle återkomma.
¶142 Efter mötet med K.K. blev det några månaders
¶143 uppehåll i recensionsverksamheten. I början av 1985 fick
¶144 O.Z. emellertid sitt doktorandstipendium ändrat
¶145 till att avse forskning på halvtid. När tidningen efter
¶146 årsskiftet 1984/85 återkom med en förfrågan om O.Z.
¶147 var villig att åter börja skriva recensioner,
¶148 accepterade denne detta. Det skedde formlöst, men han
¶149 uppfattade situationen så att tidningen hade återkommit som
¶150 en direkt följd av den kontakt han hade haft med K.K.
¶151 hösten 1984. När O.Z. gick med på att
¶152 åter börja skriva för tidningen, uppkom därför ett
¶153 anställningsförhållande mellan honom och tidningen. O.Z.
¶154 uppfattade sig härefter som anställd.
¶155 Från denna tid och fram till år 1991 delade O.Z.
¶156 på recensionsverksamheten med försterecensenten vid
¶157 tidningen, K.N.. Arbetet var upplagt så att K.N.
¶158 i praktiken var O.Z:s arbetsledare. K.N.
¶159 gjorde i samråd med O.Z. upp det
¶160 månadsvisa schemat för TV-bevakningen. K.N. bar den
¶161 största bördan av recensionsverksamheten, men O.Z.
¶162 kom under dessa år att skriva 100-125
¶163 recensioner per år i ett successivt ökande antal.
¶164 Vid utgången av 1990 skulle K.N. pensioneras och
¶165 O.Z., som på grund härav kände en viss
¶166 osäkerhet, begärde hos tidningen att hans anställning
¶167 skulle formaliseras. Vid de diskussioner som sedan följde
¶168 med tidningsledningen förklarade ledningen att O.Z.
¶169 kunde riskera att bli flyttad till tidningens
¶170 arkiv. Tidningsledningen erbjöd honom i stället ett
¶171 skriftligt frilansavtal med en viss avtalad arbetskvantitet
¶172 som motsvarade hans faktiska arbetsinsats. O.Z.,
¶173 som uppfattade talet om flyttning till arkivet som ett
¶174 slags hot, såg sig inte ha någon annan utväg än att
¶175 acceptera det föreslagna avtalet. Avtalet skrevs under den
¶176 15 mars 1991.
¶177 Avtalet innebar ingen förändring i O.Z:s sätt
¶178 att arbeta. K.N:s pensionering medförde att
¶179 recensionsverksamheten efter årsskiftet 1990/91 kom att
¶180 delas upp på fyra recensenter. Förutom O.Z. var
¶181 B.H., A.G. och B.E.
¶182 tidningens TV-recensenter. De tre sistnämnda var fast
¶183 anställda vid tidningen. Arbetsledare för recensenterna
¶184 blev B.H..
¶185 Den månadsvisa fördelningen av recensionerna under de
¶186 senaste åren har varit den att O.Z. tilldelats
¶187 elva till tolv recensioner per månad, A.G. och
¶188 B.E. sex till sju vardera och B.H. en
¶189 till två. B.H. skrev dessutom en till två längre TV-
¶190 krönikor per månad och ansvarade för en frågespalt om TV.
¶191 Vad gäller O.Z:s arbetsförhållanden i övrigt
¶192 skall nämnas att han inte, som sina recensentkollegor,
¶193 arbetar på tidningens redaktion utan i hemmet. Tidningen
¶194 håller honom med TV, video, persondator, modem, fax och
¶195 förbrukningsmateriel, så att han på elektronisk väg kan
¶196 hålla kontakt med redaktionen.
¶197 O.Z. får sedan år 1989 betalt med 500 kr per
¶198 recension, en ersättning som utbetalas månadsvis i
¶199 efterskott. Eftersom antalet recensioner sedan ett stort
¶200 antal år är ganska konstant, lyfter han varje månad i stort
¶201 sett samma belopp från tidningen.
¶202 Den tid som O.Z. lägger ned på varje recension
¶203 uppgår till minst sex timmar. Förutom den tid som han
¶204 tillbringar med att se på själva TV-programmen och skriva
¶205 recensionen krävs en hel del tid för att svara på brev och
¶206 ta emot telefonsamtal från läsare. Det är en allmän
¶207 erfarenhet hos TV-recensenter att det är en tidskrävande
¶208 verksamhet.
¶209 Med ett arvode om 500 kr per recension blir O.Z:s
¶210 timlön, beräknad på sex timmar per recension,
¶211 83 kr. O.Z. har år 1991 skrivit 126 recensioner,
¶212 år 1992 135 recensioner samt år 1993 136 recensioner. I
¶213 medeltal de tre sista åren blir det 132 recensioner per år.
¶214 Om man antar att varje recension tar minst sex timmar i
¶215 anspråk, har han arbetat 792 timmar per år, vilket räknat
¶216 på en årsarbetstid om 1 760 timmar utgör 45 procent. Denna
¶217 beräkning har betydelse för om kollektivavtalet kan till-
¶218 ämpas på O.Z:s anställning eller inte.
¶219 Under O.Z:s år som TV-recensent har han även
¶220 haft inkomster från annat håll. Han har, som nämnts, haft
¶221 ett doktorandstipendium på halvtid och i samband med sin
¶222 forskning har han haft viss undervisning som han fått
¶223 ersättning för per timme. Därutöver har han haft vissa
¶224 reklamuppdrag samt skrivit artiklar åt vissa andra
¶225 tidningar. O.Z. har dock inte skrivit TV-
¶226 recensioner åt andra tidningar utan ansett det självklart
¶227 att hans knytning till Sydsvenska Dagbladet utgjort ett
¶228 hinder för detta. Sydsvenska Dagbladet har hela tiden varit
¶229 den största inkomstkällan för honom. Det kan i detta
¶230 sammanhang också sägas att det övriga arbete som han utfört
¶231 i allmänhet varit betydligt bättre betalt än hans TV-re-
¶232 censerande. Man kan vid en granskning av O.Z:s
¶233 inkomster få intrycket att hans arbete vid tidningen varit
¶234 av liten omfattning, men om man i stället ser till nedlagd
¶235 tid blir resultatet ett annat.
¶236 Mot denna bakgrund gör SJF gällande att O.Z.
¶237 sedan år 1986 har intagit ställningen av arbetstagare i
¶238 förhållande till tidningen och att hans arbetstid sedan år
¶239 1991 uppgått till 45 procent.
¶240 ARBETSGIVARPARTERNA
¶241 Sydsvenska Dagbladets Aktiebolag, som har sitt säte i
¶242 Malmö, ger ut en dagstidning, Sydsvenska Dagbladet.
¶243 Spridningsområdet är i stort sett Skåne. Upplagan på varda-
¶244 gar är 120 000 och på söndagar 145 000 exemplar. Tidningen
¶245 är som övriga storstadstidningar en heltäckande tidning.
¶246 Redaktionen består av omkring 250 fast anställda
¶247 journalister och grafiker och dessutom ett antal
¶248 frilansmedarbetare, som mer eller mindre ofta medarbetar i
¶249 tidningen.
¶250 Eftersom TV och frågor kring TV som medium är viktiga i
¶251 folks vardag och intressant att läsa om, har tidningen valt
¶252 att ha dagliga TV-recensioner. Andra tidningar, som DN
¶253 eller Svenska Dagbladet, har TV-krönikor några dagar i
¶254 veckan.
¶255 Recensionsverksamheten är organiserad under
¶256 nöjesredaktionen. Fyra personer sysslar med recenserande,
¶257 tre anställda journalister på huvudredaktionen i Malmö och
¶258 O.Z.. De tre anställda har recenserandet som en
¶259 särskild arbetsuppgift, två av dem är reportrar. De
¶260 anställda får ingen ytterligare ersättning för
¶261 recenserandet utöver den lön de erhåller som journalister.
¶262 B.H:s främsta uppgift är att skriva och vara reporter
¶263 på TV-området. Han arbetar fyra timmar på redaktionen.
¶264 Därefter går han hem och avgör där vilka TV-program han
¶265 vill recensera med fri förläggning av sin arbetstid.
¶266 Recensionsuppgiften är avsedd att ta fyra timmar i anspråk.
¶267 K.N. arbetade på samma sätt. Den andre fast
¶268 anställde reportern arbetar ungefär på samma sätt men
¶269 bevakar dessutom teater och film. Den tredje personen i
¶270 Malmö som recenserar är redigerare och har
¶271 recensionsverksamheten som en bisyssla. Den fjärde
¶272 recensenten är O.Z. som arbetar som frilans från
¶273 sin bostad i Lund.
¶274 O.Z. har medverkat i tidningen som recensent
¶275 sedan år 1982. Det bestrids att han och bolaget träffat
¶276 något anställningsavtal på sätt som påståtts. Det senaste
¶277 avtalet mellan bolaget och O.Z. träffades år
¶278 1991 och är ett frilanskontrakt som överensstämmer med det
¶279 centrala frilansavtalet. Det framgår av avtalet direkt
¶280 eller indirekt att O.Z. har full frihet att göra
¶281 färre recensioner än som angetts i avtalet. Önskar han
¶282 själv eller företaget att han skall utföra fler
¶283 recensioner, skall enligt avtalet överenskommelse träffas
¶284 om detta. Avtalet innehåller ingen begränsning för O.Z.
¶285 att som uppdrags- eller arbetstagare utföra
¶286 uppgifter åt andra företag. Han har också haft möjlighet
¶287 att tacka nej till uppdrag, både i samband med att man har
¶288 fördelat recensionsuppgifterna och även efteråt om det
¶289 skulle inträffa något som skulle hindra honom från att
¶290 utföra recensionerna. O.Z. har inte varit
¶291 underkastad någon tidskontroll eller någon kontroll hur han
¶292 väljer att planera sitt arbete. Han har själv avgjort hur
¶293 lång tid han velat lägga ned på sitt arbete. Ersättningen
¶294 om 500 kr har varit ett mått på en prestation. Priset har
¶295 bestämts i en fri förhandling, där olika faktorer vägts in.
¶296 Det finns ingen inkomstgaranti på annat sätt än att det
¶297 finns en möjlighet för O.Z. att göra de
¶298 126 recensioner avtalet nämner. O.Z. har inte
¶299 utfört något arbete på redaktionen och han har inte heller
¶300 i övrigt någon knytning till denna.
¶301 O.Z. har enligt tidningens noteringar i stort
¶302 sett utfört det antal recensioner som motsidan har
¶303 uppgivit.
¶304 Det kan vitsordas att tidningen tillhandahåller vissa
¶305 arbetsredskap som TV, video, dator och visst
¶306 förbrukningsmaterial. Det ligger både praktiska och
¶307 leveranstekniska skäl bakom att O.Z. disponerar
¶308 en dator i hemmet. Vid tidningen arbetar man i dag
¶309 elektroniskt och man kan leverera in material direkt on
¶310 line till företagets redaktionsdator.
¶311 Eftersom O.Z. saknar, såvitt är känt, F-
¶312 skattebevis, är tidningen skyldig att göra
¶313 preliminärskatteavdrag. Skulle O.Z. ha flera
¶314 uppdragstagare, är det emellertid inget som hindrar att han
¶315 erhåller ett sådant bevis. Tidningens skyldighet att
¶316 erlägga sociala kostnader följer bl.a av frilansavtalet och
¶317 kan därför inte ha någon betydelse när domstolen skall
¶318 avgöra frågan om ett arbetstagarförhållande föreligger.
¶319 Vad gäller själva uppsägningen av uppdragsavtalet kan
¶320 konstateras att tidningen var mycket nöjd med O.Z:s
¶321 sätt att sköta sitt uppdrag. Sydsvenska
¶322 Dagbladet skulle dock år 1993 investera i ett nytt tryckeri
¶323 och hade därför stora besparingskrav på sig. Tidningen hade
¶324 som en följd av detta att minska antalet tjänster på
¶325 redaktionen med 25. Redaktionsledningen skulle i första
¶326 hand klara detta genom att försöka avbryta externa
¶327 förbindelser för att så få som möjligt av de fast anställda
¶328 skulle behöva sägas upp. Det var mot bakgrund härav som
¶329 frågan om uppsägning av O.Z:s uppdragsavtal kom
¶330 upp i juni 1993. Uppsägningen skedde helt i enlighet med
¶331 uppdragsavtalet och frilansavtalet.
¶332 Om O.Z. skulle vara att anse som anställd, har
¶333 domstolen att ta ställning till från vilken tidpunkt detta
¶334 skall anses gälla. Enligt arbetsgivarparternas uppfattning
¶335 är denna tidpunkt år 1993, då frågan om O.Z:s
¶336 anställning för första gången ordentligt aktualiserades.
¶337 Visserligen tog O.Z. upp denna fråga redan år
¶338 1991. De diskussioner som då förekom var mellan jämnbördiga
¶339 parter och journalistklubben vid bolaget var involverad.
¶340 Man kom vid dessa förhandlingar fram till att O.Z.
¶341 ville arbeta på frilansbasis, då han ville
¶342 behålla den frihet det innebar att arbeta så. Ar-
¶343 betsgivarsidans andrahandsståndpunkt om domstolen skulle
¶344 finna att O.Z. skall anses anställd från en
¶345 tidigare tidpunkt, är att anställningen skall räknas från
¶346 den 15 mars 1991.
¶347 För det fall domstolen skulle komma fram till att O.Z.
¶348 är att anse som anställd i bolaget, gör
¶349 arbetsgivarsidan gällande att omfattningen av O.Z:s
¶350 recensionsverksamhet kan beräknas till tio
¶351 timmar per vecka. Dessa timmar räknas fram på så sätt att
¶352 man utgår från de 126 recensioner som uppdragsavtalet
¶353 nämner och som motsvarar ett medeltal av det antal
¶354 recensioner som O.Z. utfört under åren. Detta
¶355 antal slås ut på 46 arbetsveckor, vilket i snitt ger drygt
¶356 2,5 recension per vecka. Man utgår vidare från att en
¶357 recension tar knappt fyra timmar att utföra, varför O.Z:s
¶358 recensionsarbete kan beräknas till omkring tio
¶359 arbetstimmar per vecka.
¶360 DOMSKÄL
¶361 Tvisten
¶362 Huvudfrågorna i målet är för det första om tidningen och
¶363 O.Z. våren 1985 träffat avtal om anställning.
¶364 Skulle denna första fråga besvaras nekande, har domstolen
¶365 för det andra att pröva om O.Z. i sitt arbete
¶366 för tidningen ändå är att anse som arbetstagare. För det
¶367 fall domstolen skulle komma fram till att så är fallet,
¶368 skall för det tredje prövas från vilken tidpunkt ett sådant
¶369 anställningsförhållande kan anses gälla och med vilket
¶370 arbetstidsmått.
¶371 Har ett avtal om anställning träffats år 1985?
¶372 SJF har gjort gällande att tidningens dåvarande chefsre-
¶373 daktör, den numera avlidne K.K., hösten 1984
¶374 erbjöd O.Z. en anställning på tidningen men att
¶375 denne då bad tidningen att avvakta med erbjudandet. När så
¶376 tidningen våren 1985 återkom och frågade om O.Z.
¶377 ville fortsätta att skriva TV-recensioner och denne
¶378 accepterade detta, uppkom härigenom ett
¶379 anställningsförhållande.
¶380 Arbetsgivarsidan har bestritt vad SJF anfört.
¶381 Bevisbördan för att ett anställningsavtal träffades på det
¶382 sätt som SJF har gjort gällande vilar på SJF. Naturligen
¶383 blir de uppgifter som O.Z. själv har lämnat
¶384 inför domstolen av särskilt intresse.
¶385 O.Z. har i huvudsak anfört följande. Han blev på
¶386 hösten 1984 kallad till K.K. för ett samtal. K.K.
¶387 ville diskutera om O.Z. skulle ha ett
¶388 postfack på tidningen och ett arbetsrum samt även om
¶389 storleken av hans honorar. O.Z. framförde under
¶390 samtalet att han inte kunde fortsätta arbeta under hösten
¶391 p.g.a doktorandstipendiet. På detta svarade K.K.
¶392 att man skulle reglera det hela så att han fick ett
¶393 ordentligt anställningsförhållande. O.Z. vågade
¶394 emellertid inte detta med tanke på stipendiet utan bad K.K.
¶395 att tidningen skulle återkomma i frågan efter
¶396 nyåret. Det var underförstått att tidningen skulle
¶397 återkomma om han då kunde ordna stipendiefrågan. Därefter
¶398 upphörde O.Z:s recensionsskrivande nästan helt.
¶399 - Efter årsskiftet 1984/85 ordnade O.Z. så att
¶400 hans doktorandstipendium avsåg forskning endast på halvtid.
¶401 Han blev därefter uppringd från tidningen, osäkert av vem,
¶402 och fick frågan om han ville fortsätta skriva recensioner i
¶403 enlighet med de diskussioner som förevarit under hösten
¶404 1984. Han minns inte hur tidningen formulerade sitt
¶405 erbjudande, men uppfattade att tidningen stod fast vid vad
¶406 som sagts under hösten 1984. Han började därefter att åter
¶407 skriva TV-recensioner för tidningen.
¶408 Arbetsgivarsidan har vid huvudförhandlingen åberopat förhör
¶409 med personalredaktören L.M.. Denne har uppgett att
¶410 han aldrig hört talas om att K.K. lovat eller
¶411 faktiskt gett O.Z. någon tjänst på tidningen.
¶412 Vid de förhandlingar som föregick undertecknandet av
¶413 uppdragsavtalet 1991 sade O.Z. inte heller något
¶414 om detta.
¶415 Arbetsdomstolen anser att de uppgifter som lämnats från
¶416 arbetstagarsidan först vid huvudförhandlingen om hur det
¶417 påstådda anställningsavtalet ingicks uppenbarligen är
¶418 alltför vaga för att SJF:s bevisbörda i detta hänseende
¶419 skall anses uppfylld. Domstolen finner därför inte styrkt
¶420 att O.Z. och tidningen träffat avtal om
¶421 anställning under våren 1985.
¶422 Är O.Z. ändå att betrakta som anställd hos
¶423 tidningen?
¶424 Allmänt
¶425 För prövningen av om O.Z. är att anse som
¶426 arbetstagare eller som uppdragstagare har domstolen, enligt
¶427 den praxis som råder, att göra en helhetsbedömning av
¶428 samtliga omständigheter i det enskilda fallet, jfr t.ex. AD
¶429 1975 nr 84, 1984 nr 110 och 1987 nr 21. I ett fall som det
¶430 föreliggande då ett kollektivavtal gäller mellan parterna
¶431 rörande arbetstagarbegreppets tillämpning på avtalsområdet
¶432 har domstolen givetvis att särskilt beakta detta. Det kan
¶433 anmärkas att vid domstolens tidigare prövningar
¶434 frilansavtalet inte varit tillämpligt mellan aktuella
¶435 parter. Avtalet berördes dock i det sistnämnda rättsfallet.
¶436 Frilansavtalets betydelse
¶437 Domstolen konstaterar att det i frilansavtalet har kommit
¶438 till uttryck att avtalet tillkommit för att klarlägga
¶439 gränsdragningen mellan frilansmedarbetare och anställda.
¶440 Det anges vidare att överenskommelsen dock inte är avsedd
¶441 att åstadkomma någon förändring av tidningarnas anlitande
¶442 av frilansmedarbetare och inte heller att frilansbegreppet
¶443 skall utvidgas. Av frilansavtalet framgår med tydlighet att
¶444 parterna är överens om att personer som medarbetar
¶445 regelbundet och med viss uppgift kan anses som
¶446 frilansmedarbetare. Bland de uppgifter som särskilt nämns i
¶447 frilansavtalet är recensioner. I avtalet anges att det är
¶448 utmärkande för en frilansmedarbetare bl.a. att denne
¶449 arbetar utanför redaktionen och honoreras för varje
¶450 uppdrag, eventuellt med en garantisumma.
¶451 I målet har uppgivits att frilansverksamhet är en naturlig
¶452 företeelse inom tidningsbranschen. Av de uppgifter som
¶453 lämnats i målet om hur tidningen drivs har domstolen fått
¶454 intrycket att Sydsvenska Dagbladet för sin verksamhet är
¶455 beroende av frilansmedarbetare. I målet är upplyst att av
¶456 tidningens 80-90 skrivande reportrar är 15-20 fri-
¶457 lansmedarbetare. Även tidningsbranschen totalt synes i
¶458 avsevärd omfattning anlita frilansmedarbetare. Det har
¶459 anförts i målet att 1700 frilansande tidningsmedarbetare är
¶460 verksamma i Sverige.
¶461 Domstolen konstaterar, liksom domstolen gjorde i
¶462 rättsfallet AD 1987 nr 21, att det frilansavtal som
¶463 kollektivavtalsparterna enats om får anses ge uttryck för
¶464 den praxis som i detta hänseende har utbildats inom
¶465 branschen. Frilansavtalet har därför enligt domstolens
¶466 uppfattning en avsevärd betydelse vid bestämmandet av den
¶467 rättsliga karaktären av förhållandet mellan O.Z.
¶468 och tidningen. Även om frilansavtalets parter har uttalat
¶469 att avtalet inte är tänkt att utvidga gränserna för
¶470 frilansbegreppet, kan avtalet indirekt ha en sådan verkan
¶471 genom att den tillämpning av avtalet som kommer till
¶472 uttryck i praktiken får särskild betydelse i rättsligt
¶473 hänseende.
¶474 Betydelsen av överenskommelsen den 15 mars 1991 mellan
¶475 tidningen och O.Z.
¶476 Vid bedömningen av hur O.Z:s medverkan i
¶477 tidningen skall betraktas bör också prövas vilken betydelse
¶478 som överenskommelsen mellan tidningen och O.Z.
¶479 den 15 mars 1991 skall tillmätas.
¶480 Till sin lydelse är överenskommelsen ett uppdragsavtal. SJF
¶481 har emellertid gjort gällande att O.Z. skulle ha
¶482 varit utsatt för påtryckningar då han skrev under
¶483 uppdragsavtalet och att avtalet därför skall lämnas utan
¶484 avseende.
¶485 I målet har O.Z. och personalredaktören L.M.
¶486 hörts i denna del. Av förhören har bl.a.
¶487 framkommit att O.Z. vid de diskussioner som
¶488 fördes ansåg att han var anställd medan tidningen
¶489 betraktade honom som uppdragstagare. Man diskuterade vidare
¶490 skillnaden i ställning mellan uppdragstagare och ar-
¶491 betstagare. L.M. nämnde bl.a. att en
¶492 uppdragstagare inte, som en anställd, kunde placeras i
¶493 arkivet. O.Z. har uppgett att han kände sig
¶494 pressad av detta, men att han ingick avtalet som en
¶495 kompromiss med tidningen. L.M. har också uppgett
¶496 att O.Z. var nöjd med uppdragsavtalet då
¶497 tidningen gick med på dennes krav på att få skriva ett
¶498 större antal recensioner än tidigare.
¶499 Enligt domstolens mening har inte framkommit annat än att
¶500 de diskussioner som fördes varit sakliga. SJF kan inte
¶501 anses ha styrkt att tidningen utövat otillbörliga på-
¶502 tryckningar på O.Z. när avtalet underskrevs.
¶503 Vid domstolens vidare bedömning har avtalet den betydelsen
¶504 att domstolen utgår från att avtalet vid undertecknandet
¶505 speglade avtalsparternas syn på hur förhållandet mellan dem
¶506 skulle betraktas.
¶507 Omständigheter kring O.Z:s medverkan i tidningen
¶508 De närmare omständigheterna kring O.Z:s
¶509 medverkan i tidningen är i allt väsentligt ostridiga mellan
¶510 parterna. Arbetsdomstolen bedömer betydelsen av dessa på
¶511 följande sätt.
¶512 Det förhållandet att O.Z. utfört sitt arbete i
¶513 hemmet och att arbetet uteslutande avsett ett visst
¶514 begränsat område inom vilket O.Z. förvärvat
¶515 speciell sakkunskap talar med viss styrka för att han skall
¶516 anses som uppdragstagare och inte som anställd. Att han
¶517 arbetat under lång tid åt tidningen ger inte något på-
¶518 tagligt stöd för att han skall anses anställd. Som förut
¶519 berörts förutsätts i frilansavtalet att en frilansmedar-
¶520 betare kan anlitas regelbundet under lång tid. Inte heller
¶521 det faktum att tidningen försett O.Z. med viss
¶522 utrustning och visst material talar speciellt för att en
¶523 anställning förelegat. Detta synes i stor utsträckning vara
¶524 föranlett av praktiska skäl och av utvecklingen på kom-
¶525 munikationsområdet. Att den ersättning tidningen betalat ut
¶526 varit i stort densamma per månad torde också vara naturligt
¶527 om medarbetarskapet är kontinuerligt, vilket frilansavtalet
¶528 förutsatt. Den omständigheten att ersättningen utgått med
¶529 visst fast belopp per recension är något som talar för ett
¶530 uppdragsförhållande. Det förhållandet att tidningen utgjort
¶531 O.Z:s största inkomstkälla under de senare åren
¶532 ger inte något påtagligt stöd för att ett anställnings-
¶533 förhållande förelegat.
¶534 Slutsats
¶535 Enligt arbetsdomstolens mening har O.Z. varit
¶536 verksam vid tidningen under förhållanden som enligt
¶537 frilansavtalet är utmärkande för en uppdragstagare. Han har
¶538 arbetat helt utanför tidningens redaktion och i stort
¶539 endast med en enda uppgift, TV-recensioner. Han honoreras
¶540 per uppdrag och har flera andra uppdrag bland tid-
¶541 ningsföretag.
¶542 Att gränserna sätts kring frilansmedarbetarskapet på det
¶543 sätt som skett i frilansavtalet anser domstolen inte strida
¶544 mot några starka sociala skäl och har uppenbarligen accep-
¶545 terats på tidningsområdet.
¶546 Domstolen kommer vid en helhetsbedömning av samtliga
¶547 omständigheter av vikt i målet till den slutsatsen att
¶548 övervägande skäl talar för att O.Z. i
¶549 förhållande till tidningen intagit en ställning som
¶550 uppdragstagare och inte som anställd. SJF:s talan skall
¶551 därför avslås.
¶552 Rättegångskostnader
¶553 Med hänsyn till utgången i målet skall SJF ersätta
¶554 arbetsgivarsidans rättegångskostnader. Om beloppet råder
¶555 ingen tvist.
¶556 DOMSLUT
¶557 1. Arbetsdomstolen avslår Svenska Journalistförbundets
¶558 talan.
¶559 2. Arbetsdomstolen förpliktar Svenska Journalistförbundet
¶560 att ersätta Svenska Tidningsutgivareföreningens och
¶561 Sydsvenska Dagbladets Aktiebolags rättegångskostnader med
¶562 nittiofemtusenniohundra (95 900) kr, varav 70 000 kr
¶563 avseende ombudsarvode, jämte ränta på det förstnämnda
¶564 beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom
¶565 till dess betalning sker. Av kostnaderna utgör 17 500 kr
¶566 mervärdesskatt.
¶567 Dom 1994-08-31, målnummer A-260-1993
¶568 Ledamöter: Hans Stark, Hans Blyme, Inga Britt Lagerlöf, Christian Tydén, Ola Bengtson, Nils Gunnarsson (förre enhetschefen i Landsorganisationen; tillfällig ersättare) och Jarl Karlsson. Enhälligt.
¶569 Sekreterare: Jakob Hedenmo